j SS Mossberg vill inte dramatisera " . varit väl medveten om den hård- LAHOLMS TISNING ” ” | Onsdagom den: 5: fanuart 1968 ee =LT 2 Onsdagen den Sverige och Vad. tick du i julklapp? Den frågan ställer många barn till varandra å dessa dagar, I orden ”fick du” ligger på sitt sätt nå- ja symboliskt. Vi ”får” mämli- mycket i ett utvecklat land. I Man kan wisserligen säga att wvi själva har arbetat ihop det'wvi har våd att skaffa oss, mer helt 5 januari 1966 länderna kunna ta ett' krafttag" för. u- länderna? "Låt oss med det sna- raste uppnå målet — en procent av nationalinkomsten, det är än- - då bara ett minimimål! Vi kan inte längre skylla ifrån oss på det ena och det andra, exempel- vis att FN ånte "skulle kunna svälja större hjälp på grund av ö tär de med en är det inte. Att' vi har kunnat arbeta Oss -upp! till välstånd och har anbe- tat ihop så mycket åt 'oss beror nämligen ofta på omständigheter, Isom vi inte kan råda över och som. mi” alltså' fått till skänks. Ytterst sett är på sätt och vis allt vi fått en gåva, nämligen. på "det sättet att vi genom omstän- :digheterna. har lyckats tillvarata "möjligheterna i form av matur- tillgångar, begåvning o.s.v. Må vi besinna det, inte minst inför det nya år som : börjat. . Skulle inte' 1966 kunna bli ett givandets år? Ett gt utan -baktankar, utan några tankar på an vi själva skall tjäna, låt vara å- lång sikt?" Ett givande! som sjttar" till att göra - de. männi- skomassor som svälter delaktiga av de gåvor. vi i de' rika : derna fått i övermått? mode : Skulle vi inte 1966 verkligen FLERA I KVINNOR BEHÖVS: T> ':. FRAMTIDEN :. io. i den' direkta byggnadsproduk- -tiohen, hävdar - avdelningschef | Bertil ' "Rehnberg,- ”Arbefsmark- nadsstyvelsen, i "en artikel i Svensk Sparbankö- i dskrift laget ax Kvinn- ning av kvinnlig per. det kommer. nödvändigt 'att "öppna dörrarna il "byggnadsplatserna ” och : i till .byggnadematerialindustrin för den . kvinnliga "arbetskraften, framhål- ler - avdelningschef >: Rehnberg. Byggnadsarbetsplatserna :, sär nu] > nära .. nog. ointagbara manliga || I fästen, och, vi; vet av erfarenhet "att det "inte är så lätt att ta hål "på de traditioner och fördomar, -som åtminstone delvis har skul ' den till att det förhåller'-sig 4 det: 'sättet.: Samtidigt sk: . erkännas att det i vissa.f vara förenat med .en det pråk ” tiska” svårigheter att Joga kvinnlig arbetskraft 'i ' präglade lagarbetet; dom +; stora krav, på den enskildes för: Umåga atd växla från en arbets- " uppgift till en annan. Inte desto mindre lär det. bi nödvändigt för branechens intres- senter att studena vad som prak- . tiskt. kaw göras för. att.ge ökat utrymme' för kvinnor i. bygg- nadsproduktionen om man skall v kunna "rekrytera den' arbetskraft " som-.under alla omständigheter behövs. ' VI STAR INFÖR EN BESVÄR- : ”LIG” SITUATION 7 oe "ti fråga om skogsindustrin och "> världsmarknaden." Dr Gunnar i regeringen, Ibrist. Vår hjälp LT = nämligen också bestå i att” wvi avstår från kvalificerade yrkes- 'män av »olika kategorier, från vetenskapsmän till yrkeslärare, Ett av de mest försummade om- rådena i de svältande länderna jordbruksforskningens, Det behövs : forskning om "vad som lämpar eg att odla, vilka” ån- "hemska djurarter som. bör om- är | - vandlas . till "tamboskap. o. sv, Det dröjer emellertid många år innan denna forskning kan till- |; lämpas i praktiken, därför: är SY De stora företagen I har den av- görande betydelsen för den ames rikanska ekonomins produktions. förmåga. "De verkligt betydelse= fulla återfinns bland de mer än. 300.000 företagen inom åindustri- sektor, Genom intern expansion och genom sammanläggningar har, de stora företagen växt snabbare än: industrisektorn som helhet. - Denna utveckling är inte ett nytt fenomen. Redan 1932 undersökte. två framstående amerikanska eko-, nomer, Adolf Berle och Gardiner Means, .koneentrationstendenserna i märingslivet, De fann att de 200 största bolagen mellan 1909 och 1928 hade ökat, sina ft A ångar drygt 40 procent snabbare ä alla bolag tillsammans. På 1950-7 talet skulle, förutsade de, de 200 'största företagen svara för 70 pro- "cent > av : samtliga - industribolags samlade produktion. . : my unde: ing som genom- fördes” 1955 (The Cooperation. in d Society; Edward S. Mason) det så myc Vit att den intensifieras med det snaraste. ”' har: sjukvårdskris här i framgick . att "nära 200 jättelika företag .ägde hälften av alla bo- lags” tillgångar i' det amerikanska livet, I den. vitala indust- landet, men ; hur myck » sämre ställt har inte länder där sjuka . vårdskrisen består i att man inte får tillräckligt. många, patienter! Vi har importerat "sjuksköterskor från ' Sydkorea: Där har : man överskott därför att människorna Vi bör |ta vara. på de erfären- heter. missionen har: börjat" göra det ' mer och "mer; -Det är emellertid inte bara det rent materiella . området > men vi Aror att mycket. återstår. på vi bör hjälpa. Vi”kan' också mora- diskt "stödja" exempelvis : i NM förtryckta. : "påverkade: folk; 'och | fontostisk Detta gäller. speciellt ör systemet ' att ; framstå > som" rena d > menterad marknadsstruktur. « fäteöreag. dominerar USA-industrin - -”Eeodalsystemet var rena söndagsskolan” |. F 3 I USA finns 300.000 industri- företag. Men jättelika företag dominerar i varje bransch, Fyra eller färre bolag kontrollerar hälften eller mera av produk- tionen inom = ibasindustrierna, berättar utredningschefen G us- taf' Delin." i denna artikel om amerikansk ekonomi ”Malt- koncentrationen får det medel- tida feodalsystemet att framstå som" rena” sön +» Men konkurrensen lever ändå inom amerikansk industri. Systemet kallas oligopolt. Hur detta ver- kar berättas i artikeln, (0 A fåra på samma sätt som ett mo- mopol, > Men. konkurrensmomertet mellan företagen finns kvar, även om det är Jrelativt svagt. I:alla händelser - verkar det ganska lång- samt och endast inom vissa grän- ser och har absolut inte den av- görande effekt som tillskrevs det i den; klassiska ekonomin, : ””Oligopolet”. hindrar monopol gångar. - Inom vissa sektorer är "graden av? . Fronoentration — jämförd med FN k ku ä lert 1- risktorn .. var det va 100] Kon e är ellertid till bolag som ägde, drygt 40 procent]|räckligt för . att begränsa varje av hela" sektorns samlade till- enskilt företags möjlighet > att godtyckligt ' sätta sina priser och andra - villkor. : Detta förhållande 'accepberas. av alla parter. En bilindustrin, aluminium-, stål. och kemiskas industrin. De sistnämnda sektorernas: betydelse - är &- verk- ligheten". t.o.m; större än vad koncentrationsgraden' 'kan - ange. All: väsentlig - industri liksom » en |. mycket .»stor del av” den" direkta individuella: konsumtionen är visad dit för sin materialföj ning, Ett exempel: Bilindustrin är liksom de omfattande flyg-, rymd. 'yggnadsindustrierna ' på ett nde . sätt beroende av /stål och” aluminium. : Fyra eller färre bolag: kontrollerar; - hälften eller mera av "produktiorien .i nuv "nämnd; basindustri. » Detta är en situation som "pro- fessor.” Berle har: -boteoknat som ”en .maktkoncentration ekono- min som får det inedeltida" feodal- "Power . Även. om koncentrationstenden- l inte saknas när . det gäller ingslivet -i övrigt, "finner. man ens "skulle näm- ligen innebära . att till. sist den 'starkaste ' eller. billigaste mprodu-: center: : kunde slå - ut : alla med- tävlare och "etablera ett mono- pol. Eftersom mnonopol' inte kan godkännas” . skulle; ' staten - vara tvungen att intervenera, antingen med priskontroll eller genom att överta - produktionen, Därför in- riktas garna på . att främja ett. oligopolt system och förhindra monopol. : > Ofta domineras : ”oligopolet”. av ett stort "företag. vilket fungerar som". ”prisledare”, De andra före- tagen" i' gruppen följer efter. Inom I stålindustrin är . det. US-Steel och | inom : bilindustrin. "är ' det: General Motors. De "priser gom sätts -å detta sätt" benämnes med 'en term som' präglats " av Gardiner: Means ”administrerade” : "och. .:'dessa' ' är oftast "avsevärt högre är de priser sor. skulle" ha varit rådande”; en" "klassisk + konku; General ' Motors "t' ex. anses be räkna" sina «priser "i - avsikt att erhålla” 15—20 procents förräntning På produktionskapitalet efter skatt och kalkylerade "köstnader under Ået snarare en i. allmänhet frag- i varje fall problemet.” Och: erkänner” vatt" betydelsen är rin; "kar i "varje. fall ”mågot”uträ n:det aktualiserade: att-en. opinion. upp: ve : ;Jav det värsta som kan hända en vi vet inte. om det kan ha långtids= ga, | "Även på det” rent "materiella" om- rådet blir vår hjälp. liten, även "om den "mångdubblas; ' men tri det är. den viktig. De ots oh Låt oss d år ta' ett krafttag för u-ländernas svältande män- . niskort, Låt 1966 li ett givand JORDBRUKET I. FÖRÄND- .. RINGENS "VIND. lets ' Jag: skulle : vilja vidga bered- +" Hedlund i Rådom påpekad här- - omdan, att man i Kanada nästan får råvaran till skänks, om man startar 'skogsindustrier "därborta, skriver Sundsvalls Tid- ning SCA-chefen direktör - Eije . detta, Det är en känd sak sedan » länge, och inom SCA har man nande konkurrensen på världs- knad just däri att d. 1 ind . den strin utbyggs i allt snabbare takt. Vi. måste alltså ha detta: fak- tum klart för oss: ' En alltmera hårdnande mark- nad för våra skogsindustrier, Det hjälper föga att vi försöker peka på de höjda tillverkningskostna= derna. här: hemma, Ingen ute. på världsmarknaden frågar efter vad det kostar oss att producera, Det enda man frågar erter är vad vi kan "sälja våra produkter för ute på världsmarknaden. ' Där följer man den givna regeln: man kö- per av den som kan erbjuda del. förmånligaste priserna och bäs- ta kvalitén. Alltså gäller det för den svenska skogsindustrin att följa” med. Ingen" självömkan hjälper i detta fall. Endast kla- ra fakta, Och det är nog vad vi | får inrikta: oss på. i framtiden. . » Tillverkningskostnaderna är något. som endast angår oss själva. Och dem råder vi över själva, och där måste alla parter vara «ense och medvetna om att söka en utväg som både hjälper ' oss själva och: även skapar för- atsättningar för att vi ska kun- reppet i två: riktningar, säger : Lantbruksförbundets .ord= förande Ture Bengtsson, i en ny- årsledare i” Jordbruka r- nas Föreningsblad: Den ena' avser beredskap mot 1 ter de kraftiga prisstegringar i in- + 1i ndel som är högst troliga, inte i år, kanske inte ens inom de närmaste. åren, men säkerligen på lite längre sikt, när världsbristen på livsmedel sälter sina spår på den interna- ” tionella marknaden. Den ' andra avser beredskapen inför de krav som i framtiden kan väntas bli "ställda även på stater som' Sve- rige — med i det stora hela rätt Bynnsamma ' förutsättningar . . världens försö Alla Prognoser, vi må iycka la om dem eller inte, pekaf' otve- tydigt på att förvandlingens | vin? dar kommer att blåsa ' äve "framtiden: . ST Denna ” framtid Ckahv + för — att: bidra. till ning med slivame- i i nr, även om 'sonv vi tror förr” aller senare kommer att "ställas inter- nationella ' anspråk — på : livsmedelsproduktion, inte svensk siné begripa lika många yrkesutövare. som i dag, De ekonomiska och tekniska kraven på vad som skall anses rationellt och modernt | kommer att ständigt . sökas, Lik= som hittills måste vi under kom- mande år räkna med att många "jordbrukare ”lämnar in”, anting- en för att med ålderns ”vätt dra sig "tillbaka - från förvärvsarbetet | eller för alt pröva sina. krafter i andra Märingsgrenar. . Särskilt för den senare kategorin kom- -na uppträda utåt med slagkraft, menar ST, : mer omställningen ofta att svår. Bakom de torra statist bli ika: i > siffroma "över antalet ' av” dem het. ulädje: av, «+. oc vn: tl" Den starka koncentrati wverige. | . ar Konkurtensens verk... Om det någon betydelse, > Även om "man fmakt, har, länge. befunnits önsk- : skäl” liksom ' av ekonomiska. - En- dast aktiv konkurrens kan ga- ramtera : . stigande produktion : till | enheter 'Wilka'. var för. sig är helt utan jinflytande på: iprisbildningen, Men; samtidigt är motståndet: mot möoriopol djupt rotat. Det: är något amerikansk :industriledare., att bli ”beskylld” . för "att ' leda et nopolföretag. ger någonting i begreppet konkar. rens så är det, att den 'starkaste winner över den svagare, -Deq star. Tke blir starkare” i så mycket och den: svage svagare i så mycket. Ett stort företag har större. möj- ligheter än ett litet att fi a -”Bonde-Knut”,” i". att f att användas 60—70 procent av sin kapacitet. US-Steel lär sätta sina priser -tillräckligt högt för att viss vinst skall uppstå även om företaget producerar endast två dagar av (fem. : . Reklaml:onkurr ens Konkunrensen sker med" andra medel; genom reklam, kundservice eller Produktutformning. Det ty- piska för ett oligopolt system är att konkurrensen mtnyttjar varje annat medel än just priset. Priserna är emellertid inte" helt utan kontroll. Det finns - krafter som framtvingar en' viss prisdis. ciplin. En av dessa är- den :re- lativa koncentrationen "på kunds sidan. "Det stora stålverket har den 'stora biltillverkaren tvärs över bordet, Den :stora konserv- fabrikanten möter den stora varu- huskedjan. Även om denna meu- tralisering ' av ekonomisk makt inte sker i varje situation, inträf. far den dock tillräckligt ofta för att utöva. en återhållande verkan, Därtill kommer den ökade kon- kurrens mellan, olika produkter, Även om alla stålpriser hålls på en ”administrerad” nivå så måste stål konkurrera ' med ' aluminium, aluminium" måste konkurrera med glas, glas med plastic, ' plastic med trä, trä med betong och betong med - stål. Denna konkurrens är — utan tvekan effektiv. : a - Tryggast för alla oe " Situationen anses dock inte till fredsställande, I en studie. av : förhållandena inom stålsektorn, (Pricing Power and the 'Public Interest) konstaterar Gardiner Means, ”att 'prissättningen inne- bär ett betydande överuttag som knappast tjänar det allmänna in- tresset”, - s - Men: å andra "sidan accepteras inte .en obegränsad användning av den - fria marknadsprincipen, Vå- dorna därav är för stora: Den helt fria: marknaden -kan' utkräva en fruktansvärd tribut - från pro- ducenter; investerare, arbetare och av. samhället, > Systemet med "ad- ministrerade priser, som är' möjligt endast inom ett oligopolt närings- liv, erbjuder. en - för -alla. parter tryggare grund att stå på, Därför är. strävan att behålla och för- bättra balansen mellan det oligo- pola systemets fördelar. och nack- delar än: så länge en väsentlig uppgift för amerikansk ekonomisk politik, 2 "Aktuell kom rs mentar.: USA befinner sig i Vietnam i dag av samma anledning som man underskottet H Se Bilar, bildelar och bensin väger 1... handelsbalansen, decennier sedan. en ' sökande , misstänksamhet befann sig i Europa för ett par Katrineholms-Kuriren : : För Adenauer förlorade banden med USA i betydelse, när hans förtrogne John: Forster Dulles av- led och än mer sedan Eisenhower fick överlämna presidentskapet till John F. Kennedy. Den gamle kanslern uppges alltifrån första sammanträffandet ha ogillat den unge presidenten; i stället för Dul les entydiga antikommunism hade 1 5 avspänningspolitik kommit som plötsligt gjorde väst- tyskarnas hela östpolitik förlegad. Mitt under förbundsdagsvalen 1961 uppfördes så Berlinmuren, vilket ytterligare bidrog till Adenauers mannen i Vita huset. | Sydsvenska Dagbl adet Regeringens oförmåga satt gra- dera reformverksamheten efter angelägenhet kommer att ge det svenska folket ännu fler chocker om halvannan vecka. Accisen. lär inte bli den enda nya bördan för bilisterna. Det ' har hittills varit ett märkligt, tålmodigt släkte, som visserligen ' protesterat när mpåla- gorna kommer "men som sedan l|- tungt i importen och har expan- derat mer än 'som är hälsosamt, Den högre bilaccisen bör medföra en dämpning av fbilimportén och minskad försäljning 'av svenska bilar inom landet, willcet i sin tur möjliggör ökad bilexport.. Känne- tecknånde för "dagens läge inom en rad branscher. är' att den svenska marknaden; warit , alltför gynnsam för företagen,” vilket för- svagat ingarna, ”I :' en sådan situation är det nödvän- digt för en finarisminister att or- dinera något beskt. + + larna Dagens Nyheter | [CA I den allmänna genorationsväx- ling, som förestår i svensk: politik inom de märmaste, åren, är det en ytterst betydelsefull omständig- het, om den unga generationen in- om "folkpartiet: och - centerpartiet visar sig stå varandra mära och kan förena sina krafter i politiget nytänkande och en strävan att for- mulera en” politisk handlingslinje i:takt med tiden. ,De.sunga har Tättare än den äldre politikergene- rationen att lägga bakonmi' sig min- nena av förgångna stridigheter och partimotsättningar." NI ” Västerböttens-Kuriren (to) En epritp å ä bilförare är. .n nd. fortsatt att köpa och" sina bilar som om ingenting hänt. Det har:varit ett idealiskt släkte för en hårt ansatt finansminister. ” Handelstidningen Gp) Höjningen av ”bilaccisen kommer inte överraskande och är inte. hel- ler mycket att ondgöra sig: "över. Att' bilismen står högt på listan över, tänkbara skatteobjekt har att göra dels med alla indirekta: sam- hällsköstnader som” bilarna drar med "sig, dels 'med At - aktuella skulle I nu "också noga llvaratagas. De ansågs bra att stämma" blod med. I Västergötland, Skåne och Halland". skavde” man talgen av sådana” ljusstumpar . och lade - ä eller s Der” 7. januari gamla Knäutdagen | kallades: förr. i södra Halland för östligaste -Fin- land hette” den ”Jästknut”, I en västgötabygd” talades ' det ' 'om ”att 7 [man "då borde ha kvar' något av julmaten: "äta den dagen för att, bota a kreatur med. En annan benämning är ännu: märk- ligare, I- Värend hette dagen efter trettondagen 'Farängladagen eller. Änelafarsdagen. ”eme- dan änglarna, som varit på besök, då fara sina färde”, Namnet åber- faller” på. en av de: urgamla, för sin "utbyggnad, ' har. andra möj- ligheter att utöva påtryckning mot leverantörer" OSV. Ett” övårtN dilemma vv Decentralisering av ikonomisk värd, "både av sociala och politiska rimliga 'priser ' samt ett effektivt utnyttjande av 'resurserna. ' Men samtidigt :; kräver den moderna tekniken -stora enheter. Det in- träffar lätt att konkurrensmomen- tet. försvagas: eller .sent' av för- svinner om en ändustrigren domi- neras av ett eller två : mycket stora . företag, Det. är en av den amerikahska ekonomiska politikens svåra” uppgifter sitt söka kombi- nera konkurrensens fördelar ned det: av tekniska : skäl - betingade koncentrerade industriella syste- met. , . Resöltatet - bar blivit | ett - oli- gopolt system, d.v.s. att ett fåtal företag. — tre eller. flera — är ledande inom 'warje = särskild bransch; .' Dessa företåg . har -ett betydande inflytande på prisbild. ningen — de kan teoretiskt för- . som ”varje år ämnar jordbru- : ket: fyms' säkerligen många per- -sonliga . tragedier, .även om det flertalet efter någon vid finz I rätta. - / r”angeläget att skapa till. tro" till > "Jordbruket. Detta. vilar "både'; på "statsmakterna och på jordbrukarna själva: Så "länge världens mäktiga” in- ie lyckats" bättre 'med sin upp- Tift än att. samtidi. .norstädes : hundratals , miljoner svälter' och särunda. en konstlad " världsmarknad ... livsmedel "existerar, är. vi do tyvärr be- : roende av ett högt gränsskydd. . Omdaningen inom lantbruket bjuder i övrigt på problem av sådan svårighetsgrad att vi i sna- rast ökad utsträckning måste ha "tillgång till' samhällelig hjälp och - service av olika slag. julen" istiska föreställ- garden om : julens osynliga gäs- ter. Och . den har. ett. språkligt motstycke i den fornisländska be- nämningen på den 7 juni, ”affara- "Dagspressen har många 'upp- gifter, En av dem är att bjuda nyheter som är så” objektiva som möjligt. På detta. fält bör inga 'pantitaktiska hänsyn få tränga in! Men inte mindre viktig är åsikts- bildningen på längre "sikt sådan den bedrivs på tidningarnas le- dar- åsiktsbildning,' som = politikerna självfallet ej är uteslutna från men ofta av taktiska skäl avstår "från "att delta i, har som. sina främsta , målsmän de vetenskaps- män som förmår höja sig upp ur sina. egna specialiteters, brunnar, diktarna, som tar ett totalt an- « svar för sin tid, essäisterna, kul : vurkritikerna, till sist alla män- niskor : vilka" kan mupptändas av allmänna problem, Ett av sina viktigaste fora har dessa männi- skor i tidningspressen, och kam- rater har de i de ansvarskännan- de tidningsmännen, -- .. Även" denna långsiktiga sam- :hällsdebatt. lider förlust om tid- ningarna blir alltför få! Det sam- hälle som inte förmår hålla den- na diskussion vid liv kommer ati stelna och urholkas. Därför blir det under kommande år en an- gelägen uppgift att vaka över att » De statliga insat: khärvid- slag får dock inte bara jordbruket >. utan: även samhället i sin hel- ve trationspi inom - pressen inte går så långt att en sådan förstelning riskeras. MRANGLADAG | hitta 'så' gick » vi från gård och kultursidor, - Denna |. dagar”, Vd vis dagen - för avfär- den. I Skåne och Halland troddes, att taken . skulle blåsa "ned, om någon .spinnrock sattes igång: den- na dag. -Ett annat sydsvenskt . rin- Te som sammanhänger med julens avslutning vid denna tid är Ben- räskedagen-. som -' benämning på denna tid. I Norge var. mot- svarande ramn Brykkemesse eller Brokkimesse, ' eftersom . man -- nu hopsamlade " alla , matrester efter Julen och --"brikkte” eller -smulade sönder dem i en gryta. Nu skulle också den sista julmaten ätas upp. En ” gammal kvinna ” från södra Halland omtalar :att hon från sin barndom . mycket väl minns: ben- raskedagen : — ”Vi knaprade väl alla på ben och sedan kokte mor ' sylta - av- skrapet, Pojkarna klädde ut sir till flickor och flic- korna till pojkar: Vanligen tog wi på Oss de värsta Tumpor vi in gunde gård och sjöng. Överallt bjöds på d man plog- billen därmed” första gången man körde” ut på åkern om våren. Det ansågr bringa god skörd och lycka. I Danmark och Skåne uppsamla- des noga alla från julbordet över- blivna ljusnrester.. Dem tände man på vid åskväder då man ansåg sig skyddad. från blixtnedslag. '- I de. västsvenska : landskapen. Halland och Bohuslän dukade hus. det i ottan dan efter trettonda- gen efter att det fönr stått del- vis dukat hela julhelgen. Julbrö- den ' tillvaratogs för att, gömmas till 'sin "betydelsefulla användning vid wårens början. ” man en lustig .sed ”andag 'Trett”. De unga flickorna” som då skulle på gille "hade i gold tid i förväg förfärdigat' s. > k. '”gifttråddockor” av "linne eller « bomullsgarr, . De gav denna kväll bort dockan till någon pojke "de hade: kär. Han blev . för' återstoden 'av" kvällen flickans -”gubbe”,. som hon skulle hålla > ihop med och. dansa med, Men rätt: som 'det war: släcktes alla ljusen -.i -salen :och "det -blev traktering och ' till tack dansade vi några ”slättaär” och fortsatte så till nästa 'gård”. ” becksvart som 'i en källare.. Det gällde då för pojken att leta upp sin flicka. - modern och döttrarna av julbor-]; I Yttermalung i Dalarna hade allmänfarlig person. ' Han. löper större risk att skada andra än att skada sig själv, och. det är just. detta; som är. det "allvarliga. Det gäller att få folk "att. inse detta, att få” alla : tatt förstå, att bil; "och. sprit. någon 'privatsak, "= 7 N Norrländska Socialdemokraten - Televistonens. rokrytoringspoliik har warit "tvivelaktig, Börtsett från några "få undantag har man kon- sekvent 7 undvikit ' att I rekrytera medelålders; etablerade. journalist. ter, som : genom - sin . personliga livserfarenhet, slitstyrka och yr- kesstolthet bättre skulle orka nied il den” Press det innebär. att för lite telegramläsnings - skull / bli: idol. i miljoner svenska hem. "Anglosach- sisk . TV, skiljer ” sig” på. dena punkt fördelaktigt” från - svensk, Men: sådana journalister är dyra och svensk TV har valt att'av ekonomiska ' skäl" ta” in : två” unga främför ; en” äldre 'och "etablerad. I många . fall har: det! gått” > bra, der Mats Linday har har nog” i-de, flesta "hem warit en osedvanligt kärkömmen gäst. Inte minst då det var tjall' på den tek- ' niska linjen "eller då han, tvivels- utan: i likhet "med åndra upplä- sanre, gjort: sina små- tabbar,” har' hans | ursäktande "leende varit "en källa till, varm mänsklighet? Vem vill ha perfekta själlösa” maskiner i rutan, H HD : Alla ljusstrumpar -. efter helgen ' Te "Tore Ieth, Trettondagen är för Svenska | kyrkan -offerdagen. till kyrkans mission i Afrika och Asien. Dä- gens missionskaraktär betonas & även i radio och TV. Hög guds+ tjänsten. i ' Helga Trefaldighets yrka i. Uppsala dikant är utnämnde biskopen över den evangelisk-lutherska kyrkan i Malaysia, - pastor ' Bertil Envall, som sedan - 1961 warit verksam inom Svenska kyrkans. missions arbete i Malaysia, Tidigare var biskop Envall missionär i Indien. Ordföranden i Svenska missions. rådet, docent Carl: Gustav Diehl i (Magens: Nyheter) : Glöm inter Missionsdirektor : CC. G. Diehl sänds i radio. Pre- dagen. berättar -b TV: samma--dag om! Nr kristen mission Diehl, som . är iår ad j Docent missionsdirektor, har även hamn va. rit missionär i Indien. TV-pro- grammet heter. ”I detta tecken” och Sänds "klockan 18 på Tretton- Svenska kyrkans På 48 platser Afrik Asien med evan, gelisatior. Under: visning, . Jukvård och tekniskt bi- mission arbe- vi: liknar mera veken, |E TT: ORD: DR PA. VÄGEN Några. unga män” satt ”och pra- tade' oms olika bibelövessättningar. Den ene föredrog den engelska” översättningen. . En annan tyckte att den svenska var bäst, Då sade er av dem: ”Jag tycker bäst om min mors bibelöversättning.> Hon översatte . bibeln, för Oss . barn i "sitt dagliga liv”. Bibeln blir levande för ändra, när de kristna förverkligar den " i sitt liv. Men om vi skall för- verkliga bibeln,' måste wi först leva i bibeln: Om ett ljus: skall skina, måste det först, tändas, -” » När Jesus kallar de kristna värl- dens ljus, menar han inte, att vi är lika färdigstöpta ljus, som bara över > tändas av honom.” Nej, som både bli av Kristus och j får sin näring från Kristus, på samma sätt som veken hämtar näring från. oljan, kan veke, som d i olja, . brinna en : liten oppa I -men så i = fen, därför. att da ä Orr, . ti som då 0 hämtar näring Och kraft i bibeln, bönen" och nattvarden, .kan också lysa något. [Men snart nog är han. 3 rykande veke, torr och kraft- lös. cs Veken måste vara för, beständigt i oljan, 'om idén skall kunna fort- fara att lysa. En kristen, som lever.:; bibeln, skall aldrig gå förlorad "utan äga bibelns Ande Hände. Vi en för 1966 är|o kraft. Guds vilja och ma en stor del a N 132 milj kr. "och Pans rd bibeln och därför räknas inflyta vid sumina förverkligade ' han bibeln på så på MIrettondage en Endstjänsterna sätt, att, Ordet blev [kött blev = | sligat.i hans div, Är ditt . liven älttning?. i klar kibelöve RE Sr i
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.