«Danmarks linje, "medan Norgé och "slaget: i i sitt "ursprungliga skick ” fprodagon den 17. december 1965 r den 17 d äl 2 5 —=LT. Fred nber 1965 IT= = ee Sydafrika - Rhodesia ra 2 Aa Jug del När batt i andra kammaren; planera- dest. var "nan inom såväl rege- ringen som de politiska partier- nå, inställd på, att Vietnam-kriget skulle: bli" huvudtemat för ”me- -ningsutbytet: "Nu kom debatten att 'eras k "att lägga resolutionen at handlingarna, några sanktio- ner kommer det inte att besluta "om, 'och det är säkerhetsrådet son: ensamt har beslutanderätten. Förenta Staterna, England, Frank- rike och ytterligare en icke per- medlem av rådet röstade 14. mot-r isförslaget i poli- kong ett annat vä litiskt problem, 5 nämligen. . "Sydafrikas rasdiskriminkning och- den wvita hefolk fölkef. h gent emot. de färgade, ningen till detta ombyte av hu- vudtema . för” debatten ' var det danska initiativet "i FN:s poli- I tiska utskott att. stödja. ett reso- lutionsförslag från de afrikanska staterna, -vars syfte, var -att -ut- öva påtrydkning på. säkerhetsrå- det för att förmå detta” att 'be- Anled- |” tiska utskottet och därmed var dess ' öde beseglat, wilket inga- lunda kom oväntat. nav hetsrådet: ' ” derat säk : FN:s, medlemsstater att "vidtaga ekomomiska” sanktioner, även om det inte har. fattat. direkt be- slut/som folkrättsligt skulle vara a att om Rhodesia denskull just fö "ögonblicket vi Det danska - 'ånitiativet avviså- des först av den svenska -utrikes- ledningen och wvår FN-delega- tion”hade fått direktiv -att lägga |; ned Sveriges” röst wid” « omröst- da farligare för. internationell fred ”och. säkerhet än den” sydafrikan” ska apartheidpolitiken.- Kan inte FN eller England med FN:s bi- "stånd tvinga ' regeringen Ian "Smith att ta tillbaka : ä ningen i det” politiska" utskottet. Sedan utrikesdepartementet un- "dighetsförkt ing och låta: Rho- desia återgå till sin status om ett 4 ktorat är svåra in- dérrättats om att de”atrik ka jukat upp skrivni Å sitt. tesölutionsförslag på. vissa | punkter fick; vår FN-ambassadör i sista minuten. order från -utri- kesministern att rösta: för. reso- lutionsförslaget: « Me Sverige; följde Finland fade. ned sina. röster.” I utrikesdebatten” godkändes Sveriz gös ängning till: en kä linje mot "Sydafrika: av "alla parti er utom; högern, som ansåg det förhastat och oklokt, Sveriges]: röstning för det afrikanska reso- lutionsförslaget är en handling, vars betydelse + inte. bör; över- skattas. är fråga om en opi- nio syttring," "ett led.i de påtryck- ningar som den sydafrikanska; re- garingen sedan "många. år. till- |. baka 'varit utsatt för. Sverige har rhärkerat 7 sin” ”; inställning ” miera eften ryckligt än” "tidigare: . temationella komplikationer möj: liga; -Får- inte' ”president. Kaunda i- Zambia det militära skydd från England eller från en FN-styrka, |. som han "anser sig behöva :gent- . emot eventuella rhodesiska' åt- gärder” för" att” strypa Zambias näringsliv, kan han vända sig till Sovjetunionen - eller Kina för att be: om hjälp. Risken härför är " Kanske inte alltför stör, ty Kaun- "da är en försiktig politiker, men bara att en sådan - risk ändock finns är, ', tillräckligt för 'att. visa om: det Nar klokt att just i detta "läge aktualisera frågan 'om sank- "tioner. not Sydafrika så som de afrikanska ' gjort i. FN. var en direkt uppmaning, till: sä- kerhetsrådet att besluta om eko- . nomiska" sanktioner mot "Sydaf- rika, i (dess "förändrade. form er- gan inte' längre.' Säkerhetsrådet : KONSUMENTUPPLYSNING : N underkänts, 4000 har fått körför> "vet vara att låta statistiskt bear- - uppgifterna kunna bli till stort - vände vid val av bil. - "sinhad Tidskrift: : bakom fraserna så :märks också ” endra kammaren i alla ekonomis- x i "des. jämvikt ..och samordning, - . - OM BILAR - . Av de ca 400 000 kontrollerade 'motorfordonen vid bilprovnings- anstalterna har drygt 30 procent bud; skriver Ar betet Det är skrämmande siffror, som vittnar starkt -om betydelsen av, att vi fått en ordentlig.kontroll av fordonsparken, Intressant och mycket, värdefullt måste initiati- beta 'besiktningsprotokollen, Där- igenom kartläggs vilka fel som är vanligast och vilka biltyper, som |- är mest tillförlitliga. För bilin: dustrin blir denna kartläggning värdefull, då den sedan kan vid- ta åtgärder för att undanröja svaghetérna, För ”bilköparen' bör. Bet är första gången, som det "tillskapas én ordentlig informa- tion om faktiska värden kring bi- len, En slags konsumentupplys- ning som kan' spara betydande belopp åt allmänheten, HR ERLANDER HAR ot PROBLEM ' även om han söker dölja dem, |: erinrar "Wald, Svensson i F r i- Den! "politiska 'situationen ' är från” socialdemokratisk synpunkt ingalunda problemfri. Letar man en viss oro, som den en smula högdragna attityden inte kan döl. ja. -Varken: kommunisternas rö- relse i demokratisk riktning eller mittenpartiernas samling kring en klar . främstegspolitik = behagar statsministern. Den. allt” svagare pressen och den. allt starkare fackliga förbundsbrodern kan väl också orsaka en del bekymmer. Ett annat symtom är att hr Sträng för länge "sedan lagt beslag på ka debatter. Denna ordning mot- svarar ganska väl maktfördel- ningen i kanslihuset. Däremot motsvarar det inte alls de olika departementens behov av inbör- Flera departementschefer och statssekreterare skulle nog kunna vittna om behovet av. ett inbör- des starkare samband wvia rege- "bör. FN:s aktivitet helt ”sät- tas” in. för" alt” söka bringa Ian ”stormaktsingripanden i denna del av världen nock samtidigt skälle är ändamålsenliga för SS, frå- (gar Stockholms! "ni n gen . Om. man. vidhåller den ur- 'sprungliga katteid in. borde s I fallet Rhodesia” däremot har Igiskt först. beretig' äv den s. k.. "Kött utan hjälp av salt, Maxa | reta Ekström . har ' debuterat ' som poet med en diktsamling som. hon kallar Beringön. ,. ' 4 "Där finng bland annat ett poem med titeln: Ur Pilderbokeny som slutar så här: ss. KH Jåhall När man |säger åt mig att hälsa niger jag så litet som möjligt. Jag skall bli sjörövare när jag -blir stor.. Å får hon åka' till Kinesiska ön. .Det är. det. enda ställe där j eri fortfarande bedrivs. . Annat var'det förr. > > ingen; men redan i'den litteraturen omtalas det flitigt. Det påstås "bland annat att. Julius Ce- sar som ung blev övenfallen av pi- rater" 'och såld tillbaka ' till sina föräldrar : för ven! avsevärd summa 2 I pengar, .Nu tvar emellertid Cesar IN som; bekant: en ganska: beslutsam lay "som" ung, så det för- varia reda på sjörövarna, ta tillbaka lö- sensummar, och korsfästa I hela ban- det, Litet, senare "inträffar ett tråkigt - kapitel. "För: oss, 'Det är ju så att ty ' litteraturen i ämnet är Å, främmande språk, . av ar, som inte "har förstå- ” nordiska folkens speci- förr & tiden, för all del jella sätg”— der. Därför förekommer det, sorg- ligt”, att säga, : överallt i' litteratu- men 'om piraternas historia de mest otyglade. tillvitelser mot! vikingarz na; : dessa "våra" stolta, fenhjärtade förfäder, som av dessa oförstående utlänningar; stämplas som, mördare och: :mordbrännare "och våldtagare och skövlare och sjörövare, Det är verkligen upprörande. ” i KÖTTKONSERVERINGENS -'s- BETYDELSE FÖR SJÖ-, : - .RÖVERIET. vi skall senare - ge åtminstone ett belägg för hur gränslöst man kan , missförstå en nästan: lands- man, men låt oss ta det kronolo- + Unde flera hund: fram; tll 2A och lönande sjöröveri. av Barbar- kustens . pirater, :. som."seglade "ut från Afrikas nordvästkust och från Tripolis 'och: Alger - och ; Sale 'och haffade, skepp. ända upp” utmed Spaniens kuster. Och knyckte byte | je "de arma kristna som Slavar: Hur. gammnialt sjöröverlet är. "wet ihop — att" bistå -underutvecklade län- ka Itriger mär han Det var på de wäst-indiska' öarna som i pirater lärde sig det av infö- dingarma. De torkade kött i solen öch wökte det sedan överl gröna | Bos grenar från träd och buskar, ' På så sätt kunde de klara sig ett bra tag utan färskmat, . och därmed war det viktigaste 'pro- blemet löet för att de i Jugn och ro skulle kunna lägga, sig på lur för spanska flottor, "Den ”kötikonserveringsmetoden kallades för boucanning, och så blev, piraterna kallade för buckan- järer. Det var både fransmän och engelsmän, och de' höll stundom i flera decennier i taget, än- da till dess: krig utbröt mellan de- ras' respektive länder ' 1689. / - KIDD' OCH, AVERY. Då. kände. de gamla fribytarna en gammal 'ovan patriotism bulta i ådrorna och gav sig på varandra, Och" så" blev det mlue. på det sjö- Henry "Morgan var : den störste av dem alla. på den tiden. 1672 kallades - han hem — det hör tilll. saken att både England och a satte” sig & med på Madagaskar, som var ett kärt och säkert tillhåll för pirater. Han levde som en kung ända Hill 1896, då han seglad till att få komma i land och sälja sina ägodelar med god förtjänst. rig fast, blev aldrig ställd för rätta och blev inte hängd. krävd? ” England, 'Hederliga köpmän i Bris- 2 Aktuell 4 fört on komr mentar: | mutade guvernören Det perfekta sjöbrottet? Om man så vill »— han åkte ald- Men ett slags rättvisa blev ut- Han dog mtfattig i Bideford 1 tol lurade av honom allt han ägde. +» Vart tog Stonrmogulns sköna dot- fer vägen? Ingen som vet, - KINESISKA PIRATER. SS '. Under första 'wärldskriget förkla. till]: Trots ally har diskussionen om partistödet inte varit särskilt bit- ter. Det beror kanske på att även d inser att mycket kan tala för en sådan åtgärd. I ut- skottsutlåtandet begärdes att en Mycket tyder" emellertid på att trycket kommer att bli så stort, att ytterligare weformer/ blir nödvän-= diga och som en 'utväg anmäler sig därvidlag främst ett väsentligt vidgat utnyttjande av televisionens och radi iheter för under= möjli: utredning om stödets Er skulle tillsättas när någon erfaren. het wunnits av wegeringens impro- viserade förslag. Det gör kanske att vi så småningom kan nå fram till en lösning av bidragsfrågan i dag ställer sig (kritiska mot reg- rade man att de tyska ubåtar som lerna. sänkte Lusitania hade bedrivit sjö röveri i och skulle : behandlas som pirater, om de blev: tillfångatagna. Numera. är det inte längre till- Tåtet 'att hänga en pirat i öppen sjö, "såvida det' sker under strid han skall införas till hamn och ställas inför rätta där, : som sagt, tycks. vara rike med illa dold förtj ant piraterna. plågade den spanska Towern, ' men två år Senare släpp- tes han inte bara fri” utan. blev till på; köpet utnämnd: till guver. nör. på Jamaica, . Där han. raskt satte” igång ' att. Jaga sina. gamla sumpanmer. Sen har! vi Kapten Kidd, förstås, den kanske mest berömde av dem alla, han” som ' blivit" föremål ' för så många gladlyns bloddrypande filmer: och. momaner, Det är bara det : kruxet med: honom att for- skårna på sistone kommit på att han inte alls mötsvarade sitt 'ryk. te, att han kanske bara begick ett enda 'sjöröveri och att han möj- ligen war helt oskyldig även ' till det och' kanske bara wvar ett offer härad; för politiska och rekonomiska : in= |]. a enda som ännu bedriver sjö- röveri. Det lär ännu finnas band av dem som tar hyra på båtar för att plötsligt överfalla besättningen, föra. skeppet i land till Bias, buk. ten där har. sitt tillhåll, och -så begära I höga lösensummor, för sina sar, Har jag glömt något? Javisst, det var ju fråga om en äreräddning för oss skandinaver. Från viking- arnas resor . finns inga objektiva vittnesbörd om. deras inneboende förträfflighet, men. på 1600-talet härjade en engelsk buckanjär i den västindiska arkipelagen. offer ett fribrev, ett officiellt upp- drag som kapare, utfärdat av gu- vernörern för Danska Västindien. . Det är bara det att när någon 1 kom sig för att övers i London den 23 maj T70L, ki over Då var det mera fart på Kapten Avery, alias Every, alias Bridge- man, som var samtida med Kapten : [Kidd och gjorde' myteri till sjöss och valde sig själv till kapten och för :; omkring : emellan - Västindien hjärtang lust och krönte sin kar. riär . med att just i; Röda Havet kapa: Stormogulns eget skepp som hade :; ombord - inte ;. bara: 100.000 guldmynt — "pieces om eight som de kallades — 'utan ' också : Stor- mogulns' purunga, vackert runda= Och sen kom” då å småningom! | den tid då "man tärde sig att kon. de: dotter, som Kapten Avery 108 hand om för egen räkning och och Röda Havet och sjörövade av]: sätta : det imponerande dokumen- tet;-"och inte bara: glo vördnads- fullt på alla de fina sigillen, kom man underfund med att det inne- bar "rätt. för kaptenen ifråga att jaga gris och get på Hispaniola.: : Pet var skrivet på danska. i > Karl Sjunnesson. II inte vara den man. är. Man vill vara den som man inbil- : Han visade alltid upp för sina | : . ;jra. universitet och högskolor, som . > Inu beslutats utgör i många 'styc- - "ken ett lovvärt: försök att med RA I Dagens" Nyheter. Det beslut & som riksdagen nu fat- tat om ekonomiskt stöd till den politiska verksamheten kommer att gagna den fria och oberoende opi- nionsbildningen. - För all verksam- het behövs pengar. Politisk verks samhet utgör inget undantag från den: regeln". Men Sn DM » Skånska Dagbladet. " För många äv. Oh Ohlins " me- ringsfränder blev tisdagen en sor- gens ' dag, Ingen kan "undra över att” riksdagens beslut om parti- stödet var förutfattat när den po- litiska liberalismens ledare låtit |vineklippa sig.: Handelstidningen. Oavsett "konkurrensförhållanden och politiska hänsyn är det säker- ligen få inom. den” svenska, tid- ningsvärlden som inte beklagar -att det wisap sig omöjligt att driva en Id kratisk' idning” i landets” huvudstad. SN ” Svenska Dagbladet” Det utbyggnadsprogram för wå- hänsyn . till "våra ' begränsade re> surser bemästra de svårigheter som lar sig att man kunde ha: blivit. = terfrågan : på.” högre utbildning. skapas av den våldsamt ökade ef. ” Sitterunderlaget som as nu av experter ”Anbeiter. -— und -— - Bauerninspelktion” (ABI, uppbyggd : efter sovjetsk förebild. 'man åtminstone se till att kom- . munalskatterna blev progressiva; Oden k utgiftsex som ägt rum och som drivit. upp kommunalskatterna - har: man' "ju: ""uppenbarligen inte förutsett. Men en annan fråga är om det: längre finns anledning :att "bedriva in- komstutjämning via skattepoliti- ken. "Låt vara att inkomstutjäm- ningen är en viktig del av den sociala utjämning, d. v. s. den uti veckling :mot större: social rätt. visa, som vi anser vara eftersträ- vansvärd; skattepolitiken är dock inte ett särskilt effektivt instru- ..större roll spelar. t. ex, familje-, ”social- och utbildningspolitiken, Man skulle rent av kunna" sä: ga att i ett samhälle. där utveck- lings-, utbildnings-. och därmed också lika för alla behövs. inget skatte- system : »vars syfte är att verka |' ihetsut- ment i'detta sammanhang. Långt n 1 inkomstmöjligheterna = är |; "Narkotika på. fängelser har bl "vit ett. allt större och besvärligare . inte överraskande. Knark” före- kommer över huvud taget i allt större utsträckning, och ett icke . obetydligt antal av dé intagna har "tidigare haft någon erfarenhet av, j "dehria företeelse. I den trista fän- ' gelsemiljön får narkotikaruset en Den kände 'sig föranlåten. till- en H "| Sovjetzonen. har ' nämligen i -flera år > ne t. industeiprodk face vädjade ständigt till, de” sysselsat- tas. arbetsmoral, men wutan några påtagliga. resultat, Kvoten på ut- skottsvaror är fortfarande skräm”- mande hög di de .”folkägda” före. Men så som ofta förut bristerna: i' det osmidiga planhus- krafternas: . påstådda bristfälliga prestationer. Således omprövas inte riktlinjerna för "den ' allmänna pla- neringen som lägger tonvikten på un kvantiteten, '' inte - heller befattar "Iman sig med utvidgning av före] " De nu 1 fl de 4 syftar till att” skärskåda produkternas kvali tet direlt wid arbetsplatsen och på samma gång "arbetarnas ' disciplin och precision. ”Det gäller att åstad- komma klanderfri kvalitet vid var- oss”, Det är «Iden kommunistiska fackföreningens ' motivering. för övervakningen, Tiotusentals statliga kontrollörer, -kontrollposter”. från den kommu- ionien (FDJ) och till -och med den'sov- la fackföreni ”arbetar. k tt. och : förmö i jämnande.” : j .USA OCH VIETNAM Man har ingen anledning att ifrågasätta, det .goda uppsåt som ligger "bakom USA:s insatser : i Vietnam påpekar S v e nis.k Politik (cp). Vad man däré- . mot kan dra i tvivelsmål är om det sätt på vilket USA blandat sig i konflikten på lång sikt & är det rätta: Det ikanska i Vietnam är ett dyrbart företag: mycket blod måste offras och de materiella "kostnaderna , belöper sig. till stora belopp. De anslag som nu beviljas för striderna mot "vietcong och "mot Nordvietnam skulle kunna destineras på annat sätt... Om dessa pengar i; stället hade använts till att bygga upp landet för att avhjälpa materiell nöd och till att införa ett effek- tivt undervisningsväsen, då skul. längre sikt ha tett sig betydligt ljusare. Att detta' ur. humanitär synpunkt hade varit att” föredra kan det knappast råda ' någon tve- kan om. ringschefen. Men om sådant hål- ler man inga tall .: -Den ständiga -utvidgnin; - kriget: som USA gått le med all sannolikhet möjlighe- |: terna för demokratin . på . litet |: : sent satt: klara peciell attrakti ft, helst som substitutet alkohol såsom: skrym.- mande "och Svårsmugglat : sällan finns att tillgå. . : i :Narkotikaproblemet p på anstal- "terna sammanhänger bl, a. med ' den fria "besöksordning som till- lämpas.: Besökare och interner har > möjlighet ' att” träffas utan. att ” btändigt hållas i ö ikte av per- kontrollörer” iakttog arbetarna wid arbetsplatsen, "jämlförde ” "mängder och siffror. Den väldiga kontrollappa- rater arbetade i två weckor, Inte med orätt kritiserades: aktionen flera gånger ganska skarpt av ex. perter redan på ett tidigt stadium. De befarade att. den ekonomiska skada som; vållas genom minskad v till följd av kon- sonaleri; och visitation av besöka- " re” förekommer inte.. Det är an- . geläget att dessa fria' former för > besök? kati "bevaras. . För de in- tägna ligger det ett stort värde i denna Ordning. Men ' samtidigt "en skärpning" av. den . all d ”N eues Deutschland”, har trollen och genom : oron; och ner- vositeten: bland de & SED -: missförhållandenar inte till| 'hållningssystemet utan till arbets- |. , i enda arbetsplats: kvalitetsarbete är nyckeln: till - världsmarknaden för" : gjorde : ar och skrev” upp långa rader med uppgifterna i i milj. kr TALLNINGEN VID " "SLUTET AVUING:E KVARTALET . FÖRÄNDRINGAR 2l ee UNDER IKE KVARTALER "> 1 NIÅNING”- ättarnas totala be! -. v FÖRVALTAT ding) KAPITAL ALLARS. SPAR > POST JORDBKUKS- FOR= BANKER BANKER BANKEN KASSOR SAKAINGS FONDEN — -I990La 1. AFFARE > BANKER 4319" ', SPARBANKER "> = postanken > JORDBRUKSKASSOR : 2 ]+246 fonsaxnnossoua : C UTLÅNING ' N r 1439 AFHARS: SPAR: > POST. JORDBRUKS: > BANKER BANKER BANKEN KASSOR sKOkiNGS- FONDEN Sr AFFARSBANKER ” SPARBANKER ” FOSTRANKEN. | Jes . East FÖRSÄKRINGSBOLAG JÖRDERUKSKASSOR " > APFONDEN —ALX UPPLÅNING PÅ OBLIGATIONSMARKNADEN ” = "”"SIAlen Hrroexs- Kal OUR INSTITUT MUNER AM INrERNINS 1 oa 'Oms-höjningen : iden 1 juli i år medförde under det andra kvarta- let en. säsongsmässigt kraftig inlå- an Xx överstiger iden eveniuel- f Deras i förkastades dock av planens före- språkare, Aktionens "följder" kan ' an en del redan nu skönjas, Emligt vad tischla SED:s 'cen- ” kontrollen; 3å att fall av narkoti- kasmuggel snabbt kan uppdagas. "Den ' "bästa metoden är i detta Stycke 'som i så många andra en ” förstärkning av personalen. : (Svenska Dagbladet) 2 leda redan före den ”nya stora folkkontrollen” kö- merna bundits vid ”kvalitetssiffror” i en' stor : folkägd fabrik - inom verkstadsindusfrin och några and- fra industrigrenar, Det är ingen tve- kan att också de Sandra fndustri- grenarna , skalt ansluta körd till "denna öneberäkning. ev. tetssiffrorna fastställdes erheller tid av' de behöriga' statliga orga- r | sovjotzonala orken framgår av förhandlingar varför ingen « möda. bör: sparas för att den vä- betslönen därigenom Återigen skall - minskas, ” ni gen få striderna att upphöra. kning -alldeles före halvå skiftet, Sett i relation härtill är det mindre förvånande" att inlå- ningen "under det tredje kvartalet växte med endast 0,5 miljarder kr. mot 1,3 miljarder samma kvärtal 1964. Dessa siffror återfinns i'den kreditmarknadsstatistik som Bank- föreningens tidskrift Ekonomisk Revy publicerar i sitt november- nummer. Vilken kraft köprushen hade un- der slutet av andra kvartalet fram- går av att posten ökade sin inlå- "Inlåningen under tredje "Evartalet växte med bara 0,5 miljarder mot 1,3 miljarder samma tid 1964 finner man av kreditmarknads- statistiken i Ekonomisk Revy. Den måttliga ökningen kan huvud>- sakligen tillskrivas det faktum att den förestående oms-höjningen ' den 1 juli ledde till en säsongsmässigt kraftig Fnlåningsökning strax a före halvårsskiftet, i miljarder kr. förra året. För affärs- bankernas : jarder kr, jämfört med en iminsk- ning med drygt 1 miljard kr, not fi >. STATEN "> HYPOTEKS-tNItTUT Oo >- | Pressens annonser: visning på det. akademiska Kastar diet, dor Västerbottens-Kuriren. "Alt" som . görs för de handikap- pade kan påräkna starkt stöd i i "den - och allmänh tens vidgade. insikter om hjälpbe-. den största tillgången i det fort-, satta arbetet i handikappvården; Det är' själva ' prioriteringen «det gäller. Många protesterar mot alt skattepengar förslösas på klart tvi- velaktiga statliga uppgifter. De ak tuella > å na till" de politiska partierna är böra ett av exemplen. Mycket har för: TFolivit ogjort när det gäller att'in« fria de mera självklara samhälle- liga förpliktelserna i omvårdna- den om, de wärst drabbade. Vem vill påstå att. deras behov skälle vara mindre angelägna? ST H ve sa «oo Barometern e lerade städerna. Om man betalar 12.000 kr. under bordet går det bra att när som helst få ett rum och kök i Stockholm. Men de som inte har pengar måste. vackert. stå Kvar i bostadskön år "efter år, Och. kön blir allt längre, | fr "Borås Tilning.. hol Hhish sig sö t bort: dunkef, där 'man kan skymta t. ex; de nordiska gudarnas fest på den nyslaktade ' Särimmer.” Kristendo- av ; Jesu : födelse " gav julfirandet julsederna. allt mer profana" även om ' ”gamla tiders” förberedelser med. slakt, ' bak och byk - riumera julförb + rats alltmer klagas det . Kögljutt > och med wiss rätts Det allra se- . | naste under kapitlet julseder kan mean i dagarna läsa i huvudstads- Det: skall var ra porr i jul”, . --Vad blir, det. nästa gång I Sundsvalls. Tidning om Svenskamerikan berättade för mig att han hade haft framgång i livet,. tjänat pengar och umgåtts med en hel- del av denna världens stora, .: men” när : hän" efter ' femtio -Jår. Kom; hem till" iden” svenska by -- |där "han. en gång varit en rädd torpangrabb kände | han sig - åter som samma torpargrabb fast "han nu hade en stor 'Cadillac parkerad :]på kyrkbacken. Men det.kan ju ha berott på att” "han körde. fjol- ' årsmodellen. IS : "Rea . Top. punkt säkert mera välbetänkt att Köpmannen, - cen | 7 Branko Bokförnogan ÅA . KOMMUNER ASNDUSTII MM lägre än | motsvarande kvartal £ förra året, Den totala ökningen uppgick till' nära 900 mkr jämfört med 15 del — utlåningen steg för dem endast med 140 mkr mot 750 mkr ett år tidigare — är för- ändringen att hänföra till en ben tydligt lägre kreditsiyning till bo- dssektorn, i totala netioökningen på ob- ligationsmarknaden uppgick under tredje kvartalet till drygt 12 mil ning på nära 300 mkr samma kvar- tal 1964. Drygt en miljard av ök-' ningen är att hänföra till bostads- rnineshol. drygt 400 mkr tal 1964 och att affärsbankernas inlåning I år sjönk med endast 400 mkr mot 700 mkr andra kvartalet 1984. Det är också posten och af- färsbankerna 'som fått vidkännas en kraftig nedgång under det au avslutade tredje kvartalet. Carola Sanders Också ut! ligger betydligt int » har” fått drygt 500 mkr vardera. rv dessa siff- ror finner man en förklaring till affärsbankernas lägre "utlåning un- der' kvartalet: ett betydande be- lopp av byggnadskreditiv har lyfts av affärs! mna i utbyte mot dessa a bbligationsomissioner, JSsom och laldrig hade varit [ETT ORD PÅ VÄGEN Du har vållat mig arbete genom dina synder och möda genom na missgärningar. Jag, jag är .« den a övert för min egen skull, och dina syn der kommer jag "icke mer ihåg. JES, 43: 24, 25. Ho synder är något förfär- Ul hona ser och bot vänder dig till honom, I två gånger. Ja, wilken annan kun- de det väll vara? Även den stör- sta jordiska kärlek skulle till sist tröttna ioch vända sig bort från den som syndar, Men inte; Gud, ”Jag, jag är den som utplånar dina över- trädelser”! ”Dina synder kommer jag icke mer ihåg?” . Vilken nådig Gud! Även om du bara har vållat honom arbete. och plågat honom med dina synder, vill han; utplåna och glömma dem: Han vill betrakta dem, som om de ångna, Skaffa dem ur världen och behandla dig, n skull” Ja, san- en sådan förlåtelse finns inte Hans' kärlek till oss "glöder: den: är så rik och full, den' ständigt överflödar; biott för - hans egen. skull: hoven är när allt kommer 'omkring . Nu on dest & de som I har stin- na plånböcker snabbt komma över en lägenhel i de större, hyresreg-. . ” Sedema för : julfirandet fölorar . andra dimensioner. Med tider blev . nerligen! Nag annan grund till mens glädjehögtid till åminrielse - "| hålla "ögat på varan, än vatt hålla -lögat på öret, . ör sc : ta. Och ändå mill han förlåta! — > ' ”Jag, jag”. Gud mämmner sig själv -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.