ÅÅ LAHOLMS TIDNING a —=LT Ett brottens å år Ur en a synpunkt har 1965 varit ett bedrövligt år. . Brottsligheten, inte minst wåldsbrotten; har ökat starkt. Det finns . naturligtvis många. orsaker till detta, det allt mer 'komplicerade samhället "kommer många svaga själar. att MV "kg Lördagen den 8 januari 1 1966 omständigheter bör förvaras . på divstid. är sexnidingarna.' Är det inget fel på lagen, när de flesta . föräldrar åtminstone någon gång är' rädda för att släppa ut sina små döttrar ' för lek! i parker? Är det ' inget ' fel när oskyldiga ännisk ” blir "” invalidiserade följa” minsta” framför allt I storstadsregionerna, därför att lagarna - inte medger | gtocichol dent; de på mycket lång - 0.8, v. Det finns UHertid ock- så en annan sak, som vi tror har 'betydelse, . nämligen. den mentalitet som allt mer breder]. ut: sig" och som innebär alltför |- humana ' resone- fv överslätande mang. Det, är framför allt en de " yngre teoretiker, som . blivit ” ton givande och -enligt vilka frihets- berövanden : helst "bör undvikas. Deras inställning "har blivit så på modet, att alla som vågar ha en "avvikande mening ses. över axeln Man. kan peka på domen :skräcka. tid av pojkgäng som. väldtar .« en flicka? ' Skall vi kunna stoppa vålds- vågen måste" vi! få lagar "som "medger" långvariga frihetsberö- wanden. Det! finns de som" på- står avt långa sådana förstör en | människa. Vi hävdär motsatsen. Det visar, "sig nämligen - att livs- tidsdömda, som i ” allmänhet är berövade friheten 1032. år, of- tast inte. begår . mågot nytt; brott. - Vi tror att. -10—12 år "skulle av- åtskilliga.” förbrytare, mot den 16-årige ördaren; nämndemännen som överröstade domaren och ville ge - mördaren vett tioårigt straff utmålades som ”reaktionärer? Likaså. blir polisen utsatt för de unga / steoretikernas - vrede, om de vågar jaga t ex, . biltjuvar:£.: - ” r Vi "måste snart göra a ett förlök att stävja. brottsligheten. Man |" bör. au "försöka med hårdare straff. »Här kan” en asocial i:en skrotbil, :som belagts med kör- en. som ”snattar en burk räkor i "en, snabl ones för” Männish som bevisligen är farliga får ytterst lindriga straff och måste släppas före den utmätta straff. " tiden, Man kan naturligtvis "inte hålla! ens de farligaste männi- skor inspärrade hur lång fid som helst, "men" tillräckligt. lång för |” . att deras värsta agdvessivitet skall ha. "svalnat. . ra Ta LE ”katögori, som. "änder alla SENT Om SIDER, . långsamt. och med alldeles Lör små - resurser; har en, freds- och konfliktforskning - börjat - arbeta sig' fram, skriver ' V-ä s t'e Ar bottens-Kuriremn. - Avsikten är ju att Svi skall försöka göra en', insats detta område, Denna ambillon - bör på allt sätt uppmuntras och understödjas. Vi bör /!också ef- > tersträva att förankra den" i den " opinionen och ” i alla lämpliga sammanhang dra in pro? i den ä de- sbatten, Vi behöver: utbreda den . vaknande insikten om att mänsk.- ige - liga, sociala: och 'politiska” kors |: flikter i regel: följer ett-likartat - mönster, Vi måste lära” varandra att begripa, att de' konflikter,'som vi själva blivit erigagerade i ell: ler som berör . våra "intressen, 'i själva : verket "inte..alls. avviker. från andra konflikter, som. . vi . att vi inte är personligt berörda. 'Vi måste lära varandra att för- »stå, att fred för fredens egen skull "ofta kan vara' en metod att konservera orätfvisan,- att.-man inte utan. vidare har rätt att stämpla och behandla som freds- brytare den part i underläge, som kräver ändring i bestående orätt- visor. ev Vi. måste klarare inse, att ans "svaret. för fredsbrott. måste mut- "krävas, hårdare. .av. den :makt- ägande part, som griper till, våld "för att bevara sina privilegier. 7 DET. BÖR VARA MÖJLIGT . "för de tre oppositionspartierna att var för sig medovisa sitt pro- gram, skriver K ri stian- stads-Bladet (fp) med anledning av Svenska Dågbladets dunkla - funderingar om = borg- fred: iv Så vill vi ha det, så bör det ordnas, Utan att exempelvis hö- gem samtidigt tillägger: Men så vill inte de förbaskade folkpar tisterna ha det, och därför ser vi det som en av våra uppgifter att i denna valrörelse slå dem på huvudet så mycket som möjligt. Om borgfreden skall innebära någonting annat än ord, måste det väl vara detta, att man redovi- |. sar de egna synpunkterna och lå- ter de två övriga oppositionspar- tierna wedovisa sina synpunkter, men att man samtidigt avstår från onödig inbördes polemik, från "att tala om varandra”, Motiveringen är inte, att de tre ooppositions- partierna sakligt kommit på sam-' ma linje: Då kunde de' ju utan vidare slå ihop sina påsar. Men - motiveringen är, att de alla tre har svårt att skaffa utrymme för sina politiska strävanden, så länge de nuvarande majoritets- förhållandena i riket och i de flesta. landsting och kommuner » råder, Och varje politisk gruppe- |. ring har ju en självklar strävan att vilja trycka så mycket. som möjligt av sina samhällssyn , på den politiska utvecklingen, I an- nat fall kunde de-ju utan vidare slå igen butiken. Där man kommit överens om ”borgfred, är detta sålunda inte någon samling under en hatt. - och överfall! förekommer. på -m Mi vill ha ett '. samhälle.” där. wvåldsmän, -n'e nn; Om, och mär'eh sådan om; r prövning kan komma” till stånd; lärs ser sem lösning på, därför | därom: är det naturligtvis svårt " vägars | framkömlighet bi rligen finns det! människor, "som inte. avskräcks av någonting, . men .de måste wara, mentalsjulka och alltså i behov av vård. And - rå blir. avskräckta; inte gar sig en” "rånare 'på en människa; om en "polis finna i "närheten!" Rån :ra undanskymda” platser. . OVE vil inte ha ett samhäll , "vats förebild är de' Vilda" term-samhällen, som: TV-lednin «en tycks ha: » förälskat sig iviliserat sar hälle; där en kvinna med "skift- arbete. kan gå . "hem : på "matten utan. att bli, antastad, ett: sam= ” hälle" där vi utan. risk kan släp? : på mt våra” barn att leka, ett unga,” blir omhändertagna. Framför allt bör vi emellertid tänkä” på förebyggaridé” åtgärder, lonna". upptäcks "missanpassade : barn; som skulle ha kunnat räd- das om” de ”får” hjälp. Barn be- "höver också leka; ett viktigt led i: atvecklingen.: Vi. måste hjälpa den till lekplatser, dock inte små ynkliga: sandlådor : mellan " hög- -husen utan verkliga lekplatser, Vil bör, kort. sagt ägna : oss” åt " barnen - och förebygga satt” de : utvecklas: i sasocial riktning. stämmer sig för att ompröva det system för fmfördelning av ån- flationien framstår "emellertid som mer. nödvändig än någonsin,” un? derstryker tidskriften, och” 4 prövås: 7 Föreligger inte. en "bråd - skande : arbetsuppgift ' som hela tjänstemannarörelsen —— . TCO, 'O, SR, och varför inte ock- så LO:s statstjänarkartell. — bor- de kunna samlas omkring, med 'bortseende från vad som i and- ra' avseenden kan irritera . och skapa motsättningar i umgänget? Skulle inte organisationerna kun- na samordna sina utredningsre- » surser och lägga fram ett välmo- tiverat program för i första hand ett nytt tänkande i skattefrågan. ” Ett gemensamt . framträdande skulle väl ändå få en sådan tyngd ;att inget, politiskt parti, allra- minst i stundande valtider, skulle | : kunna helt nonchålera' enr, väl jarkår av den storlek "som en- enig. tjänstemannarörelse repre- I senterar, en kår vars numerär också oavbrutet ökar. | ALLSIDIGHET HAR RÖSTER. i i +» RADIO-TV' SKRUTIT MED i. band med ' Pr - tionskampanjen inför 'det:: nyå året.- Det är ett anspråk, som Bidbäraren utsätter för en hårdhänt granskning: + fa Häromkvällen gick 'ett' program från sjömanskyrkan 'i Hamburg, . Här fanns rikligt med intressant stoff för ett' reportage. Man ha- de inte alls behövt utnyttja: me- toden att vispa' vatten till en . srmet,'inte sällan använd i en del andra fall, för att få ihop en bra artikel. Men inte, Varför? .' Julen är hur man än vänder och vrider ” på det en kristen hög- "tid så' tilll vida, att det ktistna firningsämnet allt fortfarande" i hög grad präglar julfirandet, Det sätter också sin prägel på radions och TV:s program. Men sätter det sin prägel på. Pprogramtidningen? . Onekligen kunde det vara värre, men det är dåligt ändå. Den krist- "na julen märks inte mycket. > Efter «en - >genomgång av de 63 den, sve scr see, lad ee a | Jokkmokks -Jokke samlar på guld fa för. nöjet att få skänka glädje ” De 'flesta” av oss samlar på pengar för ett egensinnigt nog få glädje av dem för ME räkning. Jokkrriolks-Jokke blir lycklig av. att få 'ge bort sina. I dag är han en av. Våra allra populäraste wvis- sångare och borde :' vara em för- mögen man med pengar på banken : och ' stenhus på Strandvägen :i —- a Ute fiskestuga uppe vi han till mycket. stor del för att glädja ensamma a or på ålderdomshem och sjukhus, von Jokkmokks-Jokke är själv 'en lägga pengar på hög, säger han - — mnär jag är död har ingen glädje a av dem, Jag tror på sådd örd, AE så av människors olycka, berättade Jokke och jag hjälper gärna om jag kan. Min fond, som bildades för några år se- dam, är dock inte någon. social in- : rättning som- hjälper i stället för kommun: och stat. Den ska sprida glädje. Många, ” gånger > hjälper. Jokke även dem som" inte behöver hjäl- pen. Han: hinner. inte kontrollera" allt. Hans «riktigt goda. vänner sä- ger då till honom att han. är dum, . — "Men snälla | nån, 'svarar han då, om Gud har skänkt ' mig dum heten;” så. inenar han väl art jag ska använda "den också. Nu är Jokkmokks-. Jokke mycket — Åja, jag har lärt mig mycket, ” svarar han, när jag för saken, på tal: I "dag trär: jag att jag "kan skilja- på äkta nöd och på falsk- spel; Falskspel hatar : jag. | vill inte. bli rik” han. inte, inte. minst för att. han liksom alla ' vi. andra betalar skatt för "vartenda öre han tjänar, Men mycket : skänker ' han. bort, bl., a. inkomster på sina skivor. Förmö- gen vill: han inte bli. : : den; lycklig: människa. : Varför ska jag " 4 "Aktuell "kom i den ..; Han har: "ett. enkelt budkapt — Jag är en lycklig a "människa och vill göra andra glada, också. Samla rikedom på hög ligger i inte: . för mig”. : För något år sedan påstods det > IL att Jokke skänkte bort alla pengar bn = det är. ER han , tjänar. . Det är fel. Det gör Kanske jag t. 0. m kan kalla mig, et bergatrolli. . ” . Stockholm hemskt ' = Jag tycker. inte om att. jaga tu — ty djuren är ju lika rädda om — Du "förstår, . min stora dröm livhanken som. vi mänski är. efisamheten” i" stugan, som jag |-— men jag älskar att sitta. stilla tysjön . där. uppe i. Kall |på en stubbe i djupa skogen, stu- naturen, . fjällens . maje- | dera skogsfågeln och se hur ' den torket,'r den stora" 'still- | samlar. mat till' sina ungar. » » Eller : - - att stå där vid myren, när ljungen blommar och bara se pe den stolta älgen och hans familj. + - "— Men mest. av allt' älskar. jag fjälltoppen, där är storheten, där är den: Wjuvligaste plats på jor- Jokke tycker : mycket . illa om ch. S É tsbokens påståenden må vara hänt,” men "onekligen förvå- att årsboken röt' sig med & sanno- "bygger gå ntervjuundersökning- "behäftade med stora fel, Över hu” Fr är en fruktansvärd : plats, där rna håller. på att gasas ihjäl a av avgaserna och. jäktas- ihjäl av stressen. — Jag kan inte fatta män . glad och. du blir ”glad”, "I störstaden nås han aldrig av inspirationen till en" ny: visa — rej,; 'sådant cker. inne i skogen, i ensamheten, när 'han filosoferar, | 'Men även de stora skogarna, de djupa wvidderna: och: de: bru- sande forsarna håller på att för- störas: : — Tänk där arpe i Lappland, där: jag är: född: Där. man . förr knappast. kunde ta sig fram . till fots,' där" kör "mar mu bil i 150 "nar att statistisk årsbok kän | ge km/timmen. De stora bullrande till denna 'onyariserade vajtenfallen & är borta; ” står mn skrivnia F tiga ftverk i stong oci "be ing. Förhållandet är ju producerar ' kilowatt, Timmerflott- ningen är på väg att försvinna ”Uikhetskälkyler, ingenting: annat. | och i stället fräser jättestora -last- Rösthemligheteri :;' vårt land 'är | bilar ng vägarna ned Jag blir : åståe d värt öga "timmer ag r bevårad. P ndena 4 boken ledsen, : när jag tänker. på det — även om jag vet' akt tiden äl en ar och de är, det skall alla veta, lannan 4 dag. : ot achet där med visor började re- a n uppe i Jokkmokk när Jokkke ”vud är det, ganska” indiskret att var liten. Han lärde sig barnvi- hörde han de äldre” spela och sjunga annat 'och då lärde han sig 'även : det, : = I kogsacheto som barn — Men jag var nog inte lika glad på den , tiden. Mor dog mär jag var mycket liten och far, som hade lappblod 4 "ådrorna, . dvunk- made 'mär jag var: elva. Vi syskon — elva från början, tre kvar nu — "måste mer eller mindre klara oss själva. Redan när jag var, 15 arbetade jag i skogen. - «I över tio år slet Jokke i sko- gen, hårt med "timmer, Plötsligt slogs "hen med av en svår sjuk- dom, dubbelsidig ischias, och satt plötsligt stora starka unga karlen i en rullstol: Kunde knappast röra sig utan svåra smärtor, Var glad! oe ee Det var då en liten gar sjuk- sköterska stack 'en lapp i handen på honom.” På: lappen ' stod en vers och det enda Jokke i dag kommer ihåg. av den var att ” var — Säg gärna att det låter löj- ligt, skratta åt det om du vill, men den systern öppnade. ögonen på mig, fick mig att se klart. Li- vet blir inte bättre av att jag är ledsen, dyster 'och sur, men ( det blir bättre om jag är . glad. Jag försökte vara glad, jag för- sökte sjunga, spela och tralla och jag gjorde andra glada också. Det var då jag blev Jokkmokks-Jokke. Ut i skogen och arbeta skulle han trots, den ' svåra. sjukdomen. Kammnaterna fick ibland resa ho- nom när han föll, men arbeta ville han ' Doktorn i Boden — det är i dag .medicinalstyrelsens generaldirektör Arthur Engel — hjälpte honom att bli frisk. s Jokkmokks-Jokke , blev dubbelt glad, dubbelt Tycklig och han sjöng ännu mera. I sju år hade .han varit sjuk « — "nu var: han härligt frisk, . Ryktet om hans visor epred: sig, han "sjöng på fler och fler. plat- fForts. å sid. .7v: tillfråga” folk om hur de röstat. | sornia hur lätt : som : helst, - sedan "Endast den - röstende själv . vet "detta, och självfallet kan han sva- "parti kan "röstade på Att bygga "tvärsäkra "påståenden på sådana ” intervjuer & är riskabelt. 7 Mén det verkar onekligen för- "trodndeingivande på mindre ini- fa hur han. vill på frågan vilket Rationellare jordbruk" ger. inte - "Jägre pris- men andra fördelar Väven om det svenska lantbruket ö v matt Had td tieråde,” när en TV-man låter bo- upptyllde « HE md krav på rar |kn Far; kens duns :i bordet understryka | tionalitet skulle I den "antydda utvecklingen, nämli- gen. genom att den ökade anbets- i andra näring än jordbruket kan väntas medföra en " påståendena." Statistisk -årsbok,|len bli billigare, framhåller direk- tör Erik Swedborg, medlem av den'talar: ju alltid sanning, eller ; hur? Mja : , gbhorgs' Dag | blad): ; fextsidonna,” som sannerligen inte nerar tidningen: "Är detta inte märkligt så säg? ' Om det är sant, att tidningar ska " speglå världen, och om det alltså ” borde vara 'så att en tidning för . lyssnare och tittare borde speg- la sin publik, då är RTV en narr- : hänsyn till det faktiska lyssnar- underlaget. Försvarar redaktören .sig med att han misstänker att re- digeringen av tidningen väl åter- på RTV,: så har han kanske rätt. .Ty: så som RTV nu redigeras jordbruksuyr Svensk Sparbankstidskrift, Han åberopar de krav på rationalitet som "uppställts i professor Lennart Hjelms undersökningar för jord- bruksutredningen, Man har där na- turligt” nog förutsebt att de ratio- - nella gårdar men kalkylerat med » har. mycket, , som eririrade om |skall få full förräntning på i före- . julens kristna, bakjgrund, sum- taget insatt 'kapifal, skälig .före- : tagsledarersättning och en arbets- ersättning även för medhjälpande dr och lejd arbets- "Skal dessa allt annat än orimliga villkor ifråga om förräntning och tsersättning i spegel.” Dess utformning tar inte [trois den stariet Ökade setlonallie ten, knappast sänka” producenpriv serna till jordbrukarna och därmed till konsumenterna. Skulle det då vara meningslöst. utökning . av nationalprodukten i förhållande till : tidigare. Vidare skulle man kunna undvika eljest erforderliga ' prishöjningar, Vilken : prisutveckling vi fram- över: kommer att få på jomdbruks- råvaronna blir liksom hittills till stor del avhängigt av politiska be- slut. Vilka priser konsumenterna kommer att få betala blir dessutom beroende av 'utvecklingen ' inom förädlingsindustrin och -distribu- tionen. Disbtributionsgruppen, som undersökt ' livsmedlens ' distribu- tions- och 'marginalförhållanden, har funmit, att konsuntentpriserna på livsmedel framställda av jord- bruksråvaror under perioden 1950- 61 ökat med i genomsnitt 78 pro- cent. De priser som producenter- na utfått har samtidigt stigit med 63 procent, alltså väsentlig mindre. Härav följer att priserna på tjäns- ter från förädling och distribution måste ha stigit mycket mer — upp- "Jtvå vartiers företrädare på punkt "| Det finns alltid ”en' trofast social- mentar : | Det nya är samdiskussionen, att efter punkt testat varandra. Na turligtvis, har de gått in på 'en verklig realdiskussion.. Det vik- tiga är att de därvid inte funnit något allvarligt hinder för ett ut- sättningen är stor och att de an- ser sig kunna 'slå fast att ”dela båda mittpartiema har en gemen- sam - uppgift framtida samhälles atformning”. "Dagens Nyheter (ep) I sin utformning har händlings- programmet lagts så nära grege- ringspolitiken som möjligt - samt speciellt ifråga om .den kommu- nala :markpolitiken getts: er så skarp "avgränsning mot höger att det ymniga talet om ett för samt- liga tre borgerliga partier'gemen- samt handlingsprogram: inför årets kommwnalval måste falla platt till marken, = oc . Tallandsposten en Något sprängstoff' innehåller i te programmet och man kan fråga sig varför det var mödvändigt att bygga upp en mur mot högern för detta programs skull, Höger- partiet bör, kunna skriva under på det mesta i programmet. ; Helsingborgs Dagblad (h) Fortsätter centern. och folkpar- tiet som de börjat blir det kanske snart aktuellt att fråga om. inte den .'s.. k.. ---”mittenpolitiken”.... blott och bant sett gäligt iscensatt illusionsnummer. ' a .Stockholms- Tidningen 0 Runt ' om i landet är — det bör till bilden — riksdagsmännen sys- för 'den förestående vårriksdagen, samtidigt: som ' de' har tillfälle att i pressen studera kommentarerna till vad "de "inte har' beslutat och att närmare begrunda författ- ningens :ord. om '”svenska ' folkets rätt” att. sig” beskatta”. "En: eller annan bland "dem finner” kanske att omständigheterna ' påkallar en konstitutionell ” änmärkning : mot Sträng — men var säker på att han ändå sitter: tryggt på plats. demokratisk 'skara redo, som” tyc- byggt samarbete, att tvärtom sam |." "| stämmigheten i fråga omv mål- selsatta med att packa resväskorna |” i gare än: peskatiningsrätten. Inte bryr sig dessa flinka :' parlamenta. riska ' expediter om något så tri- vialt 'som rättssäkerhet 1 affärerna för bilhandlare och' bilister, Svenska Dagbladet Alde” mändiskors som söker sig en bostad för ålderdomen: kanske föredrar en kuststad. En viss grad ' av spekulationstänkande kommer också in i bilden. DÅ kan anses äå vå rara - bättre penningplacering att sp öumting”. « förvärva en fastighet i en expan-"'- derande' ort än i en avfolknings- bygd... Därför trängs människorna "Hill tätorter, där man fö räntar stigande fastighetsvärden. : : Hudiksvalls-Tidningon N "En stor asiatisk veckotidning lär. nyligen två journalister, en pakis' stansk och ' en indisk, ta till örda i kashmirfrågan. För att" undvika” förebråelser för bristande objek- tivitet i det eldfängda ämnet an-" slog redaktionen exakt samma ute" "I rymme åt de båda. skribenterna. : Indierna ” protesterade "energiskt därför att iden pakistanska” ar- tikeln placerats överst : och" följ-" aktligen - erhållit -- försprång ”gent- > emot indi "Och pakist protesterade lika”. energiskt när det indiska inlägget ' pl ta nes. derst, Narigenony. Indien” fått sista. ordet, M Det. är sannerligen. inte bara i. Klara som det är svärt, att vara tidningsnan. rt . »Kurt” Samuelssort "Allt det fär med horoskop och stjärnor; wisst är det: väl strunt? Visst E om möjli; till verikli tsflykt, Låt 'os$' unna oss" dem "som finns. "> Harold i Sydsvenskan .« dräpa eller medverka i dråp. Dat- . ta fordrar ett ”Vad är: det j Inte slår hyggliga” människor äh; var andra?! Jo, du ravåillae! Så länge som många "folk välter, när "du själv - d fänga : idéer - om: gränsrevisioner - i Europa eller iom ' nationell prestige och kärnvapenutrustning "låser det politiska handländet, medverkar du” 1. dråp: ' - ker att partisolidariteten är wviktie oli vave tan : 46-505 Tidigt — redan vid 22 års ålder — hade Jesus anat en släktskap av högre och heligare art än blo- i sitt evangelium — en sällsynt strålande pärla i den heliga tra- ditionen: om Jesu liv. (Luk. 2 41 —52). Jesu svar på modetms oroliga och förebrående fråga den gången verkar brådmoget: ”Vissten I då icke, att jag bör vara, där man Fader bor? (v. 40). Men hans liv därefter, alltintill dess 'sista ande- drag en dyster fredagskväll 20 år senare, - visar med oerhörd kvems, att hans upplevelse i hel- gedomen ' var äkta och avgörande, Livet skärpte hans visshet om, att han i djup och. Outerändlig mening 'var Guds Son, och Gud var hans Fader. >. Denna övertygelse var icke blott medveten om en wundantagsställ- ning till Fadern i himmelen. Den blev också ett med hans kallelse bland människorna;' Han ställde sig som ingen annan in i ett he- ligare förvantskap till människor. na än blodets, :I mwårt ställe — för oss — för dig — för. mig levde och dog han. En mbodern tid har för, detta andliga släkt. skapsförhållande präglat — ordet ”helig solidaritet” — ett tämligen det ' äktkristna ordet — kärlek, helig kärlek. Det var klenna makt —den heliga kärlekens rakt -— som hos Jesus bröt fram så starkt, att: den kunde, om så krävdes, slita itu de ömmaste band. Jor- diskt släktskap, . blodets samhönig- |, het fick för honom mening endast om allt war ställt in under Guds herravälde, utanför och önskade ett med honom. Om' vad?" Säkerligen gällde det -en välvillig anvisn anvisning om risken för Jesug att gå vidare på den väg, som givits honom. : speglar intresseinriktningen bland att öka effekti . dem som verkligen prenumererar Naturligtvis inte, skriver direktör Swedborg. Sett ur jordbrukarnas | synpunkt skulle man uppnå, att en i finns det praktiskt taget. ingen |betydligt större del av yrkesutövar- anledning för dem som hyser ett ina ' fick en :hyggligare arbetsin- speciellt : intresse. för de kristna komst än för närvarande. Också ä utgör 102 p it, . Det vi- sar sig, att realpriserna på jord- bruksprodukter under samma ttid något sjunkit, tvärtemot en vanlig uppfattning, som alltså varit en missuppfattning. Dock her | under de två—tre senaste åren skett en TRE AV FYR av de reumatiskt sjuka NNOR terna, och till dessa får progr att pr era på jag i detta sammanhang även räk- na lantbrukarna; borde ha favör av - höjning av realpriserna på jord- bruksproduktor, R KVI Stöd. Riksinsamlingen i Kontrollgiro Ua Rewntisaa 20019 blekt och blodfattigt ord bredvid Gud Jesu moder och bröder stod : Det "ryktades ett och annat bland menige man. Och vilken mor eller bror ' ville icke göra sitt -yttersta för att rädda en äv de sina för en fara som hotar! Även med. en liten kompromiss, . en liten: om- tolkning av Guds vilja! - Blodet. väver ' stärka . band. - De skall vårdas i tacksamhet. De fles- ta av oss är beredda' att ge 'mo- dem och” bröderna rätt." Varför > utmana ödet? - 2 H För sonen inne i huset & är denna välvilliga varning en frestelse. Han möter här en annan vilja än Guds. ' Och han möter den som han alltid. mötte en frestelse: avvisan- de, dömande, men med ett fräl-. sande och vägledande ord Om wi i tro gömmer hans till synes kalla svar, skall vi snart: upptäcka, att att | get andas en helig ” kärlek, som löser och binder på samma. gång. ”Den som. gör min himmelske . Faders vilja, han. är min broder och syster och moder”. Hör har knutits'ett nytt band mellan Kris- ; tus och ;. som förenar djupare ' och binder starkare än blodsband, . Makten, :heter . Guds vilja. Gud "vill kärlek, ty Han! är kärleken. Han sparar ke Han ger slösande rikt,” "Sådant är kär- lekens : väsen, Varje frestelse” att säga nej till är för Jesus en Satan, den ma i en lärjunges, en mo- ders eller broders igestalt, Se Matt. 16: 23! Jesu. absoluta dydnad och kärlek till :Gud övervann till -sist- Bede. Petrus, modern och brö- derna, - ES Tydnaden, för Guds: vilja måste bugar Ek blodsbandet. "Annars etta bli oss och världen till förbannelse, Därom talar, fomti- ' Blodets Samhöriskat ställer män- miot sist en märgången frågat Hur mycket av ditt eget har du vit upp i lydnad för Guds vilja? du i släkt t med Herren? Låt Då Då pedja därom, utan återvändo! nom ryter Guds välsignelse ige- trå OSS im Över världen som en strimma, sol. i mörkret, as ve "det väl trams? Visst är -- "Idet väl vidskepelse, i värsta fall, . Naturligtvis. . Men” vi har ätt 'ont — dui dråp: Så länge som dina” får | I i i uå
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.