N ” anser ”sig'ha' fördel” "av detta andningshål mot: "yttervärlden: : ” havet." Malta har blivit i wviss LAHOLMS TIDNING ”- "Torsdag den 25 november 1985 fn så världsväldes ävväckling > Det engelska imperiet har un-: der detta århundrade snabbt av- vecklats, och England har efter de båda wärldskrigen trots de formella segrarna blivit en andra rangens makt. Även der , partiet har börjat diskutera | en engagemangen. Inom båda par- tierna finns emellertid olika uppfattningar i denna fråga. Pre- 10) mi istern” Wilson har uttalat har. ett kämpa med betydande ekonomiska svårigheter, då lan- det måste anpassa sig efter det nya läget, och framtiden synes oviss, . Ännu :håller' emellertid England ett betydande antal mi- litärbaser i kvar i. Europa och Asien, I Europa finns Gibraltar, Malta och Cypem samt i Asien) Adenprotektoratet, Kuweit,. Die- go; Garcia, Singapore och Hong- kong. Denna långa kedja gjorde, sig för ett bibehållande av:po- sitionerna öster om Suez och gått in för anläggningen av den nya fbasen Diego , Marcia. "Den vänstra delen av partiet önskar däremot. en . avveckling. Krigs- Ip avveckling . av. de långtgående. ”Dömestorp ” -— "den. första gång denna gård finnes nämnd är den 2 februari d490, .då väpnaren Kiörmingh Paethurssen i Dymmels- Olssen utgivet skuldebrev, å en gård i Halmstad. Pae- Bhurssen. har jig år 1485 varit bosatt i. Halland, ham: nämnes - detta är i ett. i Halmstads råds- arkiv befintligt permbrev. Den 17 juni" 1488" kallas han ”velbyrdig mand i Vaeristorp”, då han i Malmö beseglar lundadjäknen Per | salubrev å flera gårdar ministern i .torys skuggkabinett Powell "har, direkt förordat ett "tillbakadragande. av /stridskrafz: terra öster om . Suez, Det är i landets nuvarande - finansiella läge ett" starkt önskemål att|Er att " Stort Medelhavet, , Arabländerna, stora delar av. Afrika och Indien. Nu är detta välde i huvudsak lik- viderat, men baserna finns kvar. - Gibraltar är en nagel i ögat på Spanien och har för övrigt med nuvarande militärtekniska 'mut- a” de stora; huvudsakligen av "prestigeskäl här. stationerade militära styrkonna.' England hål- der ju vidare" en stor styrka på "Europas fastland, som emeller-” tid delvis betalas: av | Västtysk- Em "avveckling ' av de” ”utom- iska. styrkorna "skulle ge veckling ej samma betydelse som y förr. för behärskande av. Medel- mån: självständigt, ehuru Eng- and stundom" suspenderar . den-|. ri " na,, då .de folkvalda. driver - em politik, 'som ogillas av England. På i Cypern har bibehållits? ej, mindre än. 23.000: man till) en årlig - kostnad: - av ' 250 miljoner kronor, trots att ön blivit själv- ständig. 1I' Adenområdet hålles 14000 man till "en kostnad av . 840 miljoner, trots att finan, räk- nar med att nödgas ge. protelkto- ratet självständighet > inom : två år, Diego Marcia i Indiska ocea- nen är en senkommen - militär. bas; som; ; egendomligt nog orga- 3.200. må joner, . och slutligen v hål Jeg sHonäkong av Möre med tnotstå. ett Juiesisl angreppi.och att "det: fortfarande är brittiskt beror uteslutande "på : att "Kira Malaysia är: en konstgjord stais- bildning, som ' England” knappast "har intresse ' av att underhålla med dryga. kostnaden, 'Cypern- engagemanget är he onödigt under nuvarande: förhållanden, = Uriren (9): England ' större, intresse för Eu- ropa och kanske ' förvandla den sedan århundraden mot Europa litiken” till.- sett : inu- världsläge Aaturligare | "GENERATIONSMOTSÄTT- - > NINGARNA INOM SOCIAE- ; DEMOKRATIEN : 7 oc + bekymrar Ö ne bron Ku - Denna + generationsskillnåd märks också i den politiska: agi- tationen, : 'Fortfarande återkom- mer, 'man trofast. och trohjärtat till, erfarenheterna på - 30-talet. Denna ' fixering vid" årbetslöshet och" otrygghet, klasstämpel ojeh det nyvunna människovärdet : är naturlig "och begriplig, , ty de Ppo- litiker som” nu . ägnar sin man? — nakraft. åt offentliga .värv. är ' ju. "den sista" generationen "som> har: egna," vuxna,” verfarenheter av 30. skinnet. från den tiden, . ; . jAlla” 40—45-åringår: tycks ock-- 'så vara borta-ur politiken på den socialdemokratiska, sidan.. 30--35- än»tidigare. Det parti som "först dyckas med föryngringen, kommer "säkerligen: också; att” vinna. "mest . på den: Men.det komriier. att -bli Ty: lika bortsopad. från ;politiken som" be-. en smärtsam”. förnyelse. Det är 'ganska . mat man i England börjat: fråga sig om. Ida stora "kostnadernä””miot-' svarar värdet av dessa koloniala kvarlevor, och om det "är. ett]: ”-Jivsintresse”. att söka falktor i dessa wav- vara jen lägsna trakter, Labourpartiet har | varit benäget att här reducera stridskrafterna, och "även tory- "SEMESTER. OCH FERIE-" |” « har nen besvärligare genom det drifts- skall problemet med PROBLEMET 2 o0aff ” åtskilliga" aspekter . "som hittills inte tillräckligt observe- "rats, skriver N orrk, öpin gs Tidningar. Den svenska industrin är ju till mycket stor del.exportindustri.o. för den blir konkurrenssituatio- stopp, som orsakades av fyravec- korssemestern, .Experterna anser rätt allmänt att man får svårig- heter" att klara situationen om inte en sorts glidande semester " införes eller ledigheten delas upp två. perioder, I det samman- hanget anmäler sig- emellertid problemet med ,skolbarnens le-: dighet, vilket spelar stor roll i valla” barnfamiljer, "Inom skolöverstyrelsen arbetar man nu med frågan och tvingas ] . redsk tionen är, lika vi" "tal känner sig fortfarande. den generation” "soma il7sin ungdom upplevde -30-talet, alltså de -som, 'i dagarna fyllt: eller -fyller..50 år "dessutom? "med rätta,.50 år är ingen. politikerålder, Men” "om alla Hi 50 Det ligger en stor poli isk fara i satt förlora” kontakten” med. nya väljargrupper, , och "detär ” vad som. kan; 'ske.”i Politiker väljs nämligen” inte endast på "doku; menterad kunnighet utan? också INFLATION - OCH LÖNER. | mestrupi. "Änkam gifte om. Sig med havde I saa gre i PLAST "OCH: "ATOMSTRÄLE / SÄD > tälet "Mån glömmer så lätt att |Sk 11: huset,'tröt -bisk ns. stålams i Höks härad till Jens Laurensen. Hans dotter Sitzele Kiörninge har antagligen. varit gift med väpna- ren "Jerig” Erlandssen till Sörby - i Skåne och Dömestorp har härige-. nom. övergått i hans släkt; Jens Erländsens: son Olof Jenssen kal-. las ”; till .Dymmelstorp”. från 1521 till 1557." Han : förekommer of såsom ” kiljedomare och . värdez ringsmani". is : jordtvister och vid skattläggni två söner av älka. Staffan Olssen irmehade' Rostorp och Aage Olssen erhöll huvudgården. Han var landsdomare i södra Halland från 1572. "Han : avled den '22 februari 1578 och begrovs i Hasslövs kyrka. Med sin. hustru . Boel, dotter till Axel. Andersson Jernskiägg på Skottorp, hade han: sönerna Hen- rik, "och Axel samt två döttrar. Alla, barnen: voro vid faderns död iga, ty ' i registret över adeljy "i; Halland ' 1586—1587 'näni- nes ”Aage Olssens börn paa "Döm- en Björn Ki villsen hon: överlevde samt dermena ' på” -Flintarps hovgård i ”Hasslöv. ” Äldste sonen Henrik Aagessen innehade gården" 1592 men sålde strax efter 1617 .:Dömestorp - till hövdingen på Halmstads slott Hol ger Rosenkrantz : och förde där- efter ett kringflackande liv, Hans broder Axel Aagessen bodde jämte mödern på Flintarps Hovgård. Den 11: februari :1611: dömdes ' han till döden därför att han - ähjälskjutit en boniö2 med: villven hamn låg i tvist angående. köpet. av. en. häst. Döds- domen werkställdes- kort efter do mens avkunnanidea: Nästa ägare av Di östorp - hette Holger” Rosenkrantz; Han war född den .9 maj 1596 - på - Glimminge i nederländsk tjärist. > 1617 ' blev han Jlandehövding i Halmstad och 1620 hlev- han landshövding i- Laholms lärs "Han" war. en förmögen mean och gick: under” namnet "den "rike”, Rosenkrantz" var en temperament- torp beseglar ett av väpnaren Jens ' Om Dömestorp | Hasslöv - ". Dömestorp är beläget i Hass- lövs socker och är en av södra Från gården sträcker sig en dubbelradig almallé ända upp till skogen uppe på Hallandsås, Allén utgör ett vackert inslag i landskapsbilden, Här lämnas «ringa och lär Retten som Holger, s saa havde min Prest, doctor Mads (biskopen, som Rosenkrantz misshandlade), nok, Aktuell kom mentar | faaet en anden Dom!” R tyckte å Sm sida att straffet var ha yttrat, att ”han gärna skulle ge 1.000 daler om han finge ge den gamle (Skjelmen en r omgång stryk till”, mellan R ikrant: I en fråga av största betydelse visade sig LO och SAF wara över- ens, nämligen i kritiken mot rege- ringens starkt inflationsdrivande och biskopen ger belägg på både det ö id och den råhet i ge- en fattning av ry tare Peter von Möllers beskriv. ning av gården i sin bok ”! ländska , herrgårdar”, Dessutorå lämnas. uppgift på wilka: som efter P.-.v. Möllers' tid ägt elter brukat gården. t + ofta Han Höll ett i i stränga ordalag hål et förmaningstal till denne. Vän- nema och tjänarna försvann, "like som" efter övel | senknantz' kastade omkull bisko- Pen och slog honom så att blodet flöt ur näsa och mun. Biskopen veste genast till Köpenhamn och visade Big för biskopen är | Den- ne förde honom genast inför ko- nung Christian, Rosenkrantz blev anklagad inför räktaretinget, Rätte- gången tog lång tid. Först efter sex år föll domen, vilken löd på 1.000 -riksdalers böter.: Rosen z «än &ex gårdar i Danmark, Glim- -utom Dömsestorp även Skottorp och Ro- hövliga "| därför ärligen I lt navarje klockare der, som wid denma tid rådde bland adeln, så ock på den olik- het inför som föref för a politik, Man får där- för hoppas att' LO och SAF ge- mensamt kan övertyga. regeringen om att sådana åtgärder snarast måste "vidtagas, vilka leder till adelståndet, som endast kunde dö- mas av sina jämbördige. : Rosenkrantz ägde inte mindre minge i Skåne gamt i Halland för- Stjärnarp. Rosenkrantz visade stort intresse för skolväsendet. Alltse- dan reforroationen skulle ”deg- nen” klockaren bibringa barnen 4 på landsbygden den: be Uv isningen. — Några gånger i veckan skulle klockaren samla barnen i byarna och före- läsa i . Luthers - katekes, phågra psalmer och böner, - vilka barnen skulle lära sig mutantilll Rosen- krantz tydrte inte att denna un- Idervisning var till fyllest och gav ide hans gårdar voro belägna, en "ökning av 10 spe- hade: många släktingar ioch wvän- ner bland riksråden, vilket förkla- rar ' tidsutdräkten och . konungens bekanta yttrande: ”Ja, dersom jeg årligen, detta för att de skulle läsa flitigare med bar- nen, På Dömestorp hade ban, lik- att inflationen stoppas och pen- ningvärdet stabiliseras. Göteborgs-Posten litet att skaffa i ett sådant sam- manhang men väl förutseende och het för morg krav. "Sydsvenska Dagbladet. öpp Nu är det som bekant inte bara de ekonomiskt behövande hyres- gästerna som åtnjuter statlig hjälp till hyresnedsättning utan också många högavlönade och förmögna," För många familjer ger den vrela- tivt låga boendekostnaden möjlig- het till bil- och :sommarstugeköp, etc. Man kam: lika land Uv Det är synnerligen när man på oppositionssidan bedömer förslaget - om statliga bidrag till partierna som” gynnsamt huvud- sakligen för socialdemokratin. Det är alldeles tvärtom. Även om vart och: ett av oppositionspartierna får |: avsevärt mindre pengar än social- demokratin av. staten,' får de må- gonting som är mycket mera värt tiden blir inte partierna för sin ekonomiska. existens beroende av några hundra företagåres och sty- , välvilja. I fram- Icoladarmiöät som på Ven k, : (Forts, å så TT: 2 SKAPAR. Morgantown, West Virginia (LT) Om ni inte kan besegra era fien- der, förena 'er med dem, Detta ta- lesätt har fått ny. - aktualitet för skogs-" och träindustrin i. deras kämp med plasten, . Amerikanska forskare har nämligen med hjälp av atomstrålning lyckats ':-: kombi- nera ' trä "och 'plast till'en ny pro- dukt, som kan: ge träindustrin nya chanser. ar " "”Träplasten är hårdare och starkare" än. vanligt" trä,-- eftersom ji |den' har många av plastens fördel- aktiga egenskaper. . Den tar åt sig vatten. långsammare än konventio- nellt trä och är mycket motstånds- kraftig mot slag: och :repningar, Atomträet är lika lätt att såga och borra i som vanligt trä och det kan | full herre, Han var pat Glimminge pastorat och hade gat detta. till en ung präst mot vill kon att denne gifte sig med hans hustrus”. «kammarjungfru. Prästen bröt : emellertid. sitt' löfte och ' gifte sig - med. företrädarens änka, Ro- ant: klagade ” präster. för biskopen; Lund): men” då! inga lagliga, bevis förelågo, blev präs- ten; : frikänd. Rosenkrantz ansåg biskopen wara skuld till att präs- ben. , gick fri. och. wid höstmarkna- den: samma år söm -prästen. blev frikänd, infann ' Rosenkrantz .-sig" i Lund. . Efter "att, som: han: själv; skriver, . hafva tagit . nogot , vel til sig”, begav han sig jämte två adliga 'dryckesbröder upp i: bi- skopsgårnder, De. undfägnades av biskopen - Rosenkrantz' föreslog att biskopen + skulle: 'skaffa ett par ikopecård så det. kunde bli dans. i is] på” rar; Jät han sina tjänare skaffa dit är R pil Je . dansa 'med: biskopinnerr och därtill var oamständig mot dottern dt: behandlas i. vanliga överk standardmaskiner, som används av; träindustrin, -/ Det mest fördelaktiga med det nya träet torde emellertid - vara att man kan få fram' en närmast ”skräddarsydd” produkt, det per-| :: fekta träslaget för varje speciellt ändamål genom att välja ut just det rätta ursprungsträet och : den rätta platsen, Man kan således an- passa olika hårdhets- och. smidig- hetsgrader samt en ' rad-” andra |: egenskaper I träet. Hittills har man i forskningsarbetet sysslat med färu, lönn, ek och björk, men metoden är lämplig för, alla trä- slag. so Träplastkombinationen "> fram- ställdes: första gången vid > West främst | NYTT. TRÄS LAG: om en frepa "skulle" uppstå på t, ex. ett" bord behöver man bara slipa ned det aktuella området utan att sedan måla om det, =: Olika industrier i USA undersö- ker nu möjligheter som den nya "atomträplasten” erbjuder och den tycks bli: av speciellt intresse" för byggnadsindustrin . och - 'möbeltill- verkare, men torde också med fördel kunna användas till - sportartiklar och leksaker. För dörrar, fönster- karmår;, trösklar och andra speciellt utsatta ytor blir träplasten särskilt passande, anser man, Om det går att göra skidor av den är ännu outrett, men” det är högst sannolikt att man kan framställa en special- tiden blir" det inte möjligt att på grundval -. av partifinansieringen dra ' kritstreck som' hypnotiserar väljarna. "Detta är. en viktig för- utsättning för att vi skall få en skekraftigare opposition. - - ; Dagens Nyheter (fp) + Frånsett storstäderna och de ex- panderande tätorterna torde mark- | TV frågorna knappast utgöra mågra brännande ' problem för flertalet kommuner. Därmed borde det inte heller vara ideologiska skäl som får styra ställningstagandena utan fast mer praktiska synpunkter. Vad problemen ytterst "gäller är dock om våra tätörter "och 'andra' väx- ande. samhällen : skall få en för framtiden funktionsduglig utform- ning. och om förändringen skall kunna, ske till rimliga kostnader, Ideol " eller: partitaktiskt. be- sellot kvalitet. för skidtillverkning. : ör Usis - tingad, kamplust synes ha mycket Virginias universitet i staden Mor- |” « gantown på kontrakt från ameri- kanska ” -atomenergikommissionen, och ' det är vid detta «universitet som forskningsarbetet just nu. be- drivs under; ledning av dr J A Kent, . , Metoden att framställa det: nya od, "| Vad forsk träsl är "redan: fullt, utvecklad; i n nu gäller är hur Inflationen har . k Spela € en viss roll inför årets av= talsrörelse, konstaterar Svensk P oli tik (cp). Från vissa . håll har. man begärt” lönekom-: pensation ' för den skattehöjning som, blir en konsekvens av, in- flationen; » > » : Men då har - firlansminister Sträng trätt "fram och sagt, att "sådana krav är ett försök att mot fiksdagsmajoritetens . uppfattning via lönerörelsen. korrigera skat- tepolitikens utformning. Den ut- helt säkert att inom en ganska snar framtid ta ställning, Först «skolans femdagarsvecka lösas, och .här arbetar en utredning som nu in- te har så "långt kvar tills betän- ” kandet är färdigt: Därefter torde det vara dags att gå i närkamp med frågan om och därmed är fältet fritt för en dis- kussion om terminsindelningen: , Vi har här i landet en ter- minsindelning, som ju leder sitt ursprung tillbaka till det gamla jordbrukarsamhället och som i och för sig inte är motiverad i ett modernt samhälle, Likaväl som' -den «då dominerande jordbruks. näringen på sin tid framtviagade en lösning som passade dess struktur likaväl kommer väl det moderna industrisamhället att så småningom framtvinga 'en"' lös- ning, som tar mera hänsyn till dess situation. Lättlöst är frågan: ingalunda men mångenstädes utomlands har formning, som: skattepolitiken . har, är ett uttryck för den sven- ska riksdagens vilja, undervisade. hr Sträng. Det sistnämnda är naturligtvis riktigt. Men ändå håller inte hr " Strängs argumentering, Ty infla- tionen, som är boven i dramat, «är ju inte ett uttryck för den svenska riksdagens” . vilja, ' Och ” följden av den -permanenta in- flationen' är automatisk skatte. |' höjning, som riksdagen aldrighar besluta tat, - Hr Sträng borde kanske ta upp |. förslaget om: en rundabordskon- ferens med alla, berörda parter i syfte att få bukt med inflatio- "nen istället för att uppträda som läromästare för arbetsmarknadens parter, Så "länge vi har en årlig inflationskurva på 3—4 procent får man väl finna sig att de som "drabbas av denna ” "utveckling" begär kompensation. - s man som bekant ett skolsystem och vid vissa under- visningsanstalter i vårt land har man "för länge sedan avskaffat f tt. De prop som från olika håll framförts i frågan förebådar i varje fall en ingå- TESTA: LJUSET > ende .diskussion av probl ; En fri konkurrens mellan bygg- nadsföretag av olika typ skulle . bryta nya vägar och åstadkomma högre produktivitet, I alla fall skulle det' gå så, förklarade pro- fessor Erik Dahmén i sitt anfö- rande vid årets Arosmässa, om stat och "kommun koncentrerade : sig på. att ' väl' sköta: det '— och "väsentligen det — som bara de , kan sköta,” t.ex; på ” stadplane- ms ringens, regionplaneringens och ikati åd. Konsumenterna får sinå önske- : mål bättre tillgodosedda på en fri hyresmarknad. Producenterna blir tvungna att effektivisera och förbilliga "bostadsbyggandet, stora samhällsekonomiska effektivitefs- förluster nedbringas och de gro- teska. sociala orättvisorna, som nu råder 'på "bostadsmarknaden, lindras, De makthavande har bör- jat inse detta. Kanske var det orsaken till att inrikesministern . i debatten inte ville gå i svaro- mål "på de provocerande" angrep- pen mot den förda politiken, . " Flera talare hoppades att bo- stadseländet inte skulle komma att behandlas som ett politiskt problem utan snarare 'gom en rent samhällsekonomisk fråga, man skall kunna utnyttja materia let på det ekonomiskt sett mest fördelaktiga sättet och vilka kom- binationer: av, trä ' och plast som « | bör användas. för olika "ändamål. Två stora trävarufirmor i Virginia och . Georgia håller f. n, 'på att framställa den nya produkten för leverans till snickare och: andra .lexperter för bedömning av träets olika egenskaper. Man hoppas att det inte skall dröja. länge förrän träplastkombinationen . kan öras ut på marknaden, , SA OT ' Leverans i önskad nyans. | Tillverkningsprocessen : är gan- ska enkel' Det trä som skall be- handlas sågas upp i lämpligt stora stycken, varefter det vacuum. el- ler tryckimpregrleras .i en plast. vätska, Man har hittills använt sig av flytande polymetylmetakrylat, polyvinylacetat eller polystyren. Träet utsätts därefter för. jorlise- rande" bestrålning från" kobolt 60, Vad 'som då händer är enkelt ut- tryckt att. det bildas. stora mole- kyler, polymer, inom träet genom att. . enkla molekyler, monomer, förenas till långa - kedjor. Dessa långa makromolekyler är: ett slags plast — och typen beror på vilket slag av monomer man använt. Genom denna s. k. polymerise- ring förändras träets struktur av- sevärt i så motto att det blir star- |. kare och tåligare, men denna för- ändring är osynlig för blotta ögat. Träet behåller alltså sitt ursprung- liga utseende, form och yta. En av de stora fördelarna "med färg och att. det fred "rakt ige- nom” till s från. den. ytliga färgbehandlingen av konv la träslag. Färgämnen kan ämli- gen tillföras plastvätskan redan före impregneringsp: vid träet får ett slags rOCessen, mbyggd färg”, Detta betyder att. man kan såga och borra i träet hur mycket som helst och alltjämt ha färgen -|kvar på samtliga-ytor. För husmor (Arbetsgivaren) -— eller husfar — betyder det att , ee CN N . Nåidkonst var hos de förkristna samerna : trollkarlens, nådens, schamanens konst att må in i an devärlden för att: påverka 'guda- makterna i önskad riktning. | Det var också den bildkonst nåiderna övade på sina trummor, på vars skinn ide med den tuggade albar- kens röda färg tecknade figurer och symboler av allt vad de trod- de på och alla de mwäsentliga ting de hade att reda sig med. Och det var slutligen deras ' dyrkan av ”seitarnar”, heliga stenar och andra underliga rå och trä, få d. av Detta är en av de intressanta trumfigurer som i slösande riklig mängd illustrerar Mankers bok. ; : strerat en populär skildring av nåidtidens . miljö, människor 'och trosföreställningar. ' : Inledningsvis får läsaren en in- blick "i nåidkonstens, -schamanis- mens, väsen och omfattning, varpå han där vara med om bur näiden || gör sig sin trumma, hur den an- vändes wid björnjakt, när döds- demonen Rota kommer, när Apmu och Sigga gifter sig och födelse gudinnorna, alkkorna, träder till, samt när nåd står mot nåid och vid alla de situationer som kan BRpSå mär familjen är på rajdstig ler tittryck för gudalkraft +». Hela, denna konst betraktades av kyrkang män som hedendom, synd och djävulskap under det dr drama- tiska skede under 1600- och 1700- talen då samerna kristnades. Trum=- monrna brändes, seitarna revs ned,” och de måider som. inte godvi gudar fick slita. spö eller dömdes att bestiga bålet. . Ett sjuttiotal trummor räddades dock år eftervärlden, på olika vä- gar spridda i museer och privat- samlingar över så gott som hela Europa. . Ernst 'Manker har mupp- spanat samtliga och lyckats kallke- ra de ofta blekta eller nötta figur- komplexen, 'vilka kunde omfatta ända inemot ett hundratal motiv per trumma, Hela detta material, samlat och bearbetat av författa ren i den vetenskapliga serien Acta Lapponica, utgör en enastående bildurkund. - I den nya boken ”Nåidkonst. 18 (LT Troll Idvä: 24:--) har han med ett urval fi. gurer i originalens röda färg illu= av solens, 'vindens oa on gudomligheter. Även stalomytens groteska motiv, det |d lyckliga hinsidesriket Saivo och seitarnas gåtfulla skepnader kom- mer in i bilden. "Och till slut skild ras med | ovanligt vacker bok, och till det inre en sam wärld. Och en Ilumnigare vår store lappforskare frnst I Man- ker kan inte upplet rarkel ler utanför Sverige, varken i el. LL ———— "Nu för tiden får man så många medel för att hålla sig vaken, att man måste ha sovmedel för att kunna sova, 2 — en fri och' oberoende ställning]. gentemot privatintressena, I fram-| . villkor; I har lovat te ande skildring av en säll från nerar bilköpen och Mallorcaresor- na .. som 'lägenhetsinnehavet, -'Allt medan många hundra tusen män- niskor står, i kö i många år utan att få den bostad de söker, eller tvingas vatt: betala ” stora Pengar ”under bordet” för" att, komma över en Högenhet. ot ee Gefle Dagblad U Det behövs inga märkvärdå ga ytire arr för ”demokrati i skolan” om det rör sig! om skolenheter där elever, lärane och rektor 'är ' väl bekanta med var- andra. ”Felvalen”, elevernas slag- sida '"mot "teoretiska ämnen, kän lättane avhjälpas i em skola där det. är möjligt. med 3 mer r personlig upplysning. Rektor Gudrun Lantz i i Älvdalen i : Genom sin Imoriopolställning: har 'TV blivit ett maktmedel som-äng- lar, inte" skulle kunna undgå att terna. Mari får nunvera vara för- i Sveriges Radios politiska pro- gram. Vi har ofta nämnt exempel på detta missbruk ' och skall gärna nämna dem igen om de försjunkit i 'glömeka, ” Det är tt förfärligt hyckleri att tala om monopolfaror i pressen när ingenting görs för att komma tillrätta med ett mo- nopol som "verkligen existerar. Och hur "kan "man "skapa. erforderliga frihetsgaramtier. på .. annat sätt än genom” att upplösa det? H Handelstidningen :De” svenska” kommunisterna: ån — "och - gör. det mycket 'gärna och med : stor" iver — protestera mot odemokratiska företeelser I länder utanför östblocket. De kräver: fria stater men de reser aldrig krav på ern och övriga östeuropeiska" län- der.” Och. "ändå 'är dessa folk” i princip. lika : politiskt 7 spanjorerna, - "Visar inte detta att den kom- "Imunistiska ömkostymeringen: bara är en — omhkostymering. :. > Norrländska Socialdemokraten ”Brännvinet” kan. "aldrig bi för dyrt, "det är' ett kärt gammalt tal € wissa sam Men bilen:: kan; faletiskt. bli det, ; det är dem : stora skillnaden, speciellt i "vår [bilberoande ; wärld. ' Här hjälper man minst av allt de s k. lågavlönade eller ”kommunilkations- tekniskt .' , missgynnade till "bättre de redan " tillräckligt a höga - ytterligare bara därför att bilen med tillbehön blivit ett för rege- ringen bekvämt puniktskatteobjekt. "Tinto i Sdreeskn |ETT ORD : PÅ VÄGEN Och ett ständigt underhåll gavs honom från konungen, - visst för varje dag, så länge han levde. 2 KON. 25:30. " Detta är sagt om en: fången konung — Jojalkin — som blev benådad och upphöjd igen. Men det "gäller också dig. Om vill, kan. du lägga av fång dräkten, för - din ' store . Konung vill. benåda dig. Din skuld skall vara förlåten och glömd. Och om du will gå ut ditt färg de dörr, skall K rd själv sörja för ditt underhåll. ul On livs dagar skall din ta hand om dig, Du skall få "ditt ständiga underhåll Fonungen; Du behöver inte för morgondaren. För när de a Or var skall du få allt vad du behöver, besk så länge dn över — u - SE age da ere in: godhets gåvor flöda . SÅR a ha allt vad du för dag Hu och väntar av dig föda. - ma rättigheter” för: människor-' i Tjeckoslqvakien,' Polen, ”Ung-: gärna säga att staten 'subventio- . beredd 'på rent kuppartade inslag - val i Spanien och andra dietatur- : . bilresekostnaderna.:,- stegras -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.