— nn "LAHOLMS TIDNING a Måndagen dem 3 janmari 1966 —=LT' Fi örsoningsmöte i EEC Sedan > frankrike inledde sin bojkott mot EEC vid halvårsskif- tet i år har organisationen prak- - tiskt taget stampat luft utan att åstadkomma något positivt. Men redat i ' mellandagarna -träffas . ir EEC-ländernas ambassadörer Bryssel för att förbereda det mö- te, som li, är "Måndagen den 3 januari. 1966 LT =- lösningarna skall åstadkommas. Én av de mest svårlösta av dessa torde alltjämt finansieringen av EEC:s jordbrukspolitik vara. Det var. den som formellt orsakade Frankrikes bojkott av EEC, men det finns givetvis även andra myc= ' ket svårknäckta nötter innan or- i åter kan börja funk- överens om bör hållas i mitten av januari månad 1966 i I E tionera. » De” stundande : EEC De - fem dl, na vill ha detta redan den 13—14 januari, ” men Frankrike önskar vänta till den 17 eller '18. Frankrikes för- dröjande önskemål dikteras för- modligen av den regeringsrekon= struktion som 'aviserats, Den nu- varande franske ”utridesministern Couve de Murville tippas bl a som? blivande finansminister, var- | för det följaktligen skulle bli en ny fransk utrikesminister på mi- nistermötet, "Atmosfären bland medlemsstas «terna präglas av försiktig opti- mism att man skall lyckas häva det : nuvarande dödläget i EEC. Självklart inverkar även utgån- gen av det franska presidentva- let härtill." Man räknar tydligen med ' att president de Gaulle 5r mer villig att lyssna på de övriga medlemsstaternas önskemål och -: förslag nu, än han var tidigare, Även om 'han”.tog hem andra: omgången: i detta presidentval. med klar marginal framför sin. 1 blir emellertid myc- . ket intressanta även för icke med- ' lemsstaternas folk, Och nyckeln till" utvecklingen har alltjämt de Gaulle. Frågan i är om han är den-,. samme i dag' som han var i går, . eller rättare uttryckt, densam- "me efter som före presidentvalet, : ;n tiekonoern "bara för. att de är statliga = men han har åt- minstone rätt i att den nuvaran- de omotiverade splittringen på en rad olika departement / intg kan vara lycklig. - sot se HR STRÄNG KAN. INTE, GÄRNA HÖJA - >. den direkta : skatten praktiskt taget omedelbart efter en sänk- ning, förmodar, B o h vu sl ningen Ja, kan. och kan! Men. det vore inte särskilt lämpligt att föreslå positivt dtävl. Francois Mitterand, så talar de över, 10,5 miljoner röster den'sist-' nämnde erhöll i detta val ett tyd-. ligt språk för en positivare håll- ning till EEC bland franska fol- ket än den de Gaulle intagit, Det finns säkerligen dessutom åtskilli-" att komr för: en" krafs tig höjning av ” den, indirekta |: " skatten dras undan bara tio da- gar efter det att sänkningen ägt ” rum, Och omsättningsskatten” är så könstruerad, att den inte gä : na "kan höjas ytterligare. > Kvar står den : strångska upp- fi då det gäller ga av de 13 miljoner fi . som: gav den gamle generalen sitt röststöd, som : gjort "detta -mer i känslan inför risken att mista de Gaulle och åter hamna i inri-. kespolitiskt'- kaos, för att då .gillar hans utrikespolitik, Om des- "sa utgångspunkter visar sig rikti- gå och om de Gaulle drar. dessa konsekvenser av dem kommer väl så småningom att uppenhbaras." Någon snabb lösning av EEC-, krisen är det väl knappast :nå- gon som hoppas på. Det första ministermötet får förmodligen ka= raktären av försoningsmöte, dör de poliliska problem tas upp till diskussion, kring vilka sedan real- ATT MEDICINALSTYREL. | -— han har fått regej . plötsligt. andra och SENS CHEF EXTRA- KNÄCKER 00000 hos . ett: försäkringsbolag kan : knappast ' vara i sin ordning med tanke bl. a. på att styrelsen inte sällan: måste "handlägga i ärenden som rör försäkringsbolagen. det ' klargjorts att generaldirek- tören själv, knappast kan lastas ingens ut- tryckliga tillstånd. I själva verket tycks det vara så att såväl .gene- raldivektören som medi lråden |: att finna nya lappar att sy på det allt brokigare ekattelapptäc- ket.. Höjning av sjukförsäkrings- avgiften lär stå högt i kurs: Lika- så speciella avgifter för än det . årets stora höjning kommer 'att följas av en ny. 'Och ikomsuråen= terna" kan bara notera att t. löner Är mutor och bestickning så vanliga ' företeelser I svenskt . näringsliv och offentlig förvalt- : - ning att vi behöver ett speciellt i institut för att bekämpa sådan - . korruption? Trots att vi sven- ' . skar — åtminstone i våra egna ögon — ” Anser 058 ha ett grund- ' . murat de för hederleh Mutor” "och bestickning | finns: också bland oss! ”säljkofruptlon. Den, som tar emot mutan, har vanligen ett och samma - ) f | Aktuell kom mentar. . i N trolöshet mol huvudman. I den mån privatkommersiell korruption förek torde man också kun= intresse, ren vinning. Köp- och säljkorruption kan förekomma både inom den stat- liga och kommunala sektorn och på det privata, verksamhetsområ- det. Atalskorruption avser däremot . endast bestickning av effentliga be= | fattningshavare, tex åklagare el= C fann sig Sveriges Industriför- "' bund, Sveriges Köpmannaför- ”bund och Stockholms Handels- ” kammare redan år 1923 föran- låtna; att grunda ”Institutet för bekämpande av mutor och be-. ”, söm alltjämt utövar Den svenska" moralen på hits hörande område är säkerligen hög= re än på många andra håll 1 värl- den, -.framhåller " direktör Lennart "Körner i "Sveriges Industriförbund, tillika sekreteraré.i institutet, Det hindrar tyvärr inte' att från och till allvarliga fall av mutor och be- stickning” uppdagas i både statlig och kommunal förvaltning och in= : om näringslivet. Man kan nog också utgå från. att inte alla sådana fall blir:> upptäckta och bestraffade. Svensk lagstiftning föreskriver ocka så” stränga straff för detta slags bör. man kanske" ge en . definition av begreppet muta, fort- sätter direktör Körnor, som nyligen "tillsammans "med docent Ola Ny- "quiet vid "Juridiska Institutionen : vid Uppsala 'universitet givit ut en bok med namnet ”Mutor och be- : stickning”. — I' denna framhåller vi att i begreppet muta ligger nå- "got av en otillbörlig förmån, d v s en förmån i form av pengar, varor tjänster, som” ges för att obe- igt påverka mottagaren i en för givaren eller :någon annan fördel- aktig riktning. Mutbegreppet inne- "håller vanligen också / moment av Henslighetsmakeri' och missbruk av garna" Skattevägen : bra, reformer, men, blanlägen? ing- en "måste göras, upp: med "tanke förtroende. 'En muthandling' inne- här med andra ord "ett otillbörligt utnyttjande. av den makt elle det inflytande, som någon har i en för- inte : bara . på , statsink utan: också på familjeinkomster- nä, inte bara "med tanke på, när det kan vara: politiskt. Jämpligt att driva fram en” politisk i idé, DEN REVOLUTION 2 "PRODUKTIONEN | som Professor: Virtanens försök tycks utlovat bör man enligt den högsta / vå svenskå : vetenskapen '' på . området inte dra! alltför > vittgå- ende slutsatser a av; skriver Jord: brukarnas: Pöre ningsblad: a I flera årtionden har man känt till att bakteriefleran i kornas vom kan - omvandla industriellt betalas så dåligt i förhållande till vad läkare i deras klass kan kom- ma upp till i sin' vanliga yrkes- utövning att de behöver fylla på "med extraknäck för att inte för- lora på att de tjänar staten, . -.' Och regeringen ställer sig väl- villigt till förfogande och acoep- terar adt extrajobben satts i sys- tem, Det-är ju så praktiskt att det privata' näningslivet vill vara med att betala när staten inte har råd att ge tillräckliga löner! Regeringen bör klargöra om. den anser detta system vara det bästa för samhället, slutar Ad ningen, a - POLITIKER ERKÄNNER I "LJUSARE ÖGONBLICK att de är dåliga affärsmän. 'De sämsta affärsmännen bör då va- ra statsråden och onekligen 'mo- tiverar handelsministern en så- dan bedömning efter sin uppvis- ning" i Durox-affären, finner Norrbottens Kuri- r en. Som dålig affär fyller den- na högt ställda anspråk: Hur dålig affären var framgick av 'att statsrådet själv sprang i- från de stolta förhandsutfästelser. till protein och cellu- losa till kolhydrater. Försök: har även gjorts om. än” inte. så ex- trema som Virtanens. "Vad framtiden kan ge skall n man ” alltid Teservera 'sig för, men f.n. finns, det knappast skäl att vän- ta sig en revolution i mjölkpro- duktionen i länder med god till- gång + på konventionellt foder, iSnerare kan man vänta att urin- ämnena kan spela en viss roll för kötteroduktienen, Försiktighet tillräds 'dock bk a. med hänsyn till förgiftningsriskerra. . Som osannolikt bör dock ' inte avfärdas att professor Virtanens metod kan komma att spela en woll för mjölkförsörjningen i län- der med brist på vanligt foder," Tror Ni på Gud? Blivande r res na om att staten genom den skul. le bli prispressare inom byggma- Iterialindustrin. Nu är det helt i vikti- geri t AB har ställt frå- €an till några personer, i första omgången fil dr Margit Sahlin, ga ting som skjuts i förgrunden. giften tonas ned. De socialdemokrater som kla- gar på att statens affärsdrivande verksamhet bedrivs som bisyss- la på departementen har onekli- gen fått vatten på sin kvarn! Hr Hagnell (s) var inte lite kritisk mot "hur Durox-affären hand- lagts liksom hur statens affärs- verksamhet leds i största allmän- het. Han är ju LO-ekonom och kan inte låta bli att reta upp sig så socialdemokrat han är. "Visserligen är hans patentlös- ningar ibland tvivelaktiga — ex- "empelvis detta med att alla stat- liga företag skulle sammanföras i kvinnop och - proffsboxaren Bosse Högberg, aktuell i dessa dagar, Hr Hossé Högberg svarar nej på frågan ”därför att man ju inte får ha kul”. Om jag vore tillräck- ligt stor i käften. skulle jag nog -kunna . inbilla folk att jag. var Jesus, säger proffsboxaren ida- -re. Talet om frälsning är för ho- nom "dösnack", Han är. världs- "lig. Om han trodde på Gud skulle han ”inte kunna slå människor på käften”. » Uttalandet är. säkert .korrekt.|. - återgivet och täcker Bosse | Hög- bergs inställning, Att låta folk troendeställning, oavsett om det rör sig om en' syssla på det offentliga elier "enskilda" området. I praktiskt taget samtliga fall, där en muta gi-- vits! eller - tagits, har" bestickaren "och mottagaren ett: gemensamt: in- "hemlig. KORRUPTI N Av. OLIKA SLAG "ra olika former. Om man betraktar den är bestickarens synpunkt kan "ran ; :skilja .på tre huvudgruppe; 1) bestickning i i syfte att undgå kor "sekvenserna av ett begånget brott, sk' åtalskorruption, 2) bestickning bestickning för att få sälja en vara eller' fullgöra en beställning, s k Datamsakin fixar” kommunens budget Boo kommun är först i landet med att ta datamaskinen till hjälp för "att "göra en långtidsbudget, skriver . ingenjör Tage Ripvall. i senaste numret av Bankföreningens tidskrift Ekonomisk. Revy. Det är fi ö. inte en budget utan 440 al- ternativa förslag för perioden 1965 —1972, . Det. stora. antalet budgetförslag beror: på att: man arbetat med olika siffror för den tänkbara be- folkningen 1972, Kommunen har nu 7.509 invånare, — skall den om 7 år ha 12.500, 15.000, 17.500 eller 20.000? Villven utbyggnadstalkt ger det bästa ekonomiska utbytet — d. Vv. S. lägsta och jämnaste utdebite- dj ring? Datamaskinen "och efterföljande utskrift ledde till att 20.000 invå- nare var det ekonomiskt mest gynnsamma. . Så stor befolkning skulla å andra sidan ställa alltför stora krav på I tresse av att hålla transaktionen Korruption kan förekommä i fle-"|- för att' få köpa en. vara, erhålla . «en rättighet; tjänst eiler annan nyt- tighet, .s' k köpkorruption och -3) : ler " Åtalskorruptionen omfattar un«= -gefär hälften av sMa fall av be- stickning : och " tagande av mutor. Det ligger emellertid i sakens na= -tur att mutor kan förekomma på många "andra områden, t ex för att tillgodose ett politiskt intresse eller främja ett idrottsligt-k na utgå från att berörda företag så långt som möjligt försöker att på egen hand och utan att göra polis= anmälan komma till rätta -med sa= ken, BEDRÄGERI OCH TROLÖSHET : Förutom de vanliga reglerna mot tagande och givande av mutor kan 1 vissa fall även straffbestäm= melserna mot bedrägeri och trolös- het' mot huvudman komma ifråga. Vad som menas med bedrägeri och trolöshet i detta sammanhang kan illustreras med följande exempel: En -intresse. Makt och politiskt infly- . tande har inte sällan" nåtts genom skrupelfri användning av mutor, Under vissa tider och i vissa sam= hällsformer har mutan varit och är väl fortfarande på sina håll, t ex "1 vissa delar av Orienten och Asien, om inte legitim så dock accepterad som ett slags standard-:eller dyr- vid ett privat af- färsföretag har att välja mellan två i allt utom priset likvärdiga an= bud vid inköp för företagets räk- ning. Genom en muta förmås han att välja det högre anbudet, Här- igenom åsamkar han sin huvudman en ekonomisk skada motsvarande skillnaden <wmellan det högre” och det lägre priset. Om 'nu tjänste intar en' kvalificerad för= tidstillägg till tjä inte alltför väl tilltagna löner, I Sverige är, såvitt man kan bedöma saken, mutvarianterna färre och korrup= tionens omfattning på "det hela ta= "get betydligt mindre än "utomlands, där man främst i utomeuropeiska länder har för oss frä vär=' troendeställning inom företaget och har fullmakt att utan vidare hö- rande' avsluta köpet skall han dö= -mas för trolöshet mot huvudman. Om däremot företagsledningen .har sista ordet och genom tjänsteman=- "deringar av vad som .kan anses korrekt affärsmoral, Endast ett få= tal fall av ”privatkommersiell” kor- ruption, alltså där: mottagaren är i enskild tjänst, har. avdömts i vårt land under de senaste tio åren; An- talet personer som fällts för köp- och säljkorruption i övrigt har un= der den senaste tioårsperioden in- te överstigit tjugo per år. Å andra sidan' är det klart att omfattnin- gen av den officiellt kända mut- brottsligheten inte: motsvarar det verkliga: läget. Hur stor den verk- liga ; brottsligheten på området är vet vi faktiskt ingenting om! Här- till kommer. att ett. mutbrott. kan döljas i annan brottslighet, främst "de allmänna 'brotten bedrägeri och nen vilseleds att ptera det hög- re anbudet, kan ett fall av bedrä- geri föreligga. En ytterligare förut- sättning härför är att tjänsteman= nens avsikt varit att bereda leve-" rantören ekonomröäsk vinning; Vid olika fall av mutor och bestickning kan för övrigt en rad olika lagrum tillämpas, bl a lagen om - illojal konkurrens, Vi hoppas nu att skrif= ten ”Mutor och bestickning” skall i till stor nytta vid: handelsun-' dervi vid olika: lär 1- ter, liksom till praktisk hjälp för Det kan ifrågasättas, omv det är rationellt eller ekonomiskt riktigt, att det skall finnas såväl FN-or- gan för hjälp till U-länderna som organ hos olika medlemsstater, t. ex. det svenska SIDA, wilka ger direkt hjälp till samma länder — bistånd, som ofta är ganska likar- tat. Men nu är det som det är. SIDA har skapats för att bli ett permanent svenskt hjälpverk. Och man får endast hoppas, att dess arbete blir välsignelsebningande, och att de administrativa kostna- derna kommer att stå å rimlig pro- portion till effekten. H Smålands-Posten. Lika wiktigt som att söka undan- röja enskildas fördomar mot den utländska arbetskraften borde" det vara att även på annat sätt redu- ocera ide skillnader som råder i be- handlingen av - här bosatta och arbetande människor, I smått som ston. finns , det stora möjligheter att prak den gärna efterlyser på andra håll i världen. Att skapa en drägligare vardagstillvaro för im underlättar Hr Isvunithot y från de ultraröda. Och hur skall vi färgsätta Olof Palme? 'En rid dare I chodkroen Hondelstidningeri. är ansvarslöst mot en sväls tande wörlid att vi isolerat söker lösa wvåna sodiala och ekonomiska problem genom nedläggning av vårt jordbrulk. Även våra sämsta marginaljordbruk är av. bättre kvalitet än vi kan räkna med att skapa i u-länderna." Politiker och samhällsplanerare måste basera sitt tänkande mer på biol isk ji och mindre på ekonomiska doktri- ner. : Ingenjör Olof Alexandersson, Skälby, . Självfallet är det oförsvarligt « av” regeringen att tillåta chefen £ för dl att extr i ett försäkringsbolag. Om det ska vara så förtvivlat svårt för dir ” Engel att klara sig på sina 100.000 ilom året, bön han extraknäcka i ett jobb som inte så lätt samnvanvävs med de uppgifter han har” som dessutom deras 'an- passning i vårt samhälle, wilket i längden ger återbäring. ' Sydsvenska Dagbladet. Erlander regerar över "ett halvt ' spektrum. . Antagligen har han med bekymmer: tagit del av teckmen på att vissa av hans an- hängare ropar på öppning åt väns- ter.. Han kanske erinrar 'sig "hur ham "ofta generat borgerligheten för” de" s. k. mörkblå, han "själv eftertryckligt 'ta avstånd Nu .måste polis-. och åklagarmyndigheter, ad=, Vokater, inköpschefer' och alla in- om . offentlig" förvaltning och nä- ringslivet, som . kan konfronteras med olika problem på området. ' bstn Ä 1E Ewerth + "Ingen har valt. sitt "öde. därför kräver ödet att vi alltid ska = vara "Tredo, > > Så här kommer det flygande badkaret. att se ut när ”rymdfärj . planet — B-52 — för sin jungfruresa någon gång i början av nästa år. . Hawithome, Californien : (UT). Framtidens «amerikanska 'astro- nmauter skall återvända till moder jord från sina wutflykter i 'rym- den i vinglösa ”rymdfärjor”, wilka kan. landa som vanliga flygplan till skillnad från de ”: | havet som dagens rymdpiloter för retar med sina kapslar. . I USA har 'men redan utvecklat två farkoster utan vingar med be- Md g bodies” vars nd det gällde särskilt på plansi- Näst bäst war 17.500 invånare "| 1972. Även det ställde stora resurs- | krav men war. fullt genomförbart, Man kan redan nu förutse att tra- fiken kommer att. bli den stora stötestenen.. Det i särklass sämsta alternativet är 15.000 invånare, . Det är ett konstaterande som samtidigt” är "ett hot: kommunen har fattat beslut om att rikta in sig på 17.500 invånare 1972, Men man är på det klara med att om mean; satsar halvhjärtat kan man stanna på halva vägen — alltså wid 15.000 invånare — och på så sätt ha dragit på sig det dyraste alter- nativet. med olika uppfattning i.skilda ting komma till tals är också bra, . Men lite bättre smak är att pub- licera ett sådant uttalande i en sådan fråga hade mar väl ändå kunnat förvänta i av regeringsor- ganet. ' (elsingborgs Dag bad) syfte är att testa och utveckla oli- ka kontrollsystem och 'landnings- teknik för framtida rymdfärjor”, . Den första — M2-F2 — är 6,6 meter lång, 3 meter bred och 2,7 meter hög. Den påminner mer om de jetdrivna Ybilar”, som just nu slår världsrekord på löpande band |ta, på saltbanor, än om ett flygplan, M2-F2 har trubbig nos och två höga stjärtfenor. Den senaste versionen — HL-10 [a men den är försedd med barlast- tankar för vatten, med wvilkas hjälp man kan öka vikten till cirka 3.600 kilo. Manövreringen ' "av. farkosterna sker -med roder i Bstjäntfenorna samt med två klaffar på flygkrop- jan” HL-10 släpps Ioss från moderflyg- pens: översida och en på undersi- byggts av. Northrop Corporation: i Hawthorne, Californien, och expe- rimenten :bedri rymdflygstyrelsens (NASA) regi. in, :' Både M2-F2 och HL-10 . har ivs i amerikanska Amerikansk sjukhuspatient ee > får kostråd per datamaskin En datarnaskin, som hjälper tl i köket, förutom, att den utför just den dagens maträtter, CRAM, som också utgör huvudregistret för bokföringsrutiner, att vara [gng på North Memorial- ta för samtliga bokföringsrutiner | "+ VM > ingen da- ta, USA, svenskbygder | framför alla: andra i Amerika. 'Den nya installationens ”hjärta” är en National Cash Register av skin. Sjukt lister täller em lista med — skiljer sig från sin fö e främst stort sett densamma, Flygningarna med M2-F2 har redan inletts, mes dan HL-10 skall företa sin första färd i början av nästa år, t Vid provflygningarna tas farkos- wilka piloterna kallar ”fly- gamde badkar”, upp under. vingen på ett moderflygplan — oftast ett pan av re -— till. cirka 14 :s höj är moderplanet släp- er ”badkaret” håller idet en has« lighet som ligger nära ljudets, Vid framtida tester — främst. då med HL-10 — kommer man emellertid -Jatt öka både höjden och hasti; ghes ten. M2-F2 siger drygt 2.000 kilo, LE ( tem lämna dagliga rap; patienten till.likarna på om det senaste dygnets prov. På det sättet kan läkaren > entens tillstån d samtidigt i 1 de Laboratoriet kan med detta sys-' om med uppgift följa pati- Som man alla de rätter, som kan tänkas stå på sjukhusets meny. Från denna väljer de warje dag den mat, som skall beredas och serveras näs dag. Uppgifterna stansas i en = remsa, Som matas in i datamaski- nen. Denna sammanställer patien- ternas individuella menyer med uppgift om warje rums- och pati- enitnummer, varvid den tar i be- aktanide dietläkarens ' föreskrifter för patienten och vad patienten |är föredrar. Uppgifterna om varje pa- tient lagras på magnetisk väg i en RAM- (Card Random Access Memory) enhet, samordnas sedan av datamaskinen och anpassas till pappersar! bete. så sj jukhueräkningar, ner, f uppgifter. räknar ha databe arbete kommanide polis och har under det årtiondet wäxt från tal bäddar till Mmuvarande Personer sjukhus, som behandlar tienter varje år. laborator . handhar ock. åsom = patientens Personalens lö. kföring och statistiska NCR:s datamaskin i bokföring, fi North -Memorial-sjukihuset be. höst. Sura beläget i utkanten av Minnen. Senast att ha ett 20- är anställda vid 250 57.000 pa= Guds bar på korsot är Stockholms-Tidningen. me ka inslaget av helnyktra" i wvår riksdag efterhand reduceras . och . adt det kan betraktas som en ”ef. tersläpning” från em tid, då vägen till riksdagen ofta gick wia folk- rörelser av ena eller andrä' sla- get. Meri då som nu blev de riks- dagsmän, därför att de vid sidan av nykterhetssträvan visade andra ambitioner och en allmän duglig” het, som väckte förtroende. De är inte” valda enbart som tyykterhets- män, "och de sitter inte. i rikeda- gen som: talesmän - eller mepresen=, tanter för nyktehetsrörelsen. - > . Västerbottens-Kuriren, si " Elbwveima i den nya "skolan kom- mer inte att kunna” tillägna” sig hjälp-dig-själv-metoden. + kun- skapså nhämtandet "av "lärare" som i sin tur bara behärskar en. hjälp- dig-själv-metod. > za " | Dägens Nyheter.” r iredjedag jul = bes gav sig. uti staden för: att byta julklappar. gnuggade de sig förvå- nat -i ögonen och ' undrade; är vi vakna eller drömmer. vi. Orsaken var att i ett varuhus som har eget bageri famns det -mämligen : fast=' | Tagssemlor” att sköpar Detta torde sv årsbok hamnade -med en - smäll i : TV-ruten. - En: flink reporter blåste "på med - några siffror. . "Tjänstemännen är social demokrater, förklarade han, och visade upp en kemtongbit med "ett procenttal som visade att de" fles- ta av dem inte är socialdemokrå-= ter. TV-sanningen hade kort - livs- längd. lå : Eskilstuna-Ku | + ETT ORD PA VÄ (GEN ”Eukolas, en eremit som levde omikring år 400, drömde att satan > kom. med ett stort papper, som han : frullade upp för honom. Det- ta än räkning, hånlog han, Men . Eukolas nitade ett kors tvärs över alltsammans och svarade: Och det- ta är betalningen. Det är inte endast enstaka ere- miter, som tä drömmen får sådana - Måniga 'aniga unga får det, me= dan de är vakna, Han kommer till de unga kristna, när de blivit över- listade av någon aecon eynd, 'och så drar ham framv da gamla syndaräkning. arna. Ofta ör han den unge till att känna sig skyldig till "a då gamla, Ofta händer det att skul- ty det står skrivet: all syre. Sons, blod re- hela "Sudan J betald Xx i "Det är väl sannolikt att det star- .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.