+ > får betecknas som underbart att då 4 LAHOLMS TIDNING - Livsmedel: Riksdagen! beslöt under hösten bifalla en motion, i vilken be- gärdes, att avfallsprodukter skul le mnyttiggöras. . I. den , i wvåras framlaod 3 ånekad: —=LT Torsdagen den 30 d ssember äo0 1965 LT: = ur. avfall " Ogekligen. är de en underlig ner vår Tivsmedelsproduktion, så satt vi tvingas -tära på wärldens' telstilleå och att utsläpp från industrier och tätorter inte bara orsakar föras, Genom ” tillämpad mikrobiolo- sedan vill öka livsmedelstillgång- en genom att ta vara på avfall, [nån ” Svälten i världen är så stor att vi troligen "aldrig kommer att bemästra den, En viss livsmedels= gisk kan avfallsp dukter : 'renäs': och. .oskadliggöras | och användas som råvaror för prod v kan naturligtvis äga tum ; genom": nyttiggörande; av avfallsprodukter, men hur många att förflyta in- mikrobiella . produkti Framställning av näringsämnen, hette det, är 'ett av ide områden där vevkningarna av . biologisk forskning skulle för” mänsklig- heten kunna bli till största nytta. På miknobiell väg kan nya typer av billiga födoämnen produceras, som'å en framtid kan hjälpa ut- vecklingsländerna att trygga de- "ras livsmedelsförsörjning.. +. Nu I, debatten framhöll hr Einar > Larsson i "Borrby (cp) att det vi beslutar om att utreda: rhöj- ligheterna att på. konstgjord. väg försöka - tillverka syntetisk "mat samtidigt som 'wvi har en masto- dning, som sina nan detta kan ske? Till dess! måste "vi lita på konventionella ' :metoder. . Nn > ”. : En annan & sak är att vi inte får hänge oss åt illusionen; att fram- ställningen av. syntetiska” "födo ämmnien : kan : klara --världssvälten. Råvarorna: till dem måste först "situation att man först vill skära; a | Fredrika. Författaninnor är inte som gam- fefter deras' död talar man skämt- isamt och med en lätt varnande dem,» Läsa "en författarinna som dog för" hundra "år sen? Nej, vet nån vad .. Hd . Men det "finns en, som 1856 satt på. en stenmur . utanför staden Bern och hänförd såg junisolen gå ner fylld : av. skönheten watt. hon. var tvungen att dq en vaniljglass. för att lugna ner sig, skrev om det. så att vi User SS Hon är. varken” genom Amerika eller' Bu- ropa. Sju jular firade homn utan- ällas och: värld de" största städerna kan avge I tillräckliga "mängder ” "avfall till ”livsmedelsindustrierna”,; för att : dessa” skall bli lönande: ' Föroreningsproblemet är emel- "föratt vi skall kun fiera 'geniknölar för att få fram. ett . förslag sond medger" att 'man kan skära ned den naturliga produk- tionen av livsmedel, en medbant- ning av försörjningsgraden, nn Hr "Larsson. hoppades att. om nian med mikrobiell "teknik, inte når önskat resultat, ' man; i "posi- tiv anda” kanske rent av -kan|- na neutralisera eller helst: 'nyt- --tiggöra avfallet; så” "att! våra. sjöar och mattendrag inte blir helt för” störda. 7 BLIR -VÄRNPLIKTSREFOR- > MERNA TILLRÄCKLIGT "vända: den "gamla "mindre kost- |] => råg va s ni ävande., mera ; IN; 1 en. j kol ventionella dens fö ole värnplikts re jon fö SS "All erfarenhet av repetitionsöv- : sRegeringen sköter sig inte. skilt: brister man i: -planeri a Eskil tuna-Kyriren ' skriver. : : - överhuvud. tåget.-å är "det just i den: medvetna uppläggningen på sikt som socialdemokraterna sär- "skilt brister, precis den konst som de berömmer sig av att behärska. De misslyckas redan med plane- ringen. äv » planeringen, Effekten börjar slå igenom, kanske tydli- gast på bostadsområdet,:. Samma brist på handlag kommer i igen in-, om den "ekonomiska politiken i stort. Man: förstärker konjunktur- svängar när. man” skall parera dem, Ena dagen talar man lug- nande om inflationsrisken och ut- är sen "normal för: den, Andra dågen slår man larm” om att det: brinner i. den egna knuten och att grannarna släcker, hos sig. Författaren Jan Myrdal förut- spådde häromdagen i en-vredgad artikel i "Stockholms: ningen att regeringen skall fall Id näs- ta åndrakammarval. Det föreföll närmast som om: hans förebråelseé riktade sig mot en fortskiridande avideologisering. Kanhända är det | enklare än så. Folk kanske trött- nar: därför, att - de, tycker att re- goringen. missk j STAT OCH KYRKA >. i or principiellt. oundvikliga, om ”ska” hålla. på demokratiska principer" är att kyrkan. får en "friare ställning, lik den' som andra samfund. har; att den inte” får någon beskattningsrärt, eftersom inga” andra fria ] "nomgrpande och innesluter mö: - punkt på året, : ”hingar under en lång följd av år visar att mer omfattande övning- ar i Mellan- och Sydsverige bäst genomförs' under hösten. Risken för stora 'markskador ä är då i-re- ; gel ganska -liten' och väderleken är gynnsam, vilket bl; a. resul- ke terar i låga sjuksiffror. Det finns all ' anledning för beakta detta vid fi hare ”nutformning. - .VU'.60:s förslag äl lagets när. sanska ge ' ligheter :till väsentliga förbi ringar. Det är då ytterst örbsre |: get: dels. att. tillräckliga förborer . vesursor |! är begränsade Man ' måste. vi- i städ! "dare inge att förmodligen bara loch- lertid så ston att forskningen bör, sv" I svarade" i; | obesökta "kotor, och” institut kom sfringande: efter för att hå ta Jhenx Inne kvar: : ? : och de militära myndigheterna att dä kyrkans" psalmsång ända Hus så gånger julade I hon.i USA, en fång r Rom, en på i Malta och tre gånger & Grekland, Ingen: har. ännu kommit på idén. .Jatt göra eri resa i hennes fotspår, «| Det skulle bli mödosamt nog, även om; man slapp vara huvudperson i alla, situationer, som mötte ”Miss Bremer”. där hon.drog fram. :. «ii New York var hon så eftertraktad att hela hennes dag gick åt till ätt evara på rena hövlighetsfraser . | ooh - trycka : händer, "Hon « for. där- "ifrån igen med känslan av att obe= brev: och inbjudningar; ". Fredrika. Bremer hade: redan 4 in- Iman hon-for till USA, förberett ett - stämmingsfullt och wackert tal till ; ” |skandinaverna hon visste skulle ta emot henne Hon hade talet i res- - | väskan tär hon lämnade New York och ".for « västerut. "Men. det kom oanvänt hem. igen. Fredrika hitta- de ett bättre sätt att komma till tals med sina landsmän, Hon bjöd upp gubbarna till nigarepolska och rev med.sig både” gamla och unga ien långdaris som. till slut gick i em. ring. runt huset. Och när hon Itill. slut blev - trött. så sökte hon inte. .upp ; lyxhotellen - utan » låg i syskenbädd -med'; gummorna hos PAPEGOJ PARTI OCH st PICKLES.. såg :. många "Amerika och ocillade myc- ' möbler. Bara några tiotal år: klang om dem och dammet över: !' Alperna, Och blev så. -Vem åt glass i Schweiz 1856 och. de fattar Alpernas storhet bättre än med någon modern snabbguide? | Det gjorde" Fredrika Bremer. Än-.: nu står! sig hennes "friska Syns" ; och ing gen dålig vägvisare ” för Sverige; fast hon egentligen bättre visste än en frisk" = När hon första gången kom till: 'ilna, som var så vackra och behag- 'Idet mest besvärliga av allt remer. fi i - Fredrika Bremers sätt att sa ' är 100 år efter hennes död, nyårsaftonen 1865, : fortfarande utmärkt om man vill lära känna ett nytt land. Hon reste ensam, red och promenerade, löste enk. laste'. tågbiljett och däcksplats på båt, Hon tittade föga må hi-, desto 'mer. på . folk, kläder, djur, meat, bordsskick och vanor. -... J det: att! själv agera papegoja på parties, gånger svara på samma ytliga frågor: ”hur länge har - ni varit. här? tycker. ni om Amerilka?, - vant ska. ni resa här- näst?” De fint uppfostrade . fruar- liga, men alltför lika klädda. Och att komma till ett hus där familjens medlemmar : envisades med att gö- tig resenär" [ Y Men det fanns saker hon gillade kommer: ångande med al sin lev- nädsenelngi och sin kamera: på ma- - |noör, som spärrar vägen. Ingenstans ra allting själva." Man måste ju tacka så förfärligt mycket för var- je liten tjänst! Den trugande: som aldrig ”Jämna- de någon 10 till konversation eller ens tillät ett man njöt av maten. Fredrika fick bjäntklappning av att ständigt behöva vara på sim vakt on något så trivialt som; pick- les! .- a "ljunktur. NN AMERIKANEN >> EN PRYDNAD FÖR JORDEN. : i USA, som mnu' har omwvärderats, Den amerikanske mannen, t. ex. han. som fått omdöme och kraft genom ett praktiskt arbete och kunskaper i livéts skola, ”Han är nästan: fullkomlig och en prydnad för jorden, denna fantastiske ame- rikan 'sam går under benämningen en self-made man,” När han idag gen, finner wi Fredrikag förtjusning en tmula yrvaken. Fredrika tyckte om Amerika som en stor och skön syster. Hon tyckte luften var tun- nare än i' Europa och strängare, men att landet hade ett varmare hjärtslag än Europa och, ett drag av energi och ungdomsstyrka Få Amernrika-resenärer, som ”kor- sar landet från: kust ll I kust i snabba bussar, har en tanke på så- dana upplevelser :som Fredrika Bremer beskrivit i sin äventyrs: berättelse om Hemmen i den Nya världen, Hon fick åka fri etatskjuts €na dagen, den andra . vägrade ångbåtekaptenerna att ta henne som passagerare, Inga skriftstäl- laninnor ombord! Under tågresan västerut ' fattade tåget eld, Fred- rika Bremer tog röken så kallt att hon satt” kvar i: sin stol på tåget och lugnt : såg ' på medan man släckte. - På hemvägen; malde hon att åka ”diligens.. Just som man skulle star- .ta försäkrade ressällskapet att vag- nen faktiskt inte brukade välta särskilt ofta. ENSAM '.OCH - FRI ec GENOM EUROPA. " Ännu mer strapatsrik blev Fred- rika: Bremerg fem . år . långa resa genom Europa : några år senare, Och det är här i den gamla wärl- den ' hon fortfarande har mycket att lära oss. I stället för att be- klaga henne för obekväma resvag- nar och dåliga vägar känner man en. stilla avund — tänk, att få ta sig fram genom" Europa så ensam och så fri. Inga professionella gui- der, hotellarméer och. flygvärdin- risken: att stöta vå svenska ' se- delser vidtas innan sin "helhet träder i kraft, dels att "övningar :”av . större - -omfattning genomförs vid lämpligaste tid- Misstag och- försummelser här. i psykologiskt om hand, anmärker A.r;be tet, De säger. ingenting” om de utlän- Mingar ..som ' kommer” hit..utanför "den organiserade invandringe: ”" Det. förutsätts att den fria in-: vandringen skall. minska ' sedan den nu organiserats, Det är. tro- ligt att så blir fallet, men. det kommer alltid att finnas männi- skor 'som- kommer” hit' vid "sidan om den organiserade invandri en. Det är troligt att: den - vandringen, periodvis kan fåt tydande : omfattning, beroende på förhållanden som "uppstår i olika länder. Det är högst angeläget att ett program utformas hur dessa . människor skall tas om hand, Det -räcker inte "med att medel ställs till förf de för. att betala hem-, ar får rätt att ta in pengar på skattsedlarna; att kyrkan just ef- tersom den är självständig garan- "teras' stor; ' tämligen ' oinskränkt, makt över :sina interna angelä- "genhéter; men att iden inte får - vätt att hindra något beslut av riksdagen i någon fråga, skriver |- Stockholmsa-Tid- v ningen (sy Många tycks fortfarande önska - ha kvar statskyrkan, och man ar- gumenterar, då i termer av den 6. k, folkkyrkan, Det skulle vara en kyrka, som alla svenskar tän- kes tillhöra, oavsett om de begär det, Till följd av guds nåd erbju- des de kyrkans tjänster, varefter det 'står:-var och en fritt att ta emot 'dem eller ej. Enligt en annan uppfattning är kyrkan ett samfund som kräver viss bekännelse och viss moral av ' sina medlemmar i så fall kan inte alla, även de som inte tror på dess lära, vara med, I stället kan man ge kyrkan . öven, sina medlemmar och låta den" arbeta enligt egna intentio- |. mer. - Vi kan inte ta ställning till om den ena. eller den :andra princi- piella.- tankegången: är "mer eller "mindre förenlig med bibeln, Men från allmän demokratisk synpunkt är det för oss mera meningsfullt att i ett samfund förenas i en gemensam tro än att alla' människor, "antingen de tror eller ej eller "ens blivit tillfråga- de, förutsättes vara med i ens. k. större befogenheter |" resan; Der är. en utväg som - utlän- ningarna själva är föga intresse- , rade av, "påpekar tidningen, Det behövs en, organisation som "kan slussa in dem på "den svenska ar: betsmarknaden. - - , 2. En kombod. om än litén skulle " Sverige kunna ' vara för världen. "Medan miljardbefoll N dagli. i sin: get, det stora kriget; som "spred sig ""leå' snabbt och blev-så omfattande, att. det. fick namn ' av världskrig, hade sn ått i över ett. år, fast- vid dess början mena- vägras få > månader, -om. inte. allt skulle, sluta i kaos, : Den första förskräckelsen visserligen lagt . sig, men 'spän- ningen:-ville 7 inte - släppa sitt.:tag om; sinnena och : alltjämt låg lik- 'Isom, i. luften en bävande undran, ” fvågade men verkligen hoppas, att vårt land skulle . bli. skonat- och hurudané tider gkulle' det bli. efter en. sådan . omvälvning i: så: stora delar. av - världen? .- Även om: vi skull bli ekonade: från själva kri- | bart get, kunde inte vårt land bli oberört av en sådan brand allde- les in, på knutama. Framtiden ted- de inv en mörk. vägg av. oviss. het." ! Men: vu var det jul. och jalbud- skapet kom som en hoppets stråle ovanifrån med en. aning om något som var starkare än alla ondskans av. juldagarna satt några ungdömar samlade i en av 'Ibyns” gårdar. ”Ja”, sade någon, nu det: snart nyårsafton och 'då Markaryd bi köping”. Tänka sig den, lilla smålandsbyn, inklämd i hörnet mellan Halland och Skå- ne, som bara några årtionden stidi- gare - bestod. av " endast mågra få gårdar har vuxit ut och skall få i | värdighet av köping. Det måste ju , |firas: Musikkåren skall festligt . : och gå dit?” föreslog någon. - ”Det tär, bara några kilometer och det ; | an bli en trevlig nyårspromenad”. + | Förslaget antogs och vann anklang ; i bygden,” N Det var nyårsafton. Natteris strå | lande stjärnehär tindrade på det mörkblå föstet och spred en trolsk ljusning "över dunklet-i den skog, som -famnade vägen mot bygdens tätort, när : em skara unga, glada] som människor gick vägen fram för att I |få vara med om att inviga byg- dens nya giv. De war representan- ter för: den” generation, som med : några, årtion- Indien, Kina och Sovjetunionen lider. brist på: spannmål, ämnar man i vårt land lägga ner massor av jordbruk, Inte mindre än/ 150.000 svenska bönder med areal -upp till 15 hektar är i famozonen. Åv dessa är 70.000 över 55 år, Kan de omskolas och omplaceras i in- dustrin?. Dylika synpunkter och : frågor framförde rektor Einar Haeggblom i föredrag vid hus- hållningssällskapets årsmöte. i Borås, Han svarade för. en bon< deväckning, heter det i weferaten, och det tror man gärna. Ju mera den” framåt. skulle forma bygdens liv under dess fortsatta färd mot nya, okända öden: : Kvicka . infall och "glada" skratt klöv : inattens tystnad omkring de Unga "och snart var de framme i Markaryd. Men där var. allt tyst och Tugnt. Ljus lyste ur fönstren, de jordbruksutredningen, "desto Väg lyckligare förefaller det att allt- "sammans är försenat, Man lär re: dan vara på glid i frågor, som bara för något-år sedan klubba- » des 'som hart när oomkullrunke- | a liga. Sanningarna kan' visa sig " folkkyrka, menar St. T. a som sipprar ut om majoritetsin- NR: tressenas manövrer i den sittan-- . kortlivade ven i dessa samman- (Aanomrsbladet i and) märkvärdigt" folktom,3- "av oc "Iman. fortfarande | följa Fredrika Bremer: Tar man hennes resväg, + in i högljudda | - pper eller 'nonchal som en av "miljoner turister, Vill mani. verkligen, uppleva BEu- Tropa, som det'såg ut en gång, kan 2 anlitar, tåg och häst, åsna och ka- vände d ör att gå hemåt, men när de kom- mit ett stycke på "hemväg, mötte de" ett "sällskap 7 musikanter, som skulle fram till samhället och spe- la, ”Ni är! ju” alldeles för: tidigt ute”, sade” musikanterna ' vill de unga; '”Inte förrän kl, 12 går ju det nya året in och 'det är då vi skall" ge. den| nya köpingen vår festliga välkomsthälsning, så det är bara” "att vända: igen 'och följa ' efter 085”, gå: musikanterna och" fortsatte wägen fram 2 + ”Javisst, det är klart, det” kund de vi ju ha tänkt på”, menade de unga, men entusiasmen hade märk. bart svalnat, åtminstone hos en del i sällskaäpet. De unga stannade för att. diskutera > saker” "Skulle" man gå. fram igen ' eller fortsätta mot hemmet? Meningarna var delade, "Här i den skog där snapphanar en gång smög omkring i snåren och krigshärar drog fram till strid, på den väg där kungar färdats för rådslut om: krig. och fred och köp- män för utbyte av varor. På: den ud; då : Halland" och ' Skåne hörde Danmark och Markaryd var Onsby ad och. landets sydligaste utpost och förbindelsepunkt nedåt övriga Europa och hade Sveriges, mel? äventyr utt fylla daganna. > ”Gudsfrulktan och Vumdristighet” var det enda hon tog med sig när hon lämnade Sverige, hösten 1856. Hon hade inga fördomar, hon trivs des bra med 'alla” sorters folk, Ut i Europa for horn helt enkelt för att hon. ville ha värme och jus. ''""2 ROM-JUL MED' 5 i v i JENNY LIND. > "Att åka tåg kallade hon att ”fly- ga på ångang vingar”. Men passas de hon sig inte wid wågbyten' så flög hon ohjälpligt fel Fredrika hade träffat. Jenny Lind i Genua och skulle tillsammans med henne till Rom. för att fira jul. De kom till Pisa! Där :måste 'de byta till diligens för att överhuvudtaget nå fram till Rom. Juldagen 1856: gick: damerna i Peterskyrkan för att se julmässan, Bland damer i svart satt de på en speciellt uppbyggd läktare 'och såg påven” så 'som vi nu ser honom i TV. Omgiven av solfjädrar av på: fågelsdum, inte olik en avgudabild, 'barg han in och delade ut välsig- : i] det utomordentligt angeläget att i ; | sammanhäamgen; : Det är nämligen Vlinte uteslutet att, vi: redan? vid ringens oro 'är den mycket snab- li ba expansionen av den offentliga sektorn. Den pågår oavsett :kon- junkturens gång, även om den blir mest kännbar i tider av överkon- Åtagandena har . blivit många och stora, och nog har hr Sträng all enledning att betvivla att vi skall kunna gå i land med dem : inom föreskriven tid utan svårartade verkningar för , den samhällsek iska” bal: . Inte ems regeringerr kan i dag förneka den, offentliga sektorns. inflations- främjande effekt. Hr Sträng har rätt. I dag krävs det en realis- tisk bedömning av wåra möjlighe- ter och, en klok hushållning med våra tillgångar. Synd bara att upp- valknandet skulle ske så sent! : Handelstidningen.- N Det löst" he 1 1 paketet grunden för rego- heten av det nuvarande Systemet i bjärt belysning. I den' situatio= nön får det inte råda någon tve-' kan om ansvarsfrågan. Det beror helt på socialdemokratin att vårt land inte fått en reform som gsäk«- rar en funktionsduglig styrelse ge- nom -folket.i Av. « regeringspartiets alla försummelser är denna den största. H Dagens, Nylieter. : "Det är, sant; att vi gjort invand- rama en tjänst genom att ta emot dem. Men det är inte fråga om någon som helst välgörenhet från vår sida Den utländska arhets- kraften. har .varit och är ett gott arbetskraftstillskott. skulle inte hjulen i vår industri snurrat eå fort som de gjort, Skall vi vara "uppriktiga," bör vi säga rent ut, att tack vare den utländ=" ska ar! Den förutan dskraften har ;vi svenskar från i: våras lär få buntas ihop på nytt och bli kompletterat med yt- terligare .minusposter. ur skattebe- talarsynwinkel. ';En " återhållande faktor utgöres möjligen av den redant i upptakten 'kärvandie av talsrörelsen: och risken för att en höjd : konsumtiönsbeskattning yt- terligare' blåser” under kraven på Tönestegringar. . Sydsvenska Dagbladet. . "Socialdemokratin tar på | sig ett drygt. ansvar som slår vakt om en föråldrad riksdagsordning 'som illa kunmat njuta av on högre vällev. nad, än om vi inte fått detta ar- betskrafjstillskott. "Blekinge. Läns Tidning... Man. blir oangerämt överraskad när också framstående företrädare för.” arbetarrörelsen hållna gör 'allmänt om A problem, som doan leda till förö- tbalomd. dande spekulationer kring många av . våra "återstående" tidningsföre- tags . möjligheter - att leva vidare. Det är linte klok politik. Dem kan bara spela våra konkurrenter --i " de''krav parlamentaris- Cr händerna. .' Förö' i" det fort. men "ställer. För opp är bör hållas god tid före 1968 års val klargöra detta val kan få skilda majoriteter monierna > förstod Fredrika” inte mer. än. vi .”Symboliskt pyssel”, kallade hon de heliga juldagskul- terna kring ”Bambino”, kring på- ven "och hans kläder, rökelsen och kardinalerna. Det ville aldrig ta slut, -”Man . fick lust-att ropa. till aktörerna: ' Till saken”; skriver Fredrika Bremer!» - Den juldagen i: Rom ' gi : Fred- rika. och. Jenny Lind på julgille” i skandinaviska sällskapet och hade desto roligare, Alla hade mur- grönskransar på huvudet. Ett la= gerträd i stället för julgram stod mitt på' golvet. Man "åt god gröt och hörde medelmåttiga tal, När Fredrika och Jenny Lind gick hem kl. 11 på matten var vädret varmt och skönt. Folket stimmade på ga- tomma, gick ur kyrka i kyrka förl. att beundra ' grannlåten och Fred- rika tyckte alla kyrkorna liknade högst värdsliga salonger. , Kanrnevalen HT äebraari tyckte hon var ungefär arnslig. Jenny "Lind däremot var woad och fick blombuketter från galanta | herrar. "SVÄLTA RÄV” PÅ MALTA, | Nästa ju firade Fredrika & ensam på Malta, Milda, Tugna dagar. Det fanns en engelsk lady på hotel- let, som .emda dam utom Iden sven- ska författarinnan, -”Ibland. när vi hade för tråkigt”, berättar Fred. rika, "bjöd jag henne på ett parti "Svälta räv” ' eller: visade henne svenska kortkonster”!. . Många moderna turister anar att Fredrika Bremer gör rätt när hon färdas genom största delen av Eu- wopa till. häst. Luften omvärvde henne, färgerna kunde hon njuta lika bra om natten som om ' dagen. Hom hörde fåglarnas sång, cikador hv i, - musik och dans. a nelser med ébt godmodigt uttryck i sitt ansikte och' slappa rörelser av' sina (feta "vita händer, Av cerei”: I Hon kunde rida ensam för sig on fForts. å sid: 7 näst Stockh tor I den skog: sorir genom sekler bytt artseende, på 'den mark som' sett släktled. efter släktled komma "och gå stod nu några unga människor, färdiga att få uppleva: ännu ett av bygdens historiska data, som skul- le bli början till en föga nad ut- veckling. > H Det var bara frågan om hur man skulle : möta det. nya tidsskedet, Efter det första misstaget på tiden hade man blivit. tveksam. Skulle man fortsätta hem och gå var och en till sitt eller skulle man åter- vända till samhället och där i en större ”gemienskap hälsa” det ' nya skulle komma? Man diskute- rade hit' och dit utan wesultat, och | skör så hördes en röst säga:. ”Ja, men här i skogen ska wvi väl i alla fall inte stå i matt. Jag går hem nu”. Och så gick hon. Hon gick och tänkte på att hämma” satt mör, far och syskon och vakade in det nya "året. Det var den gemenska- pen, som var så värdefull, så länge den ' fanns kvar. En av pojkarna som också beslutat sig för att gå hem k kom strax efter och de båda cl väsen de talade” om ligger gömt i ens tusenåriga arkiv, men me- dan det gamla året ebbade ut och det nya året med sina första tre- vande timmar började” sin gång genom tiden satt två unga männi. Skor i det hem, där de ett par är senare firade sitt bröllop, ' nedan: om en började ta fn I I siiverbröllopers monesbölk finns bbskis: sår - Jördbruksdrift är som erfaren- heten visat ett osäkert, chansarta yrke, ' beroende : av”. mväderlekens växlingar. Goda år följes av dåli- ga. Långvarigt vegnväder mäxlar med torka och förstörd eller för: sämrad skörd. '1961 upprättades en skördeskadefond, ' till vilken - jord= bruket bidrager med avdrag från livsmliadelsleveranser. 1963 anmäl. des cirka 80.000 dordbruk ' som eller -' :30 procent. 1962 var antalet 122.000 eller 50 procent och 1964 52,700 eller cirka, 25 procent av samtliga, "utbetalas först efter cerad & jämförelse med uUppslkatt- |. ningen. Dessutom kan de svårast skadelidande prnålla ett "belopp av året. till 400.000 kronor. Riksdags- man Ferdinand Ni Nilsson -interpelle rade wid höstril sh »SKÖRDESKADORNA it jra väsentligt trots att nyodling knappa: Produktionen minskar dock ej j me- st förekommer. Men driften blir mera rationell. Nedlagda jord- bruk sammanslås med andra. Jord- bruksexportern minskar undan för undan tack wvare andra länders skyddsåtgärder, Men importen växer. Det är också så wåra sty- rande vill ha det. De tror att pri- serna därigenom skall kunna hål- las nere, F. mi är de tämligen stil- lastående tack wvare att jordbru- kets' prisnivå skall följa industri- arbetarelönen. Men det gapar ett svalg mellan producentpris och is' tack mare tt och försäljningskostnader. Jordbrukarna tillhör löglönegrup- pen. Samtidigt är de Jångtidsarbe. tande, » Inom rt- de inte. ministern om; möjligheten ett höja detta belopp, men hr Holmqvist sade nej. Dessa kontinuerligt inträffande otviv. alot; ot I att odlad mark tages ur aktiv jordbruksproduktion, lägges för ”fäfot” eller övergår till. skogsbruk. |i Den minskar därmed livsmedels- mmens förverkligande i orden. dens |” Vårdagens, wackraste verk- pr j befrämjar landsbyg- av lvsmodelsnn port Antalet ned- saga (Forts. å sid. 7)-: "har Ma dc finns också en fjus tavla. De har ett stort mått av frihet. De behöver icke tyda klockans slag för arbete och frihet, Men mot wäderlelkens omskift- skadegö mot vegnets eller torkans ersättning de kan erhålla genom egna bidrag mill: ”skördeskadehjäl- pen. De får ta det onda med det goda. Det 2 är människans Tott. i kamrarna,” Då: framstår worimlig- | - -bakom 7 fällda - ridåer. Först när sista aktens dödsdömda marscherar ”skynket”. ' VS Östergötlands. Folkblad; tarna” genomsnittligt 18.000 kronor j årslön. Efter en mnominell föne- ökning ungefär av den omfåttning” man siktat in sig på i år skulle mycket stora grupper av industrins arbetanmassor få ordentlig känning ar. Den gifte inkomsttagaren med varstatistilen bara fått 0,1 procent kvar till verklig” ning från 1983 och fram till nu. Det ' betyder att ”skatteskalornas konstruktion kommer att beröra och: säkert ' beklagas "av allt fler. ” . Helsingborgs Dagblad. 30” miljoner - "kronor. ' Staten har jandet! ". Pål i I Västerböttons- Kuriren. ” Arbelsvärden bör inte i alltför > [hög grad vara inriktad på att hjäl- pa igång handikappade som kan komma produktionen till godo, Den måste också ge plats för personer Som : kanske aldrig kan må. upp -i 135 3. wilka arbetet på en skyddad verk- stad blir ett wiktigt moment i en långvarig terapi. I sådana fall är en kontinuerlig läkeruppsilkt nöd- vändig.. Det gäller inte minst per= soner med + psykiska 'arbetshinder, den klart största och mest försum- made gruppen bland ide handikap- pade, - HT. ETT ORD - "+; PA: VÄGEN Få äro de 'r som skola upp-= rinna, innan jag vandrar den väg, där jag ej mer kommer åter. JOB 16: :22. token skall aldrig mer gå det vägstycke som jag redan har gått. ' Vilken allvarlig tanke! Allvar- lig, mär jag tänker på den del av vägen som ligger bakom mig. Ack, Herre, förlåt! Jag kan aldrig göra . det onda jag har gjort ogjort. Men ännu allvarligare, mär jag tänker på det vägstydce som jag fav dagligen går, Där sitter en tig= gare . vägen. Går jag förbi? börda. . Lättar jag den? Där ligger en som har råkat ut för rövare. , lär jag den barmhärtige samariten? Hur lever jag? Hur talar "jag? Hur använder jag mina krafter? Vad försummiar jag? , Vad syndar Jag? ifoa . Tillfället "kommer aldri åter. Vägen jag går skall jag aldrig komma tillbaka till Herre, hjälp mig att i dag vand= ra varsamt vaket: Må jag icka leva självisketens liv! Andené lag, a Herre, i mått tt Bjärta Låt mig gå och djäna mina bröder - O, Sj-n va fröjda något hjärta, som i mörker , fr: Md ” . . ' in på scenen är det dags att” hissa . 22.000 kronor har. enligt arbetsgi- ' "Mellanölet väntas ge "statskassan stora fördelar ”av att törsten främ- . jäs i riket. När startas. Törstfräm- : Livet levs: bara en gång. Jag - Där går en som släpar på en tung ' Redan i dag har industrianbe- = av skatteprogressianens ”verkning= och för -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.