"sig. gällande lag, men det berättigar sin hantering i strid med lagens : LAHOLMS TIDNING den 27 d Månd. Etter att ha blivit ötersvallan- de hjärtligt mottagen i Moskva begav gig Pakistans president. :Ayub Khan i mitten av! decem- , ” "ber till Washington för att upp- 'vakta president Johnson 1 Vita huset. Under loppet av januari skall även Indiens premiärminis- ter Chastri bege sig till samma "adress; Båda de' asiatiska 'stats- 'männen har samma ärende, De "vill var för sig söka återfå det; amerikanska stödet åt sina re- 'spektive länder, vilket indrogs då Pakistan och Indien råkade i 1u- ven på varandra i somras på "grund av Kashbmirkonflikten. För "den' amerikanske presidenten blir "det inte så lätt att tillmötesgå de- Tas önskningar, även om USA i princip är villigt att även fort- sättningsvis stödja de två Jländer-. ma på den indiska bk 4 Kinas, skugga ber 1965 "LT = SK 3 ger ena sidan och kostbara milis tära rustningar och företag å den andra är inga goda bundsförvan- ter för ett utvecklingsprogram av den art Indien behöver. Men re-" geringen i New Delhi måste ock- - så, enligt amerikansk uppfattning, visa lite mer förståelse och til mötesgående gentemot de- pald-" stanska kraven ifråga om Kashmir. Pakistan å andra sidan torde av- president Johnson få : allvarliga . förmaningar att avstå från gn flirt ” med Kina, vilken just syftar till "att sätta Indiens regering under:” tryck. - Vad kan man | hoppas av de båda asiatiska statsbesöken i Was- hington? Kan president Johnson få de båda statsmännen att förstå, : att Pakistan och Indien sitter i" samma båt och att om''de inte drar den logiska slutsatsen härav, ' alla amerikanska Nr inligto 20 =" Amerik na hyser k ivis den uppfattningen, att förut- ” sättningen "för en fortsatt ameri- kansk hjälp måste vara, att Kashmtirtvisten bringas. ur värl- «den. Ty endast om fredliga -för- hållanden inträder mellan Indien och Pakistan, så finns det”en "chans, att de båda länderna kan vuppnå .en ekonomisk och social - utveckling :av betydelse, I varje ' fall. torde president Johnson på- > .peka, för båda 'parterna,: att de ' själva måste utarbeta program och -, »ge: till, att något effektivt blir ' gjort för att lösa alla de svåra problem de har att brottas med. Han kan och kommer säkert att ' påminna. dem om, att USA hit- tills beviljat: båda staterna om- "Kring 10 miljarder dollar var i ut- vecklingshjälp, men att resultatet: ” härav icke blivit sådant, att den . ” amerikanska kongressen är benä- gen att fortsätta en dylik. välgö- . « hjälp å — hur omfattande, de än blir — att visa sig. otill- "räckliga att bromsa den kinesiska ' floden, USA har ju genom sin alltmer stegrade insats i Vietnam till fullo bevisat, att amerikanarna. är: villiga att: hejda den kinesiska ; frammarschen » i | Sydost-Asien-", Uppgiften har visat sig svår nog, och Indien och Pakistan borde vi-. :| ” sa mer förståelse för den och icke genom sin. inbördes, tvist försvåra ” den, . 'Kinas' skugga" "ligger ' nu "och, . framgent över hela Syd- och Syd-: ost-Asien. Den kan fås'att vika 'ändan blott om Indien och Paki - stan äntligen: gräver ner ,stri s "yxan sins emellan' och”méd' ull " kraft ägnar sig åt sina egna'lä ders ' ekonomiska ' uppbyggnad. : "Först då så" sker, kan de båda räkna med Amerikas och hela västvärldens oreserverade ': stöd. Det är en självklar sak,' som pre="? - sident ' " säkert k "renhet, som icke ger "resultat, Denna amerikanska in- "ställning är förvisso begripig. Indien, som nu lider svår hun- - nen-'anlägger "samma" synpunkter ”gersnöd, kan icke ens nödtorftigt "livnära sin befolkning utan amer det kinesiska hotet.” Men:'en sov=< ilrand . Enligt Washingtons åsikt > = "är svår att bestrida" — har h ” dien inte heller själv gjort några - större ansträngningar att förbä! "ra sin situation, Agrarreform ” na, som utlovats, lyser alltjämt i 'stort sett med sin frånvaro, Hunz "att klargöra för dem. Man har skä I att antaga,. att även Sovjetunio= KR på detta problem, med hänsyn till | detisk fredsmedling mellan Indien ” och Pakistan, sådan den:redan er” bjudits; torde 'dock' icke ske: utan” vn baktankar,. Den är givetvis: för= >. bunden ' med "Moskvas . "hopp och 7 2 önskan att vinna ökat" politiskt in- ; flytande på hela den indiska So kontinenten, « vi |, "krig i Sydvietnam, Viet cong har ” vietnam .mot Sydvietnam, .Där-' ” den av kriget i Vietnäm visar åt- 1. mera betydelsefull roll i motive- utveckla . ett” : kärnvapenprogram, , vilket skull göra "det .möjligt. för - förfoga över ett"antal . interkonti- "tat; bakom viet cong finns Nord-: "De: amerikanska motiveringar- na för krigsinsatserna i Vietnam > - växlar. Det hittills mest använda " argumentet har varit att USA:s : ” soldater finns i Sydvietnam för att "skydda denna fria stat från ett : angrepp av en kommunistisk 'stat, a Nor ”Törelsen. betecknas i denna argu- ”mentering som ett verktyg. för den” nordvietnamesiska regerin- gen? utan: egen ledning och utan egna. politiska mål. Från ameri-. . » kanskt ;håll har förnekats det för yttervärlden fullt uppenbara fak- - tum, att 'det pågår ett inbördes-: : gripit. till. vapen mot regeringen . eller -rättare sagt de växlande "regeringarna: i Saigon, Kriget i Vietnam har inte börjat som ett regelrätt militärt anfall av Nord- emot har Viet cong-rörelsen re- dan .från början fått både krigs- materiel ' och: .ekonomisk bjälp från Nordvietnam, men först på "senaste tiden har reguljära nord- - vietnamesiska I Viet ,congs sida.” : ' Den officiella smerikinstla bil skilliga ' drag, som föga stämmer i sammanhang med denna fara. - Visst kan man vara orolig för vad det röda Kina kan komma, sernas . revolutionära glöd : bli farlig, men ändock påminner Mc Namaras -- agerande i Paris om' den kända metoden att måla fan på väggen för nöjet att få piska "honom, Det är möjligt att Kina ” om tio år, så som Mc Namara säger, kan förfoga över ett an-. tal robotar med kärnvapenladd- > ningar som från kinesiskt territo- rium kan sändas både till Af- . rika och Sydamerika, men är det . sannolikt "att kineserna :' också "kommer att göra det. Ja, vi skail "nog verkar det föga troligt. USA tar och Sovjetunionen över flera hundra,' men både” amerikaner: och ryssar 'har :Järt sig, att. det inte "går "att: utöva - politisk ut-" att ställa till och visst kan kine- "inte söka spå om framtiden men ' " självt förfogar redan 'i dag över ' minst. ett tusental sådana robo- - ”MeNamära målar hin -på Väggent "Av fil. lic. Karl Lindegren. ” ”momkäget måste ställas in i sitt bomshot någon gång i i framtiden tvinga fram kommunistiska 're- volutioner i Sydamerika och Af- rika är ju obefintliga. USA -har; makt att förhindra ett eventuellt: kinesiskt kärnvapenanfall ' Hotet från Kina ligger på ett helt annat plan. Det består i Ppro- Ppaganda och infiltrering i u-län-' derna för att sätta igång kom- munistinspirerade ' revolutioner i Aktuell - re rnentar reda 'sig för att eventuellt överta regeringsansvaret .. 1968? Ja, inte genom att ägna ' allt för stort ut- rymme åt frågor som exempelvis det kommunala sambandet. Då är det långt viktigare att sätta ihop med]1 vägar som preparatet når kunder« na. Att' slå ner på en enda tills werkare av lyckopiller är inte hel- ler vare sig rättvist eller tillfyllest. Är inte tiden mogen att, på det internationella planet. ta upp frå- gan om samtliga de centralstimu= dlengs . vara eller icke ett ' anti-i verkligt konkreta förslag, men ett dessa länder, - Ki na har ut- "övat stor aktivitet härvidlag men' "resultaten har åtminstone hittills' blivit ganska magra. Inte i något enda u-land har en. kommunis-; tisk revolt med framgång kunnat genomföras. Tvärtom har beslag kunnat noteras, mest anmärk- ningsvärt i; Indonesien, Redan etablerade kommunistiska regi-' mer kan säkerligen inte heller "störtas genom att USA lägger ut' bombmattor : över deras 'territo-' rier, De kan 'störtas endast om' folket reser'sig mot dem. Inte: heller . kan ett politiskt ostabilt' pressning genom atombombshot. "|' Chrusjtjov försökte den taktiken ibland, -men efter Cuba-krisen 1962 har det varit tyst om dylikt: hot. Kineserna är säkerligen inte "od än att de också kom- ' överens. med | verklighet Den "utgör ett foto," i vilket för ameri-' mer att lära sig denna läxa. De- ”kanerna ogy företeel: retuscherats bort; rp bakgrunden: ”hat altid Kommunistkina skym-' ietnam ; och bakom. Nordvietnam ifns. Kina har den amerikanska statsledningens talesmän sagt, Nu har" Kina av. självaste. försvars- minister Mc Namara tilldelats en ringarna, :- - varför . USA utvidgar kriget i' Vietnam! Inför -utrikes- ministrarna . i atlantpaktens” län- der: som varit” samlade tull” sed-- vanlig! koj ferens i Paris, Bar Me framställt + Kina . som, E och. militärt | hotfullt.” Han! ansåg, att Kina håller på att. > kinesern: 'att- inom "cirka «tio, år | ”nentala: "robotar. "med atomstrids-' "laddningar. Med hjälp av denna 1 + skulle', kineserna” :- Men en sak börde i alla hän PÅ DET KOMMUNALA OM-. . " RÅDET öl, då har åk åstadh mit en försagdhet som är bekläm- mande. Där resonerar man nor: malt ihop sig på ett så tidigt stadium att väljarna får svårt att Fullmäktigeförsamlingarna vandlas i stor, omfattning transportkompanier , som . förs]: runt av samspelta. kommunalpam- till par, Ingen kan säga att detta är. en god ordning, Det tar död på medborgarnas lokalpolitiska : in- tresse, skriver Eskilstuna- Kuriren (fp): ” Bryt samvregerandet! Det är en rekormmendation som börjar dri- vas, Inte minst de socialdemo- kratiska mngdomarna är ivriga på att åstadkomma en sådan för- ändring.' Det receptet är inve självklart verksamt, i all synner- het inte så länge man på social- demokratiskt håll så envist vär- inar om det valtekniska kommu- nala samband som håller kvar lokalpolitiken fångenskap. 1 or ikspolitikens delser vara möjlig. Lossa litet på partibandan! Acceptera fribyta- re inom alla partier! Uppmuntra självständi i fullmäktige församlingarna i stället för . att behandla , den som ett orosmo- ment! .Det skulle öka intresset och det är inte alls så farligt för partierna som en del tycks ha för Hur kan det förresten komma sig att man är så rädd för per- sonliga nyanser: samtidigt , som man låter nyanserna mellan par- tierna slätas ut innan någon "utomstående" har hunnit "note- ra dem? UPPVISNING I LAGTROTS 'Till tre månaders fängelse döm- de på, tisdagen rådhusrätten , i Malmö fru "Wadner för hennes befatming med Radio Syd. Det är andra ' gången fru ':Wadner döms för "brott mot radiolagen, och från den synpunkten är det snarast märkligt ' att domen. i första, instang inte blev, hårdare än förra gången, kommenterar Svenska Dagbladet. -Det är lyckligtvis sällsynt” i vårt land med så flagranta upp- visningar i lagtrots. Många lag- brytare kan som = förmildrande omständighet åberopa att de in- te riktigt förstått vad de gjort, att de handlat i överilning eHer att de varit offer för vidriga om- ständigheter, Men fru Wadner vet precis vad hon gör: i kommer- siellt syfte håller hon på med klara bud. Det är ett oursäktligt beteende. Fru Wadner må ogilla ee. nöja sig. "med att. i " demokratisk ordning "värka. för de lagändringar hon , utifrån , sitt synsätt finner: påkallade, v : 'BOSTADSBYGGANDETS i ÖKNINGSTAKT - väsentliga: bostadsbyggande de kritikerna, . Varför ,'inte : söka bromsa konsumtionen i stäl- Fel? Det" går inte konstaterar nu Industriförbundets T idskrift . . Det är .sannolikt ' inte "vealis- tiskt att räkna med att" det: på något annat område går attstad- komma motsvarande -samhälls- - ekonomiska effekt genom. mer eller mindre radikala ' ingrepp i konsumtionsdämpande syfte. Det subventionerade bostadsbyggandet med åtföljande offentliga investe- ringar i infrastruktur, "liksom » byggnadsindustrins situation som , löneledare i en överhettad bygg- " konjunktur, har här en helt do- . minerande betydelse. " Dessutom — och detta är inte minst vik tigt — kan industrin inte öka "sina investeringar i byggnader 0. anläggningar utan 'att det först skapas 'ledig käpacitet' inom . byggnadsindustrin. Begränsning- ar inom annan konsumtion kan .inte skapa motsvarande. utrym- me för ökat ; industiribyggande annat än på mycket lång sikt, ' . Ovanstående. ger "ett dystert perspektiv, som emellertid kan » förändras genom en omläggning av bostadspolitiken, ': Den nuva- rande "låsningen i ett reglerings- och In ät ingstänkande J, genom. hot. om kärnvapenanfall, | Alltså, menade "kunna lägga Sydamerika, och Affe. rika "under , politis utpressning ifall länderna | dessa. världsdelar "inte godkände de krav Kina ställs . jide- -på dem,-d..v-s .attrinföra ett istiskt samhäll y | svarsministern, ; måste den fria världen se till, att "den inte hamnar under Kinas ty-' : företaget ingen som -helst för- 4 " förräntning av det satsade' kapii : Norrbottens. Järnverk 'i form av ' anställd." ranniska världsherravälde, Viet: Staten har satsat 343 milj, kr i Norrbottens Järnverk,'- 300 milj. står” kvar” som; "aktiekapital och +43 "milj; ut”. gamla förluster. Normalt ger räntning på . detta "kapital: Vad betyder: då detta? pa FIN äg att man skulle' kräva en talet motsvaranide den som goda "privatföretag kan ge. För att be- tala aktieägarna 5: procent i ut- delning på aktiekapitalet måste de ha en förräntning 'på 10 pro- cent före skatt, Det räntelösa ka- ” Norrbottens :Järnverk tgå ukten | Walter Reuther ras" ' ch att: genom 'atom-' skt land som Syd-=' ”vietnam överleva som självstän-" dig stat, om inte regimen bäres' .upp av folkets stöd. En av kärn-' punkterna i Vietnam-problemet 1 Jelt ett initiativ. — framsprunget som inte drabbar - dem bårdast som har det sämst ' vara? de över huvud taget ett terapeutiskt. värde som, för- svarar "en fortsatt tillverkning trots de uppenb skadeverkni När nu t.o.m, socialdemokrater- na börjar tvivla på sin framtid, är det hög tid att mittenpartierna på allvar börjar tänka på ett pro- gressivt regeringsprogram, ä H Skånska Dagbladet ” ”Riksförsäkringsverket har nu ta- ur datamaskinsteknilcen -— för: att | man söka gardera pensionärenna mot restskatt. Om de för verket wppger sina : extrainkomster gör mwerket källskatteavdrag” på" dessa varige- nom " obehagliga > skatteöverrask- ningar kan "undvikas. Förfarings- sättet förefaller smidigt och ser- Tyvärr innebär inte är, om den sydv .re=' geringen kan få ett sådant stöd. .' Svaret på denna fråga vet vi inte, | stöder San Francisco UD el Den amerikanska haokförenings- rörelsen står helt enig i sitt stöd för den amerikanska ' politiken i Vietnam, I en resolution som an- togs vid AFL-CIO:s' halvårskon- lade. den ' amerikanska ' landsorga- nisationen, som har 13,5 milj. med- lemmar, på nytt sitt fulla stöd åt alla åtgärder som den amerikanska regeringen finner nödvändiga "för att hejda kommunistisk aggression och trygga en fättvis och varak- tig. fred'i. Konventet uttalade. sitt "gillande av ansträngningarna att förhand- lingsvägen åstadkomma fred i Viet- nam och att inleda ett omfattande ekonomiskt. och | socialt åverupp- byggnadsprogram omfattande hela indokinesiska halvön. — Det ögon- med sin kampanj för ått med mi litära” maktmedel" lägga” under "sig "| Sydvietnam och -är:beredda att slå sig... ner.;: vid , förhandlingsbordet kommer kriget att vara slut, för- klarades det i resolutionen.- . Landsorganisationens ordförande George Meany underströk för kon- ventev” i sitt "inledningsanförande att striden i Sydvietnam står mel- lan. frihet och goda förtryck. Syd- vietnam måste försvaras mot kom- munismens hot, — Bara när mot. ståndaren kommit till insikt om att ingen militär seger är möjlig är det realistiskt att vänta sig att han i ärligt uppsåt kommer att söka sig till förhandlingsborde, sade Meany. - Bilavbetarförbundets - ordförande : förklarade -; Förenta Staterna inte har något val — Om vi underlåter att stå eniot aggression kommer : den att fort- sätta. Vår /regering gör. vad som måste göras, Men jag- vet. att för Lyndon: Johnson, liksom för Jack Kennedy, är freden' det främsta, det enda syftet. vt I ett anförande siktat > un "kon! ventet uppehöll sig också president s fackföreningsfolk vent som nyligen avslutades utva-' Vi nämn TOh ”" eg "vid vi sade bl. ar «vs 4 "Varje dag frågar "någon: Var- : för är vi i Vietnam? Och varje dag vill jag svara: -. ' Inte av ekonomiska skäl, Vi ger ut en "förmögenhet där, vi förvär- Inte av "missriktad: stolthet; vår ra söners liv är ett alltför högt pris att betala för nationell fåfänga, i -Inte i erövringssyfte. Vår käns- la för andras rättigheter och hi storiens hårda behandling av eröv- rare fäller domen över imperialis- tiska ambitioners moral och logik. Wi är i Vietnam därför att vi känner oss djupt förpliktade och drivs av en önskan att främja fri- hetens ' sak, väl medvetna om alla | våra tillkortakommanden, ' om 'alla a Det svåra valet : i Jag vet att det inte alltid kan! se så ut. Ovissa politiska förhållanden överskuggar ofta. våra, grundläg- gande syften. Våra egna mänskli- ga misslyckanden — vare sig vi är politiker eller generaler, diploma- ter eller journalister — kommer oss att ifrå asätta om vi följer: rätt "Ingenting : kön kanckö "står direkt strid mot den sak :vi arbe- tar för :som: våldsmetoder. för. att främja den. Inte ens frånvaron av alternativ till. våldsmetoder för att bemöta "aggression. ; minskar, vår : avsmak för dem. i Hel Imed att deldarera, /något som i våra” misstag som nation och f folk. le blick "då: kommunisterna ” upphör : ! riksförsäkringsverkets nya er ant folkpensi t varje fall de som endast har folk- pension och på grund av avdrags- bestämmelserna. därför ingen skatt alls borde kunna få slippa. För många och. framförallt för "dessa äldre ter sig deklarationsblanketten krånglig nog att fylla, i, >... . Västerbottens-Kurirén : Vvosaans : Denna - den . 'gänsatlonellaste av alla tidningsnedläggningar, i 'Sve- rige ..kommer att följas av. många fler., Även -”det: fria ordet” cen- traliseras' och [koncerneras,. Till att så sker: kan det anföras, av ut vecklingen betingade och tvingan- de skäl, men det kan också frågas som .så många tidningsmän "frågat varför- somliga tidningar går men andra, inte, Kanske lyder de bara under. den blinda, lag. som säger att åt dem som mycket har skall mera varda givet. >... Jordbrukarnas, Föreningsblad ; Kommun: "parlamentarism. skullé leda” till” att kömmuneröa 7 från- händer -sig- praktisk: och ” intres- serad ' medverkan från ett - stort antal människor i flera partier och i stället fick ökad mealktikon- centration till : eltt fåtal ledande företrädare för ett majoritetsparti eller grw ing: ' Alltså . tt till vad som: i själva. verket. är önskyärt, > Sundsvalls . Tiäning U B utet atv åra in, Preludin- Men :först när alla: hänvä och vädjanden var fruktlösa av- utt | fyrades det skott som ekade över världen: Först då kanonen dånade vid Fort Sumter tvingades Lincoln med” tungt hjärta att svara med samma mynt, Och först då förnuf- tets . stämma tystades av angripa- rens framfart tillgrep vi våld. till frihetens försvar - dan 1941”, ., .« "Stockholm (TT): Bostadsbyggandet Sverige” lig-! ger på en mycket hög nivå" vid I - jämförelse, . Företaget har, i runt tal 3400 anställda. . Kostnaden ' för utebliven Kapitalförräntning skul le alltså" uppgå till 10000 kr per (Sunt Förnuft) måste brytas och ge plats för en fritt fu d stad: knad. FINANSMINISTER STRÄNG NE i har gjort "hedervärda ansträng- ningar för att hålla tillbaka stats- . utgifternas ökning, "skriver ar ll jur. C. R Pokorny il. tidningen" Företagaren: . eo Men: det finns tyvärr alltför många utgifter som. ökar auto+ matiskt i enlighet med de inte alltid så visa beslut, som riks- dagen fattat, Där skulle man en= dast kunna bi upp t ”skatmingen måste tydligen skär- pas . ytterligare. Detta är också |stads! rätta vägen för. att. dämpa den t "ef- nyligen redovisad . OECD-rapport ger besked om att vi har den högsta lä ih per | + Iduktionen In i är möjlig utan all |Å Iman råga om a bistadbygg sandet på "apot Jo ;var- en åtgärd - som knappast. ka få nå- gon större effekt. Det är, på hära Det är en unsvarsfråga som bör föreläggas läkemedelsindustrin som en" prövosten." - Handelstiditingén. . 'pe r söm p poli ormalt förfogar över, räcker inte för ef. feletiv övenvakning. .. Därför» vill att ” myndighet EET ne Palme I spetsen går in för verkliga krafttag för trafik- polisens" räkning. Vi anser nog att polisen kunde ha fått de pengar, som 'nu går till: ”teststationerna runt 'om i landet för kontroll av bilparken.' Här har en jätteappa- rat: satts i gång för att "utrangera odugliga bilar, Statistiken för det första året visar att en ringa del av de kontrollerade fordonen bes hövt beläggas med körförbud; De flesta felen "som nödvändiggjort efterkontroll har. f. ö. rört strål- kastarna, bromsarna och st; rättningen, Kontrollen av dessa detaljer ' "kunde polisen, om ' den fått ökade resurser, ha skött lika bra, Deip behövs inga experter för att pröva en "bils bromsar, styr- inrättning och däck, — och under den mörka årstiden strålkastare. Motortralik "Även inom den militära sektorn har, icke sberättigade tesor. företa- gits i allt. större omfattning. Stats- revisorerria framhåller, att mer än hälften av de 116: miljonerna faller på försvarsväsendet," . De. högsta herrarna har". företagit” auppmärk- sammadie långresor. : : Försvarsstabs- chefen har gjort en ”jordenruntresa och ' ”inspekterat” ett - par - ioiffine= . rare i Korea, och: anméchefen har rest på studieresa ' med fru till För” några "år sedan” beviljades chefen” för” kommandoexpeditionen strax före sin pensionering em stu- dieresa till: Kina; där, han fram- höll det goda: förhållandet mellan t) | Sveriges och folkrepubliken Kinas krigsmaliter,' ' + Nordvästra Skånes Ti och: följaktligen är r det enklare att de ' ; ogifta går över till"att falla sig fru än att de gifta börjar Kalla vig "fröken. -- "Något. ivedje. förslag Vår. fula” gatumiljö - . behöver föringivare | Stockholm (TT). - "När eb gäller de ting som. ska- par vår. gatumiljö, 't. ex. skyltar, kiosker. och trafiksignaler, önskar mwerkligen att en grupp kun. niga personer skulle få ta itu med att . koordinera ' gatuarkitelkturens alla fula och udda. inslag, säger industridesignern Sigvard. Berna- dotte i en intervju i tidskriften varligare å på inves- teringsmöjlighetenna" "inom andra sektorer i samhället, jr on" Det än rimligt att "vänta sig, att |A hr Sträng i statsverkspropositionen att säga nej till ett bo- 1.000 invånare å "Europa. Det Pe tyder . att wi nu passerat även Sovjetunionen, som hittills legat ett steg före, konstaterar. Industri- förbundets if Det : kan ' "vara en ringa tröst - för de mänga, som ändå inte kan räkna med bostad inom anständig tid. Men jämförelsen ger ändå, ett belysande mått på bo- sbyggandets storlek. Detta bör ställas sammen” med bostadsbygg- terfrågan ch på a hållet motar- beta överansträngningen. av Jan- dets "resurser. . Värre blir det I kanske att däm- pa kommunernas .och landsting- e S iver att ' investera. ' hackat tiken genom nya riksd Men ' det 'är' föga "realistiskt att tro, att sådana åtgärder överhu- vudtaget kan diskuteras, Man har därför ur statsfinansiell' synvin- kel endast den ' motsatta . vägen att gå Kan man inte hejda ut- giftsökningen tvingas regeringen och riksdagen att se till att stats- budgeten utjämnas” genom höjda cstatsink Den bes -SOLGÅVAN | :- TILLBLINDA nadsutn , Som vi- bygga cirka 1,2 miljoner ter, som också vara I ge. nomsnitt större och bättre mutrus- tade än de nuvarande, om efter- sor att wi fram fill år 1919 bör | sekt stadsbyggande av här antydd om- fattning. En sådan expansion skul- le. vara ytterst allvarlig. för, ba- lansen pitalet att söka. sig dit bostads- behovet är störst och som sam- tidigt ger förmtsättningar för en våra IgSreSurser. Att deta dessutom skulle ge vid- gade” möjligheter även till nöd- väns » produktivitetshöjande in- frågan skall kunna tillgod Tel bostadsbyggande av den Ett. dustrit ingar - gör kravet så ej 1 i d ordningen skulle förutsätta e be- öka av in- vesteringarna & ler än den förväntade tillväxten 1 samhällets totala mvesteri sätt förbruka våra ökade möjlig- heter till I (227900326 : uttalandet, att &å snabb expansiva av bostadspro -ingsresurser. Frågan] är om det är vettigt, att på detta |" y eo bEnEögbaeA Agia Tånga dead HN FÄrd HAL g bob UrbIN ad HERA bE AIN oc Aa TRE AV FYRA av de reumatiskt sjuka ÅR KVINNOR Kontrol Si lait Sö0sa SKURAR EM KLAR :Joch skyltreklamens livgivande, in- :Det finns ; god ' anledning att granska dessa saker lika: väl som granskar » byggnadsritningar och "kollar fasadsträckningar. Ett bra exempel på vad som kan åstadkommas näl man tar ett grepp på iden här typen av miljöutform- ning är: Stockholms tunnelbana, menar Sigvard Bernadotte, Där upplever man att ' en fast hand hållit i trådarna och koordinerat även” de små inslagen. : Bi inte gäller allt vad reklam och skyltar heter. Reklamskyltar hör till stadsbilden och livar upp den -- men de skall vara bra gjorda. !p, Höghusen; vid Hötorgscity skall naturligtvis ha reklam på gavel- TRA att en hyfsad utfc Särskilt i Tyskland kan man finna exempel på hur tråkiga nya stä- der blir därför. att de saknar den atmosfär som skapas av just fasad- slag. ät Samma grundsyn präglar Sig- vard Bernadottes uppfattning om förnyelse, Att förnyas | 3 — det är ju stadens kv! Vi måste finna . oss i att gamla hus rivs, men vi måste också wara på det klara med ett det är ett svårt problem att skapa den rätta ba- lansen mellan ”fritt fram för gräv- ” och bevarandet av en viss homogenitet i stadsbilden. Vi måste. inse att värden och normer förändras och förnyas i ett levan- till 4 titel (mad eller i "diskussionen... Det är en. god- : tycklig: språkkonvention att fruti- teln varit reserverad för gifta, Fru kommer av Freja, och fröken: bes tyder ”Titen fru”. on > Dagens. Nyheter I statskyrkani blir” få alla 'med-, Jemmar "av: födseln; Lyckas ' man inte 'få någon rätsida på bostads- politiken är det kanske lika bra att införa samma" system för; bor stadsförmedlingarna. i Aftonbladet ja, SR Ad . ; [ETT ORD” PA VÄ (CEN Ty så älskade Gud världen, att han utgav sin enfödde Son, på det att var och en som tror på honom vall” icke. förgås utan hava evigt IVe sa | JOH. 3:16. Vilken gränslös kärlekt Gud har älskat världen — den pda gudlösa, syndande mwärlden. - har förtjänat att förkastas och straffas, Den besvarade kärlek med hat, offer med egenkärlek, - Han inte hade överseende med den och fördrog den. Redan det är oändligt stort och oförtjänt. Men han går ett långt steg längre: Han älskar wärlden. Jae så ' högt, att han gav sin ende Son till värl- dens Det: största offer som kunde I brings det dyrbaraste, jy det enda han hade utgav han t dem som hatade honom och inte wille Han ville göra frälsningen möjlig för deny — och frälsningsvägen enkel. Ingen skulle behöva förtap- pas. De skulle bana tro och där- med få evigt liv. - Vilken oändlig kärlek! Ett är i' varje fall säkert: Jag är älskad, Så älskade Gud världen all, att hamn utgav sin ende Son, "de samhälle bch någon evigt giltig ” (Forts, å sd 7 latt var och en som på honom” tror, skall få" ett” evigt - liver stora! > något sådant). har vi inte sett' till" le ha med honom att göra. N Men ändå har Gud älskat den, - bara t i
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.