y , . I fråga om dyrorterna har någ- "LAHOLMS TIDNING LÖ Torsdagen den 23 december 1965 SA es Fr. om de 1 januari 1966 inträffar" en förändring ifråga om röstningsförfarandet inom ' EEC som kan få betydande politiska och ekonomiska konsekvenser .— detta oavsett. om den nya ord- ningen kommer att respekteras eller inte. Det som åsyftas 'är följande. Romfördragets tidtabell bestämmer, att EEC den 1-janu- ari 1966 skall övergå från över- gångstidens andra till dess tred- je etapp. Då kommer flera äm- åd bl.; ac utf av” jordbrukspolitiken, att be] enligt majoritetst ä ministerrådet . istället för att - hälliga beslut, , set är att ingen, enda medlemsstat kan "i. jordbrukspoli tiska frågor. Varje stat har weto- rätt. Detta har som" bekant lett tilb långt utdragna tvister och mycket omfattande förhandling- ' Belgien och Nederländerna var- dera åvå och Luxemburg en röst. < Under' den nya ordni med + Italien bar! vardera fyra röster, | bara Jekst Köksväxter innehåller Han TA riska näringsämnen med kvinnlig I Hamburg (am. : Tyska! viktiga, aminosyror utan också andra fimnen som är mycket vik- tiga för hälsan. : Den tyska wväxt- kvalificerad majoritet efter” 1 januari kan exempelvis Frankri- ke ,om 'detta land råkar stå en- samt, överröstas av de. andra fem medlemmarna, eftersom des- sa förfogar över 13 röster. Även om Luxemburg . ställer upp : på | överröstas, "eftersom de andra gar över erforderliga tolv rös- "ter. :Däremot kan Frankrike inte » överröstas om detta land till sin hjälp får endera av Belgien eller Nederländerna, vo i Den nya” ordningen, kan som 3; tär dr G. Winter i Köln har bevisat genom labora- torieförsök att rödbetor är ett ut- märkt medel mot wvirusi Eynnsa I verkan vid behandling av sköld Helt - vanlig kål har um körtelsjukdomar på grund av en viss substans. . Åtskilliga arter 'av krasse är rika på antibiotiska ämnen som liknar penicillin. .Rödbetor samt vanliga betor, brännässla och per- silja innehåller ämnen som hejdar | k Rödbetan ' är ' er ' odli av förökni av de. minsta sjuk- beta vulgaris. Professor: sår "Winter samt andra "har växter innehåller ämnen som kan det medicinska tänkesättet tycks vara att vänta med tanken på des- sa medioinskt "verksamma ämnen, Mot virussjukdomer såsom snuva, influensa," smittkoppor och polio hade man hittills inte några läke- medel, Ty, de medikanment som dödar” bakterier är verkningslösa mot:' virus, som är mycket mindre. N Serå : som utvecklats ” mot olika nämts få. lt ser. -Om alla respekterar den, måste den innebära att man lät- tare än hittills kan komma fram till beslut i de” kvistiga jord- bruksfrågorna. Flera ' "gånger. har 1 ex, Vä kland stått ensamt, ar, delvis av ötni för att komma fram till kompro- missförslag som alla kunde vara med om. . " Fr. 0 m början av 1966 kan emellertid bindande beslut fat- ” tas 'med kvalificerad majoritet, . varvid skall krävas minst tolv ” röster av totalt. sjutton. Antalet röster fördelar. sig på följande 'sätt: Frankrike, ' Tyskland "och DET ÄR OREALISTISKT |” . att tänka sig att den politiska förnyelsen. "skall ' kunna” bäras upp av "människor. helt utan ti- digare kontakt med ': politiken, framhåller E x p r'e'ss'e n:snt En ' verklig förnyelse .måste ,i ” stället komma" inifrån” partierna. Och en sådan förnyelse är ock- så möjlig, Vi har de senaste åren i' flera avseenden fått prov på " en'sådan vilja till förnyelse.” Ett vikvigt utslag har den fått i; det intensiva samarbete som kommit igång mellan centerpartiet och folkpartiet, > +: Oma Detta samarbete är direkt ' in= riktat på att de' bägge partierna |. ska kunna presentera ett på bred - front gemensamt? politiskt" 'pro- gram. Därmed läggs grunden till en ny partibildning framvuxen ur, de existerande., En. sådan. ny partibildning blir minst av allt någon exklusiv klubb för dem som nu står bakom de två par- tier ur vilka det nya partier sti- : ger fram, z Ett nytt' parti. måsté tvärtom rikta en öppen famn mot alla dem "som vill satsa på en "politisk för- |- nyelse inom opposttignen. : EN VÄSTERASKRÖNA ÄR? : VÄRD 99 ÖRE: I: HUVUD " STADEN, ” ll konstateran vi estman e'lands Läns Tidning i anslutning till den senaste un- , dersökningen om dyrorterna.” så ? värst stor är "sannerligen. ”jinte + skillnaden" mellari Ortsgrupper- när, : Som: "politiskt omöjlig” tanken på hela dyrortssy har ts ' spänningen, rinom, EEC: KS samhälle? : Den” som" på "Andra gånger har Frankrike stått | Vare ensamt, I 'wilken som” helst av ” dessa situationer. skall ” nu ; de "andra makterna tillsammans kun- na träffa "ett "avgörande. Detta förutsätter ” emellertid "att 7 den " nya ordningen verkligen respek- | ” teras, "Med hänsyn till utveck- 1965 förefaller det inte helt ute- "slutet att ett beslut som Frankri- ke ,inte : önskar accepbera" men som "träffas ; i: enlighet "med: den "nya ordningen; genom en kvali- ficerad majoritet från de. andra makternas' sida skulle kunna för- anleda att Frankrike helt" enkelt ” nonchalerar : beslutet "och: hotar ..existensem av. > BEC." . Frankrikes "uppträdande" "inom: : ERC: : torde i betydande. gråd "komma" att: på ”verkas "av ”vad ” "soi händer” i » presidentvalet” 1965." "Någon för- ändring är det: wäl: knappast, nå- + gon". "som; på allvar tror. på, och därför. kommer med sannolikhet . att bli bestående än så! länge, Detta "skulle i sin tur.medföra: att den nya ordningen ifråga "om, om- röstningen i. ministerrådet," "som här förut. antytts, skulle, kunna "fri 5 d Konsokvenset: i olika Tiktningar, : Här. ni hört talas om att det är ett tecken på neuros att inte. ha "körkort i i vårt genommotoriserade ett så den måste det v vara "något konstigt med. Förmodligen lider: han i själva verket av en längtan” efter +fartsensationer, som” "han ängslig söker » betvinga genom: att helt avstå från att köra bil, Nonseris? frågar Mötorföraren (MHF)e 0 . Jåvisst Tj men. 5 så smalt "act ven avskaffande betraktats, Men myc- ket som varit - "omöjligt" av det skälet har hastigt visat sig myc- . ket väl vara genomförbart. Och ra steg "redan, tagits — man är nu nere i tre grader där man förr hade fem, . - Man lär wäl inte ) ha. alexanderhugg att. vänta ' som följd av den aktuella jättemät- " ningen av levnadskostnaderna på olika håll i landet, an : Men de ändå relativt små skillnader, ' som ' redovisas . ' från Nossebro till Stockholm 'och Ar- ' jeplog, kommer kanske ändå att mjuka upp motståndet mot en så radikal lösning, Moa FARLIG POLITISERING AV ” BOSTADSSEKTORN ' Vi har ingenting emot metall- arbetare eller borrare eller folk- . skollärare eller förråd men något : ' gäller, alkohol av denna typ bli föremål för så "Pass mycket. högaktning att de publiceras i en stor daglig tid- nings "debattavdelning,” Åsikten att nykteristerna har en neuro- tisk inställning "till alkoholpro- blemet — absolutisten -ser i al- koholisten en del av sig själv somy han inte. vågar vidkännas framfördes i DN av : fru : Ulla Wickman för en tid sedan. '. i Är det vettigt att tala om neu- ros hos människor som skär bort .en så uppenbar hälsorisk ur sin livsföring? . Och som därtill kon- stateraf att det från social syn- punkt är ytterbt betänkligt. med en folksed, som tvingar prak- tiskt taget alla människor, som inte medvetet revolterar, att ut: sätta sig för en så påtaglig risk. Om nu detta avståndstagande be- rodde på en' neuros; skulle en sådan psykisk” belastning givet- vis slå igenom i den sociala bild, som "den helnyktra.'gruppen er bjuder, ” Den 'skulle' ha : högre |” vad kvulificerar dem för ord- förandeposten i ett bostadsföre- |: tag? De kan förvisso vara skick. ]' liga politiker, men därför är de sannerligen inga företagare, skri- verSunt Förnuft ien studie av sambandet mellan före- tagsledning och | politisk , led- ning: Une + Faktum är att ett studium av styrelserna för de allmännyttiga bostadsföretagen entydigt visar inte bara ' att styrelserna består ” av "politiker utan också att dessa politiker regelmässigt saknar all anknytning till verksamhet som företagare i näringslivet. Det är en illusion att tro att fö ihet på byggnad det är någonting som en skick- lig politiker klarar'lika bra som näringslivets män, Så enkelt är det inte att leda TE frekvens, ge sina barn sämre hemförhållanden, ' oftare hemfalla åt brottslighet... Över hela skalan av sociala missan-: passningsfenomen skulle « den neuroliska belas stningen komma I: till synes, Men som bekant ut- gör de ”neurotiska” helnyktra en grupp med påfallande god soci- al anpassning... Men det som är gtrevligast med en artikel som fru Wickmans är inte' dess svaga förankring i fakta utan; den underliggande tendensen att betrakta det kon- wentionellt - accepterade som "normalt” och riktigt, det avvi- kande beteendet .:som: "neuro- . tiskt". Den som ser. rätt igenom fördomar och slentrian och hand- lar ratiqnellt stämplas som kons- tig på något vis.” "> Om' det betraktelsesättet accepterat lär inte vårt samhälle bli "avtråkat", Snarare konfor- "blir |. bar bara förebyg- tisk gande men. inte någon terapeu verkan. Nu vet man emellertid: . tyska vä fått reda på att en hel rad köks-' förstöra virus. En revolution: av |: domsalstrarna, virus, På grund av' växtforskarnas ar. bete blir ' det" nu klart varför många människor tuggar på oska=" lade äpplen för att lugna sig, var- för förkylda personer är särskilt förtjusta i pepparrot. Enligt forskningens nyaste rön går det också att odla växter som har bestämda terapeutiska verk- ningar.; Professor Winter har od. lat bönor i en näringslösning med tillsats av salicylsyra — salicyl- syra är a av de viktigaste medi= men mot r sjulsdomar, 'Bönorna tog upp reu= mamedlet salicyl I" och med det är det nu teoretiskt möjligt att odla antiveumatiska bönor.” , "Aktuell - ”komr mentar brorsa ae sa de Knappt var presidentvalet un- danstökat förrän ett EEC:s minis- termöte hade glädjen att åter häl- sa en. fransk representant i sin krets. Det är" uppenbart att de Gaulle nu söker ett avgörande i EEC-krisen. Med tanke på hans föregående finns det ingen an- ledning ' vänta - annat än att han - s. nån lå Kodievaruhusens omsättning : A FRE en va "Mkr 2000 1500 El kniv för: 200 ke är: inte. bättre än' vanlig förskärare/A ” Allt flera av wåra. vanliga hus. geråd ' förses nu med elektriska motorer, varigenom . arbetet - skall underlättas men kanske också gö- rag mer attraktivt. Nu senast har vi. fått. den. elektriska kniven. till efterkrigstiden präglats av en myc- ket snabb och omfattande struktur- förändring, skriver Svenska Han- iska översikt ett pris av. ca 200 kr. K institu "har. praktiskt provat ett par. sådarnig' knivar och. kommit till resultatet "att man med en sådan apparat. inte;just vinner någonting ekärare ' — varken tid "eller be- kvi het. En,.sak som. man' bör veta, innan mår, köper. Sedan är det ju en, annan sak, 'om. man är road avi apparaten som: sådan. "Här. är mera i. detalj” resultatet av den praktidka provningen: 'v' Med en elektrisk kniv kan också en vid hushållsarbete ganska: ovan person dättare skära jämna, tunna skivor än med en vanlig kockkniv. Dock”, måtte. kniven stoppas mel Jan warje skiva, som skärs, efter- som man. har: svårt. att måtta in kniven. då "den är .i 'gång. Men elkniven' är tå 'andra 'sidan ganska tung och besvärlig att arbeta med. Skaftet, ' som . innehåller notorn; blir” alltför kraftigt för att ge' ett "Ibra grepp. Knivarna' har momenit- strömbrytare, vilket betyder: att man "måste hålla strömbrytaren. intryckt "under ' arbetet. "Det blir tröttsamt" vid längre 'tids använd- ning. Handen binds "också då wid eft "visst grepp, och man kan inte byta grepp om man tå önskar. :Knivarna' finns' dels för nätan- slutning, dels med inbyggd acku- mulator, vilken 'i sin tur laddas från nätet. Detta betyder att den senare typen inte har någon sladd under användningen. Bekvämast är "kniven: utan” sladd, men har man den. måste . man. vara förutseende och se till att ackumulatorn är : "När, skall våra. styrande orka med att införa en förenklad ak- tiebolagslag "avpassad. för, våra ; småföretagare, .som 'undanröjer de värsta skattemässiga : diskri- ' minéringsverkningarna mot dem? "Det är ou, inför hotet av en av- stännande standardökningstakt, "föranledd av minskade industri- : investeringar, opportunt: hos "de i styrande” att tala om: åtgärder för ” I stimulans 3 av industrilnvestering- sarma.' Dessa kan emellertid, för . att framdeles ge största möjliga avkastning, icke endast inriktas "på. maskiner” och inventarier, Det är minst "lika viktigt för att kun- I dessa, att” de kan ' "inplaceras i t ändamålsenliga lokaler, "Talet om att man vill ge industriinvestei "ringarna en kraftig stimulans, är i stor utsträckning ett tomt ord- ” malande, så länge man icke vill ; modernisera våra föråldrade av- + dragsregler i fråga om byggnad 'i rörelse, vilka genom sin restrik- tiva utfomning starkt hä ' nödvändiga investeringar i såda- -na byggnader. > i (Riksdagsman B € ng t sjö nell. ep, I Svensk Industri tidning) och utveckla konkurrenskraftiga företag, menar Sunt Förnuft, mistiskt, stagnerande, dött. Och. ' spontan på annat sätt än genom rituellt intagande av omdömes- vår HNvsförlng bör ” nog göras nedsättande medel, s : föregående år. Räknat i genomsnitt 1 VAR DETALJHANDEL ”Sverisk.. detaljhandel. har under; är 15007” Fvm. DÅ ga tilgit I att sälja sig dyrt: Men valutgången innebär också en väd- jan till realpolitikern- de Geulle, nämligen att ta vara på chansen till en god uppgörelse. | . Handelstidningen Dagspressen å stort bar "allt intresse av watt koncentrationen inte går för långt. De 70—75 pro- - centern liberala : och konservativa tidningar bör se med oro på en utveckling - som ' wisserligen - ökar deras 'eger; dominans, men samti- digt riskerar, att minska social- demokratins känsla för samhällets förpliktelser - mot pressen när det gäller > branschens = intressefrågor (t. ex. beskattning) och trycktri- hets- och offentligh . sr onesgea gran men rv att "någon ställer sig utanför kan, ändå inte få vara anledning till "offentlig , brännmärkning på det sätt som här har skett. Med- lemsvärvning till fackliga organi- sationer måste ske genom att lön- övertygas om Ilem- selmétoder av det slag som 'här demonstrerats, Man, trodde' sådant hörde. det förgångna till. En of- fentlig ursäkt från de ansvariga är på sin plats. "Expressen Med risk att bli” missförstådd, men "med hopp om rätt "tolkning, kanske wi vågar säg aatt mänsk- ligheten "4 ' alla fall. faktiskt är. uppdelad i två .kön,- och. att skillnaderna mellan dem i olika avseenden dock är så pass. stora att de är märkbara. Även om ”det robusta” : varierar individuellt i högsta grad finns det "måhända positiva skillnader attt ta vara på. Strömkantringar i tiden har en b het att slå över åt andra - Sedan pamtistödet genomförts bör regeringen ta ' itu med presstöds- bl ändigt defullt Samesblte mellan branschens re- pr = joch samhäll 3; Dagens Nyheter 41 äabl ps Brånnmärt hållet. Är det möjligen risk för att "kvinnofrigörelsen leder till att . man tappar bort och förnekar po- sitiva olikheter av bara farten? ” . o Nya; Norrland Socialismen av gammalt” märke är i dag en bakåtsträvandets ideo- ' | Arbetet; där åtta” kvinnor i en” annons ' utpekas för att' de största enheterna finns inom Fo De - allra största" varuhusen med försäljningsytor på ca 10000 kvm har till största delen byggts under INDEX i sitt Ur- baniseringen' och bilismens snabba expansion; har medfört en. över- flyttning av: allt mer handel från landsbygden till tätorterna, där en koncentration ' skett till. särskilda shoppingcentra och: -butiksstråk. Möjligheterna "till" : stordrift har därigenom : ' förbättrats. : : Parallellt härmed har en förskjutning ägt rum från specialbutiker till allbu- tiker. med. en snabb uppbyggnad av 'varuhusnätet. Utvecklingen mot större företagsenheter inom detalj- handeln väntas' fortsätta, "Fram till 1970 beräkt i "inom de te åren. Även de minsta enheterna ökar i antal på grund! är av att nyetableringarna” numera i stör utsträckning sker på mindre orter. -med ; begränsat kundunder- lag. Andelen varuhus med försäljz ningsyta under 1500 kvm är un- gefär densamma för enheter bygg- da "1960-64: som för äldre varuhus.” a” miljarder per år sog : Vid senaste halvårsskifte fanns det 314 varuhus i Sverige, ungefär en tredubbling under det senaste decenniet,' De -tre stora: varuhus- |" kedj "och. NK: beräknas till- varuhusen täknat fasta priser sti- ga med 40 å 50 procent eller unge- fär dubbelt 'så snabbt som den to- tala, detaljhandelsförsäljningen: De tre stora' och de "mindre . +; Bakom den snabba utbyggnaden av varuhusen som inleddes i bör- jan av 1950-talet, står: främst de tre'stora detaljhandelskedjorna 'Tu- ritz'& 'Co. med EPA- och Grand- varuhusen, Åhlén & FHolm med Åhlén. och ”Tempo-butikerna samt KF med: huvudsakligen Domus- och Forum-varuhusen, Utöver des- sa tre dominerande kedjor finns ett antal varuhusföretag med ett. mer begränsat butiksnät. Största bland fem varuhus. omfattar f, n. hundratalet varuhus, därav nä e 70 med I dem är Nordiska Korhpaniet. med a i Turitz-koncernens -varuhuskedja : sammans sälja för drygt 4 miljar- |- der kr. i år, medan. den totala om- sättningen inom detaljhandeln kan uppskattas till ca 36 miljarder, en- ligt Statistiska Centralbyråns om- sättningsstatistik, Varuhusen' har alltså fortfarande en relativt be- gränsad andel av detaljhandelsom- sättningen. Detta hindrar dock inte att varuhusen lokalt och inom vis: sa varuområden kan ha: väsentlig betydelse. : inte" gått med 'i lokalavdelning- en av Sko.- och läderarb logi. I mån den återupp- livas inom socialdemokratin kom- mer väljareförtroendet här som i Norge att svika en i idémässigt och and ”, bel are aldrig så befogat . att - alla är med. i den fackliga. gemenskapen, sion av' " våruhussektorn, även om etableringstakten väntas bli något” lägre än -under första hälften av 1960-talet. De tre stora kedjorna beräknas etablera i genomsnitt 10— 15 varuhus per år och vid 60-talets slut ha sammanlagt ca 350 enheter. Därtill kommer sannolikt ett fem? total andra varuhus, sn Över de nordiska gränserna: De svenska: varuhusföretagen siktar enligt föreliggande planer på ett väsentligt ökat engagemang på den nordiska "marknaden, förkla- rar INDEX. Ahlén &' Holm star- tade under 1964 dotterbolaget A/S Dana-Tempo i Danmark med hit- tillg' två våruhus på Jylland. Tu- ritzkoncernen planerar en utvidg- ning till både Norge och Danmark — i Norge är en enhet redan un- [der byggnad i Moss'och tillstånd väntas inom kort för ytterligare Enligt - föreliggande "prognoser förutses en.fortsatt' snabb expan- två varuhus i samma land, +. . Fö far avdelning," Koncernens: omsättning uppgick under "verksamhetsåret 1964/65' till 1100 milj. kr, en ök- ning med 17 procent jämfört med per "varuhus blev omsättningen" 11 å 12 milj. kr. Ahlén & Holm be- drev vid utgången 'av räkenskaps- | ke året 1964/65 varuhusrörelse i ett 60- tal 'waruhus. 'Omsättningssiffrorna för senaste verksamhetsår blev där drygt 1100 milj. kr, ökningen över 20 procent och genomsnittet per varuhus 19 milj. KF-gruppen hade vid mitten av året 125 varuhus, en ökning med 11 enheter från före- gående : årsskifte, ' Omsättni kt jordbruk kan ; för besökaren förete. en förbryllande bild med stora skillnader i effek- tivitet mellan: olika gårdar. och många "fell där hus, maskiner och åkrar är i: dåligt skick.: Men ger man sig. tid att mera. ingående fundera. det amerikanska 'jordbru= blir -man ändå imponerad, skriver Lantbrukshögskolans nek- tor, professor Lennart Hjelm i en rapport 'i senaste numret av spar- bankernas tidskrift Jordbruks-Jo- urnalen. från en USA-resa nyligen, må 2—2,5 I "per år. Man förväntar ett från 1965 till: 1980 det av jordbruk duk sti. beräknas stiga .under innevarande år med 23 procent till totalt 1600 milj. kr.,' och omkring hälften av denna ökning kan hänföras till un- der året nyetablerade varuhus, Per varuhus uppgick omsättningen till i genomsnitt nära 13 milj. kr. De « Varul för ä kaler har vanligen en yta de sstlgrgr laddad. Naturligtvis kan. man Ita ger med 0 procent. "Likväl bedö- mer vu man överskottssituationen gynnsammare nu än för -några år sedan. Lagven av vete och majs har gått med med 50 procent se- dam början av 1960-talet, Man räk. nar med ätt den inhemska kon- sumtionern' kommer atb öka efter- frågan "med 25 procent. fram till 1980. Resten av produktionsökning- em "anses ' möjligt : att exportera, främst genom u-landshjälpen. | i jordbruket min den" vara men som ' regel her wi” "wäl inte i våra kök så gott om elektriska vägguttag att man kan binda ett wid laddningsaggregatet för elkni- ver. Dessutom får man ju en grej till som står och tar plats i köket. Under arbetet med elkniven har man ansett att 'det. är störande med motorljudet. Även' om det kanske inte är så högt, så kan skar med 4—5 procent årligen. I dag sysselsätts drygt 6,5 miljoner människor i jordbruket ' (cirka procent), men 1980 beräknas detta antal: ha sjunkit till 3,5 miljoner. Men .2,5 miljoner le då klara självförsörjningen, Jordbruksarea- Jen har: främst genom jordbanks- vet minskat med 50 mil. joner ;acres . (20 miljoner hektar) och tt det ändå "Kök at. Och att skära upp steken. vid bor- det med en surrande elkniv kan väl. knappast sägas befrämja mat- "Vad kan då en elkniv användas till? Jo, till praktiskt taget allt fabrikanten — utom djupfryst 'och ben. Bäst är den till större köttstycken — rått kött som- skall skäras ä skivor eller bitar, färdiga stekar av olika slag, skinka m. mn, Skall man skära ci- kan man naturligtvis använda el- kniv men tar nog hellre en - enlig kniv, som för små enheter är lättare och att arbeta med. Någon tid winner man inte med den elektriska kniven, 'ena- rare tvärtom, - nu 330 miljoner ac- - (130 miljoner, hektar). Den förväntas -nedgå med ytterligare 10 | miljoner hektar till 1980, . . "SNABB RATIONALISE- EIN Rationaliseringen br jordbruket går snabbt fram och: har under |be; efterkrigstiden resulterat å att av- kastningen per produktionsmedels. insats ökat med drygt 2 procent per år, vilket är mera än annat land 4 uppvisa, Produktionen per arbetare ökar med cirka 6 procent per år. Vid det effektiva jordbruket anser man att marginalutbytet av insatta re- Isurser är Hka högt som inom in=- dustrien, Åtskilliga jordbruk är dock små och bedrivs extensivt, , i familjejordbruken ä — Avkastningen visar. "Inte "mindre 61100 göddjur jämte 500 svin per år 200.000 höns, göddjursbesättningar .Jom 20.000—30.000 göddjur eller snabb” | ökning samtliga jordbruk har en försälj- ning av "mindre än 12.500 kronor per år. Men endast 4,5 procent av den marknadsförda jordbrukspro- duktionen : kommer från: dessa. Brukanna är delvis deltidsjordbru- kare, men delvis fattiga negrer i södern. sn N Antalet jordbruk minskar med 4 procent per år. Det finns i dag 3,5 miljoner jordbruk, men endast 2 miljoner betraktas som kommer- siella. År 4980 beräknas totalanta- let ' jordbruk ha minskat till 1,5 miljoner. Den krympande sektorn består främst av enheter med en försäljning : av mindre än 20.000 kronor per år. Den expanderande sektorn består främst :awv .familje- jordbruk. Dessa har ungefärligen fördubblat sina arealer sedan 1940 och i genomsnitt utbyggt besätt- ningårna mer. För närvarande minskar. antalet jordbruk med en areal av mindre än 260 acres (cir- ka 100 hektar) ' och med en areal av 1.000 acres. (400 hektar) eller mer. I mellanvästern och i nord- öststaterna har rationella familje- jordbruk en ,areal av 100—123 hektar och i regel en en betydande djurbesättning (50—60 kor eller eller 200.000. broilers eller” 5.000 höns). . oo. but , . ANIMALIEPRODUKTION I '"STORDRIFT. Det finns vissa tendenser till ut- byggnad av stordrift inom den ani- maliska produktionen, Så är ex- empelvis fallet inom ägg, broiler och PÖNKön. Man, Jan I här och där förbund, är ett trist exempel på fanatism. Man, må tycka att det ir dte Vv 43 "procent äv - betarrönelse”. Sydsvenska , Dagbladet Trottoärkanter; ppor, ”frånga entréer och hissar, illa; utformade maskiner och . verktyg, hindrar ofta den handikappade att 'utföra de arbetsinsatser, som. läkare, .sjuk- g "och satt ” honom & 'stånd "att göra. vv I . Bruno Utbult; sekreterare” i "centrala .sehabiliteringsbored-. - ningen "Det "måste vara andlig. högfärd med i spelet > när "en ung manlig prästkandidat vägran "viga: sig till prästämbetet tillsammans med sju kolleger , därför. att ' en av "dessa är kvinnlig. Av den anledningen måste prästvigningen i Lunds dom- : kyrka i söndags ske” i' två i fom- gångar, Och ändå bekänner denne unge prästman sig” i samma tro och samma” Gud. som. ide: övriga. Förmodligen - får : han” ckså - så . småningom konstatera att Ivinnor.- na dominera bland "åhörarna kring hans predikstol. Kommer det iså' fall inte också att såra hans mans ken fåfänga? : "Hallands Nyheter ”Halvstatliga vartier" river Hallandsposten om" ”partistödet. Denna rubrik passar bre i Hal-' landsposten. För den tidningen har de senaste' 25" åren: inte vetat" på vilket ben den ska stå Det har varit bara halvheter; " varken” ja eller nej. ” ” 'Gebe i Växjöbladet I vårt klimat flarar man inte - trafiksäkerheten genom att, sätta upp ljud- och ljussignaler ' eller att utfärda föreskriften. Is och dimma gör sådana åtgärder helt verkningslösa; man måste tillgripa mera. radikala medel, oe | . Sundsvalls Tidning I ” [ETT ORD : PA VÄGEN Jag: »har det hoppet till Gud, att de döda skola uppstå, både rätt- färdiga och . orättfärdiga. Därför lägger också jag mig vinn om att alltid. hava 'ett |okränkt samvete Ne inför- "Gud och människor. " APG. 24: 15, 16. Hopp och ansvar är ställda vid sidan av wvarandra. Utan det or Tevande” hoppet” blis blir ' Or Tanken I på hoppet lättar min börda Men utan ansvaret blir hoppet Svärmiska - Hoppet . — Lå Ej om broileruppfödare som per år pro- ducerar någon miljon broilers, I stordrift även inom mjölkproduk- tionen med 1.000 kor eller mer. Mera sällan ptordrift inom växtodlingen. emellertid att produltionskostna- derna faller. ol igt då man kommit upp i besättningar som effektivt sysselsätter 1—2 man. Denna obetydliga differens i pro- om må a uppstån= delse förestår — ulle lära mig att leva rätt, . "= Jag skall en dag & göra räkenskap för hela mitt liv. Både rättfärdiga och orättfärdiga skall 'stå upp ur Guds "tron Och så skall domen nn. så skall di : ällas, omen e mig, om den dagen kommer oaförberett på mig, Just därför att jag wet. detta, måste jag lägga mig vinn om att bevara mitt sam- : vete okränkt, Medvetandet om den stora räkenskapens dag skall hjäl. duktionskostnadern , torde vara en (Forts, '& sid. Dn ' pa mig att leva varsamt. Vem kan annars bli bestående i domen? Herre, hjälp mig i dag Mel
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.