: lands Folkblad - mot bör den tandvårdsförsäkring, z ". san ta den större kostnadsdelen LAHOLMS TIDNING ' — =L T Fredagen den 2 RS Fridfull- jul! svenska folic har en mycket cen- 1 tral roll. Hur mycket som än |. En viktig högtid skapas av samverkan mellan olika ting. Vi behöver alla något synligt, någor sak som i sig representerar hög- tidens innehåll, Dit hör kanske mer än de flesta andra de brin- nande ljusen vid olika tillfällen. Vad 'vore. advent utan dess fyra ljus, som vi nyss fått tända och värma våra tankar. wid. . Vid jul är det.inte så. lätt att riktigt komma åt en 'enda sak, som i sig rymmer. allt. I själva "verket finns det då så många"; saker, som. . tillsammans skapar julens” atmosfär. Och det "är väl så, att ju "större en hög- tid är, "desto wikare är den sam-/ ling av ' yttre ting, av dofter och ljud och syner 'och upplevelser, som den består av, ” : En sok är väl alldeles klar, när det gäller julen. Och det är att .julpsalmen fortfarande i vårt " försvara: de' - angelägenheten av att 'en tand- . på fastställda specialarbeten. + ”stensmöjligheter fordras det emel- " JOBBERI I TOMTMAEK - ; INyas karimären i" TV" på måndagen kom samtalet 'in' på markpolitiken. Hr Krönmark (h) försäkrade att högern - aldrig |. kommer "att ' kompromissa i den frågan och att deb kommer att bli strid om markpolitiken mel- dan. å era -sidan de'”tre' opposi- tionspartiernå och / å' andra "ar- betarpartierna, skriver. Sk ska Dagbladet: Hr Krönmark torde gå händel-' serna i förväg. Mittenpartierna |-- torde inte gå på högerlinjen och n- 4 december 1965. EL T= ; é sker av förändringar och inte också nu för en normal svensk som en självklarhet , att jul är inte' minst ”Var > hälsad , sköna . morgonstund”. Det skulle kän- nas mycket tomt, om' jul - nen gick mtan utt den psalmen fick "vara -med. Något omistligt ” skulle "vara borta, Vi räknar ju den som en av vånt folks främsta "psalmer och som .vår ' störste psalmförfattares, Johan Olof Walz lin, mest' odödliga verk. niskor, Barnet upplevår den. med ögon, ' öron. och alla" delar 'av gel mycket litet av hur den upp- fattar den» inre” påverkan 'på » känslolivet, som en vacker fång, har den inom sig. Och alla äld- - re låter en aktuell stämning gär- kanske så att många menar, att wår tid är: för modern; för sak- lig, för " teknisk "för 'att " behöva eller ” kunna uppleva” stämning, de” allra ” flesta : andra tillfällen, och. påverkar våra känslor: : Men |? vad «wore, julljus och - julklappar "för att inte tala” "om julmat en- sammä utan den inre dimensio- sällan borttaganden, framstår det |' "- Stämning ' -behöver alla - män |. sin kropp... Ungdomen wisar i re- | en fin atmosfär, utövar, men iden |- na fördjupas av minnena; Det är|: men det är alldeles säkert en |." är "stämning - mer än|' .Allt' verkar då på. våra . sinnen |. rottning Kristinas ansikte ill : kvinna. bland. Boms alle om” i Grotte" Vecehie under Peterskyr- kans kalla marmorgolv. Med på- dagarra ' hennes sarkofag öppnats för. alt nan skulla kunna kopiera hennes som förekommer: framför allt i storstädernas närhet, Det är sto- ra förmögenheter som många tomtjobbare ' kammat in de :se- naste åren. Naturligtvis kan det aldrig bli tal om konfiskatoriska åtgärder, men något måste göras för att: "stopp de miljonwinster | som en. del gör och som går ut "över ”blivände hyresgäster. Det' är helg "enkelt "nödvändigt att finna en rimlig lösning. på problemet. "Vi skulle: 4ro "att" det förslag som så "småningom kommer blir ungefär lika "moderat '.som det aktievinstutredningen Jagt fram, | . menar Sk..D. + BEHÖVS EN ORDENTLIG ' . UNDERSÖKNING na med åtföljande ”reparation” av "kroppen läggs patienten in på ett sjukhus och ' betalar, . symboliskt en femma om dagen, Den” "svarar för övrigt Försäkringskassan för. Tänderna bedöms" tydligen" endast i undantagsfall tillhörs 'kfoppen, ty oavsett vad -et kostar, debiteras. Många från att Besöka tandläkeret, med inte sällan andra sjukdonjår som följd; understryker V är m- Att åstadkomma ett” system jämförligt med, intagning på la- sarett, är knappast möjligt, Däre- som vi måste räkna med kommer, kunna utformas på ett sådant sätt att den tar betydligt större del av de. hårda stötårna än av en normal tandvårdskostnad, Visser- ligen får i så fall försäkringskas- "när deb gäller tandvård och lands- tinget vid. övrig sjukvård, men som, vi tidigare framhållit har det mindre betydelse, Det är samma folk och skattebetalare som står |: bakom i båda fallen, Den nu aktualiserade taxehöj nen, . verkligh sten i. 1 julens religiösa werklighet. : ' När vi nu går at ånyo. fira jul, sker 'det'i en wärld av oro och ängslan — trots "allt yttre välstånd. ' Må julen" bli en stilla måste > — som: kinesen säger = vänta in: vår själ Den har onek- ligen blivit en smula efter: fvår p ch efter iella "fördelar. ” när ” : > Må alltså” julen pli fridfull och uppbyggaride, som den sätt. firad kan; bli;" och" låt den” inte bli bullersam: och” -nedrivande, som XÖ pv SKÄGGENS” UNDER- » HÄLLNINGSPROGRAM = | på lör agskvälleén kommer” ör- modliget på nytt att. reta: upp nar Väste "Kuriren - Rätt naturligt. Ucftersöka pro- grammets - uvudsakliga : -innel ” och" syfte var att räcka lång illsdygder” Man kan känna igen hela "inställningen och upplägg- ningen » från -skoltidningar, där samma pubertetsmässiga "humor" ofta slår igenom i en benägenhet. vilka medel' som helst opporiera , och chockera, « Men hur kan det komma -sig, "att vi tydligen: har. fått - en: hel grupp av yngre s. k. kulturarbe2 tare, 'som fastnat i detta puber- va tefomä. It 4, reak goMen tydligen Upplever: de- det ningen understryker. emellertid wvårdsförsäkring genomförs. Vågar man inte göra det helt och fullt på grund av tandläkarbrist borde en partiell reform dock vara möjlig, Den skulle i så fall inriktas på att avlasta: de högsta kostnaderna [4 PRESSUTREDNINGEN BE. so GRÄNSADE SIG Ul till ett mönster för direkt kon- tant presstöd från staten. Som injektion skulle den naturligtvis verka starkast, Men det finns ligt roligt ' 'och modigt och "befriande att (enligt den äldre generationens mening) "bära sig illa åt" inför publik, alltså att rapa, peta sig i näsan, svära, knuffas, ge varandra tjuv- nyp, ramla på baken, . parodiera och driva med saker som många människor vördar, vända '"bak- attreta och chockera etc, - Har denna grupp verkligen i sin barndom och uppväxt. varit utsatt för så hård "överfostran” ifråga om moral och god sed, att den nu måste reagera av. sig på gensfria sätt?. Det är ett intres: sant psykologiskt och sociologiskt problem, Att bli arg lönar: sig mindre, eft TV. 2103 också” många andra och mind omstridda åtgärder som kan för- bättra "klimatet" för tidnings- företagen, skriver Nor r- ländska Socialde- mokraten Redan nu utgår vissa gene- rella' statsbidrag i form av post- frakter under kostnadstäcknings- nivån, Men i mycket kan dessa former även kallas bidrag till tidningsläsarna, som alltså slipper betala fullt pris för distributio- Om pressen 'ska få bättre exi- lertid åtskilligt mera — och i praktiken motiverat med de di- rekta gratistjänster tidningarna gör "som samhällets informations- organ. « ” . Samhällsinformationen även i snäv mening är i stor utsträck- ning 'snålskjuts på pressen. En rimlig . betalning för pressens tjänster skulle avsevärt förbättra deras medagerande och likasin= nade tydligen tar sig själva. på allvar och tycks vara helt omed- vetna om hur bedrövligt hu- morfri, . innehållslös och' negativ deras aktivitet egentligen är.. Möjligen kan” man . fråga sig, om det är nödvändigt att upplåta TV som lekstuga åt dessa vilje- lösa,” slappa" och trivialt cyniska "underhållare", men det är kan- ske lika bra, Desto fortare lär tomheten i deras. spektakel ge- nomskådas, ” de svaga tidningarnas situation, kontemplationeni joch den. inre |". - "Iskulle kunna. ha kommit att nästan. till varje: pris och med ? fram: på andra saker bara för] ..: detta puerila och slappt intelli-'|: k i silver till som-: marens "stora - utställning : i Natio-" nalmuseum, varvid en betydande del av de ovärderliga konstskatter ” som hon vid sin abdikation. förde — bevarat, En samtida beskrivning av dr "näsa gav åt hennes ansikte ett ädelt och kungligt drag, vilket mildrades av en liten mun. Läpparna av. den.; vackraste röda färg skulle kunna ha kommit henne att gälla för en Venus om man inte . öljd sv så om cket annat i hennes kroppsställning och hällning skulle velat svära på att ' hon - spåvär vilar "drottning Kristina. vens tillstånd har som bekant: i. sina 'samtida, , > > Mt ; r som framgår av detta foto, taget vi .gravöppningen i Rom, väl: :. "att ”Kristinas Välbidada vore en Mars” . F- 7 "Drottning Kristina -är aktuell i dessa. dagar. Hennes grav. i Rom har öppnats för att man skall "kunna Fopiera hennes ”dödsmask i silver till somma- rens ' stora - Kristina-utställning i Nationalmuseum. Jan Kuy- lenstierna berättar om den kringflackande ' drottningens liv och om hur hon ' upplevdes a av med. sig. ur - landet ' sk under, "öcklens lopp glidit en smu. la” gå. "sned, men dödsmasken' ger Å en. god : förestäl ning. om hennes utseendé, Mari läg; b till ”den(' "kraftigt" tilltagna - krok- näsan, om mwilken hon . stundom själv kumite. skämta, Vid .ebt .till- en gång skulle gå på maskerad i Paris -kunde hon inte' finna någon mask som passade.”hennes ' ”tora |" näsa mtom, själva kung. Ludvigs |: XIV:s, vilken hon fick låna, Under drottningens besök. Bo- login 'pastade ” ett ögonvittne ; på latt beskriva hennes Person: och len skildringen, finns elltjäråt be +: Det sägs där bl. ar” höga dam hade icke en synnerligén hög "majestät; hennes, färg mitt emellan mörk och | je ennes stora ögon; fram. lyster krigieka . anlagen.ri och och kungligt drag, vilket mildrades "av en liten mun. Läp- parna, av: den vackraste: röda färg, henne att” gälla för en "Venus, om man inte till följd av så mycket armnat i ning '”skullé" velat svära på ; att |heni-rvore: en Mars, Och detta. så mycket mera, som -hon genom .sin dräkt och Benom; att ha klippt av håret 1' stället begagnade hon ex: 'besynherlig peruk, som -hon då och då bytte — och genom sin skicklighet att rida kunde. tävla med den mest fulländade kavaljer. Kort sagt:- horn hade mer av en man: än. en kvinna, och så wäl i sin röst. som i sitt uppträdande van att segra och triumfera. Just sådan; vars hon”. > >. att :.> En' annan person, söm. var med på balen för dr fälle. har hon” berättat ett då hon I? gestalt,” dock "inte. osnsenlig.: Henz |2 av åt hennes ansikte" både "armar "och "ber: för. att. men hennes kroppsställning och håll |. - röjde. hon lätt, att hon var dotter net Ale: efter den då rege- [till sin store far, som alltid war |rando Alexander , VIL Hon "+ Eldröd klänning, herrskor” - ken orm han: skulle" nödgas = nära i i vid sin barnm. Hon blev en mycket | dyrbar gäst och ytterst besvärlig. Hon" drog sig inte för att-qreta påven, med wvilken hon sommartid | - bodde som märmaste granne — genom 'att 'i sin livvakt enrollera en hord. vilda iegoknektar,- som | : inte drog sig för att nalla frukt i påvens trädgård och bråka med hans schweizengardister, Å andra sidan har. ju Alexander VII be- 7 "Italien omnämndes , Kristina som La regina. nomade, den kringflack : drottni 2. Hon berättar 'att. Kristina bar en blond peruk, . var starkt pomaderad och pudrad : samt att hennes kr ring väckte 'uppseende;' Hon bar co eldröd - | av .silverbro- kad och". till detta stora bekväma herrskor. Med stark källarbas ut- bringade. hon, ett leve för staden; satt mämligen' inte. stilla i: Rom utan; flackade ofta omkring i Eu- Iropa. : Två gånger ibesökte . hon Sverige för att skaffa mera pengar, och av samma anledning gästade hon "Frankrike, där man efter den "avrättningen &- Fon- tainoblesu av hennes hovstallmäs- Evviva ' Bologna, evviva Bologn Vid ”gravö idersök deschi blev 'utledsen på innan från ' Norden”. Kri- han även dem berömde osteologen pro- fessor C. H-: Hjortsjö vid Lunds universitet Kristinas .enligt uppgift sneda axel för. att söka: fastställa dess: missbildning, Vi vågar: redan nu påstå att hennes arm; inte kan ha varit okvukbar;: stödjande vår förmodan: på” stina hade gett order om dena avrättning och var närvarande un. der den utdragna "exekutionen — Monaldeschi war: svår att ta ihjäl då han hade en: brynja under kläderna, Men fick inte'itan wvi-|: dare mörda folk inomhus i Frank-]- rike, och idenna "avrättning var ett åsidosättande av: franske > ungens | pen för alt där under ett års tid följa undervishingen 'vid: 3 flyktige bertigens - av. Ne berömda ridskola. Dej vill till att nian. har” styrka och smidighet; i skall .kunna förmå hästen att utföra den högre skolans alla tillkrånglade krumbukter,. - Dessutom ” har ' ju många samtida uppgivit 'att Kri- stina red som en hel karl, . Besvärlig och dyrbar ; ; " Anledningen : till att” "Kristina svek: sina fäders tro och konver- terade . till. katolicismen skall vi inte här onda om, men nog blev hon ett trumfkort i för "Rom. ' Det var-ju hon som med sin namn- teckning: under. Westfaliska fredens beslut hade krossat det heliga ro- mierska' rikets' alla stolta förhopp- ningar och för all framtid brutit dess makt; > Vid övergången antog hon nam. xandra åven, skulle bli hans lydiga dotter, trod- de han mein: han enade inte wil suv kila Mån om vi rdigheten - Men var hon än befann sig ; höll Kristina flinthårt på sin konungs- liga. värdighet och tålde inte minsta avsteg från etiketten. Var det så att någon värdinna "inte efter ett besök ' följde" Kristina utför hela trappan, (drog hon henne handfast med sig, vilket bl. a. Roms högsta höns, prinsessan Colonna,' råkåde ut för. Och:sen skröt Kristina över hur hon vågade hunsa med : alla furstinnor, i. Rom. konstnärer och ' kardinaler, med vilka hon kunde föra en lärd och bildad konversation. Hon war myc- ket talför och skrädde :inte order. Hennes uttryck war både ' finare och grövre, ”concetti di grasso et di magro”. Hon var konstnärernas |! höga beskyddarinna. och mycket givmåld — ofta på andras bekost- nad. - Rom blev hennes kära hem. "Da finns bevarat ett brev till herti- gen av. Parma, vari. berättas om (Forts, 'ä sid. 7) ' kommunal tjänsteman kan : "och -bör, icke åsättas ett högre värde : för kommunen "än vilken + anställd :som helst inom närings- liv: eller. statlig förvaltning och att därför ' premiera honom med ;s förtur: i''bostadskön måste ' be- tecknas: som en. uppenbar orätt- > visa mot alla andra, Likväl tor- de det vara” "ganska vanligt att ” kommunerna lockar till sig ar- betskraft ' med Höfte om bostad liksom, det inte heller är ovan- ligt att man för att dra industri till den egna orten ger samma . utfästelser” till nya företag som önskar slå sig ner i kommunen. ” Det finns' anledning se upp med "de här: tendenserna i tid, I annat fall kommer: de kommunala bo- , stadsförmedlingarna ganska snart i en tämligen hopplös situation, där ;förmedlingens ursprungliga Loch" demokratiska funktion . kan | äventyras igenom påtryckningar Uuppifi singb örgs Dagblad) De gamla; visste "mycket att be- rätta om ting, som hän- de om julen, särskilt i Frälsarens födelsetimma:. örter. och träd sköt knoppar, djuren kunde tala män- niskospråk och allt i den eljest döda naturen vaknade för en kort stund till nytt liv. Särskilt var J ULROS OCH MISTEL > det två örtet; som” på grund & av sin grönska mitt i wintern och emedan, de på ett alldeles särskilt sätt minde om Kristi. födelse och liv, omhuldades av folktro och vidskepelse — " julrosen och misteln. Att julrosen med sina vackert fli- kiga blad och stora wita blommor av medeltidt Juli barndomen Stora flingor falla gamla klockor kalla - och däruppe i Guds hus : tändas julens många ljus för Barnets skull Det är första gången - och jag lyss till sången som, jag aldrig glömma skall : om en stjärna och ett stall i Betlehem - Livet skulle vara köld och tomhet bara utan Honom som steg ned : till vård jord med hopp och frid för evig tid Genom natt och dimma a löftets ljus skall glimma: mörkret kan ej fånga helt den som greps av julens sång . som "barn 'en "gång. Rudolf Zenterquist ondas redskap. Druiderna i igng och England använde misteln prästejr och munkar samt gav upp- hov till en rad legender i vilka barnet och dess moder utgjorde ikten, förvånar - Julrosens historia är också säll |rell stopplikt för bilar om fot- |Vi-på Aftonbladets ledarsida har ömsesidig tröst.” "Aktuell - "kommentar Nervkriget vid gula strecken mel- lan” fotgängare och bilister skulle NTF vilja ha avblåst genom gene- gängare är på väg över gatan, inte bara då bilisten finner det nödvändigt” ”för att undvika fara eller olägenhet”. Vilka fotgängare vågar hålla på sin rätt vid över- gångsställena? Bilisten vev att ett beslutsamt tryck må /' : pedalen är ett bra sätt att. få behålla kör- ibanan för sig själv utan att nämn- värd fara eller olägenhet uppstår. I motsatt fall är det inte i bilplå- ten det gör mest ont. Vil man inte följa N'TF:s 'begäran är. det bäst att måla & över de gula strec- ken, a oe . : Dagens Nyheter - Svenska Landsbygden-— center partiets rikstidning — . meddelar att den ska upphöra att utkomma med innevarande års utgång.” Vi tycker matt det är beklagligt. i många år haft stor: glädje, av Svenska : Landsbygden, : som varit en av våra ivrigaste och ofta också "largaste trätobröder. Men å andra sidan ska, också vi upphöra. Det må wvara oss till vn Nr MN Aftonbladet” [CE närvarande är det" oklart vad. som . egenitligen. skall 'för- stås "med kyrkolag, en oklarhet som självfallet försvagar den. ga- ramtti : för ' kyrkan, som' regerings- | : formens stadgande ' är ' avsett ' att utgöra, Inte - minst. "angeläget är, att” a” kyr miedin-. skrivas i partiet samtidigt som svenska kyrkan, givetvig med. rätt för :wederbörande att, senare ut- träda. ur "detsamma, . är otillräckligt, I. en rad ämnen är dock avsaknaden av god litte. rattur' ett allvarligt hinder för de studerande. Det finns f. nm. mycket ” litet som pekar på att studietiden / kommer att: «minska, Sydsvenska Dagbladet Det är inte lätt att välja kom. munikationer. det, trafiksäkrare än bilarna, Nästa dag säger statistiker, att flyget är sex gånger - farligare - än bilarna, Vad Iskall man) tro? Den ena sortens statistik kan vara sju gånger lögn- aktigare än den andra, tror. vi, Ena dagen påstås att flyget. är många gånger Pål. i Västerbottens-Kuniren Konrespondensinstitutens > elever | får kännas wid -en 'portohöjning med - 100 procent enligt beslut : av den majoriteten. Ett underligt sätt att premiera flit och framåtanda, iksd. ociald fr : : Sundsvalls Tidnin g För wår idel kan - vi "icke finna annat än" att kollektivanslutningen till "det 'socialdemokratiska partiet skulle kunna ordnas, ännu enklare och . må ett sätt, ' skulle, föranleda mågor ytterligare diskussion, Borde helt enkelt varje medborgare redan vid födseln in- 1 Grönkö ings Veckoblad som ' knappast - I Konselj" avvisades erbjudandet till met från Lunds Kainevåls- flytande över de "ekonomiska frå- gor, . vilkas ' statsrättsliga karaktär för närvarande :är "omstridd, Att principen (måste mara att i, görlig mån stärka kyrkans inflytande över ”sina' egna angelägenheter borde vara självklart -— motsatsen skulle "vittna 'om' en :förstockad bundenhet vid en. av utvecklingen sedan länge passerad syn på ' kyr- kans. natur och ställning" i:sam- hället. : : Svenska Dagbladet ” Studietidén är" för universitets- studerande i flera' ämnen — och |. Sh OR oe Pre Det finns ett: angenämt ”otids- inte. minst. i: språken - —. betydligt längre än som ' ansetts som nor- maltid för: examina: Orsakerna härtill är , många, "FF åtskilliga fall förhållandet med bristen 1 på lärare... Men också av. saknaden . av lämpliga - kursböcker kar förlänga studietiden. . I några ämnen ti ex i stätskunskap ? hår man på senare tid: fått ganska bra läroböcker, ' wilket. är. så , mycket betydelsefullare "som' antalet lärare der . 'oss. "ännu "på : paket som vackert rött: ähoplackade” och. inte tejpade, "och 'de' erinrar ' oss öm barndomens : : jular med. . bjäller- klang ” julrushen, é om ett lån på högst. 5.000 kr. för att staten skulla » kunna ge” "statistidkar institutionen "wid Lunds 'universitet förrätta ' tentamen i ämnet stati- stik för ekonomexamien,” Orsaken tilt avböjandet anses wmara att mar uppfattat , erbjudandet som sett ironiskt spex. ci I det här fallet är. det. inte. Karnevalskommittén ” som : uppträtt spexartat. Det har i stället -myn- digheterna. gjort när der -förmenat: enligt drag över våra jultidningar, och fråga är” om inte" just detta är "den 'bästa mötiveringen ' för deras : fortsatta. exisbensl De” bju- r fjärran” den. imotoriserå le, " Nän mi läser dessa rader, på tröskeln till julen, är mi alla fyllda av ' förväntningar, ung som 'gam- mal. Och först ville jag bringa er alla: en önskan om en god jul, full; av. "glädje och värme. - den glädje och värme, som bor i julbestyr, julklappar och jul stämning och ullt detta' som hör julen 4dill.- Hur gott det är' att Uppleva. den ' sidan av julen vet vi Men när vi sämlas i kyrkan till julbön. och julotta och julens ala andra gudstjänster är det barnet i krubban: i Betlehems stall, som fångar wåra tankar. Vem är han? Ved väll pra med 055 att göra? Vad vill han mig? . Omkring Marias: nyfödde son finner vi i” evangeliet em skara sökare och väntare, som har fun- mit ett svan på sådana frågor. Vi Nn För" Löhölms” "Tidning av kyrkoherde Nils Oderstam; 4 na igen lämgtan- sången och av. hans kärlele då 085 som; vet, att där hör vi hem- ma, i hans wänld "och & hans rike. oss själva i dem. Ty en innerst i wårt hjärta bin- der. oss samman med. dem.> När de stod vid Jesu krubba, då visste de, att 'deras: längtan hade. kom- mit hem och att deras väntans |tid van slöt : Platsen där Jesus låg var så > nära: Gud -och. him- melen att. de kunde höra ängla- gå -hem med något himmelens glädje i sina hjärtan, Vi ha alla upplevt eller . anat något av detta i Ji vet, När vi hör je bc esu närhs fär vi upplever i. evangeliet, när. Jans ljusa gestalt, när ärmen och styrkan i är det något inom . In jilhet och andalt inför Jesus jag så känna igen mitt hjär- tas djupa behov -av frälsning och ds svar på dess bön, I der: still- heten finns det en glädje som blir kvar, när allt det andra i vår jul "möjlighet "att sam, Den store grekiske läkaren|känner dem väl, Maria, herdama, bara” är minnen, Hippocrateg kunde ur dess rot ut-|Hanna och Simon, de Och mu vill vinna ett narkotiskt medel motlöster och alla de vise. från åt alla som | Gud ge den gödan kramper, pch de som i bibelm|anar bakom dem. ' - nås av evangeliet om hur han nämns som ”besatta” sökte med Och när wi nu möter dem på karna fö Äl 065 för att vi skulle julrosens saft bot för sitt lidande. nytt i jul, så kommer vi att kän. | Den 'andra plantan är mindre uppmärksammad genom "sitt utse- ende än genom den mystik som är knuten till den. En gång, så förtäljer legenden, war : misteln skogens vackraste träd, välväxt och högt men sedan: Kristi kors för- också och blev en liten oansenlig buske, ' wilkjeri inte en gång för- unnades att föra en självständig tillvaro utan måste nöja sig med en snyltgästs försmädliga liv. Från den mordiska gudasagan känner wi också berättelsen om Loke, som dräper den ljuse Balder med som " det som läke- och trolldömsört och än i dag tror man att det träd mis- teln vegeterar på är skyddat mot insekter och blixtnedslag. Både i Sverige och England rängde, man; i stu- ; befrämja god vä- gröda, Till storstadstorgen: hittar den all- tid wägen vid juletid. När i dag pyntar våra julbord och talk- kronor med mistelkvistar kan vi emellertid komma ihåg att män. niskoma redan för 2000 år sedan till och värderade den Lilla busk [er pil av, mitelved. Sedan dess kände har Brea som prydnad och .läke- domsört, Tore : Leth. sammans glädjen. som I ser. denna julbetraki signad Julhögtigt NE en vi a födas på nytt till Guds barn. varma önskan är att vi alle- måtte få mötas i den (Och så önskas ni alla Oo du; aliga, o du heliga, påde- ande juledagt , och tiden nu är fullbordad. Min själ var kd, Gåvor heliga, outsägliga gav oss Krist syre hälsad! jet, ' frälsad. Världen är ' Fröjda, fröjda dig, o krtstenhett, NY a
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.