oo — On sd: "LO:s fvinnoråd, . LAHOLMS TIDNING Tisdagen den 4 januari 1966 —=LT Tisdagen den 4 januari 1966 LJ LT = Det socialistiska daghemstänkandet | N I sin grundmurade tro på ett socialistiskt samhälles lyckomöj- ligheter för föräldrar och barn förtsäbtter - socialdemokratiska kvinnor sin kampanj mot famil- jedaghemmen. De behövs vis- bart som ett komplement tilll. de vanliga Nr Därför relsen att en dylik undersökning är I A blev. julfriden helt onödig. . Att familjedaghem verkligen behövs har mt- vecklingen nedan visat och fram- tida" prognoser om ibehovet av oväntad störd. av” rapporter om att Juan! Perom vore i färd med att förbereda ett mytt försök att återvända, (till Sydamerika från sin 10-åriga exil i Spanien. Hur som ligger bak derstryker yt- 4érligare detta” faktum.” Vad är det då som ska' kartläggas? "Til argumenten hör att hem- inte ska ges möjlig- för dess. förslag om, statsbidrag till familjedagh "Att de ca 100.000 familjedag- hem som mu finns inte bara varit ett komplement mutan ett . nödvändigt. inslag i daghems- verksamheten går inte att bort- Hur motbjudande; en heter - till bättre ersättning , för om dessa rapporter wet man -j! Som bekant var det bara ett år 5e—- dan Person gjorde ett ullvarligt försök - (tt återvända; tll sina Biora men då blev han av de brasilianska i Sao Pao- uppgift som iljedagh mammor. PP så sätt, beter det, 10. Brasiliens åtgärder "skedde på atmbodan : av militärledningen i dl: är "alltjämt Ar- försvårar : man = eller" rentutav hindrar dessa hemmial att fientlig mot Pero, : ”omskola- sig”, att. söka sig till bättre betalda; jobb” ute på ar- de . etc.” Tanken tillsyn: av barj i. -hemmiljö nu - än kan te sig för: kvinnor med sookalistiskt.. tänkesätt om"; kol- Iektivets -förträfflighet.' De regul- jära. daghemmen som de är ut- ruståde i dag är bra, det är sant, men lika sant är att utan fa- miljedaghem hade eftersläpning- en när det gäller daghemsplatser varit ' än större. Och det säger ning . kommer att fortsätta flera år framöver, "Man räknar med alt det år. 1970 finns ca 200.000 bam "till förvärvsarbetande för” äldrar.. Antalet vanliga daghems- platser kan då vara omkring 30.000." rd Utan ” | färnäljedaghorn - skule alltså det 'stigand + av att. ge den. ”dolda” arbetskraft vi har hos denna” kategori hem- makvinnor en chans till en: in- sats och värdefull sådan är helt bä di för bud: Olson I Vidare" anför: man att familje daghemmen är ”osäkra”, mam- monna' kan -tröttna och hitta. på något annat att göra istället för att passa barn, : : - Jovisst, svagheter. av denna. art har förvisso funnits : när det gäller Ifantiljedaghemmen,. Men det är ju bland annat just. desså som "kunde elimineras om denna del av - | foghermsverksamhieten blev . "statsbidragsberättigad . daghemsplatser ånte. på något sätt kunna ttillgödoses. I detta läge som ”warit förknippade; med” fa- miljedaghemsverksamheten (ock- anser" ide jalistiska Ik na | så ide. wanli har att ett samhälleligt stöd åt fa-| sina nackdelar) kvarstår faktum miljedaghem är förkastligt. Om- | att”. at Is » förvärv: betand budsman: Eva Olson, ordförande har '& sin hatsbidi else om.” til. ”familjedaghemmet ' hemställt om "er ”kantlåggning av familje- daghem som verkligen be- - hövs”. + ec: . -Ombudsma Olson” r i ”rim- lighötens namn” ändå” Själv inse « mycket ung företeelse, "inte enklare, "undrar VLT, att ”tution för ett tjäna . individen, 'endet linom' vår ekonomi och nyåret kommer propåer om skat- ,tehöjningar i någon form, kon- " mellanskillnaden. på sina skatte- FAMILJEN - ÄR DEN. SOCIALA ENHET - på vilken samhället är brad och utgör bakgrunden till vär de- mokratiska ' ordning,: anser Borås lidning, - NEStgötar Demokraten tycker att detta är att pråta i vädret "Mycket ont kan det säga om familjebildningen, men” inte kan , man ändå lasta familjen för alla "de usla samhällssystem. somd fins "tioner i samtid och! historisk tid som' praktiserar och ”prakti | familjegrupperingen? "I så fall har familjen också gjort. grundvalen för de ' mest despotiska och fasansfulla sam- hällen, eftersom diktatur 'och fa- miljebilåning historiskt " sett” sär imngamla, ' medan demokratin i "förhållande till dessa båda är en Eamiljen skall alls inte bedö: mås från. statmyttans synpunkt. Den är helt och hållet en insti- mannen, kvinnan, barnet, och är med alla 'sina brisver i det avse- kultur helt överlägsen alla andra. former av primär gruppering, Sedan kan man fråga sig vad "Västgöra-Demokraten lägger in i "statsnyttans synpunkt”. Vi tror alltsammaris hänger ihop på nå- got sätt, mannen, kvinnan, bar- net, statsnyttan, demokratin och familjen; I VEM SOM HELST BÖR KUN- " NA STAVA ' : och lägga ihop till att det på staterar Vestmanlan ds Läns Tidning Men hur skall skattehöjningen sättas in? Otänkbart är väl inte att hr Sträng kommer med något extra genialt, förmodar tidningen. Men bilarna drabbas under alla för- hållanden: För vår del skall vi inte gnälla över det : valet av.skattekälla i och för sig, men i likhet med Aftonbladet — ännu några da- gar — har vi ett annat och bätt- re recept, om” det än verkar råa- . märksamhet saken "väckt" för. "avlägsen" framt iska avbjäl- Pas: 5 bör de” "helst. sluta: med sin familje sh ONÖDIGT OCH OLÄMPLIGT : "var det” att regeringen lämnade modicinprofessor: Lars Werkö vid li dot Gö äkarl örbunidets: ordförande, till jånd at vara? ledamot : 4 läkeå to] känförbunid, läkarvetskap och. 1 ”"kemedelsindustri” ” ” Visserligen gällde” tills endast till 1965 års utgång, men det kan sägas i. efterhand 'kon- ” firmera. "och . legalisera . ett : till-- stånd -som. redan rått, eftersom professor Werkö inträdde i den- na styrelse redan 'i våras. Efter den 1 januari är det Göteborgs universitet, som äger att avgöra « extra "vid sidan av” tjänsten; Det, finns då risk för att regeringens godkän-' nande beslut av universitetet upp- fattas som en klärsignal för så- dana uppenbart . olämpliga före- ningar av tjänst och privata upp- drag, :;" Man får hoppas, att professor Weckö 'själv' genom” den” upp: inser lämpligheten” och på eget” ini- tiativ ställer sig fri gentemot I lär kemedelsindustrin. EGENTLIGEN ÄR DET SYN OM ,JORDBRUKSMINISTERN,; skriver Jordbrukarnas Föreningsblad: Vissa opinionsförmedlare' ställer” allde- Jes orimliga krav på honom att han. skall :industrialisera ; jond- gentinas största politiska parti med omkring en” tredjedel av väljar- massorna ”. bakom - sig, :Men icke desto : : mindre behandlas partiet fortfarande som 'paries av militä- rerna. och ide andra politiska par, tierna: / För dvå månader sedan anlände Perons. hustru, Isabel Martinez Pemon, , till Argentina, i förmodat syfte att förbereda ' makens come back. Men sannolikare är att hen- nes egentliga ärende var att söka få . slut. på den oenighet, som f.n. råder inom peronistpartiets ledning, De peronistiska politikerna har på sista året gjupt. splittrat det förut litet hörn av den fria världen. till- önskat varandra ' gott nytt år och ett: fredens ' och 'försoningens å existerar erymhet som" wi har så oändligt svårt. att sätta oss im i, som vi helst inte" vill tro att de Cd 4 get i "Vietnam, -på mpolitiska för- vecklingar mellan andra länder eller på ; människors ondska. var«- helst : den. förekommeer.. Jag tänker” på: en. liten. Pojke, : 9 år, :som” bor” & "Rumänien. och är - dödssjulk.. Han heter. Tiberiu De- jag. om hans aj ånader « och :svårig- heterna. för. hans : familj. att : få resetillstånd till Göteborg där han kunde operéras. Hans. nammn liksom många andra har: med tiden fallit i glömska.» Såna: är wi ju; - «Nu läser jag att. lille Tiberiu lever : fortfaramde, . I Rumänien, i landat som vägrar ge honom mut- resetillstånd: för den operation som kanhända kunde rädda hans- liv, Det- måste. ske i tid om: opera- tionen ;ska lyckas, omtalar över- läkare Olle” Dahlbäck wid thorax- Flimikett: + I Lund; Det: vet ' också de rumänska myn Meäz i. diktaturlandet lättar man Yen "liter, "nicårings liv på jämsreppet" som .de människor som Seanet där: | Fr ärnidiora "ett. fritt tand. iönom, Bjälv finns: bara en att bli frisk, från "sin I bröstsjukdom. 'Men.: som' dödejuk har han blivit en bricka i det politiska spelet: Rädda barnen har anmodats att inte ”länghe' fortsätta med sivt 'ar- bete' för . vatt hjälpa Tiberiu ' hit. Anhöriga får obehag. Riksdagsmen Bengt Börjesson i:Falköping har genom personliga aktioner biträtt Rädda karnen. Tystnad är det svar han "fått på bl a. Personliga tele- grem : till Rumä , Argentina, -vilken står . oförsomligt Z -| transfusionens "område. igheterna om. |; . | dyrbar lvepi C äl I | helt; enkelt” inte har ' råd med att "Peron' under sina storhetsdagar enhetliga och Välorganisenade par- tiet i grupper, som ivrigt bekäm= par varandra, Strax före jul blev det: uppenhart ät även' partiets högsta jen mationg] ja jun- tan, blivit. offer för denna splitt- ring, Den vackra madame Peron har under sin rosa genom. Argen- tinas västprowvinser fått röna många Peron spökar all äm | i Angelina Några dagar 10 före jul meddelade tisk tidning i Buenos Aires, att Peron, kunde wäntas an- ländea till Lima . (i Peru), vilken dag som helst såsom & första station på hans åbdervändo till Argentina. | . Hd Aktuell mentar. kom Det skulle vara en glädjande överr om det nya året kun- de bjuda på något nytt. Vi vågar förvänta till en huvudstad ”nära Centralamerika” "De flesta. dylika rappofter torde kunna nonchaleras som” rätt och slänt propaganda för att eg de å gott humör och för att irritera de po- litiska motståndarna och myndig- heterna, Säkert är, att presidenten Arturo Ilias regering lika litet som militärledni: [. -tro det. Besvikelserna har varit för många Det är tro- ligt att författningsfrågan fortfa- rande är olöst, när hr Ertender träder från, ” + dem emellan skulle få några skad- liga följder — utom möjligen för D-gens Nyheter "Ledande högerpolitiker - brukar rätt ofta emwända uttryck . som . an”, "den 1i en”, ”du och jag” etc. 2. 1. sk Ht Handelstidni U add för cellulosaindu- strin blev under 1965 ogynnsam- mare än vad man förutsett. Det bekymmersamma är att . den OEM - utvecklingen drabbat tänker ge f. d, diktatorn Juan Pe- ron den minsta chans att åter- vända till hemlandet. De hyser en alltför stor fruktan för hans inflytandie: för avt taga en sådan risk. "a Å andra' sidan har det : från peronistpantiets håll antytts, att man där planerar att. organisera en ”folkresning”, stor nog att över. vinna regimens mostånd. Hur det skulle gå till återstår att se I realiten synes det näppeligen exi- stera några utsikter för en sådan bevis för .den begeistring och till- om den icke finge en 5 givenhet folltmassorna ännu hy- ser för: hennes legendariske make, rent revolutionär karaktär, & wvil- ket fall man måste förutsätta, att tiet men hon har också nödgats kon- statera, att det icke lyckats henne art förmå" ledarna i landet att sluta upp med sina inre tvis- Fal och . rensa bort » de korrupta element, som mer och mer fått eg insteg Li ledningen. - per och k t gjorde sak, 1 i en gemensam generalstrejk." Det förefaller dock icke troligt, att ens Peron själv skulle mwilja rekom]: mendera en sådan katastrofpolitik. . Hamburg (LT) " | i "Presidenten för der västtyska lär karförbundet har riktat. en. enträ- . Levande skall: hjälpas m med | | dödas blod | na som omsider får "stifta den ve=- derbörliga "lagarna och med mina kollegor som ' trots allmän” fram- änlighet ' hyser (betänklighe- gen” vädjan” till kyrk ledare, politiker samt läkare i Europa: de må förorda att nya metoder skall användas på ett specialområde in- om medicinen, nämligen på blod- Den 'mo- derna. medicinen: har bevisat med vetenskaplig noggrannhet att avlid- na personer är mycket bättre blod- givare än levande, Dr Fromm skul- le:vilja önska att Västtyskland blir brytare i Europa vå den nya I "Ör 'Saratal "med bresstjänsten ”Dienst aus. Deutschland": säger dr slösa bort den. Man borde i möjli- gaste -mån , utnyttja den på så: sätt som den är kliniskt mest effektiv”. Enligt dr. Fromms- uppfattning tycker. flertalet människor det är motbjudande att ha avlidnas blod i sina . ådnoör, det kan "man förstå, Ryssar; ' amerikarer ”och japaner |. har-redan flera årtionidens erfaren- het med transfusion av likblod. De har : alldeles följdriktigt tagit det andra steget efter det första: ben-, åder-; hornhinne- . och ' blodgiv- ningscentraler "och "därpå 'konser- vering 'av likblod, Vid transfusio- ner. finns det följande fördelar: i; . Likblod är "praktiskt taget obe- ä hållbart i kylskåp ' utan > Vår önskan om ett gott nytt år, om ett - försoningens och fredens år ' riktar. sig 'också till: rumänska ambass: , : till alla' myndigheter i 'Rumändien hos vilka avgörandet om" lille” Tiberius ' (och kanske många andra sjuka barns?) möj- Neheter- att. bli friska” ligger; Ia. har delas allt aviserade . snara frånfälle : torde N Fa bruket : och "ge I na billigare livsmedel: : Han skall bryta ned jordbru- karens arm, han. skall. så radi- kalt omdana och sköra ned vårt . jordbruk atv livsmedlen blir så billiga att de säkert inte kunde NN så billiga ens om jordbruket re i första i stället bostäderna hårdare! s Den .skattereformen har den fördelen att den inte kräver nå- got exekutionsverk, den kan ge- momföras genom att staten drar in på sina subventioner till bo-.!- stadsbyggandet. Det är ett enk- lare sätt att förstärka statskas- Folk betalar, höga hyror ' men likafullt inte vad bostäderna i själva verket kostar. De -betalar sedlar. Och nu skall Sträng höja skatten på bilarna för att däm- pa efterfrågan på dessa. Vore det folk i allmänhet finge betala vad deras [bostäder kostar och se- - lingens gång? . - dan köpa bil efter förmåga, - -" utom att älska. . soc os co alldeles gra- tis. Det finns ju andra'led som ingen bestrider en skälig ersätt- ning åt. Att göra underverk lig- ger utenför t.o.m. ett statsråds maktutövning, och den som är en -smula realist borde först som sist kunna göra klart för sig att hr Holmqvist måste göra de i sådant avseende överdrivet för- hoppningsfulla "besvikna. Borde han .inte,' också för sin egen skull,'; göra klart förde hög röstade att man inte genom poli- tiska beshät 'i en handvändning kan helt revolutionera utveck- få 'uppskjutas ytterligare ett. tag Jat döma” av erfarenheter från . årets julhandel, Redan i en del prognoser antyddes:det att spe- . eialbranscherna' skulle hålla sin "omsättning" med hygglig margi- -nal:— julklappsköpare sätter all- deles" särskilt wärde på kunnig | "rådgivning i en specialaffär, har det bla. sagts — och såvitt man inu kan se förefaller dessa förut- isägelser ' att hålla streck. Färg- "handel, ”panfymhandet, Ppappers- handel och andra branscher tycks av allt att döma ha hållit sin storföretagen. . "Men julhandeln i år började "senare än i fjol och även om "det "blev god rush 'i slu kom man mångenstädes aldrig upp ..till fjolårets rekordsiffror. Var det kanske fel att släppa ef- Den sanna kärleken begär intet - 2 ter på de' senare årens” "handla i, tid-reklam"? "(Köpman ne Nn). konserveringsmedel." : Fara för överföring av "allvarliga sjukdomar genom givarblod. som trots alla säkerhetsåbgärder fortfa- rande ' kan finnas i undantagsfall är utesluten: vid likblods + "oc sina medicinska rön. Men: det är nödvändigt att wvi'talar med var- andra för att själva saken kommer i gång. Jag skulle aldrig vilja plä- dera för lagens tvång såsom det är fallet i Ryssland. Läkaren bör frå- ga först om patienten inte ogillar transfusion av likblod'!. Helmvård P. ter på grund av humanitet eller av | just den västeuropåska markna- den, Produktionen har hållits högre än 1964 och följden har blivit ett betydande lageröverskott.. Produk- Man söger också- att man särskilt ömmar för de personer som man gett dessa beteckningar. . Utan intresse är det maburligtvis därför inte att Svengka Dagbladet (h). nu går j till attack mot de politilver som , använder "falska ord”, BL a. slår man fast föl- jande sanning: '”Företeelser, som kan verka besvärande för det egna partiet, , åsätts eufemiästiska . eller pg de I 5 tionen för 1965 beräknas till drygt till Hmärnt 3,4 milj. ton och 1 knappt 3,2 milj. Följden har blivit en Jlagerökning på drygt 200.000 ton. De negativt verkande fakito- rerna har som följd fått en pris- sänkning på 5—9 procentb - - Mot bakgrunden av detta är det fullt förståeligt, att man inom den svenska och £. ö. den: skanidinavis- ka cellulosaindustrin är inställd på att man måste tvingas till en pro- duktionsminskning inför 1966. Sundsvalls Tidning Utgången av den stora dragkam- pen på avtalsmarknaden kommer självfallet att utöva ett betydande inflytande mvå den kommande samhällsekonomiska utvecklingen, Mindre i den meningen att de an- verkliga realinkomstökningar utan mera så, att nominella lyftningar av lönerna :sennolikt kommer att framtvinga ' hårdare köpkraftdäm- pande åtgärder. från statens sida. Vi befinner loss inte i mågon: sam- hällsekonomisk kris; men väl i ett besvärligt balansläge där det krävs en skicklig politik från regeringens sida: för att undvika en olycklig förstärkning” av ' inflatiorstenden- serna. Vi får någ skruva ner våra förhoppningar om en” ' successiv ring för att i stället , d källa vill avskaffa betyg Stockholm” (rr. ' Avskaffa betygen, de skadar bå- de elever och lärare, säger öv- ningsskollärare . Börje Forsberg, samheten på de besvärliga fördel- | ra I högro (exa inriktas uppmärk- terbottens-Kuriren "Bör ett land som Sverige in- rikta sig på import av ännu mera livsmedel? . För det: första är: det inte alls säkert, matt. den:s, k. världsmarknaden ger oss billigare "är ' troligare Stockholm, 'i en artikel i mimret av SECO-Aktuellt, som ut. ges av Sveriges. Elevers (Central- organisation. Ett plus eller ett minus i lärar- kalendern är i de flesta fall för litet. Cirka tio gånger per termin torde vara ett rimligt antal note. ringar. För en lärare t. ex. .på högstadiet .med . cirka 100. elever kan detta bli. betungande och ta lång tid bl a från förberedelse- arbetet, Betygsättninger frestar lä- raren, till onödigt många skriftliga prov av olika slag med åtföljande rättningsanbetern och .. betygssätt- ningar, skriver hr Forsberg. »>- - Det är ju också risk. för att skol- arbetet blir, alltför betygsinriktat, fortsätter hr Forsberg. Proven görs vissa itider märapå : : odrägliga för Tramsfusi lod i stora doseringar; Nan Teda till mycket allvarliga skador på patientens le- ver, det är inte, fallet med likblod. En givare får tappas på bara en mängd av ca 400 com. Från en av- liden person kan praktiskt taget allt blod, alltså mellan 5 och 7 li- ter förvaras och användas, Det un- derstryker den stora betydelsen av detta” förfarandeli i händelse av krig och katastrofer. ne Dr. Ernst Fromm, chefläkare för "Allgemeines Kranienhaus Ham- iburg-Harburg, "är ; känd utöver Västtysklands gränser som expert och serolög, Han sade woss: "Det I gäller inte bara att respektera all- mänheteris känslor, Religionen har ett tungt vägande ord med i laget. Jag får; påminna om att den bort- gångne påven Pius XII klart och otvetydigt uttalat sig eniot att lik- blod används för transfusioner. Jag söker alltså på förekommen anled- ning kemma i samtal med konfes- sionerna, men också med politiker- I slutet! på terminerna blir proven allt fler. I vissa skolor finns det regler om att inte fler äm två Prov I i veckan får förekom" ”Betygen täcker ju ändå inte ar- betet, menar hr Forsberg, Det be- visas av att så många skolor tving- as ha inträdesprov. .Genombtänikta betyg ger information om vissa färdigheter, men utlämnar så vik- tig informatiors som den om kva- litet på studie. och ar! Situationen i dagens skola är för högstadiets elever speciellt beldag- lig eftersom statsmakterna har ut. färdat dekret om att endast 30 pro- cent 'av en årskull skall få inträ- de till gymnasium, ' nämner hr Forsberg. Han menar således att det finns risk för att högstadiet i vår enhetsskola blir en härd för armbågdramp, där betygen kom- mer att spela en d roll i em bristsituation., För. det andra kan "man fråga sig om det. är moraliskt försvarligt, adt med den uttryck”. för ifråga om 'u-lands- hjälpen, vi skär ner vår egen pro- duktion och uppträder som köpare på ' marknaden, där vi bidrar till att. trissa Upp priserna för dem som - bäst behöver livsmedlen, Det kan komma en dag då alla vesur- ser måste utnyttjas till det yttersta för. "att ' mildra. verkningarna ' av en hungersnöd för miljarder män- niskor. Sr . sr " Annonsbladet 4 å Lund : Det, är Inte bara i i byggkonsult- het men vavvisar, den för: egen del och ti stället för sig själv we serverar någon ”högre” form av "konkurrens på kvalitetsnivå”. Än- nu har dock "byggkonsulterna inte lyckats bevisa. satt priskonkurrens Luftbubblor - - Jurar fisk: oo IM 1 nätet och där bl.a den sociala fostran kan bli. förvisad till mågon eller några högtidliga (morgonsamlingar per år, ; + Le Skollov: - - Vinterlek - z trafik: Svisch — i högsta fart åker en liten flicka i knallröd' toppluva utför backen på sitt jullklappstefat. yfallna ön: försäljning väl i jämförelse med |Den och pappa — det är ju, helg och ledighet. På sjukhuset på andra sidan parken arbetar tre läkare och många sjuksystrar med att ope- rera en annan flicka. I operations- salen finns 'ingen bländvit snö och' ingem wintersol — bara det kalla, hårda -wlektriska ljuset. - Det var ängen svår olycka, kon hade bara åkt ”tefat” på slutt- ningen ned mot gatan- och blivit |en påkörd av en bil Nej, detta är ingen werklig olyc- lohat. och det får inte 'bli verk- Flera Helger och slutet på å jul- lovet är här — med mycket tid för lekar, Varje år inträffar ty- värr många trafikolyckor, där barn på kälkar, tefat och sparkar blir påkörda av ibilar. Dessa olyckor är möjliga att förebygga. Ansvaret Amerikanama . gör experiment med att fiska med hjälp av ]uft, omtalar tidskriften Sydkust fiska- ren. Man lägger ut en luftgardin, som skrämmer fiskstimmen in i näten. Experimentet företas i ett sund på den amerikanska östkusten, Man lägger ut fisknät och bakom dem er rörledning wia vilken man blåser in luft i vattnet. Luften sti. ger uppåt och luftbubblorna bildar ”gandin”. Luftgardinen kommer att bilda en avskild ”hörna” i vatt- net, Fiskstimmet skräms av denna luftgardin, som för dem är lika fast som en stenmur, avviker från sin kurs, sprider sig åt sidorna och simmar längs luftgardinen rakt in i nätet. Detta är vad man väntar sig, - Man har valt Hussey Soun försöken därför att där finns d för för dem ligger på föräldrarna och de vuxna, Barn. är inte trafik. (Forts, å sid. 7) , ket fisk och man har redan fö tagit experiment på detta omnåde. |< Försöken skall pågå 12 dagar och ställda : har . skäl att hoppas pål branschen det förekommer att man | bejakar. priskonkurrensen i i allmän- ar”. , : . . "4 Stockholms-Tidningen Dagstidningar är ofta goda afe färsföretag i stora städer, ännu mer i delstora. Den ma" en är: ning. När det på en ort inte finns någon konkurrens om. de lokala armonsema, är det inte någon konst att wvara -tidningsdirektör, Men det är detta som också är dagspressens dilemma. Den ”kva- litativa försä 10 tidningarna är oroväckande. Re- daktionerna ' på, sådana . tidningar som tyckas överleva sedan riva- lerna ' slagits ut har kunnat” slå sig till” ro. : Hubert Lärn i.GT om ameri- H kanska tidnin en ” Mm, Iotäll Härmed får jag un eriges Radio framföra mått” varma” tack för den lunch. som jag på före- tagets "bekostnad fick ' aväta till sammans med några börder, com" var "i stan & "ett programärende. Vi klarade oss godt. och - väl "på de” stipulerade ” 25 kronorna per person, men: mitt samvete ' belas- las em aning av medvetandet: om ” vilket oherrans. besvär” en sådan ' tillställning vållar 'strängt. upptag- na chefer och assistenter. Det ford- ras mämligen mio . (9) mammnteck- är - belåtna, stycken. på rekvisi- tionen av förskott och 5 på den slutgiltiga ”avräkningen. Det är inte alltid men kan” förtära sin kost under så betryggande ko troll. SA ole Berglund i "radions. persoraltidning Antennen Teknikens framsteg har ” aldrig i mäneklighetens historia skett. så” snabbt sem nu De har revolu-' inställning som. wvi offentligt ger oo tionerande återverkningar: på" "vårt sätt att leva och skaffa oss” uppe- källe, Inom industrin och på kon- toren : öventar-- komplicerade 'ma- skiner ' rutinarbåbet. Så mycket : mer krävs av den mänskliga: ar- betskraften, '- Alla måste därför . räkna med en ständigt pågående omskolning och vidareutbildning. ” > Rektor Gunnar. Gaddén r i Korrespondens - [ETT ORD '-- PÅ VÄGEN En indiske saga berättar om en pringessa, som skulle få gå ' ge- nom en åker och plocka ax: Hön blev också utlovad, att alla de ax hon plockade skulle bli förvand- lade till diamanter, Men hor; fick endatt Tov att gå en enda gång genom rm. Prinsessam: tyckte att de första axen var för små, därför wille hon fänfa med . att plocka, till dess hon kom; mitt i åkenn Men när hon: konv dit tyckte hon, att inte heller de axen var stora nog. Så hon med latt vraka och vraka, " till dess hon gått igenom yas sädesfältet. Då ville hon skyn- sig att gri mågrat men det var försent. oe Vi vamdnar bara en enda gång genom livet, (Och > dagar och år. Och i dessa stunder, som flyter ' så fort och järant än & tidlöshetens hav, möter liv RS uppgifter och el I jakten tefter de stora uppgif- terna. wvrakar mången de små'l jakten efter de. stora upplevelser na förbiser mången de små Och ' så Bår livet. står sysslo- - på tonget och har inte funmit Som var medo att tjäna och hjälpa, - som gärna ville vittna om Herren, ora det" så blott med ett vänligt eller att uppfylla begäran om en bägare are kallt vatten, hi kostnaderna anges till 20000 kr, « full med glimmande diamanter, vå vän tiden är fullbordad. i | -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.