i '- grund. : Även om" vissa dispens- vill g ” manräknande s - LAHOLMS TIDNING =L T "Måndagen: den 10 januari” 1966” IT= -— | >. Gemensam 1965 års waltekniska utredning |. diskuterar i sitt första betän- kande möjligheterna att samman- föra. valen till riksdagen, lands- tingen och kommunerna.. '” Man. skulle alltså -.ha tre val samtidigt, : .. vilket, naturligtvis skulle komplicera valproceduren både för valförrättare och sam- valdag? deras investeringar. ” mna let på fyra år mellan: varje val, det stimulerar intresset hos med- + bo myndigh och för allmänheten. Svårigheterna torde: dock kunna bemästras ge- nom att engagera fler: valfunk- tionärer, med färgade. valsedlar, som uteslutar förväxling och andra: åtgärder, "Problemet ligger mera på det principiella planet. Vilken roll kommer exempelvis . då kommunala frågorna att spela i ett val: som inbegriper både riksdags: och kommunalval? Det är) möjligt att "de kommer. i . skymundan, . men är det inte så redan nu, att rikspolitiken do- . minerar även valrörelserna vid kommunalvalen? - 1966 : års . val kommer förmodligen att domi- neras av de, åtgärder, som hr Sträng tvingas :tillgripa för att dämpa inflationen, åtgärder som SABOTERAD LOKALISE-=: .' "RING 007 "> Trots. riksdagsbeslutet aktiv”: Iokalisering ' fortsätter " re- ” geringen på olika sätt att sabol tera lokaliseringspolitiken, häv- mn Ung Center: eventuellt "minskat politiskt in- -tresse skulle man kunna disku- år, ' "över två dagar. En sådan åtgärd "kan kanske stimulera til valdeltagande, 2 fll En annan fråga som bör utr das är den - om poströstnin en. "Skulle -man inte” på något". sätt . kunna få denna undanstökad.: på åtminstone. några dagar? . Vi: tror inte .det skulle stöta på större svårigheter, . . Frågan om en valdag för amt- "liga. val. tål, att: diskuteras, - En . gemensam valdag har naturligtvis både . för" och, nackdelar. . Vilka . som överväger är svårt att säga, innan" olika ' synpunkter redovi- -säts i diskussionen. : EN egen mun socialistisk när det ” passar, som” vekryterar 'chefer' för lokalt 3 liga är enbart en attityd — en attityd som anlagts för att locka tillbaka de väljare, främst i Norr- " land; som vänt sig bort från kon. centrationstänkandet. Regeringens sa lokaliseringsinsatser, och dess .företrädares vackra tal vid före- tagsinvigningar i områden medl - sysselsättningsproblem,. är" enbart ”dimridåer,. .Dimridåerna; anlägges | ' för att skyla det k tration - högre ämbett k genom "att. lo- va dem "extraknäck” hos priva- ta” bolag -— vad-ger ni för den, undrar Vestmanla : Chelen: för medicinalstyrelsen Jobbar på lunchen mot. hygglig betalning ;hos”ett "fö tänkande, som bl. a."'tar: sig ut. tryck i bristande anslag till 10 Halfserings rotering söm: försvårar ' industrietablering | " "på "många orter och dyrortsgrup- |" H pering 'som omöjliggör - för , ett företag som flyttar' från.en stor- stådsregion att få med sig kva- lifioceräde ' medarbetare. > + -- Regeringens lokaliseringspolitik är! att ge. med den” ena handen samtidigt. som man, tär: tillbaka dubbelt" så mycket, med den and- ra ar "öndrar Kvällsposten Den har svårt att hävda: sig gen- témot gymnasiet. Dess” kompe- |. tensvärde har inte klarlagts,. vil- Ket är! nödvändigt ömTeleverna skall få något större: förtroende "för denna" skolform, Den' senaste tidens utveckling ” har. -Srlarast gått emot fackskolan: » Lä bildningssakt här i sitt befänkande — låt wara med rätta — föreslagit att t.o.m, klass- lärarubildningen skall - erfordra genomgånget - gymnasium” som möjligheter finns och framdeles « vidgas kommer vidare niversi- ; teten att i princip förbli stängda " för fackskoleelever; Därjämte be- slöt riksdagen härom veckan att : det skulle räcka med grundsko- la för inträde till-sjuksköterske- skolorna — tvärtemot utredning- ens förslag, vilket krävde fack- sköla som bakgrund; Härigenom '.-genomfördes alltså en ytterligare Ng av. > kom- . petensvärde, Sn : Myndigheterna måste nu hand: ” la: stiabbt. Fackskolans kompe- ' tensvärde måste så klart och en- ng” tjänar extra hos n stor läkeniedelsfirma osv "det väsenlen i dessa af Det" avgörande r”attiivi >skall ha: : chefer, för. våra" ämbets- - verk som i sin utredande, verk- tänkas för, att ha andra intressen äh att: plocka fram- sanningen åt den enskilde? medborgaren; smed ill” skall! vi båtala der ”d efiér ch" EH mo +0S5 undan” genom . Bilismen har nte oväntat åter ”hämnat i strålkastarljuset när fi- " nansministern gått ut för- att leta efter objekt för en nödvändig åt- stramningspolitik,. vilken kan "ge en: mera” gynnsam handelsbalans. Vif har; under. det ' gångna året köpt bilar för cirka sex miljarder kronor. Detta betyder dock inte att. alla dessa bilar. är importva- ror, som dragit ner vår handels- - balans; Den. svenska bilindustrin hävdar sig väl, inte bara på hem- kh Svenska , bilfabri! naden. tydigt som möjligt p om "den skall bli ett någorlunda slag- kraftigt och attraktivt alternativ iet, betonar ti DET KÄRVA ARET ' är en vanlig karakteristik i soz cfaldemokratiska . tidningar om det år vi har framför oss, D a g- bladet (s) + Sundsvall har sannerligen inga ljusa förhopp- ningar om sina makthavande par- tivänners förmåga att klara "nya, djärva mål", Tidningen har tom kommit .till insikt om att man kanske behöver spara inom sam- hällssekt: " Bespari ö heter saknas nämligen inte,” är s-tidningens' uppseendeväckande besked: - far "Fortfarande rör vi oss med en tungrodd förvaltningsapparat som säkert skulle kunna både ratio- naliseras- och förenklas, - Sanno- likt finng det inom den” offent- liga sektorn — liksom inom den enskilda — rätt många slentrian- präglade werksamheter i skug- ..gan "som skulle kunna utsättas för en hårdare granskning. Stats- revisorerna brukar .ju hitta en hel del och deras insatser kan | ändå bara bli ett ganska försynt pickande i frodiga rabatter, Östergötlands Folk- b lad Is) har kommit till .samma välgrundade :slutsats, ” ker bidrar genom sina exportan- strängningar till att betala en stor andel av den svenska bilimporten, En 'punktskatteåtgärd mor bilköpen riktar sig därför inte bara mot importen utan i lika hög grad mot; svensk industri. Vad ilis- dan beskattas i överkant, "(Sydsvenska Dag” direkt” berör kommunerna. och | , Ett annat "problem. är uppehål- något som kanske minskar det politiska intresset,” Nu kommer ju politiken i blickpunkten vart- annat år och wi .förmodar att . För att motverka ett tera frågan om val, vart; i tredje Utredningen "diskuterar : också frågan om valen bör: utsträckas "| bokstäver att de kunde ”gå” på en . åtriktade; uppåtriktade , och mun- | så många 'som ringer ' och : frågar terna beträffar har de för övrigt. > en bestämd känsla av att de re- För var” blindhet ett handikapp Som, alla hade förståelse för. Nu kan vem. som helst stänga av lju- det ' på: TV-apparaten och 'känna hur det känns att vara hörsel- skadad. Brist på inlevelse är värl- dens största lyte. Nog skulle vi lite var vilja stänga in Per Martin Ham- berg i en mörk källare och ge ho- nom bilden. av hallåarna utan ljud. De. sitter där. alla - med hakan i slipsen. Endast - ett fåtal.av - dem. "verkligen så att TV-ledningen inte" öppnar "brev som kommer?' Minst tio, brev”har undertecknad under . årens Jopp skickat till' olika che- fer där:och tiggt och. bett om mer text. programmen, oättre urval av uppläsare och läsapparater så att hallåarna' slipper sitta med hakan i bröstet. DE prasslande utskrifterna, (dessa som det påstås att Mats Lin- day har slarvat med), kunde skri- vas ut med så stora skrivmaskins- : rulle och ; läsas på: avstånd, Kan man konstruera sputnikar som mö- -ter "varandra i rymden 'på två me- ters avstånd; måste det kunna gå att konstruera en apparat, som lå- ter: uppläsaren ha sina ögon -fram- nen synlig, "&' rör; läpparna när de talar. Är det.. =J/Ar felsägning s störré 'öndligt mycket av den sorten. Just | nu har vi som hembiträde en flicka gom . å tjugo. år. anseti: sinnes- slö. Hon är 36 år och har pension. Vår äldsta dotter upptäckte henne på ett wrbetshem just för att hon avläste så bra. Hon behövde inte. ha ljudet starkare på TV när någon talade tydligt — eller sjöng tydligt, och 'med rörelser på läpparna. Är . det för mycket begärt att vi får lov att upplysa” de prestigehungri- ga cheferna på TV om talteknik? Vi hoppas innerligt att imitatören Olof Buckard' får ha fler uppvig- ningar på. Tingsten, Hedenius och Paehrentz. En sådan ansiktsguppan=- de trio: kan säkerligen inte finnas någon annanstans på jorden, .- Förr kunde man påräkna att folk khöll' ansiktet stilla framför en mik, nu har ' man ' gjort : mikrofonerna bättre "och resultatet blev att tala- ven förblev nickedocka. i ne kommer "Inbjudan från: Tv ibland om tävlingar. De som får komma med' måste nog vara väl- sedda, Skriver man sådan här kri- tik måste man riskera att bli svart= listad, s k obekväm person, - Bertrand Russel har sagt någon= stans att om man kunde pendla dju- pet i varje människa, så skulle man hitta grundorsaken till ointelligens i i Det' sitter 75 tusen de, människor framför TV-appara- "terna. "Det finns. ingenting som, de så väl behöver som -träning I ”a läsning”. Det är ofta ärftliga" ber tingelser i hörselskador, en buktad -trumhinna; en överkänslighet, Det: är inte bara, min familj som stän= digt slåss med öroninflammationer, det är så många som 'skriver och och ' undrar vad , man : gör : för att : komma ' över denna trumhinnebåg-' nad hos barn och vuxna, Mitt barn= harn opererades före jul för fjärde gången för;” ” polyper,.. De. .stänger bakom; näsan mot; 'örontrumpeten? med näsdroppar; 'han får -penicillin |" "I sprutor. och i' tabletter; han sköte Vi:tog häns tonsiller; khan sprutas É perfekt 2 en familj. som sett så rädsla. En rädsla som man: inte kunnat klara upp för sej själv, är. som en sjukdom som en läkare in- te kan sätta' diagnos på, Den kan inte botas, Forskningen kan 'ingen= ting göra för att framställa ' sådan vaccin. Rädsla är som ett virus. Det är ibland nödvändigt att vränga ut och in på sej själv, -bikta. Ibland" behöver man se sådana människor som Gunnar Tallberg i TV-rutan. Han "visste att han hade. cancer på fyra ställen i kroppen, men hans röst var mycket lugn, Han torkade" med "tummen två droppar. ur näsan: Det :störde: inte. 'Han läste inte. in-, [Ed NERE + mormors Gud, Han trodde = Var: det inte en läng dags färd till-: baka ner till det första trappsteget ssd livet där, mormor: satt trygg med! fel: dligt. språk?] sta Gud. Hon kunde ju lika väl ha i Aktuell - komr rmentar - Invandringspolitiken blir till sist suttit trygg med nästakärl , och i fred med människor. i Det är som om all. rädsla skulle bottna just I denna fred med män- niskor, 'Massmedia borde gå före med gott exempel. Man talar om omgivningens tryck och att Svens- son gör så som grannen gör. Ingen vill förstå att det är just detta som är religion: — Le mot världen, så ler den mot dej. Tala tydligt till : din vän så talar vännen tydligt till- baka, Tala väl om din vän, . FE ycket aktuell term är spegeljaget. Långt där ' vere i babystadiet speglade vi vår moders leende och vår moders ryn- "kade panna, Därnere grundlades vår ijakttagelseförmåga. Ofta, mycket ofta, satt en gammal farmor eller mormor och" log eller ' rynkade pannan, Hon var i mors ställe, men hon hade levat femtio år längre bakåt. Hur fruktansvärt minns jag inte Döva-Lotta som gick dagsver- - ke, mossedagsverke första världs- kriget när sätteplalserna var slut och det bara fanns berg att lägga klappetorvet på. Hon slet ut sina fingrar och hon jämrade sej inte com andra, hon kved oartikulerat. Vi ville veta varför hon gnydde som en hund, Farmor sa: — Den som Gud har slagit så hårt! nt . Jag vet inte om jag hade sett nå- gon slå en hund, men jag hade gett hur marknadsgubbarna piska- de hästar. I min barnamörkrädsla slog Gud Döva-Lotta. Far köpte, som lägstbjudande, : vår . torpares blinda hustru på fattigauktion' 1916. Min säng flyttades ut och jag fick ligga " hos - blinda + Rika. '. Hennes skinnpotatis skulle jag skala.: Far- mor sa:'— Den som Gud slagit med blindhet skall du till tack för dina ögons ljus hjälpa. Jag frågade en gång som vuxen om Farmor trodde på detta, att Gud. hade. slagit.: Hon trodde ”bokstavligt”.: Hon trodde att den lag som" fanns "skriven 1734, där. pojkar förbjöds valla djur, var nödvändig. : Den var skriven för att' förhindra. missfoster. En miss- kalasisk ”gedan. "AFA- grupplivet - infördes genom 'den centrala avtalsuppgö- relser'thellan-SAF' och LO -år 1962 dde;i kraft 1 januari: 1963, arje år. smärre : "förändringar tals” av Arbet ] Försäkringsaktiebolag;.: (AFA). - Ä- ven vid detta årsskiftet,-alltså från 1 "janwari'' 1966, . blir: grupplivför= säkringen 'en smula |justerad i en- lighet - med” de erfarenheter : som gjorts: Detta redovisades häromda- ferens.. med har: gen 'vid en. :-LO-konte fackförbundens ! :- kontaktmän grupplivförsäkringsfrågorna AFA-chefen 'direktör 'B ö ringén under, år 1965, Under -året har omkring - 85.500 företag haft. gällande AFA-grupp-. liv för sina anställda! Siffran över- stiger avsevärt den man beräknade skullé' vara” "möjlig, eftersom AFA- grupplivet "ju avsågs bli omfattat framförallt av arbetsgivare anslut- na till Svenska Arbetsgivareföre- ningen, Emellertid har genom olika "Först något. om. erupplivfå I anordningar, hängavtal etc, grupp- livet trängt ner i alla vrår av den svenska arbetsmarknaden.' "Den be- räknade siffran på försäkrade; cir- ka'en och en kvarts. miljon, har också stigit. under året, Detta bl. a. på grund av den vunder förra året beslutade ' utvidgningen av AFA- grupplivet till att omfatta även hustrur i barnfamiljer — den &; k, hustruförsäkringen. . Vid utgången av. år..:1965 torde cirka 1.552.000 personer- åtnjuta skydd 'av- AFA- försäkring, s Genom APA -försäkringens stati- stik får man även säkrare siffror om |” dödlighetsonsakerna bland de aktiva: inom arbetslivet. Till APA under. det: första verksamhetsåret, 1963, anmälda dödsfall, var 3.466, Under - 1985 uppgick "siffran till 5.650. Även. om antalet fö säkrade ökat. starkt under de två åren är ändå” "siffran på dödlighetsfrekven- ser "markant stegrad. '.Genomsnittssiffran för utbetal- ningar vid dödsfall war 1963 kro- nor 19.650... Under 1965 beräknas medelsiffran per: mtbetalning för dödsfall bli omkring 18.000 kronor för arbetstagare och :8.350 kronor för medförsäkrade hustrur. . "Från AFA utbetalas i dödstalls- ersättningar ' till förmånstagare i genomsnitt 350.000 kronor per dag, Antalet hustrur som omfattas ge- nom: S PA-försäktingen beräknas till 286.000. > Frekvensen på ”AFA-försäkring- en kan utläsas av; att mellan 30'och 50, grupplivförsäkringar - tech AFA" OMFATTAR NU ÖVER | (21.5 MILJ. "MÄNNISKOR runäbelomner upp a es års ålder, dels” ifråga om ' barntillägget upp till. 21 års ålder. För arbetare un- der 21 eller I Sr fn Be ringen något mera specificerad, ' Dessa. siffror äri alltjämt giltiga. Men då AFA-grupplivet än avsett vara. värdebeständigt och 'då pen< ningvärdesförändringen fortgått hastigare än ' beräknat (avtalet om grupplivet mellan :'SAF och LO är slutet på 5 'år) pågår nu förhand- lingar mellan parterna om en jus- SÅ sringsbeloppan. - " Från A januari 1966 blir det som nämnts” några ändringar i grupp- livförsäkringen, Desså är?” " Då avliden arbetstagare ej" fyllt 21' år och” efterlämnar föräldrar som enda förmånstagare; har dessa hittills” fått 2.000 kronor i:begrav- ningshjälp. :Nu skall de efterlevan- de ' föräldrarna "i : stället "erhålla halyt grundbelopp — alltså 12.000 kronor, Om en kvinina under 21 år barn men efterlämnar make som förmånstagare, har' denne :hittills erhållit 2.000 kronör i begravnings- hjälp. I fortsättningen erhåller ma- ken-förmånstagaren ; helt grundbe- lopp; alltså 24.000 kronor, En kvinna är AFA-försäkrad själv men' har' make som ej är grupplivförsäkrad, och :om då den- ne avlider och. efterlämnar bam under 17 år, så har kvinnan tidi- gare icke erhållit något från AFA. I fortsättningen skall hon , få be- gravningshjälp på : 2.000. kronor samt halvt barntillägg, alltså 3.500 gronor per barn som är under 1 ridigare utgick, då en "AFA för- säkrad man avlidit och efterlämnat såväl föräldrar som sammanboen- de kvinna, antingen halvt grund- belopp, 12.000 kronor till den sam- manboende kvinnan eller också ut- betalades helt grundbelopp, 24.000 kronor; till ' föräldrarna. ” Genom är AFA -försäkrad och icke. har lg, skapt människ var en. följd av ti- «i Jen fråga om på vad sätt vi skall vara solidariska med de sämre lottade i wärlden. Anser wi att det kan få oönskade följder . om vi delar med oss av vår :wälfärd till alla de invandrare som slunmp- vis finner vägen till vårt land måste kraven på planmässig hjälp till de underutvecklade länderna bli så mycket starkare, DA ana "Dagens. Nyheter Det har från något håll ”falats Om att prispress bör utövas på jordbruket för att få det att krym- på snabbare, Om de av jordbruks nämndens inkomstgrupp framräk- nade och av RLF-information pre- senterade beräkningarna är rik- tiga, - något . 'som. man . inte ' har anledning att betvivla, finns det redan nu en mycket kraftig pris- press. Den starka minskningen av den i jordbruket yrkesverksamma befolkningen talar "samma ' språk. Denna' iakttagelse bör kanske kompletteras med en icke bestridd uppgift, att jordbrukets ”rationali- sering de 'senaste åren har ' gått minst lika snabbt. som industrins. Bland dem som wvet vad det är fråga om, inser man numera allt klarare, ätt den fortsatta rationali- seringen måste leda till högre livs- medelspriser och inte till lägre. ' . Västerbotfens-Kuriren i betet? i markfrågan) men också att han gör allt som står i hans makt för att skapa förtroende för sitt parti och dess "avsikter i de andra oppositionspartierna. "Kvällsposten ” I Folktandvården "framstår som em praktfull pisce de résistance" i" det svenska kösamhället, En under- sökning som wtförts' inom tand- läkarförbundet visar att den nor- mala väntetiden är två. år och elva '- månader. . Undersökningen omfattade ungefär en tredjedel av de 'polikliniker som vari werk- samhet. 1 januari i fjol. På.kö- listorna — till dessa' polikliniker stod 220.000 vuxna. personer -an- det scm bekant. dröja ännv längre innan kallelsen. till” behandling Sommen, ända. upp ill fyra, fem . ”Mandelstidningen : "Låt oss "betänka. ant. régeringen i sin stora allvishet: klappat de utarmade' topptjänstemännen i me- dicinalstyrelsen på ' huvudet ' och välvilligt pet gå mt och extra Detta" är "skillnad mot: förbål- landena"” i" TV. Hur gick det ej för den hallåman som” extraknäck- te d folkparkerna, Han fick 'spar- ken han. Och ändå borde väl folkparkerna ligga närmare om, hjärtat än, försäk- Nästa steg i mi etet? arbete i februari, I riksdagen är det . självklart . att: motionsfloden senare "i denna "månad skall :se flera gemensamma ” partimotioner. Parallellt med. detta bör: ett" or- ganisatoriskt arbete wvidta-för bil- dander' av. ett nytt parti nästa år. Hindér'. för "en ” sådan - utveckling får inte längre resas. Två partier delag d v s paring & iska. För att undersöka om bara Far- mor trodde så har jag frågat mån- ga äldre personer, För inte så län- gesen berättade en man' från Bo- huslän på fullt allvar att det fanns evt helt sjukhus med ”lagårdsbarn”. : Hur får man" bort rädsla? Hur får "man fram vwxenundervisning, 'TV-undervisning -" ] skygglapparna från « våra ögon? När. får vi TV-folk som 'ser oss i ögo- som I at 'så många gemen- skapat ” ett ' år många ' delar friskt och radikalt Program är ett för mycket. . a en Sundsvalls Tidning "0 nen när de talar! 2 18 Astrid Pettersso det senaste hålvåret steg med 771 mkr eller 3,5 procent jämfört med 1.466 mkr under” föregående halvår och «715: mkr i: maj —' november 1964, Denna: ökning är procentuellt den” lägsta; "sedan början av 1962; Den största. delen” av ; ökningen — 242 mkr: — har gått till indu- strin, nära hälften till trä-,: massa: och pappersindustrin, Denna sektor redovisat stora investeringsökning ar "och kraftig lageruppbyggnad. Industrikrediterna är större än un- . der första halvåret och väsentligt - större än i maj — november 1964 då uppg ången stannade vid 17 mkr. : Bygg och anläggni ke samheten' — de kortfristiga kredi- terna — steg med 157.mkr och bo- finansieringen —. med 131 mkr. Affärsbankerna har dessutom köpt: bostadsobligationer till ett belopp av nära 600 mkr; : : "Övriga sektorer har äl a ” Afärsbankernas "Glåning « under De har. under den akvuella . perioden: svadskrediterna —'den långfristiga AFFARSBANKERNAS KREDITER TILL OLIKA 2) st "NÄRINGSGRENAR. r " FÖRÄNDRINGAR I MAJ -NOVEMBER l YGG D VERKSAMHET ningen som industrin, eller 241 deln,: huvuddelen därav till detalj- deln.: Krediterna : till kommu- av ändringar i försäkri t 1966 får nu kvinnan och föräldrar. na dela på ett helt grundbelopp, 24.000. kronor. Detta för att tillgo- dose båda parters behöv, av efter- levandeskydd. +. Ytterligare' ' smärre " justeringar har -gjorts 'i" försäkringsbeskedet, bl; a. om förutsättningarna för för- säkringsskydd «wid långtidssjuk- dom, om make-försäkring i stället för nu hustruförsäkring, och om möjlighet till fri rättegång, VV . AFA:s försäkringsbesked är så- lunda även i 1966 års upplaga, som nu är under distribution till fack- dagligen. Det är som bekant ar- betsgivanna " som . tecknar försäk- ringen. för sina anställda, Det är alltså arbetsgivaren som erlägger årspremien, 78—84 kronor per års. arbetare, - I utgångsläget den 1 januari 1963 var AFA-grupplivet så konstrue- Tat, att en anställd arbetare i ål- : dern.21 till 55 år var dödsfallsför- säkrad; för. ett grundbelopp wav 24.000 kronor samt med 7.000 kro- nor per barn upp till 17 år. För- äkringen avtrappas sedan enligt sen :viss: metodik, dels ifråga om för rt läsning för de försäkrade. höll ras TRE AV. FYRA av de reumatiskt sjuka ER EE VINN OR öl Moisninga 5005 naste åren. Utlåningen till privat- personer och fått "ungefär lika stor del av ök- : mkr. 114 mkr har gått till han-. nerna steg med 51 mkr, en succes- siv "accelerering under de två se- " FÖRSAKRINGS- 23 Å . "Och FINANSVASEN stigit med 117 mkr. denna gång också undersökt kre- diterna till småföretagen. Långiv under det senaste året, något mer än. hälften har gått till de allra. minsta företagen. . . Utvecklingen under . det senaste halvåret får Ses mot bakgrunden av att i ittningen och påg har . I sin analys har Bankföreningen i : ningen till företag med mindre än 50 anställda har ökat med 180 mkr: "JORDBRUK - Ni +-0 FA - Affärsbankernas - utlåning 'under det senaste halvåret har ökat med 771 mkr” konstaterar : Ekonomisk Revy i. sin .halvårsanalys, Som fr år av bilden har industrin de byggnader inom ibostadssektorn "Hegat på en lägre mivå än under samma ttid i fjol. Den rekordartat stdra -molymen - duflyttningsfärdiga hus har emellertid ställt osedvan-. ligt stora krav få avlyft till kapi- ttalmarknaden, krav som inte kun< nat tillfredsställas. Bostadsemissio- nerna understeg fram till halvårs-. i bankerna växt avsevärt. Trots de emissioner som släppte fram under hösten har volymen av fastfrusna ” kreditiv.ej- kunnat minskas, ' skiftet väsentligt fjolårsnivån med. . - följd att de fastfrusna kreditiven ,. "fått den största delen av ökningen. "Andelen till bostäder samt bygg- nads- och .anläggningsverksamhet -har ökat långsammare än under bese De troende är sändebud, i Guds samma tid förra året. Det. beror . dels på den lägre igångsättningen, ” dels på svårigheten att få fastfrus- "na kreditiv avlyfta till kapital- - marknaden, 'Om' emisslonsvérksarnheten " och likviditetspåspädningen från Riks- banken inte ökar väsentligv under Delegationerna skall” fortsätta sitt 2 samma värderingar och från dessa |” "kan -lende har” sina " JInger må stirra rr 2z Nya: Wermlands-Tiäningen Kungen. bar, samtidigt” som hon beslutat” att arrenderätten "gill Stenhammars "gods: ska” övergå ill (kronprinsen, . överlåtit. dispositions- rätten till Hagar slött till pegering- en. i Det är meningen. "att "Håga ska kunna fungära som "hötell”fö ”utländska prominenser” som på vissa omstän- digheter; åring . "regeringsmaltöns utövande, dels på behovet för ut ländska prominenser att bo” cen- "| alt dels" på: utrymmesbehoven Denna: "förlust skulle öm sven- ska språket myck t fattigt I i: vida tionen. blir "större" och språket 'ri- PA VÄGEN "En "Liten gosse hade" wärit' i kyr tillsammans med 'sin mor. Några dagar senare mötte 'de prästen på gatan. ”Mor”, sade pojken och "pekade på prästen, skulle ha stått”. Så kan det gå, ' och det” kan vara predikantens eget "fel, ” att det blir på det sättet. Han. kan vor; tala för mycket om' sig. själv och för litet om Jesus, Varje vitt- nesbörd och warje tal skulle ha hannes Döparens, mär "han 'sade: Se Guds lamm! Han pekade bort från sig själv mot Jesus. Många går och hör ördet om Jesus, är "med i kristliga före- ningar och sjunger om Jesus utan ""Jatt ha' fått blicken på Jesus. 1, När. Israels folk i öknen blivit ' bina av ide giftiga ormarna, lät orm på en stång. Och de det löftet, att när någon, blivit iten av en orm och sedan len. Utar. denna stång var det. inte se den. i många, som; kunde Men 'det hjälpte in stå stången, Den vie att se. ställe. De bär Jesus inom sig, och deras ord och liv är Vitec om” Jesus. .Men även de bästa tro- fer och svagheter, så mycket de troende, att de bygger sin & på Se fullkomlighet. Endast Jesus lig, Endast han är ren (Forta.” å sid, DN” och helig, Endast hän kan frälsa från Syndens- "ite Åa tecknade. Vid ..vissa kliniker -kån - folkhemmet . kare? Eller kan; eventuellt Klara. briljera" för mycket med sina gå- , samma andliga innehåll som: Jo-. Gud. Mose höja upp en koppar= ' så fick” ”där är han som' stod där J Jesus. , :
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.