N : Torsdagen -den .2 december. 1965 n den 2 d a h st Ionl3 - hiv skötta av ägaren "och hans fa- "milj, bör få tillämpa egna bu- tikstider "oberoende: av: de be-l: stämmelser som i övrigt gäller för affärens öppethållande före- - slår hr' Ferdinand Nilsson. (cp) " ien riksdagsframstöt. Hr Nilsson har tagit upp frå- gan. i form” ”av' interpellation till inri och frågeställ- 1965 - L T = Småbutikernas" tider. ” til en "butik" Det dör i svål glesbygderna” som Jå vissa delar av" stora" tätorter; ; MH - Enbart ! under" 1963 Redladés 1.600 livsmedelsbutiker. ” i' landet och: en. utredning .av Detaljhan- delns utredningsinstitut visar att läggas ner under perioden" 1964— 21970: Mer, än hälften "av denna tgörs- av . ”familjebu- ningen är om statsrådet vill med- verka till en sådan ordning som] skisseras i interpellationen, när förslaget till” ny--butik ings- lag skall utformas. ' . «I Det är angeläget att på. "alla ; sätt underlätta. för de små bu- tikerna att: kunna fortleva,” un- derstryker hr Nilsson. ' Den bu- tiksdöd 'som fortgår i i rent skräm- mande omfattning iblir' besväran- de för människor som av olika skäl är beroende av att ha nära tiker”. enligt” min uppfattning / att man - försöker”, skapa förutsättningar derstryker. hr Nilsson. Det är an- en sådan : utformning att” "mindre butikerna kan klara sig "i konkurrens" med storföretagen. Regeringen lider av. en makt- | vi hunger som visar sig hart när omättlig.' Får” man” en fullmakt av riksdagen på ett” område så dröjer det ' inte Jänge”/ innan man vill utvidga" der: "långt. utöver |» vad som från början avsetts. Den ändring . av. lagen om igångsätt- : ten som beslöts åv riksdagen i maj, 1964 är ett slående bevis på detta." . röv. Inn SNUS OCH M LAMM : .å Sverige enligt en färsk 'stätistik; påpekär A dn ön sbladeti h" lamini kän "Brister! på får ill av. dot fö AREAL dot att 'en mellansvensk -slakteriförening inté kan- fylla: mer än "halva: ef in . terfrågan inom det egna områ- det, Den andra hälften mäste in- köpas utifrån, Annars borde får- 1965. fick” i fullmakt att ”regle- ma igångsättandet av, vissa bygg- nadsprojekt inom "områden "med arknad. - Nu 1 a + , vill? regeringen”. fullmakt att gälla även efter års- skiftet. , Och inté nog med: det, man. vill även utvidga” rätten att tillämpa der. Nu will man, inte » bara har rätt att ingripa, när. det är. brist' på arbetskraft, det för- slag till förlängning av lagen som -förelagts : riksdagen”. innebär. att även brist på krediter skall kun- na bli en : -anledning” att. stoppå at "bygge: "Vidare will: man ha It bort den geografiska begränsning-. en. så att byggenskap. skall kunna " stoppas var som helst landet. ; Centerni har. yrkat avslag på "denna: utökade. makt åt regering- en. fom ran nu ger. "regeringen "derför slagna” fullmakten ". av- förverkligandet: av. den: lokalise- in. vara ett. de -alter- 1; ringspolitik” som. "beslutats... nativ' för bygder: med gles : ut- bredning' av mjölkkor och: svin, Husen ' finns oftast till. hands, lämpliga ; betesmarker, likaså, Ett glädjande tidens. tecken bildandet av den ena får-före- ningen efter den andra i: landet., där .man minst ock 1 Avänta det, - noterar I o.x.d brukernas om fordbruksproduktione svälten:. 4 Hi ska Ungdomsklubb nere i det vil da Kronobergs län: har 'gjort ett ”ilsket uttalande mot planerna på att skära ned vår självförsörj- ningsgrad till 80 procent; "Det är absurt”, säger vklubben, "att tala om . livsmedelsöverskott, : när två tredjedelar av jordens befolkning svälter", Staten borde köpa upp överskotten och skänka dem till u-länderna, . Är det. én liten ensani” svala som skall frysas ihjäl, elter är det ett förebud till ett bättre klimat? Även nere" i ”djupen . kan: det tänkas. vettiga tankar ibland... i CENTERNS STORA ROLL - : Vid Dalacentems femtioärsju- bileum underströk hr Eliasson i Sundborn centerns stora roll, skri- verDalabygden (ep): Landsbygdstolket hade i början av 1900-talet gripits av pessimism mot bakgrunden av den kraftiga emigrationen. Man kände sig po- litiskt hemlös och reagerade mot orättvisorna i "beskattningshän- seende, Rättviseprincipen stod så- lunda i i förgrunden och från bör- jan k en centerpolitisk profil, Man ville motverka makt. koncentration — både den 'som .rhotade från den framväxande. so= cialismen och den i form av trus- ter och kavteller.s Andra viktiga programpunkter var krav på all. män folkpensionering, rättvisare beskattning, bättre kreditmöjlig- heter för de mindre företagen, en utbyggd och förbättrad folksko- isning, nykterhet: främjande samt krav på mindre byråkrati i ämbetsverken. Detta är centerkrav som kvar- står än i dag trots att vissa refor- krati- mer åstadkommits, Men man kan |- i likhet med hr Eliasson säga att dagens, politiska utvecklingsten- denser icke har centerpolitisk prägel. "Tvärtom. Riskerna för maktkoncentration och dirigering är i dag inte mindre än på Berg- lunds i Gimmene dagar. Låginkomstgrupp: handikappades Bäruaticia vittnar om att rättvisekraven kvarstår, trots att centerpartiet målmedve- et sökt driva en politik som skul- le skapa” bättre förhållanden för | här nämnda och många andra grupper. och del Centern föreslår satt den Jar ; som biksdagen tog. 1964 skall 2 ekbromiska oli i regeringen för ER det nämligen även i fortsätt- i medvetet "eller ej, en: anmärkningsvärd antiame- a rikansk, bismak/. som inte kunde neutraliseras genom. intervjuarens « små försök att ge balans åt det héla genom formuleringen av frå görnar | ” Programpunktén var sålunda en ny tankeställare om vilket ”verk- ; samt medel i opinionsbildningen TV ändå är och hur svårt för att inte säga omöjligt det är att vid. varje tillfälle få fram en objek- . tiv och allsidig belysning åv öm"- i dåliga kontroversiella: frågor i detta statligt kontrollerade mass- medium som måste vara neutralt. Vågar man hoppas att den nye kommunikationsministern med , huvudmannaskap för "TV, hr Olof "Palme, med kraft skall ”slå 'vakt om a denna objektivitet? i : danke på hr Palmes för- dona i Vietnamdebatten förefal- er: Katrineholms-Kurirens fråga "vara vad man .plär kalla retorisk: studentförbundets tidskrift Liber- tas i en ledare. När dessa kvin- nor kräver jämställdhet med man- nen har de visserligen ofta rätt, "skriver Libertas; men eftersom de inte - åfrå ” över 18.000: butiker "kommer att): i " Allmänhetens intresse kräver - . för de mindre" företagen i'denna | bransch att kunna fortleva, un- |: geläget att den nya butikstäng- ” ningslag” som ; skal! 'komma' får ]" del: förnya .- denna JEN i ökad. + fning och "konstgödsel lyckats öka Iden årliga” skördevolymen per in- påstår - socialdemokratiska | > Washingtön (dry: Nära hälften av jordens omkring |. tre. miljarder" människor får inte. tillräckligt "med mat.för en sund och" produktiv livsföring. Enligt org: on" (FAO) är det endast' en sjättedel av jordens befolkning 2.500 kalorier och :60 -gram. ägg--: viteämnen som människan behö- och / intensiva ansträngningar - på- går .cavbrutet för 'att minska den stora klyftan mellan de fattiga och och välnärda. ländernå till: aktioner" i' syfte! att öka "livsmedelsproduktionen. :Den s. ki Kennedyronden i Genevei— förhandlingar: om" tullavvecklingar inom; ramen! för" GATT, :det : all- männa: ”handelsz' och tullavtalet. — har 'satt' upp som ett av sina, mål att :med- hjälp. av er-liberalisering av, tullbestämmelserna öka :utveck. lingsländernas handel med indu- striländerna och'på så sätt ge dem större ' möjligheter - att hjälpa sig själva. vs :-Vad som: också krävs är. omedel- bara . hjälpinsatser :för att” mätta de hungrande, I femton år har mn let ' (AID) . sänt ' livsmedel utomlands. känd - under” namnet '.”Public Law - 1480”:, Sedan 1954 har denna ' hjälp |: - främst ägt rum under: det s. k. t Foodfor-Peace-programmet, som, byggér på latt man” utnyttjar : det år" varje år, imen: som? .snat räst-är att. betrakta ' som ”en . defull" feserv-för sändning av hi mråden där behovet. störst. : . Varje... År.. under, denna -H-års; 1 vsmedels. och jondbruks-.. som varje 'dag i sin kost” får de ver. Dedta är skrämmande siffror, | rika folken, mellan de hungrande. "FN uträttar genom FAO:s kam- : panj ”Frihet från hunger” ett jät- I 2 jordbr F tenientej "och ””itlandshjälporganet |. = enligt jordbrukslagen' av år 1949, . överskott på jordbruksvaror' som - USA. ; I livsm verbefolkning, "naturkatastrofer, flyktingströmmar, allt ställer stora krav Pp i Under: de senaste 15 åren har USA" skeppat 8,6 milj. ton livsmedel till 'behövande Tänder. Livsmez nu delsläget i i världen diskuteras just nu vid en FAO-konferens i Rom. . Te wN FN:s livsmedels- och ”jord- bruksorganisation: (FAO) grun- dades för 20 år. sedan, Just nu är FAO samlat till konfe i Aktuell kom livsmedelstillg. ngarna. mällar. vil gr hur mycket” vav detta som. årligen kan ' avdelas för hjälpsändningar till utlandet. . Departementet sva- rar även bl. a. för förpackningen av Jivsmedlen samt Iransporten till Rom. Högt . på dagordningen står - frågan om satt | världssvälten. Uppgiften är in-, te' lätt, men frihet från hunger kån vinnas, förklarade ameri- kanske jordbruksministern Or- ville Freeman i ett tal inför konferensen. Amerikanska jord- bruksdepartementet. har nyligen” publicerat en undersökning an- ående" jordbruk iklingen i 26 - u-länder : under "perioden 1948—1963. = - "I följande artikel redogörs för den omfattande" ' amerikanska livsmedelshjälpen under de se- naste 15 årens ss ss sd .xdel i händelse av: katastrof, då i [g vånare, berättar: Reuter. Republ N ken Kinas framsteg på livsmedels- produktioner jade med et —- reformprogram .. som. gjorde jordbrukarna på Formosa till jord- ägare: Regeringen gav:sedan spe- ciellt ' liberala krediter ' vid inköp av konstgödsel, och detta har till- sammans med en rad andra fakto- rer gjort att Formosa iblivit istånd att exportera livsmedel, vilket i sin tur i hög grad bidragit till lan- bättrade: ekonomi; id: se, or : ytterligare» leveranser träf- fädes "nyligen, Den indiska valuta som .USA får” i: betalning går! i huvudsak” tillbaka till Indien som utvecklingsprojekt. ? Besluten : om "den "amérikanska delshjälpens- oc . Jåren har 8,6 milj. = AID ansvarar för” administré- ringen av programmet på utländsk mark, bl. a. integreringen ' av livs- medelshjälpen med den övriga de- len av den amerikanska ekono- - miska hjälpen till mottagarländer- | na. AID gköter också om distribue- ningen 'av Food for Peace-livsme- samråd smed | den lokala rege- ringen, Ett projelkt i inom ramen för Food for. Peace inleds vanligen med en begäran ,om hjälp från ett behö- vande lands regering. Denna begä- ran bedöms sedan av amerikanska ambassaden och AID-personal -i - landet, som fastställer behovet av hjälp och bästa sättet att använda eventwella hjälpsändningar: ms Projektet behandlas sen i Wash- ingtorr av' en speciell kommitté, t. av repr för jordbruks-' och utrikesdepartemen- ben, AID - och . andra organisatio- ner som på ett eller annat sätt är engagerade livsmedelshjälpen. Om man beslutar sig för att till- mötesgå den utländska regeringens begäran om : hjälpsändningar mun- dertecknas en överenskommelse av berönda, . amerikanska. ämbetsmän för: <mepr landets regering. : Sedan hjälpsändningarna starta- de för elva år sedan har de'ut- gjort omkring :27 procent av alla jordbruksprodukter' . som . lämnat amerikanska hamnar. Under de 15 ton amerikan- ska livsmedel sänts till behövan- de "länder. -T fjol genomfördes 230 hjälpprojekt & 114 länder. I hjälp- ver heten är nu 730: ameri- utformning: fattas' av .jordbruksde- ti partementet och mutlandshjälporga- net. Jordbruksdeparterhentet fast- period: har. USA sänt. li hjälp till behövande länder till ett värde av, i genomsnitt 1,5 miljar- der "dollar, berättar - Food for Pear te-programmiets ” nyutnänmnide "chef Richard >:W.-> Reuter. . Programmet utökar ständigt. den. livsmedelsvo- lym' som sänds till utvecklingslän- miljoner : människor erhålla livs- medelshjälp från USA, vilken ut- går -som direkta gåvor till länder där behovet. är särskilt. trängande. Dessutom "' får . över 40 miljoner skolbarn” en mer närande kost ge- nom de. livsmedel från Food for mi som avsätts för detta ändar mål.: en « TENDENSEN. MÄSTE. - VÄNDAS, Food-for-Peace-chefen + "Reuter betecknar. problemet att mätta de många hungrande :i världen som ”en svår uppgift, och krisen kom- mer troligen att förvärras fram- emot slutet av -detta. århundrade om man inte innan dess lyckats vända på tendensen”. Han fram- håller att krisen är speciellt all- varlig i Latinamerika, i Indien och på det kinesiska fastlandet. I Pa- kistan tycker sig Reuter emeller- tid se en vändning och han pekar också : på ' betydande förbättringar i Sydkorea och på Formosa. ' - I Pakistan har man genom att ta större arealer i bruk och ut- ki derna; och fu beräknas cirka, 100 | ställer li "och kaner engagerade och de bistås i de olika länderna av. sammanlagt 7.000 lokalt. anställda, Fen : «> Usis. ” Världens största ämbetsbyggna här: 2.000 anställda : -personer "Stockholm rn; På många sätt är Penisgen må”? got av ett under som väl tål en jämförelse -med wärldens sju : am derverk, .. skriver Ingeborg - nander "i tidskriften : Försvaren tjänstemannen om ett besök i det ör teret i Washington. I Pentagon arbetar p fi n. 27000 människor men under kriget fanns där ca 35 000 personer i olika: befattningar. ” - Pentagon uppfördes under andra världekriget, byggdes på knappa 16 . månader ler. 430 miljoner kronor, : i För att tala om de enorma siff- ror som blir aktuella ' när man skall försöka beskriva byggnaden så finns idär 4200 klockor som mäter tiden, det finns 28 km kor- ridorer, 150 trappor och 19 hissar. Man dricker vatten från 685 fon- täner, konsumerar ca 30000 kop- par kaffe per dag och har ed stånd" från annat som Libeftas o- "gillar, till exempel konkurrens inte om Libertas ställer samma "krav" på män som är för jäm- ställdhet mellan könen — men det är av mindre intresse, efter- sam "hela resonemanget natur- ”ligtvis är nonsens, ' - Många av dem som vänt sig mot traditionella värderingar om köns- "av skapade” värd. om ” konkurrens mellan - individerna, i ekonomisk . framgång som mätare på personligt värde, osv” är de ”farliga eftersom de är kanservå- tiva”. "De kvinnor som uttalar sig mot könsdiskriminering ä är alltså farli- ga-om de inte samtidigt tar ave ooo cs / JI har också Kritiserat and- ra . konservativa ' värderingar; men om de inte har gjort det är det löjligt att av det skälet be- " itrakta dem som reaktionära. ; Det är oriktigt att stämpla nå- gon som konservativ bara därför att han är radikal i.en fråga, (Gtockholms-Tid. - ningen). es - mellan individerna, Det framgår | anställda personal på ' över 0600 Personer. Biblioteket är enormt med över 300000 volymer fack- litteratur. De må a tidskrif- terna uppgår till 1700. Parkerings. platser finns för ca 10000 bilar. Varje dag forslas tusenden av mer buss till Washington med närmare 900 bussar, Luftkonditioneringen har ägnats särskild omsorg. Temperaturen, i byggnaden är uavpassad för att uppnå största möjliga effektivitet hos den arbetande personalen. Under vintern har 'man ungefär 23 grader och under sommaren 25 med lämplig fuktighet. I Pentagon finns även allt som kan tänkas ifråga om affärer, banker, sjuk- och tandvårdskliniker, tvättinrätt- ningar ete. '. Pentagon är fortfarande världens | kunna största ämbetsbyggnad med en golvyta som är tre gånger större än den som fmns i jätteskyskrta- pan Empire State Building i New York. Kontorsutrymmena upptar 543 730 kvm som om man delar upp det på standardrum på fem gånger fem meter blir över 21700: rumsenh mkring eter, Trots -de- emonmafinns goda skäl för en ändring. " London hade let gått löst på 80,” ML och: var fullbordat | den 15 januari 1943. Kostnaden]; uppgick till 83 miljoner dollar el- måtten — i omkretsen" på" byggna- den är 1,6 km — ligger tavk vare byggnadens' femhörniga : «form två kontor aldrig mer än 550 meter från warandnra; en liten, promenad på sex minuter, "Av. de ca 10000 militärer, som har. sin tjänst förlagd till Penta- gon, är över 300 generaler, ningen även av -de högsta ämbets- männens tjänsterum är påfallande enkel =" >. ON 7 | Gratis körkort! | — Utvecklingen pekar mot att körkortet blir en allemans egen- dom och då bör målsättningen va- ra att körkortsutbildni blir värdet stabiliseras. -[ marknaden har motiverats av den . | Financial "I halvt : kilo filébiff, en medelstor NY fett halvt kg socker, en limpa bröd, mentar. 4 I en fråga av största "betydelse |] dens huvudmän inriktar sig på att visade sig LO och SAF vara över- | främst ersätta nedslitna eller hårt ens, nämligen i kritiken mot re-|slitna anläggningar, Inriktning på ivande långtid 3nd. , som befinner sig i geringens starkt infl måste vidtagas, vilka leder till att inflationen stoppas och penning . Göteborgs-Posten.” "Kreditstyrningen . på bostads- stöckning som uppstått genom 're- som nu vidtagits i panikens tec- ken får inte bli inkörsporten till et fortsatt kreditstyrning av det här. slaget. Den "riskerar allvarligt att reducera der konkurrens på området. som vi redan har för li- tet av. Lidande på det blir bo- stadskonsumenterna, : » Eskilstuna-Kuriren. . Genom regeringens eget förvål- lande har bostadspolitiken. i 'vä- sentliga delar fått en effekt, rakt motsatt den åsyftade, Knappasp på något annat område har regering- deletidni, geringens lånepolitik," De åtgärder] .- ekonomiska molitik. Man får där. |ett så ” kritiskt läge att närmare .|för hoppas att LO och SAF ge-|beskrivning är onödig, bör också mensamt kan. övertyga regeringen |vara given. Och av stor vikt är om att sådana åtgärder. snarast | naturligtvis alt främja sådana : vårdformer som inte kräver köst- vården. Att dessutom nya an- strängningar måste göras för att får fram arbetskraft som är kvalifi- cerad men står utanför sjukvår-. den säger sig självt. . Svenska Dagbladet. Det är intö förenligt med "indi- frihet att kommendera någon till ser på dessa frågor ur kristen synpunkt måste inse, att den per- nen inte främjas av tvångskom- mendering. Det kan "invändas att det finns möjligheter för den en- skilde att begära befrielse från att deltaga 'i religiösa förrättning- temet är denna frivillighet oftast slopa , de obligatoriska religion$ut= i na på > tjänstetid ” och i en misslyckats s så å kapitalt.” - Skatteprogressionen drabbade förr blott "ett relativt litet" antal medborgare. Nu råder en ganska allmän veklagan över orättvisorha i systemet. . Det är hög tid, att progressionsskalorna "revideras, Det borde hr Sträng själv. inse vid set här Jaget, 4 "Smålandsposten, ” Grundskolans "Iäroplan” hälsades med en lättnädens suck bland lä- rarna, som: efter ” allt experimen- terande iekulle - -få något fast att låst hålla” sig till. Nu. talar man på skolöverstyrelsen — om ” rullande skolreformer med "åtföljande änd- ringar av läroplanerna. mister "arbetsglädjen : om; » deras egen planering ständigt måste gör ras om. De behöver i dag fram- för allt arbetsro” och bättre. hjälp- Mat. ' Stockholm” dyråst i i: världen Stockholm (TT) . jlan priserna: för vissa levandskost- nader som gjorts av den 1 Lärarna |: | rentav. warit. svårare. ' En internationell järnförelse mel- : fritiden, Te - Then na större uppmärksamhet; om all: nu: oftast är fallet. En kraftigare ökad aktivitet från ansvarigt: håll. tadkommas om. en "central till synsmyndighet änrättas och wu gripa . på "bullerområdet. - får välja förslagsvis hälften: av Je- kanske ser ut, att. Det är nästan, lika svårt som; värva, väljare för riksdagsmand ten. För- regeringspartiet CA, "Nycop” i "Idun-Vecko- Times.: bekräftar ' Stockholm numera - måste: räknas som en av. världens absolut 'dyras- te städer, "omtalar Hardelstjänste- mannafö bundets. Hdning HTYF-tid- ningen. i Denna jämförelse - -som inte gör anspråk på exakthet i detaljerna placerar Stockholm som; världens dyraste stad ifråga om den livs- viktigaste ' förnödenheten, - maten. Men. även hyror, kläder, ” restau- rant- och servicepriser hör till de allra högsta i världen. , Den norm efter vilken man gra- derade de städer som ingick i un- dersökningen. . och enligt wilken Stockholm hamnade på topplats varen matkorg innehållande: Ett 'kyckling, sex ägg, två och ett halvt kg potatis, 'ett halvt kg ris, ett halvt "kg smör, en liter matolja, ett halvt Jog kaffe, en halv liter mjölk," en: flaska enkelt win, en rk öl och en stor burk av var- dera konserverade grönsaker och persikor. Den korgen visade sig i Stockholm kosta 69 kr. På andra till femte plats kom Tokyo, Oslo, kostnadsfri säger Centerns ung- domsförbund i sitt remissyttrande över fhbilförarutredningens betän- kande. : ” : Körkortsutbildning vid yrkessko- lorna och inrättandet av speciella trafikskolor i eller landstingens regi bör vara en väg att bringa mer de nuvarande höga kostnaderna för körkorten 'påpe- kar CUF widare, Andra förslag från CUF:s sida är att utbildning i olycksfallsvård skall ingå i den teoretiska delen av körkortsutbild. mingen. Detta krav stöder sig på det faktum att det alltför ofta händer att förbipasserande står | vid en olycksplats. Körkortet bör upphöra att gälla när innehavaren blir 75 år anser CUF. Köra bil skall man emeller- tid kunna få göra även efter den- na ålder, då skall nytt körkort med en giltighetstid av två år kunna utfärdas efter läkarkontroll. En sänkning av körkortsåldern kan enligt CUF:s mening bli ak- tuell inom en snar framtid. Lägsta åldern: för traktorförare will man omedelbart ha sänkt till 15 år istället för 16 år som nu är nedre Helsingfors 'och Paris där priset kommit ned till 56 kr. För den som fortfarande tror att dollarns köpkraft bara är ett par kronor kan det vara intressant att höra att en motsvarande korg i New York kostade 48 kr. I London var priset bara 42 kr. Hotelldyrast i världen var Pa- ris när det gällde förstaklassho- tell med drygt 140 kr. Et4 mot- svarande rum kunde fås för cirka 15. kr i New York och. 80 i Stockholm, : På - andr kom man undan med drygt 60 Paris, men fidk punga ut med et tia till i New York och ungefär billigare än i London. Billigast i Europa var det i Haag och Dublin där man kunde bo i samma stan- dard för mindre än 20 kr. Krogar är inte billiga någonstans och sannerligen inte i Stockholm. Eller vad sägs om 105 kr för en lunch för två personer. Den inklu- derade en aperitif, tre rätter, en karaff vin, kaffe och ett glas sprit, Bara i Tokyo, New York och Paris hade man moterat fem till 10 kr mer. I Diisseldorf, Wien och gränsen. För jordbrukets folk är 16-årsgränsen besvärande” och det Briässel kostade er sådan måltid att lika mycket i Rom. I Stockholm | Denna räckte det med 40, någon femma |i om det inte är så att de' flesta tidsmänniskor uträttar det ver liga ' grovarbetet ' under: friti Sommarstugor blir" ju sällan) s diga. vo Behövs - mycket? fett inna västen, om" man sitter i bi utvecklas "nästan omärkligt; att nu skriva skånska), +. ra bort en stor del" av välfärds” fettet. . : Pål i Västerbottens-Kurireri. : CoMPÅ VÄGEN intet i jämförelse med den här- ras på oss. dd ROM. 8: 18. Lidanden har en förborgad .för- måga att suggerera en människa. Den som lider har så lätt för att bli upptagen av sig själv. och sitt lidande. Många lidande människor är egoister. Ju mer sinne och tan- kar kretsar 'omkring lidandet; dess mindre välsignelse . tillflyter . den som' lider, i Lidandet måste iltjus Först då får sitt tsvar och den ses i evighetens lidandets gåtor Lidande kraft. tidens lidanden: betyder från all självupptagenhet och sig att glömma sig själv och sin Känna en an Och mitt i lidandet får han m aft. Och då tänd - pet us i i den mörlaste natt. hop Du' är i lidand pöl o kärlek utan 1 Fl stöd inte mer än I 35 kr men i och kval för oss och död sorg och nöd till: härlighetens-n rike, - samma investeringar, t. ex, hem- ” viduell "och fullständig religions- ' religiös utövning. Även den som . sonliga inställningen till religio= . ar. På-grund av det militära sys- ' en illusion. Det enda riktiga är att ' stället ge "bättre resurser för. fris villig” religiös verksamhet” .under ' Ung Center. « nt mänhet och lokala organ ges. bättre. - upplysning och vägledning än vad - Samma effekt bör också kunna, rustas med : ; befogenheter « att ä än- | Det "äkliga "vore". att riksdagen. . ja” tidningar: dan. mar sidder, och raddar (för, lighet som "kommer att uppenba- Ise med "den . en salig glädje och en him-- "Sannolikt kan bullertrå ågorna rö-: reaktion, från de ibullerstördas , si-"- ” da- kan säkert "väntas bidra .till..- "Det skadar inte att rationalise= Denna . tidens: lidanden betyda ”
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.