N LAHOLMS TIDNING 4 Onsdagen den 8' december 1965. . T den 8 o=LT 22 ber 1965 LIT = 83.000 skördeskadefall - Över” 83.000 lantbrukare "har; anmält skördeskada av sådan| omfattning att ersättning . bör): utgå från skördeskadeförsäkring- en, Det är en avsevärt mycket ' högre siffra än wid samma tid i fjol då endast 52.000 anmäl- ningar förelåg. Dessa uppgifter lämnade Ferdinand Nilsson ; (cp) i en riksdagsdebatt här : Uppgifterna föranledde hr Nils- son ätt fråga jordbruksministern om det inte var skäl att i detta något annorlunda än” vanligt. vå len har varit rik- lig men betydande kvalitetsför- sämringar har uppstått. Förluster av: denna art slår inte igenom "i full utsträckning i den bedöm- ning som ligger till grund för den alt försäkri - ningen. Det borde då wara' ant . geläget att i ett sådant läge” ge ökad möjlighet” till: "individuella te ' läge något öka på den "av 400.000: kr. som får användas "för individuellt prövade skörde- "+ skadebidrag. ” " Det tyckte. nu inte: jordbruks- > ministern. Han hänvisade till att riksdagen i våras avslagit en mo- tion i samma ärende, Att behovet av skördeskadeersättning bättre kan överblickas på hösten än på våren är tydligen en tanke som aldrig dykt upp hos landets jordbruksminister, " Hr ' Nilsson hade en rad väl- - bidrag. | : Det de t för|v skördeskadeersättning ”” drabbar ” tämligen blint och det” borde därför vara' angeläget att kom- plettera med. ett något mer .”se- ende” system tills en rättvis ord- ning nåtts ' beträffande det all- männa . försäkringssystemet, «i . Det » är: sannerligen '- ingen avundsvärd uppgift de" Personer har som ”nu' skall försöka att tiga 400.000” kr. | som ' står . till "förfogande för individuellt. prö- " grundade skäl för sin fi täll vade ersä a ning. Han menade att arten av Lökaliseringen Regeringen. har ingålunda avsikt ätt . komma . med förslag | om: förstärkning av de lokalise- . ringspolitiska + su slägga inr i "som svar på en fråga från Jan Ivan Nilsson ' (cp). Hr : Nilsson” hade frågat om regeringen ' var villig är slut wid årssl . åtgärderna .sadel: på. svältköst - ciftet och följden "blir en dödperiod i arbetet fram tills. nya medel blir: anvisade... Det finns..i ingen; anledning” alt skördeskador denna" höst varit : över hela landet fördela de fut- a 2 Til grund för Uppbyggnaden av. vårt försvar ligger av statsmakter- na fastställd smålsättning för total- krigsmakten. - injer för: uppbyggnad av försvarel Av överstelöjtnant Evert Båge av nggression eller anfall, ökar sannolikheten för att iden presum- tive angriparen wäljer en annan typ. "Vi bör då i stället — inom lig — sBKöka åstad- försvaret och Dessa. målsättningar är d med tanke på vår alliansfria po= Litik,; som syftar till neutralitet [4] rimliga komma ett försvar, som ger rela=- tivt god försvarseffekt mot ett flertal tänkbara aggressionsfall. Vi krig. Försvarets ' £ effekt betonas särskilt. För krigs- måste söka en sådan sammansätt- ikten, Sonsfalt är det aggre som ställer det ' största kravet på försvaret och därmed krigsmaktens uppbyggnad, I i kan ett Aktuell - "Kommentar VIU USA har. man fått ett växan- de. och; svårbemästrat ungdoms- dan Ingå blem som följd av att en väx- flertal olika angr ingå, såsom anfall genom luften, över havet och över landgränsen, an-= fall utförda med "enbart konven« ddningar och anfall, som maktens 'del es att ning av kri att vi ärlav försvar - skall: Ta den” wikti, relativt okänslj för en pr insätts & skande eller efter en uppgiften. - : tiv ipares variati öjlighe- | längre ' förvarningstid. : De' många vär lianstria ställning ' medför der. Genom matt ge avkall på maxi- kombinationsmöjligheterna ställer i t ld. på vårt försvar i Vi måste sålunda ha ett allsidigt +sammansatt. och . balan- serat försvar. Vi kan:inte — som de paktanslutna staterna — räkna försvars vid. ett. krig skall fyllas]: av andra stater. Vårt läge som en buffertstat mellan Öst och V"st ställer ,yvidare stora krav på ber redskap och på vår förmåga att med, att, eventuella luckor i vårt |” aggres- sionsfallet bör vi genom alterna- tvplanering åstadkomma, en stabil avvägning. : se Påtryckning — terror För vår del är ett flertal ag- gressionsfall, på olika krigsnivåer möjliga. Dessa ' nivåer 'bestäms i huvudsak av' omvärldens reaktion för kas till exempel I h Denna krig. Alltsödan andrå väsldskriget har utveckla hög initialeffekt ' vid, ett iP 1 i hög grad änd: karak- av de stora krav: på allsidigt: samman- satta stridskrafter i vårt försvar och måste alla beaktas vid vidare- utvecklingen av detta, Inom ' ramen måste tionella vapen eller understödda |? ande minoritet bara' tröttnar och hoppar av utan att avsluta skol- gången, Detta betyder nämligen nytlig .på en plats där han inte behöver bruka foten, em hand= skadad kan kanske utföra ett ar- bete, som kräver grepp endast med den andra handen etc, Att i alla situationer finna ' alternativa sys+" "låter sig givetvis inte inte bara att deras utbildning av- bryts tidigare än avsett, det 'be- tyder dessvärre också att de kom- mer på kant med den fastställda samhällsordningen, att de råkar i konflikt med dominerande värde- ringar och "gängse samhälleliga för i åledes flera alternativa : anfallsformer studeras för att belysa vilka krav som bör ställas på olika: vapensystem pch därmed 'krigsmaktens slagkraft, motståndsförmåga; ber ip, rör- lighet etc. Utgående. från en krigs. makt, lämpad att möta olika in- bör .wvi göra even- tuella kompletteringar. eller. modi- len: fortgått i en allt mer äcoslereran- de takt. 'Tillkomsten av kärnladd- ningar och ballistiska robotar in- » Inebar för stormakterna möjligheter att. inom det . säkerhetspolitiska . [området tillämpa väsentligt för- -l ändrade strategier, i sin mest mut- så tär och det aktuella områdets strate- giska betydelse. Mycket sch s framställt skulle den : lägsta krigsni- vån representeras av ”kallt krig”, där en angripare genom politiska, eko- nomiska och psykologiska åtgärder söker tvinga oss: till wissa efter- gifter, under det att den högsta nivån skulle motsvaras av Idet rena rerade form" den” gällningen”: Sedan terrorbalansen -I mellan:-stormaktsblocken uppnåtts och. delvis. parallellt med .: denna utveckling har intresset nu. knu- möjligheterna att framtida krig kommer att utkämpas på läg- re krigsnivåer. Den ökade sanno- "sätta ing -på . svältkost sade hr Nilsson i riksdagsdebatten. "När - man. nu Kar kommit - så långt att goda att ge Art d. relsen de 40 miljoner til lokaliserings- . bidrag och. 50. miljoner till lo- z kaliseringslån som ' ansetts nöd- svändiga. för att- lokali: tiken, skall kunna fullföljas, > | Redan : den" 2 "september "det: framställning från AMS om Imerd, pengar till.” sIokaliserings= De den som då? | fanns” inne : "ull" "behandling "gav en klar” föreställning 'om "att det inte 'skulle komma . att: räcka :med. de pengar: som riksdagen arivisade i fjol, Trots' detta med” "delade. nu inrikesministern . att regenri skulle behandla fram- heter kan redovisas av. de Wlitiska ”lokali 1 är det. verkligt, olyckligt att. det hela skall bromsas upp. av: brist | på. medek" Det: är en" ur: hela "samhällets" synpunkt "ytterst varlig situation.” t”. prov, skriver SR korny' it E garen ev - MN Planeringsgubbar både i kans- . lihuset, i kommunerna! och i in- ”dustril runtom - i landet, " ställningen först i anslutning "till nästa års. statsvenksproposition. Nu blir situationen den att lo- Källdoringspangarna . i. stort sett "FRITIDSHUSEN veta > bör inte beläggas med en” år. lig skatt på 200 kronor, Det är kammarrättens mening.' Den: har såväl, ur principiella och prak- |. tiska” skäl "ställt sig ' avvisande mot vförslaget. -Tidningen> D a "gen kommenterar: : "+: Sedan 1953 har olika åtgärder vidtagits för att partiellt 'avveck- la fastighetsbeskattningen . eller lindra den, Förslaget om en av- gift på fritidsbebyggelsen strider | mot Nessa stankegångar. En ob- jektskatt på föreslagna 200 kro- nor ger, på) kammarrätten, samma effekt som fastighetsskatt på ett taxeringsvärde av. 60. 000— 70.000" kronor," " Yttrandet är intressant. Men vi förmodar att den särskilda fastighetsskatten blir kvar länge än med hänsyn till kommuner- nås. behov, av inkomster — jak |. ten på skatteobjekt har skärpts — och en skatt på fritidshusen tills vidare så länge den finns kvar, när det gäller småhus och villor, . kar väl inte anses helt omotiverad. Punktskatter tas ut "också ; vå andra sammanhang, vilka inte borde förekomma, = - oe Å | . ENIGHETEN OM DET SAKLI- GA SAMBANDET ' - mellan riks- och kommunalpo- litik upphör när socialdemokra- tiska partistyrelsen hävdar att detta samband inte kan bestå utan ett valtekniskt samband mellan riks. och kommunalpoli- tik, finner Östergötlands Folkblad, som alltså op- " sig mot slutsat i skriften Suverän på valdagen: På fullt allvar framförs åsik- ten att om vi fick helt renodlade och riksd I skul- le intresset för kommunalvalen sjunka katastrofalt både hos väl- jarna och de politiska partierna och vi skulle få ett läge där opo- -.litiska valkorporationer som ”Vilz laägarepartiet” och "Kyrktuppens vänner” skulle kunna komma att - sätta sin prägel på kommunalpo- litiken. Det är svårt att ta dessa fari hågor på allvar. När kommunal- politi får växande omfattning och betydelse och när de kom- munala enheterna blir allt större ' talar i stället alla skäl för ökad politisering av denna politik. Det. valtekniska sambandet mel. lan riks- bch kommunalpolitik . ägnar knappast någon väljare en ' betydelse för det allmänna val- intresset är följaktligen en myt... NER har kläckt äregiriga projekt: Man vill! bygga' ett' rekordantal bostä- der, man' vill bygga nya fabriker. "| krigsnivåer har emellertid likheten. för i de krig. har medfört att utvecklingen av ki ventionella vapen, utan; att egent- ligen ” tidigare " ha 'eftersatts, nu ökat i omfång. Man har fått ökade möjligheter att tillämpa vad som brukar; kallas ”: trategi med möjli / Stormakternas fruktan att utlösa ett tenrorkrig har för vår del bi- (dragit tl "att ot starkt svenskt försvar j alltjämt är. ; meningsfyllt; I. "terrotbalanseris kugga'' utgör vårt försvar en stabiliserande fak- -I tor i Norden. Det ökade möjlig heterna: att” föra krig på" ika "ställt ökade " krav 'på "en. väl avvägd krigsmakt, sony kan möta" ett fler- "| tal. ölika” anfallsalternativ; 'Tekni- kens utveckling . erbjuder : också ökade ” möjligheter att vidareut- veckla "vårt försvar," De tekniska lösningarna är: emellertid många och svårigheterna ökar att .wälja de för våra förhållanden: b bäst läm- - och skaffar nya: arb maskiner. i största rusta. lupp” våra : anide | pade, försvarssy Här” skall märmast "beröras de: problem 'som; ammanhöä med : avvägningar stälter;! våra sjukhus. och våra ålderdomshem; man vill ” bygga I: d :vägar och h ,- man vill skapa 'moderna sovstäder och ' riva ner, städernas. gamla: centra för att. anpassa dem efter bilis- mens 'krav. Men samtidigt vill man "öka befolkningens: köpkraft och 'sätta människorna j stånd att "konsumera mycket mer än de re. dan gör, . Allt detta vent. och - hjärtänsvänt. Felet är. blott att på ' relativt hög nivå, > / samband med ' ÖB-utredning: na 1997 . påbörjades ' studier "med hjälp av bl. a. operationsanalytiska metoder ”för att på” sikt, gett säkrare underlag ” för. 'val' mellan alternativa vapensystem. Till grund för sina förslag i samband med 1983 "års ' försvarsbeslut "kunde överbefälhavaren . ' lägga ' resultat stemstudier. m.m. Därigenom un- derlättades > statsmakternas” ' ställ nir 'I sin egen utredning män. inte alls dnat plane: |! ringen, "Man ' planérar : överallt i det. blå utan. att, tänka -på; alla de andra. som- också, utarbetar omfattande planer. Är det då så underligt” att man plötsligt står Inför. Iden :'stora "besvikelsen — att kapitalmarknaden inte räcker fill för: att finansiera alla inves- teringar, som: planerats och. be- slutats, och' att arbetskraften rakt Änte är tillräcklig för att produ- cera allt som, behövs. för. både investeringarna :. och - --konsum-, tionsökningeh. ST Vi ,Bapar över, för inycket, ; FRÅGAN ÄR STÄLLD : GRUNDEN .LAGD M Alla erkänner. skador. p på .. divid "och samhälle som «en del av alkoholens verkningsfält, skri- ver Acceni (IOGT & NTO). Då finns det två. argu , )ö Ingen: patentlåsning > — ÖB 62: — framhöll överbefäl- hävaren' emellertid 'att det: inte fanns någon färdig metod för att lösa ide komplicerade avvägnings- problemen, Metodiken har sålunda måst utvecklas samtidigt som stu- dierna bedrivits. Överbefälhavaren pekade särskilt på matt det”inte finns mågon "tillfredsställande, ob- jektiv metod för. an välja, ut den bästa '1ö problem" "skall : " behandlas. Sedan detta” uttalande 'gjondes har” stu- dier, :: som rört . beslutfat veder- |” från , utförda "samstudier.” och. sy- des let”, där .en angripare genom främst” 'kärnladdningsanfall mot våra städer och tätorter söker betvinga oss. Mellan dessa ytter- ligheter grupperar sig ett flertal möjliga aggressionsfall, såsom sub- versiv krigföring, avspärrning och invasion med eller utan kuppartad inledning. ; Möjligheten att kärn= - | laddningar och andra massförstö- relsevapen kan komma till använd- ning ökar antalet varianter ytter- ligare, ,,. + + I ett strikt logiskt” uppbyggnads- resonemang . skulle vi först kon- emot: den -lägsta krigsnivån . var- efter: wi successivt skulle” göra de ; | kompletteringar, som . högre krigsnivåerna kräver och som våra resurser. medger, Detta är. emel- AT ett .. mycket .kraftödande I praktiken : "måste vi då stället utgå från det för wåra för- dimer < de -aggressionsfallet” och med detta som utgångspunkt anpassa försva- ret till att även stå Jemot övriga aktuella fall + "Terroranfallet | framstår alltmer som én extrem . anfallsform mot vårt land. Mam kan svårligen tän- rimma med en angripares syfte — ockupation av, landet, — att åstad- komma - en omfattande: materiell orter. Det finns dock” stora möj- ligheter ” att vi skulle. kunna : bli lf utsatta. för hot: om- terroranfall, ' | om vi inte. ställer vårt territorium till förfogande för en. angripares I +, militära operationer wvia vånt: land. sådant ' ultimatum ökar om wi ge- nom lämpliga. åtgärder. främst . på civilförsvarets , område, minskar vår särbarhet ' mor kärnladdnings- fall Bl som förs. i. gränsområdet mellan kallt och varmt krig, syftar till att 'på längre sikt söka: införa en sådan politisk regim" att den'pre- sumtive angriparens reella ”avsik- ter underlättas, ' I: - denna, krig struera det: görsvan som bäst står |. ka sig ett läge där det skulle vit. förstörelse av våra städer och tät- Ii Våra ; möjligheter :: att - avvisa ett r nu motståndsförmågan för endra eggressionsfall blir godtagbar. ” I den av statsmakterna fastställ- da målsättni v för I som inledningsvis berörts, sägs att: ”Invasionsförsvar skall vara krigs- maktens viktigaste uppgift”. Detta verkan på vidareutvecklingen av vår- krigsmakt. Det får dock inte ges en allt för snäv tolkning, så att övriga uppgifter: inom totalför- svaret; «såsom '. importskydd och skydd av befolkningen mot terror- anfall: eftersättes. Vissa : modifie- ringar” av "vån — invasionsförsvar måste således kunna göras för att inget 'enfallsalternativ skall fram- stå som avgjort fördelaktigare för en presumtiv angripare, «., ret sjung mig "hem, susande skogar. siung "mig hem ill mitt bardoms- Jand sjung mig hem, flingor sc som dala sakta ned över fr frusen strand ve 4 - i rt s sjung 'mig hem, vintriga vindar : sjung mig hem till. barndomens; dörr =S låt, mig famna, "den gamla gården sl RR krav måste få en avgörande 'in-' la tiva arbeten, för; sjul funkti . De får svårare att få arbete, ' de kan inte lösa sim bo- stadsfråga,, de kommer på glid mot samhälleliga bottenskikt, de utvecklar . andra solidariteter. och river efterhand ide broar över: vil- ka en ”återanpassning till la förhållanden” är möjlig. Mönst- ret, "börjar gå igen hog oss. «<. : » Västerbottens-Kuriren : Varför skall vid fråmtiden tole- rera onödiga hinder i. oppositio- nens väg? I Västtyskland har den borgerliga regimen som den första av "alla. infört statsbidrag till par- tierna,, Enligt vår mening är så- dana wäl motiverade. också i Sve- rige.” Finamsieringsfrågan :'skulle neutraliseras, med allt vad därav följer, men det politiska livet i övrigt skulle inte i något väsent- ligt avseende påverkas av att sta- ten övertar storbolagens och orga- nisationernäs - roll : som 'partiernas bidragsgivare. Det blir inte oppo- på en sådan "omläggning, . " Dagens Nyhete » Låt: hy "innan nya. . planlösa skattehöjningar ' för bilismen trum-' fas igenom, få åtminstone ett för- sök" till en. realekomomisk balans- räkning för bilens roll i vårt sam- hälle. Det duger i" lingden inte att ta ut vad trafiken kan bära” — när man inte vet var gränsen I, går. Och "det vet 'varken hr Sträng eller' de. andra stränga magistrar- - Fri: Köpenskap i för varje Vår att mi arbetsdagar” går förlorade, "En per- "Ison med en skadad” "fot kan” vara ' v Jo » Julhö Ionint gar 3 'i I från präster i ” Göteborgs stift har; utkommit "med sin '55:e årgång. Granskar man emellertid innehålls- förteckningen, finner man, att samt- liga skribenter icke är präster, icke heller präster i Göteborgs stift. Men boken förlorar icke på dessa outsi- ders, enarare tvärtom. En av' de föring samordnas ' iska, po- litiska - och kologiska åtgärd da" äl Pastor Carl Pontus med rena våldsmetoder som; mord och sabotage. Det svenska. sam- hällets stabilitet erbjuder en pre- sumtiv. angripare - små möjligheter att effektivt utnyttja den subver- siva krigföringen för sina syften, Åtgärder för att upprätthålla wår problematik, utförts” i stor omfatt- ning. . I och. för sig skulle det natur- ligtvis vara Önskvärt "att med hög grad av sannolikhet kunna utvälja ett. enda framtida' krigsfall som vårt. försvar skulle: utvecklas för att. möta. "Vi skulle då kunna - en. verkligt ' optimalt linjer för alkoholens försvarare: De kan säga att det är möjligt att behålla bruket men eliminera skadorna. Det är detta som i det svenska” samhället är den offi- ciella handlingslinjen i alkohol- frågan — inte, som det har på- ståtts, ett försök att Ppåtvinga ett ovilligt folk en helnykter livsfö- > ring, Den andra | argumentationslin- jen är att säga att det är så vär- defullt att ha tillgång till ett av- konol: del som alkohol att man helt enkelt får ta de skadeverkningar, som man inte kan undanröja utan att ingripa mot själva bruket. Ingen har hittills lyckats visa att det är möjligt att separera : alkoholskador och .alkoholkon- sumtion, "Alt tyder i stället på att det finns ett starkt samband mellan totalkonsumtion och ska- dor — även om skadornas art och intensitet skiftar med typen av alkoholvana, Ingen har heller visat hur man ska kunna komma tillrätta - med den betydande, kanske dominerande andel av sammansatt krigsmakt, som. -— om 'krigsfallet' inträffade — egkulle ge maximal försvarseffekt, Inträffade något ” annat krigsfall, annan angreppsform eller anfalls- riktning än den förutsedda, skulle vår försvarseffekt kanske bli ka- tastrofalt låg. Man kan nog all- mänt säga att de första försöken att med operationsanalytiska stu- dier derbygga . försvar mot att hitta en. optimal lösning. Allt e studierna gått fram- åt har man, såväl hos oss som i andra länder, kommit till insikt om att en sådan lösning varken är lämplig eller möjlig att uppnå. Vi bör i våra studier, som skall underbygga beslut om försvarets uppbyggnad, alltid räkna med en presumtiv angripare, som — trots att hans riel . inte ut- vecklas primärt för ånvändning mot vånt land -— dock kan relativt väl sin anfall dik ef. ter våra försvarsförberedelser, Har vi sålunda byggt upp. ett försvar, som endast kan avslå en wviss typ t.:ex. enl ningar i alltför hög grad syftade a tståndsförmåga mot denna ag- gressionsform ligger främst på det P som. i fört de ger en presentation i av- sig själv. Han är 78 år. gammal och bor nu såsom pensionerad i Cherokee, Towa, USA. Om han” än "inte" tvillhör vårt stift, så har han dock anknytningspunk- ter - här. , Han ' föddes i ' Bergum, Älvsborgs län och utvandrade till |Ni församlingarna I iringen än att kyrkoherde Medin haft fem biskopar är den att han under tiden .1916—1929 tjänstgjor- sitionen som kommer att förlora : göras och särskilt för mindre fö- retag kan det vara svårt att finna ersättningsobjekt under en sjuk- skrivningsperiod. Ändå torde det vara riktigt, som dr Moje Mag- nusson framhållit vid en konferens nyligen, 'att företagshälsovården här har problem. att komma :till rätta med. Sjukskrivningarna kun. . de göras mindre slentrianmässiga om företagen kunde ta hand om de tillfälligt ; partiellt. arbetsföra och ge dem andra uppgifter. under konvalescenstiden, | JAbetsivaren s på snabb "frammarsch . — jord- ibruksdöden, vatten- och luftföro- reningarna, den för jen del av vår fauna dödliga” förgiftningen av: jord, vatten och växtvärld är det fara värt att wi till våra barn och. barnbarn kommer: att i i överlämna” ett land, som- blivit så förstört under vår hetsjakt efter en stän- digt "högre levnadsstandard att det blir otrivsamt. — och kanske rent av. livsfarligt. — att leva i, Den nuvarande generationen har” här ett. ansvar, som. sannerligen inte kan . viftas . bort, 2 : Gefle "Dagblad, : En uppstramning från demokrar kratiskt håll gentemot; den : kommunismen”. är nödvändig. "Det skulle vara beklagligt om man läte sig. förvillas av - de. lena tonerna från kommunistledaren just.nu; : ” Smålands Folkblad- Rent allmänt fört man I konstatera att ' ingenting av. det. som hänt" i den: stockholmska. tidnirngsvärlden under de senaste veckorna ' stärkt presseng: anseende. " Den. 'stock- holmska tidningsvärlden har, som ”I£. ö. många gånger förut, tappat både sans och förnuft i en. allt-' 7 Immer. rasande. amp, . om; , läsarna. FÄR Okvädingsord.. och. beskyll igar har man kastat i ansiktet på 'var- andra utän minsta I betänkande 'och i en form som man trodde illa hörde ten: förgången. värld, N Alltsammåns ägnat att undergå va Pressens anseende, = os ue + . H Fundsvalls Tidning Det! vänligaste a man kan säga om Expressens nazistaffär är att dess de i Visby stift, Om förhåll i Visby stift” får vi höra en hel del, vilket" är särskilt intressant med tanke 'på att en: Göteborgskyrko- | herde: V. Rundgren under Medins tid blev biskop där. = -:.t ox Det skulle föra för långt att när- mare recensera uppsatsen om min- nen från Bokenäs prästgård, kyr- koadjunkt. fil" d:r. I. Petterssons och kyrkoadjunkt H. Nelssons upp- satser om sådant som hör det för-. gångna till. .: Men ' ett särskilt om-' nämnande förtjänar musikdirektör Nils Sjöbl liv i i prästgårdar före och kring &e- Amerika 1915. Han studerade vid + dena '' 15 k. och vrå rium, Han är nu pen- psykologiska försvarets område, ! Under rubriken ”Sovrhorgon” i berättar ” , Läkartidningen; "> att : Stockholms stads”. socialnämnd igenom personalförstärkning — 11 » tillfälliga vårdbiträden' — 'kun- nat införa en reform på Sab- batsbergs ålderdomshems 'sjuk- avdelning: wissa p ärer hbe- "höver i fortsättningen inte väce- , kas klockan 2 på natten för att hinnå med morgontoaletten utan kan sova ända till klockan 3. Före förstärkningen måste man väcka pensionärerna klockan 2 vid de manliga avdelningarna och klockan: 3 vid ett par av de kvinnliga, Nu, kan man skjuta . väckningen från klockan 3 till , klockan 7 på några kvinnliga av- väldiga s sociala skador så är den- som från ett bruk som inte är kro- niskt missbruk eller ens tilll fällig berusning. På det andra argumentet finns det däremot inte något rationellt grundat svar — här är det fråga na värd i sista hand inte "åtkomlig med förnuftsmässiga ar. gument, . » Det är bara att konstatera att en sådan värdering inte är för- om värderingar. Om man värde- far” alkoholverkan så högt att: enlig med den: mänskliga soli- daritet, som är själva grunden man är beredd att köpa den med för västerländsk | samhällssyn, — men på övriga måste man alltjämt väcka klockan 3. Hur dags, väcks. socialborgar- UCSvenska Dagbladet) ' Det skulle vara "mer frid i värl- den om människorna försökte göra vad som är rätt i stället för att gräla om vem som har rätt, - sionerad och biträder pastorn i den lutherska kyrkan i Cherokee, Inled- ningsvis erinrar han om 'hur tre lutherska kyrkosamfund, nämligen ”]Augustana, ett danskt och ett finskt förenades med ett tyskt 'och nu kallas den ' hitherska "kyrkan i Amerika. Varför denna 'samman«- slagning var nödvändig redogör han för. I Amerika råder ju helt. andra kyrkliga förhållanden än hos oss, och det är både nyttigt och läro- rikt att få en inblick i hur en evangelisk-luthersk , kyrka i Ame- rika arbetar. Ja, pastor Peterson gör också en tillbakablick. Man får kännedom om insatser, som sven- skar gjort i Amerika för spridan- de av en evängelisk-luthersk tro. Såsom fallet brukar vara i Jul- hälsningar .kan: man skilja mellan tre ' olika avdelningar, den direkt uppbyggliga, den historiska och den dagsaktuella, ' 1) Som vanligt finns jul-, nyårs- och trettondagsbetraktelser. Två av dem 'som skrivit hör till de äldre prästerna i stiftet, Den tredje är prästvigd 1961. Klar och tydlig väg- visning gives i alla betraktelserna. Prosten Wetterqvist : skriver om mågot som de kristna i våra dagar inte får glömma bort, nämligen om en för oss mycket” uppfordrande missionssyn: den heliga. folkvand- ring, om, en gång äga rum, då folken skall draga åstad väll Herrens Sion, | 2) Det andra avsnittet som låter oss få glimtar från det förgångna är mycket intressant Kyrkoherde (G. V. Medin, f. d kyrkoherde i Abild, skriver lättläst och originelly om ”Mina fem biski ”, E. H. Rodhe, H, von Schéele, V. Rund- gren, C. Block och B. Giertz, Det torde väl vara ytterst sällsynt, att "Ack, så tryggt och ro- :' ligt vi hade. i vår kära prästgård” (Fjärås); Vilken skillnad mellan förr och nu! ”Hembiträdesplats i prästgård var eftersökt, Vi hade 3 jungfrur ' och 1 å 2 hushållscle= vår... Nog kunde man önska till- baka den tid då jäkt och stress var okärida begrepp": ' 3) Också det tredje avsnittet med anknytning 4 till sådant som sker i mutiden är givande, En av de yng- sta prästerna i stiftet Pekka Heik- kinen skriver ' om några minnen från militärtjänstgöring i Finland. Var och en som har fullgjort sin värnplikv har intresse av att göra en jämförelse med svenska förhål- landen. Inryckningen skildras på ett medryckande sätt. Vi får emel- lertid läsa inte bara om värnplikts- tiden i allmänhet utan: också om den andliga vården vid finska'ar- mén. Pastor Heikkinen gör jäm- förelser mellan förhållandena på två förläggningsorter, På den ena förläggningen förekom psalmsångs. övningar. Den värnpliktige medtog ett psalmhäfte till till matsalen, där milifärmusikkåren ställde upp och spelade med sina blåsinstrument, Militärpastorn talade något om till- komsten av en psalm, och sedan sjöng man en vers på den. "Gick det nte bra tog vi” om; det, Så kun- de väl hålla på en - tio minuter”, P fyrtio fem Finns det då ingenting, som be- rättar om förhållandena i våra da- gars Sverige? Jo, och i första hand bör man lägga märke till kyrko- herde Åke Janssons Uppsats ”För. gårdsklristendom eller frälsnings- hinder? Själasörjaren inför fare ligionen”, Ett par meningar må teras: "När det gäller de folkkreli- giösa föreställningarna märker man, hur de falska och mot Guds ords stridande tankarna ofta. är upp- | terar under fem biskopar. Förkla. blandade med riktiga övertygelser, nm (Forts.”å' sid, 2 lystnad k ad med dåligt omdöme tillfullo har tagit ut sin rält, vo Sn Me TCO-tidningen Framstegshétson år det mode dansen kring denna fetisch är följ- den av en farlig "ideologi, Kraf- terna Ööveransträngs. z Övermannas vi och: samhället av. den ound- vikliga trötthet ” som följer : efter vårje . långvarig överansträngning — man talär så gärna om stress — kan vi behöva en rundlig tid av, rekonvalescens och, självbesin- ma i mormala : gängor. vo oz | Handelstidningen ETT ORD PA: VÄGEN Jar skall giva dig skotter. som äro dolda i mörkret och rikedomar som äro gömda på lönnliga platser, ' Hör att du må förnimma, att jag, Herren, är den som har kallat dig vid ditt namn, JES. 45: 3. skatter och rikedomar Gud har gömt åt oss, Vi har bara att ta emot dem, ret.” Därför måste Guda föra dig in i sin mörka skattkammare, Där - ägger han något i dina händer. Om du inte kastar det ifrån dig utan håller fast det, tills du är ute i ljuset igen, skall du-få se, Och då skall du tacka ho- rikedomen är gömd: vå en lönnlig plats, Varje gång du går in i din fönnkammare och är en- sam med honom därinne, ger han dig en rikedom. Vill du ha plats. : När livet blir mörkt, - jag är' : ängslig och svag, jag skyndar till ordet, och? "där ” blir det dag. i. Ser ondra jag rika och mig dem z : j lik, Jag skådar uu ordet, och , där är jag r "Ack, saliga ro: på Jesus få tro och -bhavia "Guds ovd i sitt bol Med den utveckling som nu är | samhällets gyllene kalv. Den vilda. ' ning innan arbetet åter kan kom- Ingen/ av oss vet vilka dyrbara Men skatterna & är i gömda i i mörk- att det du fick därinne var en ' | | | [
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.