LAHOLMS TIDNING ; = -L T. - Tisdagen den 14 december 1965 L T = ! Håller bostadsprogranumet? = Det är tveksamt om det av riksdagen beslutade bostadsbygg- nadsprogrammet omfattande 88.000 lägenheter för 1965 skall kunna hållas. Den slutsatsen: kan dras efter fredagens interpellationsde- ; bat i riksdagen mellan inrikes- minister Johansson och. center- partisten Jan Ivan Nilsson, Hr Nilsson” påvisade att igångsätt- ningen har varit mindre hittills é detta år än vad den var i fjol " Fram) till november i år hade 57.000 "lägenheter påbörjats mot 64,000 "tinder samma tid i fjol a ta är givetvis ett steg i rätt rikt] ning. 7 Hittills har det varit rena ka- ”rusellen på bostadsbyggandets manats planera och projektera | lt för nya bostäder för att. sedan. finne att deras bostadskwvot sku- rits. ner - till ett minimum, Så "kan det givetvis inte få vara, Den bostadspolitik regeringen fört un= der senare tid har sannerligen inte mpräglats av några : ”nya djärva tag”. Planlöshet och ryc- kighet 'måste ersättas "med pla- När kläderna gjorde mannen och p "i konfelh betytt mer för klassklyftornas av- ä de. än alla politiska refor. mer tillsammans. Eli F. Heckscher — far till am- se Area ons gång att den | Det war inga :”. överord för 20—30 år sedan och . är det inte heller i dag. Den man= "' liga klädedräkten utgör inte läng- re en 'statussymbol, Alla herrär,' '' ; åtminstone" de flesta för att vara "> ärlig, klär sig nu prydligt. : Men för 100 år sedan hade kläl'' derna en sträng social funktion ' och kunde ange mannens rang och ställning 'i samhället. Många för- fättare” från den tiden — och se- var: samhället som : fatligast] "Aktuell "kommentar Peking misstänkliggör Moskva och tvärtom i den flera år mut- dragna ' schismen, = Som . efter Chrusjtjovs fall å fjol höstas yt- terligare förvärrats (delvis till följd av, Vietnam-kriget. Kineserna, som varit mest "behärskade i- denna tvist, hav fått widkännas allvar- liga bakslag. Inte minst gäller det- ta i u-länderna, Där vet man myc- ket väl, att Moslcva inte mer än i begränsad omfattning mna bi- — Det talas så mycket I Sve om de stora företagen — de mind. re familjeföretagen kommer ofta i skuggan. Några. siffror wisar nmtt det är en felaktig bedömning; om man till: småföretagen räknar eå. dana med mindre än 50 j finner vi att den kategorin svarar för 80—90 procent av alla indy. striella arbetsställen i Sverigo och för 25—30 procent av hela den industriella sysselsättningen. - Nu hävdade inrikesministern med | nering på lång eikt om wi skall|17T Ce far lsgt ned mycken om ICA [stå komna vi Örebro-Kuriren, skärpa att det "uppgjorda. pro-| få någon ordning på den! kao- sorg På:att just beskriva kläderna... därför att Peking motsatt sig att . grammet... på 88.000 lägen tiska bostad sknaden, —'läs bara så sentida herrar som | :- MA kinesiskt luft- trots alt skulle hållas. En för- a Atol Hjalmar; Söderberg och Hjalmar kinesisk mark och ra Farthb "måste: "orm. ning är det Jlerti d d - Bergman; och även dagens Fritiof rum använts för transport ph med en intensiv kon- sening är det emellertid under Nilsson Piraten vet hur man låter rysk materiel till Vi troll." Det torde” bli anled . alla förhållanden fråga tom och ' det är beklagligt.” "Som Ar Nils- , son mycket riktigt påpekade in- . nebär förseningen att en stor del . av grimdarbetena måste göras nu under den olämpligaste årstiden vilket måste. medföra extra" för- dyringar. ot -På en punkt kan inrikesfinis- " terms svar betecknas som posi- tivt, Det war ifråga om kvote- ringen: och planeringen. Hr Nils- son hade tfrågat 'om regeringen var villig . att ge kommunerna ' nera långsiktiga. besked” om. 2 bo- tadsk så att pl kan flyta mjukare och präglas av ” mindre ryckighet än. vad som nu är, olet, På den frågan svarade , dnr ini; att han ih d. att man skulle kunna fastställa kvoterna för två eller tre år. Det- MED BOSTADSBRISTEN OCH -|. . KASSABBISTEN > ' som påskyndare byggs ' stora komplex' med så många - "lägenhe- fer som: möjligt. Frågan är. om detta ' inte bara' motverkar indu- strialiseringen utan också en bät re | bondemiljö. B o h u 5 "De. nya linjerna inom: bygg- N vadsindustrin pekar : på, alt man skulle kunna i det allra närmaste färdigställa ganska stora ”pussel- bitar" på fabrik för att sedan fo- ga ihop dem. på byggnadsplatsen. Det systemet fungerar bäst, om » husen inte byggs för höga, det: vill säga att kraven på, moderata, i "Det tycks alltså som om bygg= |: nadistekniken : skulle driva mat lägre hus,, någonting som wvi i så - fall välkomnar. med: tanke. på del: - vinster, som kan göras i fråga o om iljö : : Därmed ånte sagt att lä; måste - ge: små -byggnådsproj Tvärtom kan en serie lägre hus |: "ge de storprojekt som är hödvän- digt för ett rationellt, en ”grundläggarpatrul från arbete till: arbete |- RR av ”husbyggarteamet” "och senare av en "”avslutningsgrupp”, som lägger sista handen vid byg- "Taget före inflyttningen. >. Undersökningar gjorda i sam- . -manträngda popuationer . visar, att ett stort antal där boende inte är särskilt förtjusta i miljön. > Många skulle vilja flytta om de kunde få tåg på någonting bätt- "re, Ändå byggs nya snarlika .om- råden! H a BÄTTRE KUNSKAP --' I ett tidspegelsprogram nyligen gavs en konkret bild av hur sam- . hällets' insatser på åldringsvårdens område släpar efter, E s k.ils- "FÖR ”FARTBLINDHET” I” : sannolik. Det garanterar att det . ling som "svenskt näringsliv på de ighet” blir 5 " spridda råvaruproduktionen,. det t; br minst 'väderleken föranledda ryc- SAMHÄLLSEKONOMIN varnar till och med A'r ber te t. Man behöver inte resa krav på stopp i.reform- och -investe- :ringsivern om man framhåller att > det trots allt finns gränser för "vad som är; möjligt: :::. > före - Gjorda beräkningar visar att vi under de närmaste åren kan be- trakta en årlig produktionsök- ning med omkring 4 procent som inte i något avseende skall behö- va bli tal om er reträtt, Vad som behövs är endast en något lugna- re takt i framstegen och en för alla parter något så när accepta- . bel fördelning av de tillgängliga resurserna. I denna så vitt vi förstår oftån! komliga neddämpning av i och för sig vällovliga ambitioner kan och måste alla grupper medverkat -:- Ytterst ” blir” det : nämligen till fördel för alla. Både staten, kom- munerna, , näringslivet : och de många . . enskilda . . medborgarna -vinher på "att inte sträcka kraven längre:-än resurserna medger. Men "det, är” sannerligen. ingen" lätt uppgift att klara fördelningspro- :blemet. : Ett ord på d relse ? HÄNGER JORDBRUKET MED? i Ingen kan” med fog "påstå att jördbrukets föreningsrörelse inte hänget med i den snabba utveck- enaste- decénnierha undergått, "På flera punkter hår den emel . lertid större svårigheter att brat- tas med än industrin: i'stört, Vi "har den av: naturliga -skäl-.ut- ömtåliga materialet, den av inte kigheten i produktionen och flera "andra faktorer. som. komplicerar: ” KA livsmedelsförädlingen. + Så Hä dustriella verksamhet behöver ständigt och successivt förnyas. Detta måste självfallet ske under aktivast möjliga medverkan från. medlemmarna jordbrukarna, de som "äger föreningarna, och ” förändringarna "måste baseras på ' kunskaper inte 'barä hos en liten grupp , anställda experter 'utan också 'så långt "ner” i medlems-. 1; "kåren & som möjligt. - Rörelsens egna studiekampån- jer är avsedda attt främja detta : önskemål.” en kamrer : och kam; egen kigt ut," kläderna: : berätta om den » store : I mannen, ”Som can är klädd blir man - - hädd!” "sa både mormor och mor / och såg till att svarta sönglagskor stymen var riktigt välpresdad och dämmfri.” glencheckiga: - Ståndet har också suttit i skor- | na och på medeltiden mar det sko- spetsarmas längd som angav rang- en. Ju finare folk, . desto längre sköspetsar.” Dat var: i därför, som narren sironiserade med sina över- drivna 104-or, I dag betyder spet- siga skor på en ung man att han upplevt för mycket pop i Beatles- tappning. ” no KLÄDERNA STOPPADE el REVOLUTIONEN. Det. går. aldrig: att göra Tevo- futfon - i Sverige och det är den förbannade konfektionens fel, sacen' "I'idag wäljer far mellan ' röd: och -'gul ' väst. till den” lilla : PSYKOLOGISKA KLÄDER. sätt, - Tänk ' onv' jag gick i ik vid Stock med nejlikor på magen och kry- santemer på Åyggen ' —' det vore ban” så - konventionell väl skylla sig själv. I stället -har jag börjat fundera på vad det är för psykologiska fak- torer, ' som:spelar in då det gäller den sätt att klä gång revol ionäre Hinke Bergegren.” Förmodligen, bade han rätt. I ett land, där Statsministern ser ut som rern som en statsminister, mär det inte är tvärt. om, är: det-'svårt' att stå upp på gatorna och få :oss att med påkar och; 'gatstenar "marschera mot vår lilla? :bastilj; :.. Kanslihuset. Dessutom ser "Kanslihuset. så trå- Klädedräktens : "Äomokratiserivig började med - industrialiseringen. Klädedräktens -" funktion : att : tala om, socialgrupp” och rang” för den oupplyste försvann, Kläderna ' blev: . billigare, det var väl bl; a. det som stoppade revolu- tionen, Alla fick':genom konfek- tionsindustrin möjlighet att ha en svart, en. och er rutig. Kvin= sig." vi ” t ”— Jag är så pass gammal att jag vill ha” mycket kläder, när det är. kallt, säger - professorn; i sociologi Gunnar Boalt "Men jag. tror också "att kläderna: kan :ge: oss självförtroende. " Vid "första" anblic- ken aven människa fäster jag mig mästän alltid först vid ansiktet och blicken, men' ser jag en ”mods- brud” -i snygga rutiga byxor fäss ter jag mig först vid detta och får i intryck av en ”bra” flicka, Om det dar med att somliga män stän- digt . bär fluga och ' andra /' slips, kan mean; om , man -är road, ställa olika hypoteser, Det finng tx ex. de som ser sexsymhboler i alla var- dagliga ting! ' : ämnats ee nom.,den,. moderna ; konfektionsin= dustrån håller. jag "helt" med Eli säger professor Bot: na "| tillsatte en kommission utan "upp- oi e J alt: Mån. kan inte. längre utläsa klasskillnad ; igenom. att sé på folks kläder, men man hör det fortfa rande på deras -sätt att tala, holms : Universitet, Ingvar Jo- hannesson anser att kläderna för de flesta, har en psykologisk betydelse, Man vill vara rätt klädd i förhållande” till iden. miljö man befinner ' sig i." Men snygga och propra kläder. inger inte alltid Sen kerhet, t. ex, i er miljö där in; annan "är wvälklädd. - Där kanske man kan tala om samma osäker het, 'som då, man. befinner sig/'å kavaj på en frackmiddag. » i hjälpen till kommunisterna i Vi- . liket med. Washington. En förso- "Tning - Kina söker i stället göra gäl- lande, att den! måttliga sovjetiska etnam: sammanhänger. med att de ryska . ledarna spelar under täc- IL de stormakterna är avlägsnare + än nå- > Sydsvenska Dagbladet. " Företagen får inrilete sig på att förlora pengar, därför att de inte kan sätta långt framskridna pla- ner ' i verket. Byggnadsindustrin kan inte driva sin verksamhet ra- tionellt, när kortsiktiga priorite- ringsbeslut plötsligt kan lägga hin- der-i vägen för avancerade bygg- projekt. - Vi är på väg mot det gamla. : Men de direkta och indi- rekta kostnaderna : för avbräck. i Sedan finns det sådana, säger docent Johannesson, 'sonmy snobbar genom att vara dåligt klädda, Det- ta Jan säkert ha en psykologisk bakgrund: För de allra flesta gäl. ler det, att smälta' in i miljön el- ler "gruppen, Varje -gruppbildning |. har sitt karakteristikum, På tal om mods tror jag dock att dessa klär sig som ,de. gör för att:dra upp- märksamheten till sig.' « För att nå den" största säkerhe- ten med hjälp av kläder är nog det 'milktigaste att man klär sig rätt till. rätt tillfälle, anser docen- ten.' = Jag tror nog. att kläderna även för mannen spelar en psyko- logisk roll, säger fil. kand. Chiri- stina Skogsberg. vid Stock- "holms universitet. ' Särskilt i rela- tiori - till” andra människor” spelar kläderna en stor roll-för den inre 2 säkerheten, ” "Jag tror, ' säger fru nd Särskilt : bland. ungdo har | Sk i klder som; en 'form: av symbol, Det vället: | måste ju ligga något - bakom det Man ser skillnaden på Mods och Sumar genom > deras : kläder, . och där kan man säga att det går att utläsa klasskillnaden- genom klä- derma. Bland de wvuxna däremot har. denna möjlighet > kryrapt': till "att män klä där att ungdomar klär sig lika. Vi kanske i dag har svårt att tänka oss den äkta mannen i blom- mig Kostym, men i framtiden kan- Bris bl "Astrid Sternhagen. nästan -obefintlighet. ” Oustrationer av Fibben Hald). : glig varken var kunglig eller er ens må- gon kommission, var oden kata- pultstart,- som i mars och ' april 1932 gjorde det möjligt för ivriga motståndaregrupper att suggerera fram en psykos och störta och stycka Koi serkönoernen med dess väldiga tillgångar. :-'. I själva verket bestod ”kungliga kommissionen”- av ett par tilltags- Stockholmsadvokater, Hugo Stenbeck och Ole drag från svenska regeringen el- ler från rättsinnehavarna. Genom att ge sig sken av att'mwvara till XY "kulle. fullbordas, Bakom obligationer --låg en serie senare dessa långvariga och komplicerade trans. aktioner, "som; lett ' till att Ivar Kreuger : och: hans företag prak- tiskt taget . förvärvat tändsticks- monopol i Italien. - Fyndet i Ivar. Kreugers . kassa skåp utnyttjades ögonblickligen till en: generalattack mot koncernen, Trots att en enkel förfrågan t. ex. hos : bankdirektör Oscar . Rydbeck eller "hos Ivar Kreugers sekrete- rare, baron Drach ienfels skulle ha: produktionsplaneringen blir 4 ' dag mycket . högre ' än för något der cenniunmr sedan... <= . ”Handelstiäningen. FONT "Att: den muvärande konocentra- tionen av bostadsbebyggelsen: mot tätorterna kommer att bestå även i fortsättningen måste . förutsättas, ning för polismyndigheterna . att överväga detta inför de stundande helgerna. Det är ju inte bara den höga farten som behöver kontrol. - leras, även tillämpningen av” kras fikreglerna : och enskilda bilisters sätt att köra. Vetskapen om” ett kan kanske' göra att den tradi- tionella helgstatistiken över trafin kens offer kan nedbringas. . Sundsvalls” Tidning, , "När inrikesministern antyder, att vi skulle kunna ta' emot 10.000 å 20.000 invandrare om året, så mås- te inte bara regering och riksdag utan också ella underordnade och” Iokala myndigheter "liksom den stora allmänheten” göra" klart ' för sig, att detta måste ställa stora krav på invandringslandet Sverige, Vi måste på helt annat sätt än hittills gripa" oss an med dessa frågor. a N . | Väslirbottens-Kurken: ett .program,. så ” leder detta till att : TV-ledningen ' blir ”stormför- tjust i den personen. och det pröo- men ' hand . som tillgå på tomtmark " börjar minska i-tätor- ten tvingas nybebyggelsen ut över gränserna , och, det är denria ut- veckling som det: nu gäller för blockens ”- samarbetsnämnder. .. att förutse "och vidtaga "anstalter för. Frågan. är om våra kommäinalmän är tillräckligt framsynta för att se utvecklingen klart. Det finns tec- ken som tyder på att man inom delkommunerna på sina håll har vissa svårigheter att frigöra sig från "gamla invanda tankebanor, där de lokala synpunkterna många gånger blir för snäva för att pas- sas in i den större helheten. Den strängt begränsade” lokalpatriotis- men i all ära, men den hör inte hemma i vårt expanderande sam- hälle. Där "gäller. det att tänka i block, i i många 4 fall också i .regio- ner. . . HD, Datatckniken - en: Tivsnerv - Stockholm (TT). 03 Det som mest kännetecknar 60- talets byggande är en fortsatt ökad kunnat klana t, beslöt ing "och ' man i stället att säga, att korrek- turexemplaren ' utgjorde förfalsk- förbättrad "planering, med. allt mer avancerad metodik, 1: företagen en: successivt genomförd it. Därmed ir sför. lyssnare. Enligt ''TV-ledningens mening så har-/de inte "den :ble- Kkaste aning vom vad som är bra tt | eller inte bra. : - Detta är. uppenbarligen : också förklaringen till: de efterhängsna skäggprogrammen. "Ingen wille” se dem: när ide wisades på en teater i Stockholm, men just. därför in- köptes de "av TV-ledningen ' och visas mu. för hela svenska folket. ; Värmlands Folkblad, regionala / 'sändare för reklam öpp- för detaljhandeln. Kostnaderna skulle troligen : inte bli högre än kunna utnystja: möjligheten, > j "Köpmannen. - "Varför « vi hatar Ameril i Stockholms-Tidningen för hågön vecka sedan. Artikeln ”hade”skri- Jvits av en av våra mest kända författare, . : Från - Moskva : meddelas nu, att en hatkampanj mot ' Amerika i förrgår sattes . i gång” öve Sovjetunionen.” st - Ni kan. "åter Kotistakera, Växjöbladet. tuna-Kuriren kommen- .Jsatta av regeringen lyckades den- | ningar! En oerhörd psykos mupp- säger tidskriften : Byggnadsindu- . i terar och säger några tänkvärda É - Ina märkliga ”kungliga kommis- | stod bland . allmänheten, I skydd | strin. ord: | LOK . NN a + som iden rar Ge Själv, av denna psykos misstänkliggjor- Taket med 'den utveckling själva FOS s > tilatt gå genom eljest ta dörrar | des sedan allt och alla. Och målet |produl tionen: genomgår mwäxer mu Böstadssituattionen ä är Svår för SC r bg och skrämma i normala fall för-|nåddes genom att de väldiga till-|kraven på en mer rationell admi- många. Men den är svårast för de NV s ” nuftiga tjänstemän och chefer från gångarna för en minga kostnad nistration -— en effektivare styr- gamla, "De som tål minst bor RR vettet. vandrade över till andra fickor. ning av företaget — och en därmed ETT ORD sämst, borg Stern ar direktör Harry åk inte våg — se där "den för- ; Cd il hö Den "kungliga ” kopmistonene? rr bok visar I ingenjör Kreuger sucpessivt > byget organisation. da P Å VÄG EN ser Å 5 sensati a len; ling, som inns byggförej so Å 60.000 åldringshushåll — behöv. er luffande' uppmaning som' SJ sett Le | SÅ a ögst ionella roll i de ödes. firman Price, Waterhouse & Co uppvisar en så mager e dministna = Os : förbättrade bostäder och . 16.000 behöver nya... . Det saknas 11.000 långtidsvårds- t platser. Vad det betyder i form av ar och lidande inses lätt. Överläkaren på långtidsvårdskli- niken vid Norrköpings lasarett, " Anders Pers, gav bilden: . sig nödsakat att rikta till den re- sande allmänheten, Intill helt ny- ligen fick samma allmänhet alltid veta, att den tvärtom gjorde klokt i att "ta tåget i stället” —'i alla väder kunde trafikanterna då räk- na med att på utsatt tid komma nm fiera marsdagarna år. 1932, då till- gångar mot en Spottstnat er spelades över i andra händer och då all- mänheten ' tillfogades fullkomligt : onödiga förluster, blottlägges i en i dagarna utkommen bok av in- genjör Torsten Kreuger wnderiV titeln ”Sanmingen om Ivar Kreu- gjorde om Kreugerkoncernens till. gångar och skulder, med fog f- stämplas som ett ovederhäftigt ber ställningsarbete. Hur är det möj- ligt att på den korta tiden mellan |] den 23/3 och 3/4 1932 bedöma en som. Kj 1 cernen? - tion att det förbryllar en utom- stående bedömare att sådana före tag "överhuvud alltjämt (can fön- gera och överleva. Det finns också byggföretag med. en så tung ad- goinistrativ. fr hygenadl att man förvånas över . a uktionen kan bära den. Dessa ytterlighets- svalan ett bo åt sig ,där hon lägga sina ungar: dina altaren, Herre Sebaot.” : PS, Br 4 Allt som lover "måste ha en vi- loplats,' Småfåglarna har ett lugnt "Det kanske inte låter så pre- er”. : ; Till ingenjör Kreugers bok har |företeelser exist : kärt, men när man sett nöden » pigga och utvilade till ;bestäm- vpplysningar kunnat lägen, an professor ' Robert sugas Bok ex- branscher och ala slag av före vilar de SR tillerytet OA och .de fruktansvärda realiteter | mMelseorten. Det är som bekant de :tlförst mu” trettio år efter att hän- port på industriell i mwidit Den föret d ativa | flygning. Då ter det stil 1a "och som döljer sig bakom siffrorna |. :kaotiska- förhållandena i trafiken | ' "Mannens kläder var före & en ; |delserna "inträffade är, att den i Stockholt tvecklingen har nu alltmer börjat tryggt. 8. Där är, fet synes orättvisorna : upprörande vid Stockholms - Central ' som ss statussymbol. " Ikungliga kommissionen”, angelä. skrivit ett instämmande ' förord. | glida in under kostnadsgr: as + och skriande, Där. är med ledgångsreumatism som skul- le kunna.bli frisk om hon fick . ,en tids sjukhusvård, men som nu tvingat SJ-ledningen att så radi- kalt "stämma om - tonen. Detta kaos,' med förseningar och in- "ration som A. intrimning a av ett nytt ställverk tyder - inte "på , någon gen om att mörklägga sin werk- samhet, belade sina papper med hemli il Först hä lyckades ingenjör Kavuger att få Han" säger bl. a. att ”koncernen genom manövrar tvingats i kon- kurs” och betonar, att IKreuger- bolagens ordinarie revisorer & juni sökarljus. Och alldeles uppenbart finns här mycket. att rationalisera, tvecklingen på kontorsmaskin- fronten och den moderna databe- Ett svalbo är inte vackert att se på utifrån, Men svalan älskar det; På insidan är det mjukt och skönt med strå- och dunbädd. Och där vilar: svalan och beskyddar sina ligger. hemma ur stånd att röra | ställda tåg, förörsakas enligt .den högre grad av realism. och för- sekretessen hävd. Vi 1931 kat tillgångarna 'och' då |handli i ständigt nya| ungar, vi ” gami i k ket posi omgiven av boet, Hå miblödning 0 KR "le som fatt]. ansvarige ' trafikchefen” först och | tänksamhet: frost och "snöfall i kom massor av de ma " om konsernens värden. Daanden a msteg | har öppnat oöjligheter , Själen måste. också ha en vilor kunna bli bra om han fick vård främst av vädret. Med all respekt . fulmånaden får man nog faktiskt terial & dagen. :' ar bättre | också i inom kontorets wäggar. Där P an en fågel bli trött a en. tid — mnu blir han kanske liggande : för resten av sitt liv. ” Varje år dör hundratals åld- ringar i sina hem, utan den sjuk- husvård de behövt och också va- rit remitterade till", - för det energiska arbete som SJ- : personalen tvivelsutan lägger ner På att bemästra situationen måste man dock säga, att denna klagan "över väderleken är en föga im , en gång för alla vara beredd på här i landet. Dubbelt olyckligt . blir det hela därigenom, att sami- ,. ma väderlek som gör att SJ inte kan få ordning på järnvägstrafi- Skottet i Pari den 2 mars 1932 blev signalen till Ivar Kr motståndare att blotta de redan vässade "knivarna. till attack mot solida företag. De båda rt advolkar fram av verkligh eten än umderligheter. yn :s många unde eter. Ty- piskt är, skriver att alla koncernens större bolag haft en storartad framgång till denna Torsten TS med . går wi. säkerligen tillmötes under wilken de kouvend tionella administrations- och orga sas sbegteppen kommer att lö. Sas upp. erlaget för att fatta|sen. beslut och medlen för att styra flygningen, kan en än mer bli' trött av livets. hårda kamp.. Herrens altare är. själgne viloplats: Altaret är det ställe, där "Sa skall själen wila ut i örsoning. » Det kan inte vara så: att "den ponerande ursäkt, Fanns - det | 'ken helt. paturligt också i högsta terna sk I Kreugs N kul att känne- Liksom svalboet i är darintressena i den - cter döds- var er otor o fur, tecknas av större precisi om | och vackert att se på tifrån, är före idealitet som en gång drev våra | verkligen inte inom SJ-ledni tg de t e 3 — ” ' " på uti 3 gäng 18 ingen grad -. försvårar ” "POTLET I skottet d förvirringen. Ge- M ökad Nyansering. Soningsverket till anstöt "och för« stora sociala reformer nu är död, . hoppades dr Pers, som ansåg. att , det är kunskapen om : nödlidan- » det som saknas. Han bidrog till att "öka den, ; d v någon minnesgod, Pperson-som er- inrade sig den snö som föll i fjol? Att välja december månad av alla till en. även under gynnsamma omständigheter så krävande ope- med? landsvägsbussar - som måst improviseras. som ersättning för »- tågen. Till nästa år'— räkna med "snöl scn. N (Svenska Pezbladey' nom att påstå sig inneha offentligt uppdrag tog ide sig in i Ivar Kreu- gera kassaskåp, där de hittade någ. ra korrekturexemplar till italiens- ka obligationer, som aldrig emit- terats, aldrig använts och som. Som en viktig del i ådministra-' - Låtom Oss uppfostra våra barn | man genom att skaffa dem goda föräld- rar, flonsapparaten ingår personal- och på ett avgörande sätt - Iverka avkastningsvärdet hos on (Forts. & sid, 7) ationen, Med den kan | hö : bo, På Herrens altare, vid Kristi kors kan själen ut; "omgiven av Kristi försor starkt polispådrag under helgema rige är föregångslandet. Fr offerblodet rinner, försoningstfog . Om folk ogillar. en person. eller - klarar den också sina tittare och . nar intressanta aspekter inte mirst : rubriken på en se k. kulturärtikel Sparven har funnit ett hus och ' Tanken. att öppna ijudradions el att även mindre företag” ; skulle '
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.