I LAHOLMS TIDNING Lördagen iden 18 decembet 1985 =L T. Lördagen den 18 december 1965 L T. — Narkotikaproblemet oe . Få ocker torde haupprört sven- ' ska folket mer än narkotikapro- ” grammen i TV. Mamnhar fått se re- sultatet av den vidrigaste hante- . ring: en handel vars pris är män. .' niskors undergång. Det ohyggli- . gaste är kanske att, enligt poli- : "sen, ett syndikat wpererar på ” svensk botten. Topparna i dessa syndikat håvar in miljoner kro- nor i månaden, De är emellertid . osynliga, ' oåtkomliga, kanske of- ficiellt respektabla affärsmän. I utlandet finns andra syndi- ten för äventyrligt 'spel. Här gäl-|” ler det,' menar han, till. ytterme- ra wisso något som trots allt. än- nu så länge är viktigare är än peng" ar, människoliv. . « Här är et konkret förslag att ta fasta på. Vidare har 'vi kri- raise av 1 Björn - Det är en mycket märklig | film vi får se i TV på julkväl- len; den unge norrmannen Björn :Staibs' skildring. av -sin sensationella Nordpolsexpedition i fjol ..”Förlorad kamp” heter programmet — efter 41' dygns kamp mot packis, snö, kyla och storm tvingad taib och hans Nu tycks en ny syn hålla på att växa fram, vilken" kom till sy- nes i Malmö hovrätts dom: mot en narkoman; "straffet sänktes från ett år och två månader till fem månaders fängelse, eftersom k i bör betraktas som en kat, som dirigerar sina hantb are till Sverige med uppgift att vara " marktradsundersökare = för sjukdom.: En sjukdom botas inte i ett. fängelse, dit fö dnsmugg- ling av tabb sker i stor ska- att testa den svenska knad " Eftersom narkotika är ett rela- tivt nytt problem i Sverige, kan vi vänta att dessa syndikat kom- mer att göra allt för att få sin del av marknaden, som allt mer . "utvidgas. . " "De som hamnat i narkotika- « träsket måste till varje pris skaf- «fa narkotika, Sådan är dyr och : för att kunna köpa drivs många till brott. Det rör sig inte bara - om inbrott, förfalskning 10. s. vå ex del blir själva langare 'och : lockar på så sätt allt fler med sig i fördärvet, 3 er Polisen känner ill de flesta . smålangarna, men det är svårt att ingripa, : eftersom själva 7 Jang- ningen sällan sker på gatan, Kri- minalkommissarie Ake. Gustafe- soh, chef för rikspolisstyrelsens narkotikakommission, har i Lä- kartidningen tagit upp proble- met och anser att man bör kri- minalisera : hållandet . och/eller upplåtandet av de ständigt i an- tal. ökande & ki , knarkarlyorna. Helt riktigt påpekar han, att vår | sveriska "brottsbalk inte' tolererar att lokaler" upplåts åt. allmänke- HUR OUPPLÖSLIGT OLIKA | - Det fordras di ika ARN én- hetlig' struktur för; skogsmarken vad beträffar - ägar-, a drift och a transport och förädling måste'ske rationellt, Slutligen måste skögs- näringen uppträda som" en vid marknadsföringen ai Vi har en lång väg detta” mål, Skogsbruket; ar BÅtY "snabbt framåt, men är bara i börs ky "Arbetet med Håvararis EL lande, fördelning och" kransport » sker än så länge under delvis mer . eller mindre provisoriska former. Den kortsiktiga målsättningen är naturligtvis att göra det bästa i ett längre perspektiv måste sik- tet vara inställt på en' anpassning med högre! grad av samordning och samverkan, Det finns de som I: hävdar att detta bäst sker i stat- lig regi; Resultaten av statliga engagemang hittills har varken i Sverige eller i andra länder gi- vit övertygande bevis för att så är fallet, När den enskilda före- taggamheten ställer gina hind- rande gruppintressen åt sidan till helhetens förmån har mar hittills alltid kunnat uppnå lösningar som på bästa sätt har gagnat oss alla. De privata skogsägarna i södra Sverige är beredda att fa den stora del av ansvaret som obe- vekligt faller på dem, i STATSÄGDA FÖRETAGEN SORGEBARN : : - För privata företag anser svåra statsmakter hård och fri konkur- rens nyttig och hälsosam, så häl- sosam till och 'med att den bör hjälpas på traven av diverse stat- liga stimulanser. De statliga före- tagen däremot söker man som regel genom privilegier, konces- sioner och '-importrestriktioner skydda från konkurrensens bist- ra "vindar, Varför? undrar uni- versitetslektor Sven Rydenfelt.i Sunt Förnu ft-där han belyser 'statsföretagens ' problem här hemma och i andra länder: Menar man verkligen att kon- kurrens skulle vara hälsosam för - privata företag "men skadlig för statliga? Eller menar man, att statliga företag är så svaga och . ineffektiva, att de i allmänhet inte skulle ha chansen att över- leva i fri konkurrens med hård. föra och effektiva enskilda före- Jag? »Den som i dag vill övertyga . sina medmänniskor om det statli- ga företagandets fördelar har i sanning ingen lätt uppgift, Hur mycket lättare skulle inte upp- giften varit, om det hade varit "de statliga "företagen som varit effektiva och vinstgivande. : Och de privata som varit då- " tikemissbrulket,” om" "det alls är möjliga av en svår situation, Men |: Ja. En narkoman måste givetvis |« betraktas som sjuk. I många fall är, väl. sjulkdomen obotlig, men detta hindrar -inte att' man gör allt som står i; klig mektiy män att jogg "bara 30 mil från slutmålet. De hade' startat för &ent och riskerade att vå- rems ankornist till Ishavet skulle göra ' återfärden helt omöjlig. Y Till jul bar Björn Staib ock- så på svenska utgivit boken I ”På skidor mot Nordpolen”, där han mera "utförligt berättar om den äventyrliga och dramatiska färden: Vi har fått tillstånd att här återge förordet som en in- troduktion för våra läsare. ” Under b Nondpolen varit det yppersta må- let och den slutliga utmaningen för för att hjälpa, När kan" vi få: re: förser till "det? öv os ; Och när skall 'vi få fesurser så att vi kan hindra smuggling - från" framför. allt” Spanien, . där preludintabletterna är, lättåtkom- liga: - TM rat En sak står väl över: all: dis- kussion,, nämligen, att vi . måste "handla" nu, inte nästa år. eller 1967. eller. 1968. : "Antalet : narko- ' maner 'äp ännu relativt litet; men det: växer, och missbruket s kan börja. gå längre ned: Su "åldran "Utom åtgärder" ait? kriminali- sena. knarkarlyomna bör skärpta straff för dem, som "kallt 'profi> terar '; på i olyckliga: I människors narkotikabegär, införas, 'Att lang- "arna inte drar sig för att' slå vakt om sin hantering ; visar de- reaktion," innan , . TV-serien "sades: Flera av dem söm inter- vjuades : hotades”. till ” livet eller :med Imärkning”.. Det visar” sam- vetslösheten' hos det 7 klientelet: Man kan 'också fråga om det är or "och: orädda forskare beslu serna. som är "förenade med en framstöp av detta slag står helt i särklass; si ingen annan” stang : fär nåd. och ”omåd till. elementen, "4 i mord; Fridtjof Ni och slutligen- besegrade polen efter ett Båda besvarade utmaningen på ett lysande sätt, och berättelserna om deras expeditioner har länge fas- cinerat äventyrslystna i alla åld- V rar.” Under . min egen ' läsning av böcker 'om upptäcktsfärder ” kom jag ett särskilt fästa mig vid kam- Pen om Nordpolen " och - Nansens och Pearys' legendariska bedrifter. En” höst," ungefäl sett år' innan jag slutade skolan'i' Nonge,: var jag ute och jagade vildren i ber- gen. Det var en regnig roorgon och jag satt i lä av' ett stort klippblock efter 'att ha skjutit en tjur, .när det. plötsligt gick upp för mig.uatt jag nu”var på jakt i samma .Om- råde som Nansen för så länge ses dan, Mina tankar vandrade, tillba= ka. till hans 'första "expedition tvärs över Grönland 1888 och sedan till hans få de men misslyei en. försmalk. ” av, vad: som; na om att mwilka' "åtgärder vi E "tillgriper, kömmer det- att bli mycket svårt, at utrota narko- möjligt. vi måste” vara "beredda på få seg ar men | många neder- lag, Ju 'effektivare. kampen skall drivas desto dyrare blir 'den. Vi bör inte! dra” Oss. för. att , satsa tens, om vi eckoposten: Han ansåg att det var ett all- mänt. intresse ' att. få. upplysning om hur mycket licenspengar, som dessa sena underhållningspro-' gram på lördagskvällarna kostar. Vad har ;man t.ex, betalt för "samtalet mellan Herren och Noa -öm syndafloden, i ett av. de ser naste ' programmen? ' Man måste nog hålla med hr Eriksson om att "det är ett legitimt 'intresse att få - veta, hur Sverigesi Radio bedö- mer värdet av sådana program och programinslag. . Chefen för Sveriges: Radio hav inte varit. villig att ge hr Eriks- son : de . begärda uppgifterna. I riksdagen fick ;han' medhåll av den. nye kommunikationsminis- tern, hr Palme, som framhöll, att - Sveriges Radios gagefrågor ä är in terna uppgifter, som av hänsyn "till de artister det gäller inte bör lämnas ut till" offentligheten. Den synpunkten kan man omöj- att uppge några "enskilda skådel spelares gager — i varje fall är det inte nödvändigt, för' att låta allmänheten få veta, vad hela programmet kostar att produce- fason res SE Vi vet t. ex. att företaget ifrå- ga är mycket sparsamt när det gäller utlägg för andra typer av program, För några år sedan var man så sparsam vid inspelningen av ett kristet ungdomsprogram, att vissa av de medverkande till - och med fick betala sina reskost- nader själva... Och skall det bli nå- gon TV-gudstjänst från landsor- ten, bör det helst ske i samband med att det skall sändas något sportprogram från samma plats, "så att ingen extra material behö: ver tas i anspråk, Däremot har man aldrig hört talas om att en . gudstjänst är förutsättningen för att de 'idrottsintresserade skall få sitt lystmäte, De är alltså i hög grad 'berät- tigat att allmänheten får litet in- blick i hur Sveriges Radio värde- rar olika "programtyper, Vi tyc- ker att radiochefen” skall tala ur skägget om Skäggen. pg ;; | Nansen och ligt dela; Det ä är ju inte fråga om |. kade Fr polen 1895. Både ”Peary hade prövat på sitt första ' verkliga ' nappatag med polarvärlden > på Grönlands ” in- landsis, och detta 4 gav mi keställare, . i ' Jag var då: = "liksom" hu; — över- tygad, om att männi av i dag Ett ' lifet primuskök var allt som fördes "med för uppvärmning och matlagning : i temperaturer under 60 grader C. På nätterna: kunde ingen uppvärmning ifrågakomma. Här gör Staib i ordning en sådan primus för att laga kvällsmat av smält is och pemmikan. "När det för ett tag sedan kom förslag om "prisstopp på mat”, , då "var deten' tydlig fingervisning om bli kvar inte heller kan vänta sig en trygg framtid. Skulle jordbruket "komma i den situationen, att kra- "vet på gradvis sänkning av pro- , duktiohen "måste .- förenas med jet: , idiotstopp”; på priserna, då "or: vi” på ett definitivt motor- stopp i svenskt jordbruk. Och de första att ”stähga av traktorerna av många "nationaliteter. Strapat-'. människan + så helt utlämnad på Två namn ställs . före alla andra . den vuttröttlige Robert Peary som : ; flertal: försök umder med än 20 år. Bar fot och kom, och. : århundraden > . har Sth Jå alior mol: Kor inolen Ett spann hundar, selade och förspända i i solfjäderform enligt grön. -. ländsk metod, kämpar för att pressa en släde genom en smal pas- sage i de hopvräkta ismassorna; spannkörarna . drar också, Sådan ; slitsam framfart i » hans män jag trodde också fullt och fast på att det som får sättas högst av allt handlande är satt pröva sig själv intill den absoluta gränsen för ens förmåga. '" Men möjligheter till 'ett sådant prov uppenbarar sig säl- lan -i vårt moderna, välorganise- rade samhälle; chansen måste tas tidigt om iden alls ska kunng tas. Jag beslöt. att ölja Nansens ex- empel. ,Det första som fordrades "för. att kunna följa i Nansens spår över Grönland : var : att grundlägga . en god "kondition, och den : skaffade jag- genom skidåkning -och" wand- ringar i Skandinaviens berg. Med en kamrat; och 'sexton hundar, 'be- |2l gav "jag mig sommaren 1962 ut:på Nanisens- färdväg. Det var nätt och jämnt att vi klarade det, vi mådde västkusten utan mat och med bara en. hund i behåll. Men... ovärderliga erfarenheter; wanns som "en god förberedelse för en ; framstö - att de 100 000 jordbrukare som skall |. utet av mars. 1964, efter månader av planering på” 'bå- da' sidor. av Atlanten och berg av Pappersmöda' var min dröm om en polarexpedition 'på' väg att: bli. en realitet. ;Vi var elva män "i: ge- nomsnittsåldern 24 år och hundra eskimåhundar ”som stod redo för num 1 när längst Canada, plaherade vi att mot: Sibirien eller norska Spetsbergen allt ' beroende på is- förlamande kyla var vad som mötte Staib och. är de började marschen mot polen. täckete tillstånd när wi nådde po- 2 ' Med "en ”Hjocklek' som varierar mellan några centimeter och flera meter kan Iden is som täcker Nor- ra ishavet liknas vid ett tunt Ia- ger damm 'på vattnet i en spann. Denna drivande packis, som ideli. gen bryts” sönder av tidvattnets, strömmarnas och de arktiska stor. marnas enorma tryck, skultle bli vårt slagfält under fyrtioets dygn. Alltifrån starten var wår tidtabell en otumbar och avgörande faktor. Vi måste bli klara med vår före- sats innan. den första - vårstormen skingrade iskalotten och förde med sig ogenomträngliga.' dimmor som gjonde mavigation —-- och räddning — omöjlig. ' DN En "av wåra . föresatser var 'att följa ett vetenskapligt program att mäta mänsklig uthållighet under svåra. arktiska förhållanden. Iska- lotten visade sig vara en. utomor- Ing utslagsgivande provnings- ; temperaturer under 60 gra- den” "ständig snöyra ” under ' vindar med : stormstyrka "och nära nog obetvingliga isförhållanden gjorde snart möjligheten. att överleva till något mer än en akademisk ange- lägenhet. Ty det :var så att all vår moderna utrustning, vår radio och våra navigationsinstrument båtade de” trakter ifall" mågot gick på tok mitt under en snöstorm, När allt kom omkring berodde allt på män- nen, hundarna, slädarna och ti- den — precis samma faktorer som skilde: Peary' från, raden av väder- bitna träkors längs polarhavets is- belagda. kuster, - " ” Björn 0. Staib. behöver partier är det att partier- na behöver pengar, sade centerle- daren. Gunnar : Hedlund i-riksda- gens ; partistödsdebatt. Partierna måste kunna tala om för sina med- lemmar och sina väljare varför de intagit den eller den ståndpunkten. "Om man är klar på den stånd- punkten blir frågan ' varifrån des- sa pengar skall tas, fortsatte hr Hedlund: En del kommer in i form av. medlemsavgifter, men varifrån kommer resten? Något parti får en hel del. från LO. medan, andra: får pengar från bolagen, -.uc I - Man må med hur vackra ord som helst försäkra att dessa partier är helt oberoende av sina finansiärer, men man måste samtidigt konsta- tera att det skulle våra olikt oss människor att inte ta hänsyn till dem som betalar, 'sade hr Hed- lund. Det gäller särskilt när man vet att man måste komma tillbaka och be om nya pengar inför nästa val "Alternativet. till. denna ordning är bidrag från staten. Ligger det då egentligen något ” orimligt i detta när man vet att partierna är nöd- vändiga för vår folkstyrelse? Man har sagt "att ett partistöd skulle göra partierna beroende av staten istället för av de nuvaran- de fiansiärerna, men detta är inte sant, underströk hr Hedlund Så= som partistödet skall utbetalas finns det ingen möjlighet för sta- ten att skaffa sig något inflytande över partierna, Det belopp partier- na får är helt beroende av- hur många riksdagsmän partiet har, Det står partierna helt fritt att i "skulle; då bli de företagsel miskt "skolade och de som plane- rat att sätta sig i miljonskulder För alt rätionalisera' sitt jord- bruksföretåg. Förräntningen på ett; storjordbruk kan - , nämligen inte nämnvärt avvika från räntan på kapital i annan företagsamhet. "Skulle ”det” bli, något jordbruk kvar efter sådan politik, så skulle ,det möjligen bli de allra minsta gon' traktor, där kan det ju inte bli motorstopp.. Annorlunda , ut- tryckt: de små enheterna är be- tydligt motståndskrafftigare mot ekonomiska tumskruvar, ' Jiga och förlustbringande, Feromorsa på LT > (Vår Näring)- enheterna. Där det inte finns nå-|. » Lika säkert som att ett fritt land- sin "verksamhet ånvända "pengarna på sätt som partierna själva finner bäst. Och staten har ingen rätt att utöva någon kontroll över hur detta sker. Endast -under dessa förutsättningar Ik. något, parti- stöd accepteras. - . d Vad skulle man utreda?" ie ; Det hår sagts 'att beslutet om. partistöd: borde ha föregåtts av en utredning, sade hr Hedlund, I och för sig hade det väl-inte skadat med "en" utredning även om man har svårt att se vad man skulle bringa klarhet i med en sådan. Man menar väl inte att man skulle un- dersöka. hur mycket pengar. par- tierna behövde eller varifrån peng- arna skulle tas... Från centers si- da har vi sagt att man bör om- pröva sådana saker som t. ex, för- delningsgrunderna, men. idet bör man lättast kunna göra sedan an- ordningen varit i funktion något tag. ' Det har från något håll sagts att föga i dessa ödsliga och förlaman-' Aktuell ” "kommentar br " Albaniens attacker i mot den nu- varande sovjetledningen ' blir in- tensivare. Partiorganet Zeri Po | pullit förklarade i en Tedare utt det sovjetiska folket är alltmer missnöjt' med : den ”handfult re- negater” som'styr, och trodde -att ryssarna förr eller senare skulle göra upp räkningen med dessa le- dare. " Det är en ganska öppen uppma- ning till ryssarna att göra revolt. Om ryska folket följer denna upp- fordran ' är onekligen något man måste sätta frågetedken för. Men de albanska utfallen är typiska för den. djupa splittringen mellan Moskva och Peking, där de kom- munistiska ledarna i Tirana verk- ligen gör allt för att understryka världskommunismens stora schism. Dt Stockholms-Tidningen. Alltför länge har det verkat & som om: regeringen 'medvetet avdelat barndaghemsfrågan ' som en poli- tiskt "ofarlig ' lekhage åt ”familje- ministern”. Det wore av betydligt större intresse att få weta vad fir nansmånister Sträng anser om de ekonomiska möjligheterna a att, till- mötesgå LO:s kray.” OL Vä terbottens-Kuriren. : arhelst vi väljer a att ersätta el ler k I vinstkonkurrens. nomi. Att konstatera detta är ing- en kritik av de människor som gör sitt jobb inom offentliga före- tag. Det är själva förutsättningar. na för företagandet som är annor- lunda: avsaknaden av vinstmöjlig- heter, politisict beroende eller från= varon av effektivitetsstimulerande' konkurrens. . : "> Sunt Förnuft, Forskningens utövare och intres- senter är en anonym 'och svåråt- komlig påtryckningsgrupp. gott och väl att regeringen tar sitt ansvar för de politiska besluten om forskningen, men motiven för dessa kommer i många falb att va- ra förborgade på grund av frå- gornas invecklade natur. Kravet på insyn i förberedelsearbetet bör därför ställas extra högt. Det var bra att.hr Erlander förlorade vo- ÅAeringen när "han försökte påstå att allt är bra som det är när det gäller forskningsberedningen.' 4 «Dagens Nyheter. En årstia i avgift betyder litet eller intet för en fritidsfiskare, som kanske ' offrar hundratals kronor enbart på redskap. ' Kravet är en- dast, att en fiskeavgift skall gå lit den ' behövs, mämligen till fiske- vård och: säkerställande ” av ett fullgott: fritidsfiske. ' Av- £. da systemet med offentligt företagande förlorar; vi .mågot av, effektiviteten |s och wutvecklingskraften i vår eko- FERROE Bi ig robot s styr | "morgondagens I bil > Bilen” som styr” "sig ' själv” med hjälp" av en 'robotchaufför, vilken med. sitt :-'elektröniska ” öga kan övervaka. träfiksituationen i samt både. ge” gas,' "styra Och: bromsa samt 'ge. akt på både trafiktecken och poliser — medan ibilisten. själv bara behöver trycka' på en knapp och för ' övrigt kan ägna sig :åt tidningsläsning — tycks mu, vara ett faktum. Två -amerikanska upp- finnare direktören Jacob Rabinow i Rabinow: Electronics, Rockville och hans assistent ingenjör "William Fischer, "har nämligen — enligt möotortidningen Vi Bilägare = konstruerat en., sådan robot, som inte :, bara löser problemet med den "automatiska styrningen. utan dessutom kommer att kosta futtiga 60 dollar eller 300 kronor. EF: princip :arbetar , roboten liknande sätt « Som,. automat- Dilöten på många > flygplan, - - Men till illnad - "mot "tidigare försök "med ' tautopiloter har den här uppfinningen verkligen, . utsikt att; revolutionera : motorvägstrafi- ken genom att. den, inte kräver några i körbanan nedlagda elek- troniska tedskenor eller över kort- giften får inte försvinna i något många "är"! beredda att träd; och tala för en helt "genomförd reglerad älgjakt byggd på licens- givningssystem, : Det "är. därvid att märka att sakkunskapen inte, 'all- tid "står "i paritet med . viljåh ' att omdana "och , "skapa "Tvärtom är det så, att från: prés-. sens och allmänhetens' sida ” förs en ganska ensidigt. uppbyggd de- batt ” styrd - av? ” regleringsivrarna, argument, faller platt intet, den nuvarande lämnar "én hel: ska, främst då biotogisk, art, | del övrigt ätt ön- av. humanitär ! och N i Jakt och Jägare, "Kristendomen Bör r tas 5 med den" revision äv grundskolans : läroplan som förestår, Det som bör ändras är inte” så mycket "målsättningen som” innehållet och årskursfördel- ningen. - Israels historia" bör inte I om: Sveriges, Västerlan- våg. utstrålade. radioimpulser. , i: Rabinow-Fishens autopilot - stäl i skuggan eftersom det inte 'be- hövs varken några dyrbara” an- läggningar eller ens 'mågra föränd- ringar i själva vägbanan, Auto- piloten. är för övrigt mindre än en ' cigarrlåda kommer att kosta bara oa 60 dollar eller 300 Motor och fotocell . Med hjälp av målade kant-' och mittlinjer, mittskiljeremsor, staket, vägräcken eller andra markeringar håller autopiloten vagnen i. rätt ler alltså alla liknande experiment | ' dets "och; ;antilens historia.” . "Lektor Olof Wen Er Geijer sade att han och hans kolleger inte ångrade köpet” av Stockholms-Tidningén för "nio år sedan och att man följaktligen tog jätteförlusterna lätt, "Jay hr Geijer, det finns vå sätt att bli lycklig här på jorden: >, man. ångrar, det andra" att aldrig ångra det man gör, nn >. (Forts. å'sid. Ty Harry "Hjörne i GP; Julbrådst man borde haft folk ing i denna fråga. I så fall borde man formulera frågorna så 'att folk verkligen får klart för sig vad det -I gäller. Frågeställningen skulle då. vara: Anser Ni att det är en uppgift för LO, storbolag och ett visst slag av fonder inom näringslivet att finan- siera de politiska partierna varvid partierna blir ekonomiskt beroen- de av Earna,: eler anser Ni att göra sig påmind hos de flesta människor. Förra julen lovade wi oss själva att så skulle det inte få bli en' jul Fill När julaftonen kom var wvi fullkomligt förbi av trötthet. Visserligen war allt fint och snyggt där hemma, julmaten var. iordninggjord, julklapparna! sin "plats, vita dukar och röda 1ö- pare på borden; granen prydd och Husen färdiga att tändas. Alla var det al kning skall ge ett ekonomiskt stöd till partierna som är nödvändiga i vår demokrati? =; Ingen frivillighet on Härtill borde fogas den kommen- taren att någon frivillighet kan det inte bli fråga om för samtliga med- borgare i någondera fallet. Man får finna sig i anslagsbesluten, i . Jena fallet som fackföreningsmed- lem eller aktieägare, iandra fallet talare. som skattebe Om partierna häde kunnat finan- sieras helt genom avgifter från medlemmar och om man hade kun- nat förbjuda andra former av fi- nansiering hade frågan kommit i ett annat läge, sade hr Hedlund till sist. Då skulle jag ha varit mot- - Iständare till ett partistöd, men nu vet vi alla att partierna inte mer än till någon del klarar sig på medlemsavgifter och att resten kommer från annat håll. Därför röstar jag för partistödet, .Isetid, som gjorde dig skickad ett sfulla på julen, Nog hade adventsveckorna "utnyttjats för det yttre iordningsställandet. Men hur gick. det med dig själv, ditt eget bjärta, din inre beredel- emottaga I Jesus i ditt hjär- ta. Det är till detta adventet will hjälpa dig. Vi sjunger Bereden väg för Herren och Hosianna, Davids Son, Vi lyssnar till adventsbud- skapet, det lHjuvligaste bland bud- skap — att predika glädjens bud- skap för de fångna, giva synen åt de blinda och förkunna ett nådens år från Herren, Det är edventets evangelium. te Och så kommer Johannes i allt- samman$ och han hugger i på skarpen för.att få oss att förstå huru viktigt det är att taga emot Jesus på ett rätt sätt. Och det finns bara ett sätt som därvidlag är det rätta. Han fordrar omvän- delse. Och han varnar oss för att lita på egna förtjänster egen- synas vara. Han ger praktiska råd 4:de söndagen i i Advent i börjar väl nu ”attoch vinkar, övar själavård, när rna trängde sig på och Och han svarade dem och gav anvisningar till de rika, som hade fiera livklädnader och överflöd av mat att dela med sig till dem som var sämre lottade. ' Det hör också på | med till adventet. och förberedel- sen. Gör du som; Johannes Döpa- ven säger, ham som förbereder vä- gen för Herren, så är allt wäl; Nog ivore det gott om vi i den- na jul med allvar och glädje kun- de vara med vid julgudstjänster= " na Om wi kunde k komma över vår blyghet på julaftonen där hemma och ta fram wår bibel eller psalm- - bok och lisa det gamla kära jul- evangeliet för dem där hemma. Det hör. husfadern till. Och att sjunga då gamla Yänvordna jul, psalmerna och framförallt ”Äck,! Herre Jesu hör min röst”. Då kan vi fira jul i den rätta andan. Av det julfirandet följer. glädje och välsignelse, Julklapparna må ser dan wvara många eller färre Det finaste och bästa ju julklappen -— Herren Jesus Kris Ditt hjärta & öppne sig, bjud, Kristus herr till - Han aktar hos dig gästa "och dig för evigt fästa, Hosianna! Pris och & ära. vår Konung » wi hembära. Md "> (Pa .41: 4). skaper, hur förträffliga de än kan Torild Lindblom, Det är nyordning. | Börjar man / "närmåre syna deras : de” 'sönder till. . Karl) "Gustaf. Isköog Å skildras 7 ; långt" innan barnen : fått : » Det "ena är”att 'aldrig göra det människo; frågade honom vad de skulle gö-" viktigaste är att vi har fått den. . i
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.