, —=LT. Miå ;. Invandrarfrågan X z ' | råchefslönen har det ansetts rim- ". "änder trycknin 4? -— "LAHOLMS TIDNING. "Måndagen den 6 december 1965” 2 Under efterkrigsåren har en "ständig ” ström ' av ' utlänningar ' ndagen den 6 december 1965 | IL T. =- , ges inte av tillfrågade finnar här ; "landet. Finland är officiellt et ' Det har med åren blivit van- » ligt att unga framåtsträvande so- krater tränas inom jord- kommit till vårt land, Omedelbart efter kriget blev det Sveriges sak att ta erhot flyktingar, som av po- litisk eller annan anledning sök- te asyl i vårt land! Nu befinner vi oss i den situationen att den utländska arbetskraften utgör ett" angeläget behov. För en lång tid framöver är vi starkt beroende av den utländska ' arbetskraften för. att "något så när klara den beé- .»räknade produktionsutvecklingen, "Något , yrvaket konstaterar ar-' hbetsmarknädsmyndigheterna skyl- - digheterna vi har gent emot den=. "både ;k- och åk land, För många finnar känns det " närmast genant att inte behärska det andra, d v s svenska språket. Man föredrar att i stället förkla= ra att man inte har för avsikt att stanna. . Språkfrågan för de inflyttade är "ett problem som på litet' längre "sikt kan lösas genom skolan, Via barnen kan:sedan' föräldrarna få : en annan inställning till det ”nya”;: " " språket. Invandrarproblemen har nu uppmärksammats på ett helt ennat sätt än tidigare, vilket'är skraft, både önskvärt . och nödvändigt, . rer a , interpelldtionsde- . vilket k med tillfreds- batt "häromdagen penetrerades ställelse. set - den invandrade arbetskraftens si- tuation., ingående, Inrikesminis- tern gav en utförlig redovisning t. Där kan man tydligen efter högt föredöme ohäm. mat ösa” över jordbrukarna och” på "senare tid även jordbru- kets. organisationer, vilka tidigare äver" från Kanslihuset bedömts svarat för var sin funktion i av- talet. Treprocentsregeln har som bekant haft till syfte att skydda såväl: konsumenter som jordbru- kare vid starka svängningar världsmarknaden samt att dess- utom skydda jordbrukarna för en "Jordbrukspoli itiska perspektiv" ( ken är Karlsson: anger till 920 pro- av jordbruk föreningar. Aktuell - kommentar | Med friskt mod går hr Karlsson ilin på den s, k. Ikaprissättningen inom föreningsrörelsen och påstår att detta prissättningssystem bidrar del av i jord- jtill" att konservera en , bruket. En annan del av kostnads- som ikterna med stora an- skulle ket skyd- försöker hjälpa till med den största” resp En ny tyckare har nu "gett sig sig tillkänna med en stort upplagd jordbrukspolitisk artikel i tidskrif- är departementssekreterare i jord- bruksdepartementet. Det kan med en gång sägas, att hans artikel in- te innehåller enbart tokerier. förnuft. här och var. sig Å kast med en uppgift som han inte beh "Di är det |hr "da av taktiska "skäl. Det är alliid t att spela på den miss- av de' åtgärder som vidtagits och som måste vidtas, Att språksvå- ”righeterna utgör ett av de största problemen framgick med all önsk- ”. värd tydlighet Vissa försök bar påbörjats för att få infödda lära- : tre att undervisa i de språk som | dominerar bland de "invandrade, Enligt inrikesministerns uppgifter ; uppgick antalet arbetsanmälda ut- ”länningar A- Sverige till. 155. 000 den 1 oktober i år. I Vad som nu aktualiserat Invand- Tardsbatten är närmast den spon- tana invandringen av jugoslaver. - I riksdagsdebatten gavs emeller- . tid en välgörande allmängiltig re- " dovisning av hela invandrarpro- " blematiken, i En mycket 'viktig aspekt. är att bristfälliga kunskaper i/ det sven- ska .samhällsstyret kan åsamka " "måsshälligheter som rimligen bor- - de undanröjas, Man är misstänk- sam mot fackföreningar och över- Huvud mot arbetskamrater : allt beroende på att utlänningar "inte blivit. informerade, om sven- ska förhållanden i allmänhet, « En skrift "Ny i' Anom' Kort på : ” meddélade inrikesministern. Det- ta 'initiativ: från regeringens 'sida : måste hälsas med tillfredsställelse, En. handbok om de olika fack- . fö "lokala myndigh . has verksamhet: och dylikt 5 är ocksa så påkallad, ' ee . . Finnarna doml i d tro som finns mot att riksdags- männen beviljar sig själva löne förmåner, Även till synes själv- klara ting sticker i ögonen och gärna. f- ten mot detta tarvliga änkande har aldrig varit stor på högerhåll. -Beklagligtvis har den heller in- te visat sig stor på folkpartisidan. « Partiets 3 it i: konstitu- tionsutskottet, hr von Friesen, an- slöt sig som ledamot av delega- tionen till förslaget att riksdags- "arvodet skulle höjas.. Men ' när - högern ändrade hållning blev det uppenbart att det inte var mycket med hr von Friesens ståndaktig- het, Han gjorde en '"helomvänd-. ning i högerns kölvatten, Vi er- inrar oss att han för ett par vec- "kor sedan, när partistödsförsla- get remitterades till” utskottet; uppträdde nog så karskt-i- -kam- inga småsaker han gett sig in på. Han skisserar helt enkelt ett nytt jordbrukspolitiskt ' system. Det måste dock sägas, att självsäker- hete är betydligt större än in- sikten.-- Den "unga mannen använ- der uttrycket t Skall” i sina fram- |P3 tidsvisioner. Gränsskyddet ”skall i första hand inriktas på att dämpa kortsiktiga - variationer i 'världs- marknadspriserna”. "De statsutgif- ter och kapitalinsatser som i fram- tiden anvisas för jordbrukspoli- tiska ändamål ”skall i första hand utnyttjas för generella och kon- centrerade vationaliseringsinsatser”. I'-rykande” svep klarar . den ung- domlige.' entusiasten, av såväl de fundamentala a grunderna för jord- bruk Han das för genom den 3 k. inkomst- . Denna avsåg emellertid en. dast att skydda den sektor av jord- brukarnas intäkter, som motsva- rades av brukarens arbetsinkom- ster. Hela den sektor av intäkterna som skulle täcka kostnaderna för arbetsinsatser från andra än bru-- Det | kare låg däremot enligt. avtalet Det | oskyddad för inflationen och fick sålunda så långt möjligt kompen- jeras genom rationaliseringar. När Karlsson: talar om en dubbel eller tredubbel kompensation ge- nom att räkna upp de olika spärr- reglerna i avtalet är detta ingen- ting annat än ett bevis på okun- nighet — ja fullständig okunnig- het —i det ämne han gett sig in Om br Karlsson” nu hade velat att omvandla. Även här hade det Ett okontrollerat avtal "om :för-] bud mot kärnvapenprov — i före- ning med ömsesidigt underför- stådd fastlåsning vid den. aktuella Jtshaf. bär ur och . Moskvas syn- Washi varit nyttigt om depar reteraren hade studerat. wad verkligen sker. Om vi är rätt un- derrättade har antalet mejerileve= rantörer minskat från cirka 255.000 i början av 1950-talet till 145.000 nu. Man kan naturligtvis ha olika åsikter beträffande innebörden av den väldiga omstrukturering som inträffat, men; att en konservering av strukturen åstadkommits "kan tisk risktagning. Denna måste wä- het. Ett misslyckande att komma överens kan vara förknippat med tisker som inte går att uppväga, ' Dagens, Nyheter, , x 21 tvivel att dra upp klarare rikt- linjer för forskningsberedning och forskningsråd och deras samarbe- te. Det är svårt att dela utskotts- majoritetens mening att allt är "väl beställt som det är. En utredning om bristerna och behoven ' skulle kunna lägga grunden till något wi - | saknar, en forskningspolitik värd namnet. ” | Handelstidningen,. + Det förefaller som om kravet på ökade inslag av personval skall las undan ur författningsre- En att väl i alla. fall inte hävdas med dessa fakta som I bakgrund. En av hörnstenarna i hr Karls- sons förkunnelse är att man skall ställas på jordbrukets kapacitet att producera tillräckligt - under de år de framöver, sär- sikta till ett' ”själv bärande” jord- bruk. Detta är ett slagord utan täckning som ofta användes av de kratiska na Vad innebär uttrycket ögomligen? klargöra : jordt nas roll i prisutvecklingeri borde han naturligtvis ha undersökt re- sultatet ifråga om prisbildningen jordbrukarledet -och ställt detta i relation till utvecklingen mentledet, Han hade i så fall kon- |t staterat, att priserna i jordbrukar- ledet. sedan 1950 inte” stigit star- kare och. knappast ens så starkt isindex i genom- ker v i konsu- | är wid varje tidpunkt självbärande inom. den ran som skapas genom 'det rådande gräns- skyddet, vilket i sin tur konstitue- rar prisbildningen” på produkteina såsom ett av underlagen för jond- möjl Om ordet ”självbärande” i denna debatt byttes ut mot ordet. ”effek- tivare”, så kunde uttrycket. helt Vi strävar alla ger snitt, nedan, däremot priserna på mycket tillvä klarar vidare ut ut til under: den övergångsperiod som han? anser: nödvändig innan man kan må ”det stadi i ut riktigt skjutit starkt i höjden, Man frågar sig hur lång tid det egent- ligen skall ta innan tjänstemännen en; där denovan skisserade polis tiken "blir "praktiskt genomförbar”. Han har även löst frågan om pris- js ' mellan de olika .pro- ” maren, Det var' gub otänkbart att ge minsta finger åt . bidragstanken, ” Hr von Friesens fasthet trädalndet är. tyvänr begränsad, Lite mindre svajiga deklarationer "och lite 'mera ryggrad i det prak- "diska: riksdagsarbetet skulle inte Skada, manar DN sin partikamrat” 5 Der OBEHAGLIGA I KVICK" är att många : ” änedvetet”. "eller . | omedvetet tycks vilja. lastar jord- ”bruksnäringen som "sådan för ant .gruppen inom. Norden, Det' har visat sig att”dessa inte är lika "intresserade "av den :språkunder- visning som igångsatts av. folkt -bildningsrörelsen. Man ;jhar sagt att de återvänder till"sitt hemland efter 6—7 månader eller något år. Uppgifterna varierar, Detta mena». de inrikesministern var en "orsa till ointresset att lära sig, språkel . Anledningen kan äver vara p5y kologiskt betingad, men den: an» : OGINHET MOT KVINNOR Rune Gustavsson j Alvesta: T en motion begärt utrédning kvinnor och vidare för kvinnor som arbetar i familjens gemen- samma företag, skriver Vä äxjö bla det cs ; : "Som: bekant ; ger nuvafande sjukförsäkringslag Lförvälrvsarbe- tande kvinnor ganska goda förmå- ner vid barnsbörd. Tack vare des- sa förmåner, betyder en tillökning i en familj 'ett "mindre kännbart ekonomiskt avbräck än vad an- nars skulle ha varit fallet. Men om en kvinna har hemarbete eller ar. betar i familjens gemensamma fö- iretag, då kan hon inte få tilläggs- sjukpenning. Förhållandet är up- penbart orättvist. Över huvud är är den ringa sjuk- ti orättvis; Man har konstruerat ett slags juridiskt försvar för denna ordning genom att säga, att en hemmavarande hustru inte beta- lar skatt. I realiteten är emeller- tid situationen den, att om man- nen har förvärvsarbete och hust- run är hemma och sköter hus- hållet och familjen, bidrager båda med sitt arbete till familjens up- pehälle. Ibland har hustrun kanske to. . m, den största arbetsbördan. Om "hon så blir sjuk och oförmögen till arbete, betyder detta ett svårt ekonomiskt avbräck för familjen. Men 'den sjukpenning som hon får I är rätt obetydlig, Hon har ju inte haft något arbete, som be- skattats heter det. RIKSDAGSMÄNNENS ARVODE ' motsvarar två tredjedelar av en "byråchefslön, Det är — med hän- syn till: uppdragets betydelse — inget högt belopp. För många är det den huvudsakliga inkomsten, skriver Dagens Nyher ter « Efter en uppflyttning av by- ligt att även riksdagsmännen bor- de få notsvarande lyft, och en har föreslagit detta. Partirepre- sentanterna var eniga om saken, men i utskottet desavuerades hö- gerns ledamot i delegationen, "Ragnar Svennin; av hr Her. nelius (h), som gick emot arvo- ct k; preseitéras på löpande band, vi- , frivillig tilläggssjukpenning vid ; 7 barnsbörd' > hos hemarbetande vä gen av kvicksilverprepa- at, skriver R LF - tidning 260. Et: eko- inelag i radion nyli- gen var. ur den synpunkten” be- klämmande. En tröst är "dock att TV i ett inslag visade sig kunna - » presentera en mer nyanserad bild av. verkligheten: . Det faktum är ju "ofrånkomligt tt jordbruket endast svarar. för en mycket liten del'av. kvicksil-. "kvicksilver i marker- na. De "undersökningar, som nu sar klart att t ex. kvicksilver- förgiftningen av fisk måste an- ses' bero på industriutsläpp. Man ': » har som bekant också kunnat . påvisa kvicksilver ij ägg från om- > råden där det överhuvud inte fö- 'rekommit användning av kvick- silverbetat utsäde, "Till bilden får "man väl också räkna att det knappast kan vara rärt att lasta jordbruket förde produkter: som industrin bjuder ut, Vad man kan. begära är att lantbrukarna rätt skall följa del.> föreskrifter som tillverkare. och statliga myndighefer utfärdar — och där har bristerna säkerligen - inte varit så stora som man i bland vill låta påskina, , Det tycks vara lätt att” angr ipa i lantbruket så som nu skett i den- "na fråga. När kommer pressen och andra massmedia att våga vi- I. sa samma mod när det gäller de "stora naturförgiftningarna i sam- hället, frågar RLF-tidningen. KR 1 BILISMEN HAR KANSKE EXPANDERAT I Fi ÖR . SNABB TAKT >" på sistone, medger Svenska Dagbladet Det är möjligt - att vi delvis fått en lyxbilism som med fördel kunde ha aänstått några år. Vi hade då sluppit nå- got av den 'växtvärk som den hastiga expansionen medfört: ” Men låt oss för all del inte glömma att bilismen i det stora hela är en god sak och att det är i sin ordning att bilparken växer i en välbärgad "och avancerad nation, För många är bilen oum- bärlig, Det gäller inte bara dem "som använder. den i sitt arbete utan också i hög grad om lands- bygdens folk och om hundratu- sentals människor i storstadsre- . gioner med "otillräckligt utbyggda kollektiva kommunikationer, Det slentrianmässiga talet om att hejda bilismen och de lika slentrianmässiga åtgärderna i-syf- de att bromsa den eller att helt enkelt utnyttja den som fiskaliskt objekt är resultatet av ett förenk- lat och onyanserat synsätt. Varje man anser sig vara den» ligt. deshöjningen — man kan förmo- intressantaste i Märlden. -- 2 s alldeles rel dukterna och artikeln gör veter- ligt, att stödet bill jordbruksföre- tagen "måste ”få en slagsida åt ani- malieproduktionen”." Priset på k- mjölken sänkes med betydligt stör- re belopp per liter än vad den nu- i jordbruk fått klart för sig, att prisstegringen: på jord- bruksprodukter - i " producentledet fen inte kan ligga till grund i ringar i k det som är orsakade av olika and- ra : faktorer, bl "a. och. i främsta rummet "en allmän lönestegring i samhället, som warit större än vad som: kunnat fångas upp genom rar varande s. du clearingen innebäl hur detta nu skall gå tilk j kall; här. -inskränka '05s till : "det fundament, ån: "Karlsson 'grundar. sin uppgö- I relse med. jordbrukspolitiken. Han fastslår - redan + inledningsvis, "att ”regleringen har. haft till följd. att ingar i förädli er och handel + > ov I fortsättningen” går hr Karlsson in på frågan iom handelns resp. förädlingsindustriernas roll i kost- nadsutvecklingen och fabulerar på detta område helt utan” hänsyn till de resultat som framkommit inom en särskild arbetsgrupp i 1960 års jordt fksut: ing. Denna utred- livsmedelspriserna i: ökat av:.alla: priser”. Han gör därefter ett försök att förklara varför jords bruksregleringen ligger bakom den snabba prisstegringen på livsmed. Jen i idetaljledet. Härvid blottas en ning har funnit, att rationalisering- en varit betydande både inom de- taljhandeln och inom; livsmedels- industrierna, men att lönestegring- arna av kända skäl varit så stora att -ratiomali: ffekterna inte okunnighet. som är skri "Under sexårsavtalet (1959—1965) erhöll jordbruket kompensation: för kostnadsstegringarna genom den s. kl treprocentregeln. ' Den '”koneu- mentgaranti” som fanns' inbakad i "| regeln sattes vid ett tillfälle år 1963 ur spel varigenom jordbruket över- kompenserades med drygt 400. milj kr: för”återstoden "av: avtalsperio” den. "Därutöver kompenserades jordbruket för. industriarbetårnas löneghöjning, genom den s. ki in- kemstrégeln. Denna dubbla,"'eller om man; så, vill tredubbla, kompen- sation är Idet element i den muva- rande”: jordbrukspolitiken. som: för- orsakat den snabba prisstegringen”, Hr Karlsson, tycks leva i lycklig |” okunnighet - om satt de. olika s.k. spärreglerna . i sexårsavtalet . har Det är I självfallet en "olycklig : utveckling om snatteri förvand- |f las” till” en utbredd och i tysthet tolererad; "företeelse på allt fler arbetsplatser. Men om snatterier- na ökar kan det inte i första hand skyllas på att den allmänna mo- ""ralen' skulle ha blivit försl d varit tillräckliga för att förhindra ökade kostnader. Beträffande uts vecklingen inom, "liv: gernen- samt mot ett effektivare jordbruk, men huruvida även det allra mest effelctiva jordbruk kan bli ”själv- bärande”. i" den 'meningen, att gränsskyddet kan avskaffas eller skäras ned till den tullnivå, som gäller för varor i allmänhet, det skilb i de fattiga länderna, där snabba folkökningen och den för där behoven är som störst skapar ett hot mot 'mänskligheten, jäm- förbart med eller värre än. den arbeta för en snabb förbättring av den - internationella livsmedelsför- sörjningen' och en forcerad" eko- nomisk" utveckling kan ingen på- räkna att i längden få sova gott om natten. Tiden att handla är nu. . Paul Grabö å RIFatidningen. Mycket eller; "get! mesta är nytt tfför antlännängarna; som kommer till ig Även "de 'männi är helt en fråga om den & de utvecklingen på värld den och stabiliteten i världsmark- nadspriserna. När man talar' om ett självbärande jordbruk, är detta därför - i ' grund och botten i ting annat än ett uttryck för an” tingen okunnighet om de problem det gäller eller ett försök att för- wvirra begreppen, Det finns väl ing- jen som tror, att jordbruksföretag av någon form skall kunna utbil- das och bestå utan åtgärder för att stabilisera ' prisnivån 'så länge världsmarknaden är av iden ber skaffenhet som hittills" känneteck- nat densamma. - Lika vilseledande är hr Karlssons resonemang om jordbrukets 'eko- nomiska föreningar och deras roll i prisbildningen i parbiledet. Även här kunde han ha gått till resultat av gjorda undersökningar i stället för att kasta ut ogrundade påstå- enden. Det finns officiella under- sökningar utförda av. nella: organisati "vilka ”visar, 1 strin. säger den nämnda arbets- gruppen : bl. 'a& I sin sammanfatt- ning: i M En” "oke "obetydlig produlktivi- tetsförbättring. inom livsmedelsin- dustrin' syneg:' under 1950-talet. ha ägt 'rum.. Beträffande en av :'fak- torerna härvidlag, > nämligen . för- ädlingsvärdet per”, anställd, redo- visas em öl med 72 procent under '1952—60, vilket . är något högre än genomsnittet för all in- dustri”. : Detta - är ' ju inget dåligt betyg Ft vnedelsindustrin, "vil att :den "föreningsägda livsmedels-' industrin i Sverige arbetar med en mycket - hög effektivitet. Att un- dantag, finns här liksom i annan industri: är självklart.'- Tror : hr Karlsson "t.: ex, att effektivi internatio- | . de möter jpå arbetsplatser "och i samhällsliv bör vara medvetna om det. De' svenskar som på sin tid lämnade” fattigdomen och arbets- lösheten och sökte sig till de nya möjligheternas land fann en till varo' som också var tylld av den bryska ' omställningens alla 'pro- blem, : Vissa lyckades, andra inte. Nu är Sverige ett invandringsland, och det betyder att det är vår tur att ge :så många som möjligt en chams att lyckas och finna det de Barometer Den L nsturligaste” vägen ul att få ett bättre grepp om forsknings- pengarnas . användning "vore utan : Tandskapsvård ie Al "> lantbruksnä och dvd tolkas föränd- Pas len, / Det öppna skulle ökas' om 'de' nuvarande sto- ra effektiva enheterna inom meje- ribranschen skulle slås sönder en- bart därför att o och får wäxa igen, Omvandlingen kalturlanäskaner vär igen, skogs. planteras eller lämnas åt sitt öde lila ner' skulle få tillfälle ”att etable- ra sig: i mejeribranschen”? C. P. Ask av kan enligt många bedömare komma att bli ett av de viktigare .naturvårdsproblemern. Öppna, ljusa kulturmarker, ibland lövträ ersätts med mörka Fr ri debatt: . nm Gör intoleransen sitt intåg 1 vårt svenska skolväsen? Att undervisa i kristeridomskun- skap är inte lätt, Det säges' ofta. ' Och påståendet är väl närmast en truism. Men folkskollärare "och läro- tm verkslärare gör så gott de kan. Och nog kan man väl säga, att de istort sett åtnjuter al Imänhetens I und Ne två miljoner gav väl bland. annat ett idevotum ' för . den rvisning; som - vi hittills haft. Underteck na ville ställelsa” kan man konstatera, art en religionspsykolog finns med, men inslag från kyrkligt engage- rat håll lyser med sin frånvaro, I den mångtydiga objelktivitetens mamn har denna granskningsgrupp hittills (början av iovember 1965) erkänt alla inkomna läroböc- + 3, | håller i sig kan utvecklingen ock- så komma att gå fortare än man. bara för några år sedan hade an- | barrskogsmarker . eller med för- slummade: buskmarker, skriver RLF'-tidningen,” Om de nuvarande tendenserna ledning att tro. Det är inte heller bara skogsbygdernas jordbruk som drabbas, utan delvis även" mera centrala jordbruksbygder; va Man måste därför tänka sig olika moderna krigstekniken, Utan attl|' formen. Förslaget . från . förfalt= mingsutredningen innebar att wäl jaren skulle" tvingas ” markera ” på valsedeln mwilken person han ville ha vald. Detta är en fundamental princip, att väljaren aktivt måste utpeka den han röstar på, i stäl- let för att han som nu kan stryka dem han inte vill ha valda. I ' Pol, mag. UVlÉ Rundlin, d gern "skall ' starta en kvälls- tidning i Stockholm. ' Lycka- till med användandet av partistöds- Bengarnal Pon Te Mel Ung "Center; ES Em högtidsstund måste radioche- fen Olof. Rydbeck och . kretsen len,. Då: framförde ”Skäggen”. det slags humor ' och underhållning, som - de makthavande - i ' Sveriges Radio '. anser att svenska . folket skall ha” mwoligt. åt. Parodin "med den : riksdagsman (cp), som tyckt illa om Programmen, var dum och smaklös. Får! en Part. I ett mål använda TV-rutan på. det "sättet, då är det sämre. ställt med ansva- ret än 'mågon kunnat tro? Nu har väl den. riksdagsmannen fått det svar, som. Sveriges ., Radio "anser att : han förtjänar. . Det inslaget .borde väl bidra: till att flera bör- jar inse 'wad det är man har; sig i TVA AG : Det avskutande saratalet mellan. Gud : och. Noak . var, tarvligt och” smaklöst. Om det erinrade om nå-- got var det den busk= "och ama- törteater, som förekom; för. om- Bland våra ' författare "finns en. resenv av lärare för. undervisning i modersmål, "De? har; en ; första- . handskunskap ' om - språket. K nästan. inga andra!. Inte så" få av dem, har folkskollärarexarnen elfer En -folkskol- lärare. och författare bonde kunna få söka ådjunkistjänst. För : en akademiker”, - borde , författarskap kunna ge samma merit som högre : vetenskaplig - examen, . oo» a . Författaren Bengt Vi i ströms "miljoner, frågar” "Aftombla- det (s) i fetstil på sin förstasida, Låt oss upplysa den” frågvisa tid- ningen om' fatt "dess partivänner. i regeringen, hr Sträng m. fl, säkert stödjande åtgärder — åt- gärder som & mycket stor utsträck. kommer . att ställa upp. som -: hur ning bör vara, v De | heller rade — 'om man ur landekapsvår- ! dande synpunit vill. söka bevara någon större del av det odlings- som nu hotas av ett lång- ker. De många i lärar- | 1 na och föräldrarna här i landet har naturligtvis frågat sig, vad det är för ' sorts objektivitet, som sl it detta manfall. Och i inte, att den skulle inskränkas på gymnasiet, Denna inskränkning gjorde riksdagen i diktatorisk nvaktfull ” utan på att "företagen försummat en sådan ordning och kontroll . Som skulle ha minskat frestelser- na till okynnessnatteri, De brotts- förebyggande myndigheterna har . anledning att kraftigt protestera . hos de arbetsgivare som genom alltför slapp" kontroll öppnar vä- gen för snattarna, Det finns go- da "tekniska möjligheter att för- |yS2n bättra kontrollen utan att'sam- ” tidigt utpeka vissa personer som misstänkta tjuvar, En metod är > att-göra noggrannare kontroll av ” slumpmässigt utvalda anställda vid utpasserandet från gärbets- platsen” Däremot vore det olyck- ligt om det blev vanligt att utlo- " va premier för den som kan an- ” ge en snåttare, Penningbelöning- ar skulle kunna locka fram fals- ”ka eler dåligt underbyggda an- "givelser. i Det finns sannolikt inga radi- kalmedel mot de vanliga snatte- . fierna.' Så länge höga personal "kostnader inte gör det lönsamt att hålla en sådan ordning och kontroll som ' omöjliggör stölder måste man realistiskt räkna med "att snatteri förblir ganska van- (Dagens. Nyheter)” lighet mot folkets vil ja : Att > kristend: juni detta år offentliggjordes av granskningsgruppen . vissa ”princi-, piella riktlinjer”. Dessa ' riktlinjer kan gäma kallas mågon klartext. Jo, hittills trots berättigad Men på vissa punkter på det hela taget godtagits av folket beror väl bl. a. på tolerans och et från den svenske lärarens sida. Han tar ju emot elever från hem med högst Skiftand. e åskådningar i > kristliga frågor. Att föräldranna med så- dant f förtroende, som de faktiskt verlämnar sina barn åt hans” fostran och eg- gar honom; att icke missbruka sin ställning. Det torde höra till säll- syntheterna, att några elever un- iycket synes vara jämförelse- vis klart: den! som i en. lärobok försöker skildra : bi Ik väl inte |ning samt försvinnande, - : " I stor utsträckning gäller, det då att finna ekonomiskt riktiga for- mer för köttdjursproduktionen, En rationell betesproduktion kan näm- ligen möjliggöra ' att ' odlingsland- skapet bevaras i största utsträck- troligt att det finns ett marknads- utrymme för denna köttdjurspro- duktion; förutsatt att produktions- kan hållas inom. rim- icke besvär. På annat sätt kan man wäl inte tolka (följande sat- beltro någorlunda rättvist göre sig | liga gränser. Man borde kanske" "också kunna tänka sig vissa insatser från de komm sida, dels ser: ”Personer 'händelseför- | b lopp må icke ran som fak- tiska, mär: de enligt teologisk forskning är legender”. Ingen lärare har väl de senaste årtiondena förmenats att skildra liberal åskådning kvisten- domstimmanrna, endast han försö- ker wisa samma hänsyn till me- kr der I får höra och framställer 2 12g de åsikt lika sina föräldrars eller förlöjligas. Respekt för. me- ningsmotståndare är. ju ett inslag rättvist. ' Sådan - allsidighet synes vara det väsentliga i' läropl när det gäller planering av den framtida markanvändningen och dels genom wisst stöd som kunde underlätta uppkomsten av kört- ju inte atp:ta.mågorn hänsyn till att den bortgångna redan givit bort 20 miljoner kronor i form av..do- nationer till. det allmänna — och betalt enorma miljonbelopp kl skat= ter, . a : Högerpressens nyhetsbyrå. : y F— ETT.ORD . >. "PA VÄGEN Till dig tager min själ sin till- flykt. Ja, under dina vingars skug. ga vill jag taga min tillflykt, till dess att det onda är förbe PS. 57: 2, Här används a bild: Det svä- var en nagel över fåj huvud; ' Rovfågelna starke, nens na Jen | hörs. som ett sus i luften. Och den 1 illa få för Tritidsbebyggelse I kak också är tänkbar i wissa fall. . En ökad aktivitet inom natur- vårdsorganisationernas ram är ock- äg Säkerligen , motiverad, - Vissa , älader och lering av år 1962. 3, objeldtin i den rätta sorts ta som svenske i allmänhet i på- läraren fallande grad. eftersträvar. dets ledande breed Sedan ungefär ett halvår tillba- ka skall ella nya läroböcker i kris- tendomskunska; np för att bli'god-|lärot kända genomgå en dubbel skärs- eld. Boken skall icke blott av den läroboksnämnd, som fungerat sedan 1948, utan också av i Pp på fyra ledamöter, Bland dessa f Dn. en känd ateist, men Nu är dem stora frågan den, om den lrghedae a hn avsättas som paturreservat och vården av des- del. Men sö- ker knäsätta sräliberal teologi som den enda objektiva och tvinga läroboksförfattandet in i denna fåra med intoleransens hela fana- tism, Mycket tyder på att just detta är än görningen. tysta- författare Pass fika Fetfalctivt av. ren — på H. . Sandahl lektor. 1900-talet! SÅ I kärleken blir det alltid en som någon representant, Med tillfreds. lider och en som har tråkigt. denna verksamhet, i och för sig ytterst värdefull, kan givetvis. in ångest. Då breder fågelmor at si- na vingar, och ungen tar & för- skräckelsen sin: tillflykt : under vingarna. Och där är den trygg. Nu får rovfågeln kretsa över dess huvud så mycket den vill; Fågel- ungen är inte längre ängslig. Så kan'en människosjäl höra sus ont som; Man anar, ligt hotar Jen och ”O Svävar över dess anar, att något far- ser sig om efter te få mågor detta sammanhang. Man kan emel- lertid inte komma ifrån att natur- vårdsproblemet blir allt allvarli- RLF-tidninge med rovjakt av olika slag. Inom alla dessa områden behövs i dag vidgade insatser från jtaten och kommunerna men också från oli- ka enskilda och deras organisa- "finns : "Till dig tager min själ ä tillflykt, Ja, under dina . ving- Hok sugga vill jag taga min till- öd Häll "ess att der onda, är Gud är. själe vn är, själens tilllykt. är i tryggt och än q Db. ess att det Bred . fina vida [vingar, 'o Jesus, och "låt a mig . väl hos ET vila 'd i ve: och "Vem: ärver fra "Amn-Ida” Bro- + hjärta bävar av a 4 é 4
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.