N rapporten från del LAHOLMS TIDNING ' 4 Föedagen den'7 januari 1966 —=LT. Det gångna "året 1969 lämnade” Fredagen den 7 januari” 1966 = Fastare: mittensamverkan LT = poldiken, . maria "hästad: M Den nya dag som grydde för den intrycket, ' att den” sociald kratiska regeringen alltmer tap- par taget. Den har misslyckats i planeringen på "väsentliga om- ”miljöpolitiken samt lokalisering och arbetsmarknadspolitiken; De utgör förslag från en arbetsgrupp och har "sedan ' behandlats ae. råden. Särskilt anmärk är dess sesignation inför infla- tionsproblemet. . Det nya året 1966 har inletts med att centerns och folkpartiets samarbetesdelegation lämnat en första redovisning från sina över- cen« avlä dunkel på sina håll, skingras snebbt. Vart och ett av de: senaste "åren har kunnat bok- föras som märlvesår i kampen för ; likaberätt "del som pro- ”gramförslagen ” i deras huvud- linjer. | Det är en klar och örand skillnad ' mellan den socialdemo- » kratiska regeringspolitiken : och den sociala framstegspolitik, : som rtierna rep . Vår negrernas ? Höjdpunkten år 1965. var den nya >rösträttslagen, som framför allt betydde att Tegrernas röst- rätt tr Då: Jobnson underteck-" de regering litar på sin terpartiets och folkpartiets ge- mensamma” målsättning ” att. ge- nomföra en social framstegspo- litik på : "grundvalen av - - de enskilda människornas vilja till verksamhet. och ansvar, mark- nadsekonomi och fri "företagsam- het. En socialistisk" samhällsom> regleringspolitik, mågot-: som framträtt allt tydligare under se- nare tid. Centerpartiet” och folk- partiet ' ser som" utvecklingens främsta . ” drivkraft de enskilda k ih vilja till verk het och ansvar, Det. betyder ett effektivare" utnyttjande", äv. .re- ä. På den grundvalert kan männi: dating " ”och” ' maktk ion måste förhindras. I arbetsrapporten ingår också konkreta handlingslinjer. i några av de aktuella huvudfrågorna, man' skapa såväl gynnsammare förutsättningar. "till . produktiva arbetsinsatser :som "en förbättrad soéjal trygghet... > tiet och folkpartiet ” Särskilt. har 'del "viktat muppmärksamheten på inflations- problemet. ' Det . måste nu vara en förstahandsuppgift, säger man, att få till stånd ett samlat pro- gram -för ef sund "ekonomi il vårt land, Mar måste få fram en stabiliseringspolitik, som åter kan vinna förtroende för stats- maktemas. vilja och förmåga att| upprätthålla' penningvärdet. De- legationen pekar på några vik. tiga punkter i ett sådant stabi- ”liseringsprogram'” — såsom ' en säkrare . planering - av, statsbud- geten och "av arbetskraftens an- vändning . med - framförallt en förbättrad angelägenhetsgradering - i reformarbetet, en. omläggning av: skattepolitiken å. syfte "att främjå ” produktion "och! arbelsin- Ät satser, stimulerande av: sparandet desäkra.-.. sparformer > sam förbättrat - tillvaratagan konkurrensern inom Ah Nu "bör ' en. stabillsert r Adah kallas" och må sikt bör ett” eko- "momiskt-socialt råd inrättas, | "Från höstens avbete har' sa arbetsdelegationen - nu: också -re- dovisat utförligare handlingstinjer |. . för. » vissa " områden, "nämligen har å riksdagsarbete och valrö- « relse bedrivit ett gott samarbete, nade lägen påminde han om den långt väg som negern haft att gå. sedan de första av dem svarta ra- sen; "anlände till Jamestown för slog upp derackratins dörrar öpp- nades.. de: inte. för- negern. Först för ..100 år sedan, genom segern vid: Appomatox; war en, seger för Amerika också en 'seger'för ne- gern, Och i denna generation kom- mer : det ;; löfte grund" som. lagts genom” den stora medborgarrättslagen som ': antogs 1964 och klart definierade målet: att danröja all åtskillnad i Överläggnin i betsde- - legationen har. visat stor ”sam- stämmighet mellan de båda par- ”tierna” å fråga om "den politiska målsättningen. , : Vårt , samhälles framtida utformning måste i förs” "ta hand'ibetraktas som en gemeti= sam. uppgift för de båda "mitten ” partierna. "Det. arbete; som på det amerikanska samhället och in- jande ” 'rasfördomar.' Året dessför- innam gjordes särskilt stora: fram- steg vad beträffar integreringen av skoldistrikt: och - många" slumrande ckites : är vel Vill en fredlig. går : å ' samärbetsdel . betyder” att : mittensamverkan får en fastare organisation. Därmed bör. också: garanteras,” att den litik, som terpal tet "och ” folkpartiet ser 'som sin gemensamma uppgift, i'allt.stör> inom |. 503 berättigade : itiegrer ' som inställ- DEBATTEN OM BOSTADS-: (BYGGANDETS FINÄNSIE-" marsch genom [huvudstadens gar tor. . ökad politisk makt” KE '” Tack vare den nya rösträttsla- . gen blir negrernas politiska infly= någonsin + tidigare, : "De å gistratorer verkade under" året i fyra" delstater för att tillse 'att alla som då gavs att” slutligen” uppfyllas, .- förklarade” ? Rösträttelägen byggde "på den 200000 amerikaner av skilda raser tande i. sydstaterna nu större äns : terala : negerbefoikning Varje år ell märkesår för Amerikas negrer = Inrnik KN 1965 har känne- "lling också på bredden, inom par- | landers långa regeringstid, men ”De négerungdomar som växer upp i dagens USA har chanser än någonsin, Alla kan dock inte hoppas på att ha sam- tur: som" Bobby "Johnson på bilden,' som hamnade i Knäet . y då inflationens härjningar, som tvärt- [om satt in med våldsam intensitet Aktuell - . "kommentar | tecknats av förberedande, 'avvak- tande och svåranalyserbara ut- vecklingstendenser, Man anar in- ledningen till något nytt, inte bara en fortsättning på det gamla,' En personväxling i flera av topprol- lerna rycker närmare och samti- digt därmed en generationsväx- red. just under "denna "tid. " Slutsatsen blir väl närmast, att man ingen ändring ' har ' att "vänta ” förrän" i samband med ett wegimskifte. - > Jönköpings-Pösten . Atv betrakta pårsonbilarna en- bart. som en statussymbol, . gott kan bära ökade: skatter och avgifter, är en förlegad, fast åt- tierna och i Föret till detta börjar bli allt tydligare skönjbara. Efterkri k under hr Tage Erlanders ledning, märkt av . hans taktiskt skickliga men sakligt deprimerande > debattstil, leder mot sitt slut. : "Västerboltens-Kuriren hällskunskaäp = för. . skolans . bruk upplyses elementärt om att infla- tion är en :' företeelse, som: man- ligtvis. förknippas med krig, då den ”vanliga produktionen krym= per och man betalar. nästan vad som helst för att uppbringa va- ror”; Sverige har, ' som” bekant, förskonats från krig under hr Er- däremoj; ingalunda. gått fritt från ättre Robert K på på 19 miljoner. (Motsvarande siffra för högskole- studerande” i Sverige är omkring 60 000" av: en tot 7 ) bad folkmängd på som, nu . yppar sig för "SER ökat antal negrer vann för: tr redan i'1964 års val, fina VIETNAMESER Rn från” söder och " i Salgon: "och behöver "naturligt vis jinte: wara alldeles korrekt. » Siffran "är, kommefiterar G ö- beborgs-Tidningen hur som helst ohygglig: a :Den kommer emellertid att'te sig jämförelsevis blygsam” jäm- fört med 1966 års bokslut om kriget får fortsätta. Den ameri- » "kanska fredsoffensiv. som sedan en vecka tillbaka drivs med stor . intensitet och stöds av bla. på- ven och U Thant tycks dock ha rimliga chanser att bli lycko- sam, Det saknas inte pessimis- ter som målar den lede på väg- gen och menar att det bara är "fråga om ett amerikanskt trick, avsett att skapa alibi för fortsatt krig. De menar att USA om nå- gon tid kommer att fortsätta och . intensifiera kriget, hänvisande till att. allt som kunnat göras för att få fred gjorts, men misslyc- kats. Skulle det mot all rimlig för- modan ligga så illa till har emel- lertid Sovjet, Kina, Nordvietnam och FINL. nu en strålande chans att binda USA:s händer genom att visa kompromiss- och för- handlingsvilja, slutar G.-T. ” DEN POLISIÄRA. ÖVERVAK- NINGEN har stor betydelse för förbätt- rad trafiksäkerhet, betonar - A r- betarbladet: ”. Det behöver inte innebära fle- . ra åtal och domar, Enbart vet- skapen om att någon polisbil kan dyka upp var och när som helst har en fostrande verkan, Men den som själv färdas efter vä- garna kan inte undgå notera att det alltjämt brister i det avseen- det, . Syndarna är 'många ibland kvalificerade, Genom att enbart finnas till och synag kan polisen öka all- mänhetens respekt för vägvett: Däremot är det inte tillräck- ligt för att komma till rätta med rattonykterheten. I det fallet är -det 'mödvändigt med betydligt tä- tare prov än som nu kan tas. Särskilt som undersökningen gav vid handen att många av förar- " na själva inte hade klart för sig att de .var i trafikodugligt skick med den mängd alkohol de hade i blodet, Rutinkontrollerna mås- te ökas. Bästa sättet att vara i trafik. dugligt skick är att iaktta nyk- « terhet vid gatten, kiga/ "bostads- ” E bad Sex negrer: ör. medlemmår av . representanthuset -. «i Washington, medan 90: sitter I de delstatliga? folkförsärmlingarna: (därav 12 ikvin-4 an) for) Soch: 4184 har folkvalts | till andra bet lod. r. Antalet möter i delstatslegislaturerna öka- Sd därms med 33 och; vy väljarna i S h = Iowa. och ökande i investeringar: " . Den "första 7 rågan Anser wi utagerad. Bankföreningens .un- "dersökning rörande byggnadskre- diternas.. fördelning ' mellan : all- " männyttiga och privata byggher- Tar 'gäv entydigt besked om att talet" om. diskriminering saknade grund..:; Det var tacknämligt att inrikesminister Johansson, i riks- tten om hostadsfinansies i Re för första gången sina folkförsamlingar. Un- tnämnde: president John! rad negrer till höga äm- beten, di tibland: Thurgood : Mar- stall till Solicitor general; : döv an, inför bögsta- dcimstolen, mrs" Patricia Harris : till .embassadör i.Luxem- burg, Hugh "Smythe till ambassa- dör & Syrien och major Hugh-Ro--|-- binson till sin militäredjutant, -.Integreringen- av - skolorna : fort: satte. under 1965, och över na år nn i skola Ullsamnana med vita ringen. inte "upprepade .sina be- skyllningar mot affärsbankerna be Detta betyder att om- ken a 10 procent” av negereleverna går i. blandade skol lor - 'h ras Frågan om” bostadsbyggandets NL "håller på att falla i omfattning och finanslering är däremot alls inte utagerad." Fi! nansministern' var Uppe "och ta- lade i samma riksdagsdebatt och försummade då inte påpeka satt - också :andra' viktiga "sektorer i samhällsekonomin 'måste ges re- surser och kapital, Den erinran var inte bara riktad till .opposi-' tionen, säger tidskriften; : utan. också tin regeringspartiet . och hr Strängs kolleger i: regeringen. HUR MÅN VÄNDER sia... Bilen har blivit eller håller på att bli yar mans egendom. Jag tror inte det är .en felaktig giss- ning, att just på många av de l|-. lågavlönades önskelistor, alldeles särskilt i glesbygderng med deras långa avstånd, ' står en egen I bil, skriver Birger Lund berg i tidningen Vi med'an- ledning av årets avtalsrörelse och de = stabiliseringsaktioner söm ” diskuterats — nya skatter ' på bensin och bilar t.ex.: Många skulle med glädje offra mestparten av de inkomstökn skning- "ar de hoppas på just på bilismens altare; En drastisk försämring av bili villkor innebä -sålun- praktiskt taget: alla : skoldistrikt, Högsta. domstolen -driver. på ut- vecklingen och underkände i ett uppmärksammat mål de planer för införande av samundenrvisninig som dragits upp för skoldistrikt i Ar- kansas, på 'grund' av att takten var för långsam. Av denna stals 410 ekoldistrikt har .nu 393 infört visning och av Mississip- ps 150. distrikt har omkring 100 år börjat tjämpa samundenvis- ning — mot bara fyra för ett år negerungdomar inskrivna wid hög- ekolor och universitet, av en total | kvantiioter bar skadliga följder. ss Sådana punktskatter, som .de Sistnämnda. finns det inte myc- ket att invända ' emot men + i ju ktskatter . ett dirigerande av ekonomin, som , begränsar vår frihet till konsum- tion. Det ligger i dem ett tvång förborgat. : ee fa i Det finns ett annat tvång, som "tidigare diskuterats men som det - Änte. sagts så mycket om på se- naste "tiden: 'det är tvånget att spera "en del av sin inkomst. Det är "svårt: att bli entusiastisk för en "sådan företeelse, 'men skulle inte en' sterilisering i av vissa lö- memedel” under én tid te sig mer än" den kt da idag även att mindre i tagare drabbas hårt. Åtgärder som höjd bilaccis, . höjt bensin pris och kortare avbetalningstid | vid köp, har inte förutsättningar ” att bli populära i några kretsår, Men de är inte desto mindre. kan- ske nödvändiga, Andra punktskatter, " som väl kommer att höjas, är sprit- och tobaksskatterna. De kan' åtmin- stone galghumoristiskt betecknas som orättvisa på ett helt annat sätt. De välsituerade kan fort- sätta med en konsumtion till häl- |' sans fördärv, medan de fattiga måste strama åt sih förbrukning . , av varor, som -njutna i större "dirigering, som ligger i ett ökat «användande av' punktskattesyste- "met?" Olle Eriksson, känd fack- föreningsman i Stockholm, var vid KF:s gemensamma distrikte-- .Styrelsekonferens i i höstas inne på frågan, om inte ett sådant spa- - rande skulle kunna regleras av- talsvägen, Nog är väl en sådan idé ändå värd att bli föremål för debatt, menar hr Lundberg, som sedan detta skrevs meddelat, att han skall lämna chefredaktörs- negrer på anbetsmarknaden. -Tu- sentals "negrer har deltagit i:de omskolningskurser som äger . rum i federal och enskild regi Den federala kommissionen för lika rätt till anställning bildades. i juli och företag, med” samman några lekskolor i New York på julfest". ; | sade att mdelinkomsten per vecka :' | försörjare han stigit' från 85,20 till : befolkningen till att utnyttja sina dy biöd b barn. från : halv procent av hegerfamniljerna tjänade 10 000 dollar eller mer per; Sveriges första undervattensbåt Stockholm army. N Vid nyårstiden 1865/69, gav den £å, uppf dahl år, "medan idag «tio - (gånger så många är i denna ink in: en” ansökan om uiderstöd för avt k "en större självgå- En undersökning i New York a wi- för manliga negrer som är familje- 94,50 . dollar ' sedan 1962, Antalet negerfamiljer som äger sina. bo- städer, har 1 ende” undervattensmina ” att fram- drivas medelst fjäderkraft och pro- peller". första undervattensbåt, skriver ar- Det blev: i stället. Sveriges kivarie. Lars Berg i. Tidskrift. di Sjöväsendet, - : om; aktier, . har - högre. ;utbildning etc, Stiger också snabi Konferens i Vita Huset "Arbetet på att främja Mmegrernas sak . fortgår oförtrutet. . Negrernas egna organisationer har under det kan i'maj 1869, Han skulle få till- I vet, Ke Ida 500 kr. och arbetet 'skulle' över- ansedde' minexpert, ' jöverstelöjtnan- |, biföll Sö R d hls ansö- verka en modellmina på Galärvar= tmaden fick inte ö i- I tillgängliga läroböcker i sam] följaktligen blev dyrare, a tidigare av statsinäkter- na varmt omhuldad. attityd... För hela samhällsmaskineriet, för den enskildes insatser på . alla områ den , spelar bilen »mn avgörande roll. 'Borde inte: diksdagen ta sig ” "Jen funderare på detta innan' man nickar ja till finansministern? ve : Östergötlands Dagblad - I "Norge har man förbjudit en- gångsflaskorna, och samma krav, reses, av husmodersföreningars riksförbund. En utredning i frågan, som ma- bland" endra Sveriges turvårdsnämnden föreslår, är väl-, motiverad. Det är inte säkert att ” en så drastisk åtgärd som total förbud är nödvändig för att' lösa frågan. . Om engångsglaser: ”hös producenterna belades särskild - wenhållningsavgift och dessa konkurvera” med. returgl på mera, lika” villkor och sam-= hället skulle få, ökade resurser att : hålla naturers fri från glas skrot. . . i H : Dagens Nyheter - I Södra. Älvsborgs : valkrets. här de. tre borgerliga partierna" föf- klarat sig överens .om vatt. jakttaga borgfreåd : "inför" höstens val; En valteknisk" samverkan : skulle heten i-stort- kommer till uttryck att: hävda "en : annan” mening, men på en punkt 'har' örganisåtionerna sagt "ett ord. för "mycket: , ”Borgfred etabl "innebärande att. "onödigt vakas. av” Sveriges. då som . främst teri Al VI Zethelius vid Kungl Skäl d: illexiet, ss BS Ckillstyrket krafter . på . att imulera "neger- Sandahl nya chanser och tillfällen, Behovet av. (demonstrationer > för att fästa 6,8. milj. anställda, ” har ;förbundit ' sig att särskilt: vånda” sig om - negrernas intressen :wid rekrytering och be- fordringar, Den federala regering- en går i spetsen & detta avseende och "över: hälften ' av 18500 nyan- ställda ' i- dess tjänst mnder, 1965 var :megrer. Antalet negrer i de högre löneklasserna steg med 20,6 procent, jämfört med 4 procent för BON Int Hä Neger förbättras stadigt, även om medel- inkomsten. för heltidsanställda neg- ver'ännu ligger omkring 30 procent lägre än för vita, främst på grund av . skillnader i' utbildning, Neg- rernas egna Organisationer lägger nu ner ett betydande--arbete på att förmå . negrermna att jtillvarata de» till utbildni omskolning som nu står till buda Den ökade sysselsättningen — ar- betslösheten är nu mindre än på åtta år: — har kanske betytt mera för negrerna än för någon ennan grupp. Den. ningen Ebony påpekade i en ledare nyli- gen 'att för tio år sedan bara [+] BEER sd ! Johnson att t sammankalla en "kon- ME på , missförhål- landen; har bedömts vara mindre än tidigare, Den stora fyradagars- marschen från Selma till Mi Snart Måste dock Zethelius med. dela att kostnadsberäkninganna, in- te höll: Enbart priset för de 20 er: forderliga fjädrarna skulle uppgå till 600. riksdaler, Sandahl begärde då att i stället för minan få bygga mery, Alabama, -' samlade . under |? sista dagen över 30 000 Seltagare, men denna'” usbåt, ställa: sig billigare, ':. Även: denna, begäran bifölls! av med förbehåll att det främst ägnad -att a yka be- tydelsen -av' att den nya röstträtts- lagen antogs. . "Dill våren "kommer "president ita "Huset om medbor- garrätten. - Förberedande överlägg- ningar hölls i november, Presiden- ten arbetar nu på ett lagstift- ningsförslag som skall try; ygga neg- rernas 'rätt. i de fall då de ställs inför helvita juryer i sydstaterna. I ett par uppmärksammade rätte- gångar i Alabama 'fälldes i höst vita män, för övergrepp mot neg- rer eller medborgarrättsförkämpar;, av juryer med endast vita med- lemmar, :'Justitieminister ' Katzen- bach konstaterade då att ”rädtvi- san är på marsch”, men att myc- ket återstår att göra. Nu öv också lagstiftning kom. skulle möj- göra mera. direkta ingripanden för. att hindra Ku Klux: Klans Statsminister. Erlander har för vana att vara frispråkig när han uttalar sig för utländsk publik. "I en intervju för den amerikan- ska tidningen” "The. Oregonian” har statsministern klargjort att ett ialdemokratiskt valned het har igångsabt en undersökming av.den hemliga rasorganisationern, ursprungligen :: beviljade : bel meningsutbyte” undvikes > och : offentlig debati 2. "Man är. naturligtvis "em kultur- barbar,' om man "tänker: på -Hol- bergs ” skrytsamt : lärde” Montänus, sen? inte fick överskridas. 'De 500 kr. vi- sade sig inte räcka 'till .båten hel- ter.” Bfter. en tid: förbrukades ett extra :anslag på 120 riksdaler: Då Zethelius avatynkte nya anslag, be- slöt regeringen att "det för fullbor- dandet återstående "arbetet må på Kronovarvet ' kostnadsfritt - verk- ställas”, : ". Slutligen blev så Undervattensbå- ten färdig. Fastän framgången ute- blev beslöt regeringen” i nåder att Sandahl skulle få 75 at utan er | de 25 dagar han: arbetat utan er- sättning för att färdigställa båten. Zethelius byggde själv en minä vilken delvis var nedsänkbar un- der. vattenytan ' genom att. vatten släpptes in i bottentankarna. Trots att den föreföll vara en betydligt mer lyckad konstruktion kom den att dela den sandahlska båtens öde, Båda låg ett decennium bortglömt upplagda . på varvet i Stockholm, tills de genom ett kungligt brev Olof . Trollsved.- den 13 februåri 1880 anbefalldes till slopning. . ÅRETS SISTA MÅNAD December blev en | ombytlig må- och åter frost am morgonen, med lashala vägar i släptåg. Så minns nad 'med wa , stun- dom med sträng kyla och stundom med blidväder. : Nederbörden blev snö. Dock bar. aldrig den första snön som föll i november helt varit borta och på sina ställen har vägarna mnder: hela vintern varit isbelagda, detta då särskilt ägarna, de stora vägarna bar lag inte alls betyder att den so- ciala . välfärden . äventyras. Han hänvisade -nämligen till Norge ” och erinrade om att den nuva- rande borgerliga regeringen 1o- - vat att fullfölja välfärdspolitiken och att de som röstat fram denna regering inte gjort detta för att de är negativt inställda till de "sociala välfärdsåtgärderna från samhällets sida, Konstaterandet vara värdefullt att påminna om, när > den socialdemokratiska skrämselpropagandan på nytt för- söker utmåla ett rtegimskifte som en olycka för folket. ” "(Sydsvenska skapet. på Vi; "Dagbladet" ” Jaldrig mwarit nämnvärt snöhindrade; trots att snöstaketen ej blev upp- satta, på grund av den tidiga vin- tern, med (åtföljande tjälbund len jord till. ett -rätt avsevärt djup. Vi hade mycket stora snöfall vid ett par tillfällen men blidväder var alltid i släptåg efter de ym- niga snöfallen, så snödjupet blev aldrig riktigt mä Vi hade annars i skogarna före jul ett täm- ligen tjockt snötäcke, med åtföl- jande skarbildning så det blev mycket svårt att komma åt mossa rikligaste snöfallet kom den 6 december då här var 20, em tjockt snötäcke, dock gick detta snö- väder över i regn och en våldsam översvämning — följde, . Vi minns den trevligaste av våra årstider och hösten! den mest melanko- | ri liska. under månaden varit ganska tal- rika på grund av sena flyttningar bland dem, sålunda har jag sett . | tornfalk rikligt, ”älnd rikligt, kattuggla rikligt, Ivråk spar- sparvhök samt, nars har jag sett övervintrande bofinkar, bergfinkar 1 hundratal, björktrastar - och enstaka vi den trista väderlek julhelgen gav oss med blidväder och snö. blandat regn warje dag, alltså en riktig er grävädersjul. Hade inte julen kommi sitt ljus och sin glädje hade december varit den hopplösaste månaden wunder året, med korta dagar och långa nätter. Idel gråväder hela måna- den, solen lyste med sin frånvaro nästan hela månaden. Tack för att denna trista månad nu äntligen är ett. minne blott nu går wi|få råd dock mot Ijusare tider: och med förl ing att snart få se årets första vårtecken Våren är ändå Fågelfronten: - Rovfåglarna har sparsamt samt duvhök i ett enda exemplar. An- hägrar. Jag å med kortfattad även den 14, med 14 om: morgonen, sedan rikligt snöfall på eftermiddagen för att gå över i regn och plusgrader på kvällen översikt över år 1965 så småning- kussimurrpo man "otvivelaktigt" en” uppslagsbok med främmande ' ord för "att följa med i den' so sk kulturdebatten.: Vad kan vi g Vi kän göra det vi i kan. Den 25 mi inte mu. ”;: ” na Eskilstunå-Kuriren: i rå VÄG GEN Ora et labora — bed och” arbeta, finns många. som, will sätta det som rul Över sitt- liv, fast de vänder om ta. och bed, Någon har' sagt: Människor, som springer från sina” böner för att så fort som möjligt komma till vad de kall; ”arbete',: ' på- på em ång- ar "Iden" under minner om en eldare båt, som släcker ut sedan försöker bog- pannan och sed; se fram båten” är det när vi gör upp planer för. vårt eget liv och för arbetet i Guds rike och därpå mer: Gud. välsigna wåra planer, Ridsvollsordet: ”Gud er attåt” (or- djup. åt. Gud är strax eftery har . Men: det i: kristna hjärtan. - mvägledas och av born och få del av ” kam på ett trätt sätt. Då blir nte da EI OM uf rater pina ör Gud utan en: en stilla vand. Kristna, som varken I beder eller är lata och onyttiga krist- tid är rik på kristna på så fulla - med upp; svea Hel Herren, att de inte har tid ver. till Vad att föra tjäna dem, vå över är Maria= kristna, som som har förmåga att åsido. sätta alls vid Jesu Sar od få wara stilla Gannar Svensson, med en. saken är att den prinicipiolla” enig- : ker” ' Dock » behöver ' skulle: det är ett fint livsprogram." Det ordningsföljden: arbe- : i Ina nas
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.