, i ' står mellan ägaré och redaktio- . nell fedning. Personal, LAHOLMS TIDNING . Onsdagen den 15 december 1965 —=LT' Onsig Viktig principiell fråga terna kring chef- den 15 d från personalen, om glad och god arbetsgemenskap råder mellan . redaktör, företagsledning och äga- re, Nu är. det' inte möjligt. eller | sin ödvändigt för äende att weta varför. trivselbanden mellan]; Iitteraturfrämjandet och Boklot- teriets stora litteraturpris det s. k. ”ENa Nobelpriset” har. i år tillde- lats Tora Dahl. Denna utmärkelse som i främsta rummet ger ära åt har i Tora Dahls mottagare . fall endast blivit det senaste witt- nesbördet på hur djupt och över litterära k daktör och ägare inte höll ryc- frågan säkert har giltighet och i äin- tresse i företag även utanför pres- sen — men främst för betydelsen av klara (linjer inom denna — återger vi här med få författarens ken för en namninsamling bland de anställda. Intressant och vik- tigt är däremot det faktum att tillåtelse hans el, som betecknande nog har rubri- ken ”Hur många rävar?”; : ”Så har chefredaktör Kurt 5a- muelsson och hela hans ledarav- delning förkunnat sitt uttåg från Aftonbladets redaktion, Det är ett märkligt . uppbrott. Det' smäller inte hårt i dörrarna men öppnar för snåldrag. Vi får vänta ett tag + på mildare wäder innan det åter], blir liga ombonat och rart i re- daktörernas värld. En sådan wtmarsch i samlad trupp är märklig i fig själv, När hände något liknande i vensk . dagspress? Också bakgrunden är ovanlig. Alla berörda är ivrigt ense om att konflikten denna gång inte chefre- Imactid följder. - a Redan genom att ta emot och realbehandla skrivel: från en lighet trängt ån hos de ansvariga för fonder och stipendier. Det har nämligen duggat tätt med litterära utmärkelser till Tora Dahl de se- naste 'åren.. Sålunda fick hon 1964 drivna ett" årligt stipendium på 10.000 kr. genom Sveriges. författarfond och | samma: år tillerkändes hon statlig ärslön. Hon har ' uppburit « personalgrupp i stället för att JAI chef har tidningsledningen er- känt gruppen” som likaberättigad motpart till chefredaktören — i rent redaktionella frågor. Sari- tidigt" antar : företagsledningen ” själv rollen av domare ö över dem båda, a Iyt : Med andra ord: om i ett antal distributörer, journalister, . tekni- " ker 'och kontorsanställda "ogillar chefredaktörens skrivsätt eller vill. omorgan'sera den - redaktio- - nella arbetsledningen ' eller vill ha chefen att "acceptera en me- ra '. begränsad roll”, skall deras vilja ske. vill de , exempelvis ha ”mera pop” ” eller" ”mindre seri> Vittnesbörd”, a märks bl. a. Fosterbarn, Långt bort härifrån, rar ;pnas, - värld, Inte riktig kärlek, Sommar och winter. Dessutom utkom 1961 essäsamlingen "Vargar "och får. I höst har utkommit Tuppen och sol- fågeln med undertiteln Fabler och minnesbilder, stipendier från bl a Kungafon- den och Tidens förlags författar. fond mc fl oo. ”Lilla Nobelpriset” får hon ”för hennes” verk . med : beaktande av dess styrka som "social skil och höga värde som tik och biologi. Hennes naturve- tenskapliga utbildning förefaller sätta sin prägel även på hennes sätt att möta vardagen, att iaktta; att reda ut; att finna en ända- . På annat sätt låter | det sig inte förklaras att den- kan bo kvar hälle, som makarna Jaensson köp- te för ett finna en rofylld miljö åt Knut Jaensson med sitt svåra hjärtfel.” Visst är väl den motor- ma gräskli; re dagar”, men det är lika ratio- nellt som den elektriska råkost- pressen i köket. En författare som presterar ett fullödigt konstverk varje eller" vartannat år, behöver — oavsett "ålder — rationalisera sin praktiska tillvaro. Tora Dahl - =ToraDahl- -"diten Nobelpristagare” visningen. Efter detta är det inte mera att förvåna sig över att hon även läser den utländska nuti Aktuell komn a 4 mentaär lit ren på ät minstone vad ä gäller tysk-, Re och franskspråkig litteratur. , Vad Tora Dahl däremot inte har dem, som getts i den dagliga tid- ning hon håller, eller enstaka som sänds henne ev vänner, ' 1958, när Tora "Dahl var 72 år och bade gett ut 4 delar i Gun- hade då varit gifta i 44 år. Sakna- den efter den som stått henne när- mast och den ende 'som kanske svår att föreställa sig. De allra flesta skulle väl inte ha mod eller kraft att fylla ut tomrummet. Men varken i hennes bok som följde liga wvärld” eller i hen- gör det med -en som kan ik vilken yrkeskvin- Bland . hennes verk I främmande land, Dör- 7 som. Öp] . Besynnerliga Den "som. följt recensionerna - av Tora Dahls böcker har vid. det här laget vant sig vid att läsa slösande beröm, Det tycks föreligga en in- bördes + tävlan mellan - litteratur- kritikerna att verkligen uppenba- ra: Tora Dahls: ig . för alls na som helst att falla i beundran. Och hon gör det inte för att slippa arbeta, utan för att få tid till ar- bete, . till konstnärligt skapande, med allt vad det innebär. Förmid. dagarna: är vikta för skrivmaski- nen. Men därutöver "uppehålles .en omfattande mänsklig kontakt brev- ledes. Vidsträckta sk der ger. behövlig ro och stimulans. På bordet bredvid radion, ligger Ra- dions lärobok för. den ryska språkkursen. På min direkta fråga om den låg där som bevis för en |:.. god föresats eller om den verkli- gen :fyllde' stt ändamål, svarade nes livsföring idag finns tecken som wisar åt det hållet, ' Människan Tora Dahl är måhän- da än märkligare än författarin- nan. Den som mött henne ber i sitt hjärta att hon måtte få leva och werka alltid, därför att hon är ett bevis för att den livnärhet och inspiration, som vi -alla behöver|- > -+ för att leva och överleva, kan håll las stark och levande oavsett ål- der, oavsett ensamhet. Låt oss sluta med att foga ännu en . motivening till prisnämndens: ”därför att hon är ett hopp”! Et hopp för oss var och en och för [SE alla "gernensamt, Tora Dahl att hon följde under- . Profiltänk är socialdemiok och mäktiga ämbetsverk ternas bästa bundsförvanter. Skil- da linjer inom oppositionen är för ialdemol ad, som ättningar — sprickor, klyftor, har ju: inrättats, att leda, planera och kontrollera bostadspolitiken, - Inte har man ännu sett att bo- stad: . ett härligt material att arbeta med, särskilt när det egna partiet be- finner sig i i ett hängt läge, På det ådet går det att göra stora saker av 'en klar högerprofil — var säker om att socialdemokraterna' knyter si- na förhoppningar till riksdagshö- gerns (kansli, som i dessa dagar förbereder "nästa års haft någon bestämd mening om eller någon konkret” utformad plan över hur bostads bristen skall övervinnas. Man re= gistrerar en allt mer tröstlös 'sta= tistik över de ändlösa köerna av bostadssökande i de stora tätor- terna, men något ordentligt försök görs inte ens att reda upp vad som är sken och realitet i dessa kösiff- ror. tillhör våra Tastads Den socialdemokratiska svaghe- ten joch förvirringen är i dag på. tagliga nog. Skall oppositionen, som i Norge, kunna gripa chansen till förnyelse? Det är den stora, den uppfordrande frågan.” = I " Dagens Nyheter, Från vissa synpunkter torde ett definitivt källskattesysbem erbjuda fördelar. Men det wiktiga är na- turligtvis hun ett. sådant skatte- system påverkar inkomststruktu- ren "och om det ger företagarna möjligheter "att mera markant än nu göra ekonomiska . graderingar mest : förtegnaj och tillbakadragna ämbetsverk, Det var typiskt nog inrikesministern och. riksbanksche. fen som fick egera, när igångsätt- ningsprogrammet höll på att köra fast. Noa ' - ”Västerbottens- -Kuriren.” in En sjuksköterska som gifter sig med en välavlönad man drar sig av.naturliga skäl.för att yrkesar- beta. Hon är inte direkt beroende av egna , inkomster.- Yrkesarbetet är. tröttande, många. gånger obe= kvämt. Svårigheterna att ordna ibland te sig : daktör och företagsledning för- : klarar enhälligt att striden stått | mellan chefredaktör 'och anställ- da' PrT förutsätter givetvis inte utgivaren enligt grundlagen. :-'$ annat än att alla berörda uteslu- Detta : är en hittills "oprövad " tande velat företagets bästa, ss "Om barntillsynen kan närmast oöverkomliga.' Skall hon, , trots dessa nackdelar ändå ;för- värvsarbeta är det nödvändigt att elementära krav på hyfsade" arbets- öst” er ”större” konsekvens”; El "bladet, upphör det ensambestäm- « mande som annars tillkommer mänhetenm och att finna nya aspek- ter "på. den; värda än' mera” lov- ord. "Detta är ju verkligen en ön- skedröm för: den litteratunintres- serade och om. jag inte blivit. be- tagen i Gunborg i-den allra för- sta bolven,. i romansviten om detta mellan de tjänster, som deras an- ställda utför åt dem, Ett skattesys- tem måste avpassas efter löne- strukturen i' samhället. Vad man kan säga -om ett. definitivt käll- Från 2' procent akademiker till: 10. | Hur klara arbetsmarknaden c tv det? Revoltmännen har inte alla haft samma mål, Några tycks länge ha önskat docent Samuelssons av- 7 bland. de' anställda,' skulle man i svensk d Sp den "inte införts av en minoritet kunna tala om långt driven före- flickebarn ckulle' jag ha haft svårt |: att gå förbi henne i För fom år: sedan var: andelen Imad, Då Ny; Tid :i sin anmälan av Inte "fkug kärlek 'skrev :”För sin He er . på art Sverian 2 procent — år 2.000 kom- én 'wiss utbildning med nödvändig het leder till ett visst yrke.-. Det fordras också en intensifie- skattesystem är att det skulle fun- gera. utmärkt i ett samhälle med relativt homogen lönestruktur. Men tider uppfylls, att frågan om ”barn=- tillsymen kan lösas på ett tillfreds- ställande . sätt, ' att kompensation ges för de ökade kostnaderna.— « gång, Andra har ”bara” wetat ha tagsdemokrati,” Styrelse ” genom | romansvit om Gunborg har Tora | mer den att. vara drygt 10 pro-|rad arbetsforskning som får fram | det är möjligt att det — med vis= löch att” förvärvsarbeta : till slut: | honom att acceptera en ”mera | - petition: "+. >. Dahl" på'”sina håll fått så många | cent — bland yngre åldersgrupper | broduktionsmetoder som rationellt sa: modifikationer — kan fungera ändå ger "ett ordentligt ekonomiskt , De ovord, att en geniförklaring ho-|över 20 procent, De. med "student |utnyttjar arbetskraftens utbildning. också . i ett samhälle där Iöne- begränsad moll” som politisk re- daltör.: Även de senare har dock insett och tagit risken av fula ständig brytning. .De' önskade ändringarna ” "var viktigare 7 än husfriden., 3, ' | " Presseni folk kommer att följa En annan: mi nesvärd redak- "nydaningen' med intresse, Till" en törskonflikt. skänkte 055" liknel- 1. > början? får man dock” som: vat sen, om räven, och tuppen, "Rä- ligt" räkna : med 'en" viss: efterslä- wen-ägaren får. alltid 'Sista” ovdet, ; paride, kållsinnighet - inför våd som sades det då, "han kan alltid bita sålunda tok 3 sig i i. tiden . huvudet ' av” tuppen-redalktörn, | ,. : . Mot idotta har tuppen” ingen verks - ningsfull replik," , "Nu får vi höra alt den bitande z dialogen denna gång inte hållits | >: mellan tuppen och den stora rä- ven, Många smårävar har varit utbyte som" gör det möjligt för "| familjen att på” ett märkbar « |höja sin levnadsstandard... . För den nya; mera begränsade roll som i en sådan ordning till- z faller -. chefredaktören, + kommer att krävas en ny typ av, redak-: tör. Nytänkande är å'bane. 7. le ökar från Slutligen 'måste.. också .arbetsta- garna , tänka om och : utgå från sammansättningen av. den nya ar- betskraften och de kunskaper den= | hå har : ki fin - Lyckas vi inte lära : oss att an- ekonomisk synpuni t inns te vända dessa medel framstår frågan mycket mer avt vinna på att ut- |; Det hjälper inte hur mycket om” bur ' lönsam utbildningen är hyttja våra egna: tillgångar. bättre |ujatietiskt påvisar” flygets" säkerhet Jm Maren nt meningslös, . varnar än jatt impörtera SRK sade | i förhållande till antalet ' flygkilo-' . Han tår också upp faran att "vi generaldirektör. . Bentil : Olsson i metrar. :De upprepade Ikatästrofer- råkar ien model ekonomi”: den | AMS. för några dagar" sedan. De na börjar dära på förtroendelkapi: yngre arbetskraften är, väl utbil-|arbetslösa i norr: de : gifta kvin- talet. "Med "der 'enormea; utveckling hör och starkt. pynnad, den. äldre norna utan: förvärvsarbete och de av. flyger som ; väntas : över. hela >. tgsproble handikapp utgör en. reserv på världen är ett, hårdare internatio-" ånga hundra tusen, förklarade |] grepp på: säkerhetsfrågor examen eller 4 till 20 procent. Men "de" som har enbart folk- skola "minskar - från över 80 pro- cent till: kanske bara 20 procent = och samtliga" dessa 20 procent |. kommer år: 2000 att vara över '45 år. Hur skall man göra utbildning- en lönsam inför en sådan explo- sion, frågar Lars Johan Waldén i senaste”. numret. av Bankförening- |- henne” väcktes . mitt. intresse Tora. Dehl som människa — i den mån hon inte är Gunborg el- ler" "rättare: " det "hon 'är ” utöver Gunborg: För Gunborg är ju bara 15:år och Tora Dahl.enart 80! ..; ä årt att beskriva Tora | allt "därför att: det ”tillrättaläggande för effek- tens,:eller för , formens skull kom- mer att. utsätta. mig. för ett: till. rättaläggande - och. endast hennes | ens tidskrift Ekonomisk Revy. : solida" wänlighet och tolerans. får ' Författaren drar fram vissa me- mig "att ändå försöka. + is... del som -finns' för att underlätta :Vi.som var mycket unga på 30- en'"anpassning: genom "en föränd- flalet hi inske ägnat denna: epok | ring av utbildningens innehåll kan - "intresse och då und. | man s öka utbildningens konkur- gått vatt få veda att Tora Dahl och renskraft. "Man måste vidare: bryta, $ hennes man : Knut :Jaensson' höll | arb Nanför tällning att en av den tidens mest. berömda lit- |" " terära -salonger. Själv anser Tora Arbetsför befolkning fördelad på utbildningshivå (procent) ” n är rätt omfs ide, Stockholms "Tidninge. 1. P hingsproblem.”En sådan utveckling kan undvikas . om utbildningsre- Burserna sprids, över fler” ålders- hå Frypper & än, de som. är under 2 år. | från” centerpartiet! "länge" förklarat men : först under de” allra senaste . Det har; sagis: att man kan ka" sig att husmödrarna tillför > Vårt försvar jär till För neutra- , » M si SE på bettet, « ändamålet 'avdelade ,experter de- buret”. hällre eller "Hf : To ee om "4940 |] . 1960 1930 : 2000 åren” har' det blivit - allmänt er- litetens "bevarande. Pår det: förbli Dotta är tuppmord. på nytt och Jegerar. visvaret. för. fördelningen Artur : Lundkvist. beskriver såhär: |. NO - ” - - känt. Nu invänder: kanske' en del, starkt kan det i vissa lägen få en d - , entexai H a 2 a den ,” +, — . ot av same Pr - änns; Kuvudmål.; Detta; måste går kretr trottotelets. liverär ma pati | i |Realexamen och grundskola.” | +. + 59 102] — 319 | 4045 -]- omskolning, omflyttning 0. &, v. På ett angrepp än att möta ett: kost- bär bildb en innen "våra. en djävulsk” och: "allvarlig och tolerans SAN yntes | As ös. 7-årig folkskola we 90,3 :] "84,3 |. 53,2 |: 20—25 det kan man kort och gott svara: samt. möotstånd. Förmodligen skulle cholrod dte ia skärning. Em ironi, förmodar" I o rä brus Diskussionerna "var livliga "i den I. RO — | | 4 Kan man ”werligen: säga att mye I vi, aldrig: någon” längre tid klara chefredaktör går inte enbart på Jaenssonska villan. (som - ökugga- I I dag finns det i runda tal 75.000 akademiker ute på ark kna-''| ket har gjorts, när'vi har en ar- loss om angreppet - verkligen - kom. ”kårnas; Förenings- grund: av en ”minoritetspetition des: av: granar, gästades av .fåglar, |: den. Är 2000 räknar man med aft siffran skall ligga: på mellan betskraftsreserv på många hundra ; vi HAR REDAN BETALT! - sammans med trafikomläggn . rade M, Och mnder hela den dis- "För några veckor sedan fick svenska folket ' besked om . att . övergången till högertrafik den 3 , september 1967 kommer att kosta "595 milj. kronor mot beräknade . 500 milj. kronor, Vad man med kraft måste reagera mot är att bilisterna ensamma skall stå även för denna . 195 miljonershöjning | skriver tidningen M o t o r, or- gan för Motormännens Riksför- bund, Nu får det vara nogt:. Redan när regering och viks- ” dag år 1963 beslutade att kostna- derna för övergången till höger- trafik skulld täckas av en fyra- årig extra fordonsskatt proteste- ” kussion som förevar . beslutet hävdade M och hävdar fortfaran- de, att reformen är av en sådan « betydelse för landet, att den inte ' bör betalas enbart av bilismen, Men trots detta stödde alla par- tier kommunikationsministerns proposition med förslag att bilis- men ensam. skulle betala över= sången, Något som visar hur svårt politiker har att se bilismen som en integrerande del av vårt sam- : hällsliv. En beklämmande inställ. ning inte minst med tanke på att de borde få bättre besked från alla de bilister, däribland M-med- lemmar, som är representerade i alla partier, : När man nu från statsmakter- nas håll antyder att de ca 200 milj. kr. som ytterligare behövs för att klara övergången till hö- gertrafik skall tas ut genom en förlängd trafikomläggningsskatt säger vi nej! Bilisterna har näm- ligen i praktiken redan skattevä- gen betalt in ett belopp som mer "än väl täcker bristen av medel för högertrafikomläggningen, Fi- nansministern behöver bara ta sig en titt på "Bilskattemedlens spe- cialbudget” där man under de tre senaste åren bokfört ett överskott på närmare 300 milj. kronor. Till- äggnings- skatten på 87,7 milj. kr. för 1963/ 64, 937 milj. kr. för 1964/65 och de kommande två årens omlägg- ningsskatt, så har sannerligen bi. listerna gjort rätt för sig, , När frågan skall avgöras bör fi- eller k "om husmödrarna : lade” ner. mer . saker som t. ex, familjens målti- speciella förturskön för privilegie- Ideligen tjatas c om att. vi måste en ',hemlivets. r att ekorrar, "mycket ' elände kunde undvikas; |. ” rent personligt intresse på små- der. Men frånsett detta ”— :' det verkar olustigt med så mycken likriktning som det, skulle. inneé bära med en "expert som delar ansvaret att fördela fisk och kört till familjens huvudmål". . Fortfarande har många kv sitt huvudsakliga . arbete ' inom hemmet, De klarar säkert den uppgiften och kan it, o, m, tänkas göra vettiga inköp. Men avlast- "ning 1 jobbet på bekostnad av valfrihet låter inte roligt ur hus- 2). Där . avhandlades ' dei ”ektuella litteraturen, . engagerat : och .skarp- |. : sirnigt;' där togs alla slags pro- blem MP, där I vill d igelkottar, och getingar : och om vintern upplystes av snö- 500.000 och 1 miljon, skriver Bankföreningens tidskrift Ekonomisk : Revy..-Tabellen visar att det inte bara är akademikerna som blir fler både . procenteullt och reellt — den arbetsföra befolkningen, : kommer vid nästa sekelskifte att blott till en mindre del bestå av >> sådana som har enbart folkskola bakom sig.- mu- sik,. Men där! dansades också. och festades. Kulturen blev aldrig tryc- kande; människan stod i centrum och det Psykologiska intresset vann över : politiska, personliga - eller ;: Jandra motsättningar. ' Det var en innor tillflyktsort och en träffpunkt, som säkert ingen" av oss kommer att glömma eller. upphöra att sakna”, "Innan Tora Dahl gifte sig med Knut Jaensson hade hon efter hög. skolestudier uppnått behörighet att som lärarinna ervisa i "matema- mors synpunkt, . Möjligen” ur detaljhandelns. | SAMHÄLLSNYTTA ÄR ETT ' HONNÖRSORD s som "brukar. missbrukas för att dölja orättvisor, påpekar tidning? enFöretagaren Nu vill man börja gradera sam- hällsnyttan också. Sålunda vill man i Stockholm utrusta de ."samhällsnyttigaste” medborgar- ra med ett särskilt fint Rrviler gium — rätten till en god bosta De kommunala chefstjänstemn. nen lär vara de samhällsnyttigas- te av valla, Men också lärare och sjukvårdspersonal = och många andra anses vara så samhällsnyt- tiga att de skall ha plats i den rade, Vi vänliga medborgare, som inte är samhällsnyttiga, skall inte få lov att försöka skaffa oss en bostad på egen hand. Sådana ini- tiativ kan man lätt komma till rätta med om man inför obliga- -torisk bostadsförmedling, dit alla fastighetsägare — privata såväl som kommunala — måste anmäla slla lediga lägenheter, Det går inte längre att tala om tre ekonomiska klasser eller so- cialgrupper. Nu skall vi istället bli "samhällsnyttiga", ”mera sam- hällsnyttiga” och "mest samhälls- nyttiga”, Vem sjutton hittade egentligen på begreppet "samhällsnyttig", frågar Företagaren. s RÄCKER SKINNFÄLLEN? , Den gångna 2-årsperioden har .tionsministern således ha god hjälp av nämnda specialbudget, slutar Motor, ) av övertryck och obalans i ekonomin. Som alltid när sådana företeelser uppträder har "löntagarnas möjligheter: art | hävda "sin "andel av produktions- "resultatet "minskat. ” Det ” betyder : att löntagarandelen av den sam- lade ' nationalinkomsten sjunkit - något, skriver Mål och Me- od el, organ för livsmedelsarbe” tärna: Det är väl frärast" detta förhål- . lande som förklarar det missnö- je, som kommit till uttryck här och var, Det visar också än en gång att löntagarnas möjlighet att hävda sin andel av produktions- "resultatet minskat under perio der av övertryck. och obalans i ekonomin. Läöntagarna är atan tvivel mest betjänta av en sam- hällset i, som kä teckna av liten prisrörlighet, väl plane- rad investeringsverksamhet utan ryckighet och en hög och jämn sysselsättning. Hur är då framtidsutsikterna, frågar fackförbundsorganet och refererar ur Rudolf Meidners fö- redragning på LO:s representant- skapsmöte angående konjunktur- " bilden, ; samt instämmer i.-LO- ekonomens krav på: en skärpt ekonomisk politik från ptatligt håll: När det nu inte” går att sträcka sig längre än skinnfällen räcker, måste vissa ingrepp göras, Bilis- men, utlandsresorna, kyrko- och bankbyggen, spriten och en del lyxkonsumtion kommer då i blickpunkten, Det kommer att uppfattas som en besk medicin, men en inflationistisk utveckling är inte heller så angenäm, då den snabbt urholkar värdet av en lönehöjning. - MOTOR AN Heidelberg (LT) . or Ytterst täta och hållfasta kera- miska produkter fås genom ettnytt slags keramiskt . förfarande som benämnes ”reaktiv varmpressning” av. de västtyska uppfinnarna, Me- dels den nya sintreringsmetoden är det enligt keramikerna i Hei- delberg möjligt att bygga en motor som till och med kan arbeta vid vitglödningen, Råämne till keramikmotorn bör vara siliciumnitrid ' som mycket billigt utvinns vid temperaturer på mer än 1400 grader under tryck av elementen silicium och ' kväve såsom vitt julver. Detta pulver pressas därpå till ' former för att tillverka de komplicerat formade arbetsstyckena till kolvar, hus och växlar i en motor. Efter press- ningen är arbetsstyckena visserli- gen knappast hårdare än krtia, men | - om de utsättes för temperaturer på mer än 2000 grader blir därav ett ytterst hårt keramiskt materi- al. Det är lika resistent mot kemi- kalier som glas och förlorar inte heller vid största värme i hållfast- het. De västtyska forskarna har. ar- AV KERAMIK- maro och -rör med, På Iab iet tusen? Nej, man har inte alls gjort mycket, och mycket av det man gjort har man gjort fel Resultat: en skriande” arbetskraftsbrist. : skånska Dagbladet. " Vad gör egentligen Kungl. Bo- stad: sen när by det ham- i Heidelberg pågår också försök att framställa skovloma på gasturbi- nerna av siliciumnitrid. Framför- allt borde statorbladens första rad bestå av det nya keramiska mate- männens mening, ty denna rad av turbinbladen träffas omedelbart av de heta gaserna från förbrännings- kammaren, 'Gasturbinen : skulle kunna arbeta med mycket högre temperaturer och betydligt öka ef- fekten om turbinbladen vore vär- mebeständigare än hittills, «+ Ito Ulrich N — Den dyrbara” rörligheten Hur mycket det kostar -företa- gen- att anställa en ny medarbe- tare i produktionen berättade di- rektör Wilhelm: Paues i Industri- förbundet något om vid en'konfe- rens i Helsingfors i oktober. Själ- va ”anskaffnt den” för en betat främst med silici men" enligt deras mening är den nya sintreringsmetoden också möj- lig med många andra silikat, Den betydelsefulla västtyska .uppfin- ningen baseras på utnyttjande av den. synnerligen kraftiga 'reak- tionsförmågan många silikat äger vid hög temperatur under, fasför- ändring. Under trycket på 200 el- ler 1000 atmosfärer ingår de en- skilda partiklarna kemiska före- ningar som åstadkommer det nya keramiska materialets speciella egenskaper.” « Det finns många möjligheter att h bearbeta sintrade motor- eller andra maskindelar utav detta hår- da och v ständiga delarna kan t ex. bearbetas med mycket hårda slipmedel eller etsas med fluorvätesyra, Det finns bara ett fåtal materialier som tål dylik behandling, För rakettekniken öppnas allde- les nya vägar genom denna upp- finning. Siliciumnitrid kan t. ex. ny arbetare wid en del svenska företag kan vara högre än arbe- farens hela årslön, enligt direktör Paues. . Därtill kommer, ' kommenterar Metallarbetaren, samhällets kost- nader för bostad, gator, vatten och avlopp, skolor och sjukhus 0. S. Vv. Dessa sambhällsinv kan stiga sla 150.000 kronor eller mera innan den myti arbetaren är ordentligt installerad i sam- hället. Det är inte alltid en en- var och en em utbilånine som har tade företaget drygt 13.000 kronor. Vid årets slut fanns det bara 150 kvar av dem, De hade alltså kos- tat bortåt 50.000 var i utbildning Med de siffrorna för ögonen kan man i dessa avtalsrörelsens tider våga påstå att den stora pen framdeles användas till att invän- digt klä raket-förbränningskam. rialet enligt de tyska vetenskaps- SS nar i —brångmål, "Detta numera ” "I ett meningsutbyte häromkväl- len "mellan hrr Palme öch Her- .mansson förekom självfallet ock- så ö de av k ister- Men möjligheten" att vi kan klara oss en tid och bita från ordent- ligt fan vara en chans; slippa; Den chansen bör vå genom ett. starkt" försvar" ta, nålare .& förorsakar- samhället och dess” nomi de största förlusterna i fotm' av frånvaro från arbetet. Natio- ; nalekonomiskt sett skulle ett effek- : tivt botemedek mot förkylning be- tyda många, många miljoner i ökad produktion. Man får heller inte” tlömma att den banala förkylning= en i sig själv ofarlig, öppnar porten .. för en hel rad svårare sjukdomar med livshotande karaktär. 5 H:et i Svenska Landsbygden, ; nas förflutna. Det är också en . tacksam angreppspunkt, I hr Pal- . mes fall borde dock en viss åter- hållsamhet ha varit på sin "plats, Han har ju. oreserverat ställt sig på vietconggerillans sidå. Med starkt patos skildrade han män. niskoöden bakom. järnridån och ingen betvivlar att skildringen: är korrekt. " Men skorrar det inte lite egen- domligt när hr Palme tillerkän- ner kommunismen i Asien idel ädla motiv? Mot den bakgrunden | vy; . "blir hans patos genast lite mindre vägande. Frågan är för övrigt om det ger något i utbyte bland de marginalväljare som står och vä. hr ”Hermanssons vänstersocialis- tiska parti. "(Helsingborgs Dag- blad) — 7 samhet än vad en höj av erna till - heten pekar ingenjör Bengt And- stor om- - Ofullstän. ger mellan gammalsossarna och | brytelse är Vem vill a ”laga Guds utvalda? är en som rättfärdiggör. Vem är den som vill fördöma? Kristus Jesus i är den som har dött. ROM. 8: 33, H4.' Vilken härlig triumf! vet är många som både kan och enklaga Guds utvalda Många allvarliga anklagelser kan med anföras mot dem, När wi jar tänka på det, blir vi fulla vi kam och måste sucka djupt. i kan med tanke på detta anklaga Mer Få, är en triumfen: Alla an- Hagelser faller döda till "marken, själv står den an- klagade a sida, Den be anklagades för- Få ch nu för ärar an Sa O age EJ Gud honom, vår Sä Kristus. Vi å = anklaga ds utvalda? oem diggör. Synden är väl stor, men större dock! Guds (Forts. & å sid: 7) före evig tid han funnit detta råd: ende Sonen sände för synden att ae M dö, "frälsande brottsliga världen är det säkerligen. den 'sjukdom! som . är den som vätfärr : | | | | i kol
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.