>. På grundsumman för 1960, 'Tar man istället en tioårsperiod, dv. LAHOLMS TIDNING Tisdagen den” 11: januari 1965 —=LIT s Tisdagen den YA; , 1 januari 1966 IT= ar 6 tar "Antik till vardags — tall. har ' under en lång följd av år ; präglats av något som” närmast > kän karakteriseras som en prak- tiskt faget :obruten hö r tur. Under hösten -1965 har dock ' framkommit flera olika fakta, som tyder på "att en utv nn untk på ora av progressiviteten mer «än beräknat "och nettoeffekten ;blir uppenbarligen i många fall "en ikelse, Detta torde vara "allvarlig rubb- dustri- ;en av förklaringarna till att livs: "medelsköpen en och annan gång ,'kommer i kläm, trots de stora I ning av iell ernas situation kan - "komma att . inträffa” om inte löntagarnas syn --Under det nu sedan den 1 sep- tember 1965 gällande s. k. pro- isk avtalet. . om . prisbild- på "probl i det slutii görandet Blir annorlunda än vad .som hittills signalerats,' Varning- arma, för en försvagad konkur- -ave nad. hår ningen på jordbruksprodukterna skall . jordbruket ; som. kaht komp ; för pennib -förändri I Detta. sker: genom rens - på I på som nämnts varit många. Som ett exempel "kan mämnas ett'fram-|. : trädande : av ”chefen”, för .Kön-|'" junkturinstitutet; professor Börje Kragh ' i ' ett -föredrag "om kon-' i” Kristianstad junkturutsikterna tidigare i höstas. derströk. att många faktorer. inger oro för den svenska exportut- vecklingen sandt att lönekostna- dernas mtveckling i förhållande bill utlandet kan komma att: bli ör wår. konkurrens- avgörande” kraft. Han” manade , Hr Krågh un- därför till att jen bestämd. åndel. av; jord- brukets samlade - intäkter enligt med: hänsyn" till prisutvecklingéen > för. . jordbrukets -produktionsme- del, medan den” återstående, de- len" av. jordbrukarnas . Pengar skall "utvecklas med . hänsyn till den allmänna 'penningvärdeför- ändringen .mätt med konsument- prisindexens utveckling: Det: är kort och gott" ett inflationsskydd. Men denna: anordning här, jog vissa” regler” skall justeras upp lk rikar, kopparsaker, .rycr,” diverse småsaker, s. k, bric & brac, allmo= gemöbler och glas — har Nordiska ställningar som pågått sedan mit- tern. av november förra. året och leden. I nästan alla Hem har” man sina små eller stora : gamla klenoder, arvegods, eller. inköpta i i bodar och d od tiställningsförev förevisane” gott "som på ”heltid” och: att pen sökarna” haft möjligheter ta: med Big rain tallrikar eller: kopparsa- «= RYAN, MEDELTIDEN s. VÄRMETACK) Just nu 'och bom till 50 januari pågår ryautställningen. Vi. lägger våras fina sryor på 'golvet. och gör kringgående rörelser för att inte trampa på dem. Eller hänger dem, flammande av färg i ”adkora” utan. tion” i söm "grundades på : lön och framhöll att läget är så all väårligt att. vit. o. m. kunde ha ing till en ” mot en utveckling som kan med- föra obehagliga- "överraskningar. ' - En liknande varning har under talats i en artikel i tid-| Verkstäderna C bernumret), Även här var det en markerad - oro för: inflationsdri- | vande lönehöjningar som var det | mest markanta inslaget, Artikeln, "övergardering” "kraft: genten produk äl voch likaså geémentemot' konsum- tionsvåror: . skall förbli oföränd= rad. Genom” der fortgå el dardhöj enkätsvar från kstadsför utmynnade i det. - tämlig .De. Kar. ärdlat om rädd RE » krav, om hänsynslös, "press mot svarat. med : krav, "kravit, 0 my; och "alltsammans har som bekant lett” till att löne? förhandlingarna på - ett "mycket tidigt stadium. fick överlämnas till "en förlikningskommission.'. "Bakom: alla dessa olika: signa- "ler" beträffande" den 'ekonomiska | situationen under hösten 1965 lig- ger en lång tad .av år med 'stora faktiska lönehöjningar,". närmare 1 ; Tjänstemännen å sin ”-sida' har mycket ' höga ter ol av en, som tangerar det dubbla av vad som kunde ha varit rimligt : med hänsyn till arbetsproduktivitetens utveckling i landet, Industriarbe. tarlörerna har under dessenaste fem: åren stigit med' 46' procent räknat utifrån 1960 års lönenivå. Det är 9,2 procent s. lönen år '1955 punkt, 'erhålles cirka 100 procent tv . Det är i Per år: räknat "viss ing påräkna « Teoretiskt ger! systemet sål 'u täckning för penningvärd .sämringen. Hur” detta stämm praktiken "kan dock - under: en "starkt inflationistisk utveckling bli beroende, av. huruvida É . fördel 4 genom |. att hans: skapital' har värit -pla- ringen till tydande: del'är ord: "nåd genom lån: För "den nytill> trädande »kan . situationen . te. sig annorlunda. Inflationen : gör ' att investeringarna går- upp. till 7allt |: större ' belopp, vilket bl.a för- svårar ' anskaffningen av. lån erforderlig borgen. i . FÖR SÄKERHETS SKULL cn: "I en ledare i SSU:s medlems- blad: Frihet -hävdas' att". "opposi- tionen inte är intresserad av en valrörelse, som domineras av frå- gor kring vilka man kam föra en meningsfylld. debatt. Tvärtom tär procent räknat utifrån 1955 års lönenivå, alltså ungefär. en för- På lantarbetarsid duhbbli som ', utgångs= | man på "oppositionssidan' angelä- gen om att få en ointressant: och tio i g ' valrörelse”... Det heter . också | ati det idag finns bara ett parti som 'kan bryta slen- har lönestegningen procentuellt sett varit starkare men i kronor per timme ;väsentligt lägre. ' Det är wäl bekant, att jordbru- kets” situation. varit bekymmer sam " under denna . utvecklin; Detta är i och för sig även alt förklarligt. "När lönerna och 'in- flationea rullar vidare” med en sådan fart och dessutom så kon- sekvent som varit. fallet under de här nämnda penioderna ä är det lätt förklarligt att många män- niskor invaggas i ningen "att" lönehöjningarna helt enkelt "äf "en automatisk ” och självklar årlig händelse. Det är möjligt att man hänger sig åt illusioner och över- skattar den köpkraft som de nya lönerna "skall kunna ge. Man ikläder sig nya vilka man hoppas kunna klara med' hänsyn till den förväntade När lö lön höjni den förutsätt- i många fall fasta" utgifter, trianen, som kan 'ge ett betydel- sefullt liv åt den politiska debat- ten —' det' socialdemokråtiska”; refererar U n g Cen teris Låt oss i sammanhanget enbart peka ' på - socialdemokraternas utomordentliga förmåga att skju- |: ta väsentliga. frågor åt sidan — förhalningen ”av författningsfrå- gan genom premiären av humo- resken "Det & "modet ' war > det . 7 |näre från de kungliga vasaslottens "oerat med god” värdebeständighet : självfallet" »särskilt: om > finansie- ” enligt råd smak och mode, som prydnad på väggen. ' När ryan på medeltiden blev på som värmande sängtäcke "med luggen inåt i oel. dade' sovgémak och stugor. Äldsta kända: belägg. för detta har man från "1409-talet. Ur Vadstena kl terregler' och, något århundrade och ” gårdarnas . fatbursinventanier. Sängtäcke förblev ryan längst hos - |östkustfiskarna, Hos fiskare” och båtfolk 'ar den också speciellt fast traditionen: eftersom fastlandsfol- kets djurhud: lar: inte "var görskilt lämpliga i våta sammanhan; - Först , omkring 1700 blev : ryan Pryc 'dnadstäcke, ”. ofta med 'orienta- liska " mönster som” gått omvägen över. som mött ett oerhört intresse från på auktioner. Det har ju också va museet kallat en serie korta ut- :& > Rya från Roslagsb socken i UU; ntikviteter 4 till vardags land, troligen början av 1800-ta- "ket, beige och gyllengul botten med rut- och randmönster i grönt, tyan; i Zainla I bouppteckningar kallade” ”sköna”. eller . ”rosiga”. :' De gamla slitytorna, klenoder ur ligt vackra. d, i sin tur 0 iv Ul har " ett dy importerad ul Sverige. Men. även asymmetriskt mönster av "rutor och ränder. '—. "vid 'kortändarna... som och > i skogsfackförenings- "a ri Yngve, Persson — i olika -samrbanhang” tidigare kallad: bon- säeskögsbrukets - ” — föll ini den ny så popu- ära ”Järgonigen / Patti - bonderiet, 1e=. " understöd, . Jordbrukarna, essutom "är. skogsvårdssty. och dérås undervisning tsfinatisierade, | angavs som be- ande. exempel: | - inför den: fulltaliga åhörarskaran. Det utgår som bekant inga sub- 2 Ventioner « vid. fastighetsköp, men väl: i vissa. fall statlig" kreditga= | - "ranti, som; är . något helt./annat. .-Vidare är, statsbidrag" för: vägar "och . diken: i skogen. tillgängliga också > för. .. uket. =." I och. beige botten: som torde få våra slen våg havsvatten; Kanske hade |; ov a. framställning . kompletteras | veks. över. som ett lakan: i sängen — i grönt och rött på ”gylengul moderna . ryakonstnärer att falla i extas; Kort och 4ät var luggen, len söm en djurhud — ett par öländ- ska har. delikata ; naturfärger - som mognat med åren till mörkgyllene, en -annan, från Räpplinge på Öland, skiftar | "blått. och grågrönt som man, andra i fårraser - med annan ull, - säkert. är satt, man använde både harull, fölvll” och hundull i ide gamla. ryorna,.. 5 Ryaknytning ärdett oerhört po- pulärt handarbete 4 A våra dagar: De som. är intresserade . har : mycken inspiration att - hämta ur -.dessa ävda' ryor. Liksom” under de. föregående serieutställningarna kommer: förevisare att finnas till-. ” Man kan säga att det är möj” "ligt att behålla ' spritbruket men elimi skadorna, Det är derta I Skog:värdsstyrelsenna,: som f, ö. far” för sina: tjänster av ” praktisk” Hatur, famnar hela det enskilda -skogsbruket - alltså ; även bolagsskogen —” och dess .umdervisningsanstalter : frekvente- Vras i stor' utsträckning av elever, :' vilkas" verksamhet "kommer. bo ” lagsskogsbruket till del, v. Någon anledning att utpeka speciellt; . bondeskogsbruket - som «statsunderstött föreligger sålunda Ån .; Det, är väl ingen som tror + att änte. varje. riksdagsman känner still dett | NEURÖSEDYN TRAGEDIN -2sOm nu är föremål för rättslig process, kommenteras av V ä s- "ternorrlands'Alle- Than da som tar fasta på advo- |. > kat Sjöströms uppgift att käran- «"desidan:; inte' lyckats få medicinsk expertis att biträda i målet: Man; blir betänksam, Och ens betänksamhet blir. inte mindre, :.här: man får del av händelserna ; kring preludinet och debatten om 'kvieksilverbetningen. Det finns ' något samband mellan dessa - ting. Och det är ett samband som kan kallas. för ovarsamhet, nonchalans - och alltför stor eftengift för eko- : nomiska' intressen.' I neurosedyn-målet står ett 1å- det" är” ett av. många exempel på "detta. . Självbevarelsedriftén borde: sä- ga socialdemokraterna, trots Fi hets påstötningar, att det är säk- rast för regeringspartiet satt dri ”en ointressant och slentrian ä sig valrörelse”, "= > . Öppositionens chans ligger just i att aktualisera de stora frågor, där socialdemokraterna misslyc- nen, ”miljöpolitiken), visat .sin maktfullkomlighet (kollektivan- slutningen och författningsfrågan) , eller” varit orkeslösa. (lokalisez kats (bostadspolitiken, inflatio- |. ok det företag wid de anklaga- des bänk, fortsätter VA: ST " Det är från oskyldiga små in- valider agera riktas mot mede har också sitt ansvar, här som i många andra fall. Det sär domligt, mycket di ligt, att styrelsen så sällan finner anledning. ingripa på eget initia- tiv i farliga medicinska samman- hang: « .. larmklockorna . skall H först behöva ringa i Pressen och " radiofTV innan de makthavande -blir medvetna om den överyakan- de skyldighet, deras profession ringspolitiken), 2 leo som 'i det svenska samhället är der officiella .handlingslinjen Så 'alkoholfrågan — — inte, som' dethar påståtts, ett försök att. påtvinga ett ovillig folk" en shelnyker livs- " föring; är satt säga att det är så vände- . fullt att ha. tillgång till ett av- : kopplingsmedel som alkoholen avt man helt enkelt; får ta de skade- verkningar, - som" man inte kan - undanröja utan” att: ingripa” mot "själva bruket, :.' : Ingen” har . att detär möjligt att separera äl- koholskado; och , alkoholl tion, Allt tyder i stället på att det finns ett starkt samband mellan . totalkonsumntion, och skador — - även om" skadornas art och in- tensitet skiftar med'typen av al- ';koholvana. Ingen har heller visat hur, man ska kunna komma till. rätta med den betydande, kanske dominerande andel av alkohol- skadorna som kommer. från ett bruk som inte är kroniskt miss. bruk eler ens” tinfällig berus=- ning lov På det andra argumentet finns det däremot inte något rationellt grundat Svar — är det fråga om "värderingar. Om 'man värde- Tar alkoholverkan så högt att man är beredd att köpa den med väl- ”diga "sociala" skådor så är denna "värdering i sista hand inte, åt- som med förnuftsmässiga ar- ” Det är bara att konstatera att : en-sådan värdering inte är fören- lig med den mänskliga solidaritet, som är själva grunden, för "väster- .ländsk” samhällssyn. Sven Elmgren i: gett dem? ; museets samlingar, är. utomordent- | :' Ett ARM från | Jlöst u rött och brunt, >. gänglig. Utställningskommissarie | är intendent Kerstin Sjöqvist, > FALLRIK — "NATIONAL. . ROMANTIK, + Tallriksutställningen” upptog hu- vudsakligen 1800-talets produktion från 'Gustäavsberg "och Rörstrand med dess oöverskådliga rikedom på mönster; "de flesta kopierade : efter engelskt servisgods, : Även. tekniskt var > svår servisgodstillverkning länge. helt engelskpåverkad. Inte förrän fram mot mitten och slutet [d engelska spår: vo - 1850 kom: bl. a. "Rörstrands ”Svenska. servisen” med motiv' ur Thersners planschverk ”Fordna och närvarande Sverige”, > något ”tio- tal'år tidigare ”Ett:'år. i Sverige” med: svenska folkdräkter, ännu nå- got "tidigare den - lika -nationalro- mantiska '" och : mycket ” populära ”Djurgårdsservisen” från ' Gustavs- berg. I' detta rika urval kunde man också "bekanta sig på utställningen med alla de kinesiserande eller ja- paniserande” "mönstren, " Gustavs- bengs flytande blå som kallats bå- de ”Japan”..:och ””Kvrasse”, .Rör- . | strands.”Pagod”. Och alla de fest- liga iblomsterdekorerna, som på 80- talet började bli "osymmetriska med Jbatten om daghemsbristen,' och det av 1800-talet började man: arbeta |' självständigt,” dock. + fortfarande. il Y Aktuell -kom mentar | Om trots allt alla fredsansträng>- ningar skulle visa sig wara förgä- ves förlorar de kretsar i USA som haft ett dämpande inflytande på krigg ar t för sin politik och de som will utvidga insatsen" får större möjligheter att påverka presidentens beslut. En from förhoppning är att de form- liga befästningar som USA wupp- fört" utefter. Sydvietnams kust övertygat nordvietnameserna om | att det ik sk kan fortsätta praktiskt taget hur länge som: helst och att de därför har allt att vinna på att nu gå Asien och Afrika som studerar i vårt land, har sålunda tack vare CUF kunnat tillbringa julhelgen som gäster .hos svenska familjer. De har dänigenom fått inblick i hur vi i' vårt land firar högtiden, men också gjort helgen särskilt, minnesvärd i de hem där 'de wvis- tats och knutit bestående: vän- skapsband. Initiativet manar: -till efterföljd för andra organisationer, Arbetet, Den fortgående utslaktningen av mjölkkor driver : självfallet. me- del. höjd "för" de Ica oh USA till mötes. Sydsvenska Dagbladet. Det -finns ingen anledning för lantbrukets . företrädare eller -lant- brukarna att, gripas av ” modlöshet. Frågorna gäller ju inte om jord- bruket skall utrotas eter ej i Sve- rige . eller om .vi skall lägga ned allt. jordbruk” i. vissa län, Sådana ytterlighetsståndpunkter har ingen ansvarig' oavsett parti- eller in- tressegruppstillhörighet intagit. Frågorna gäller hur villkoren för Familjeberedningen - argumente- rar med goda skäl för en integre- ring av lekskolor och: daghem. Detta har länge efterlysts i de- är därför glädjande , att socialde- partementet will tillämpa ett sådant system; , Den integrerade: barnstu- gany som, utförligt presenteras å far miljeberedningéens- "PM, . : möjliggör att Kon na' kan' "sin service” efter de behov! av tillsyn som vid tillfället, bedöms vara mest ang lägna. Det är bra; inte "bara för felinvesteringar: som kan råda, utan. också därför att dekskölor och daghem, som en gång nuxit fram ur: olika : sociala förutsättningar, i dag” har Cen” könstlad .öch delvis ra. politiker av "olika part; s skall I våga i handling erkänna, att dei en lång följd av år fört med- borgarna I bakom ljuset: med sitt få- fånga tal "om av. ”bygga ifatt”. en dsbrist, som. uteslutande ; vål- ch och 'bla-|t der, i stället för, den. bundna kant- 2 bårder och det fasta mittmotivet,- Med "de båda. föregångarna ' Alf Wallander och Gunnar G:son Wen- nerberg;..den förre för Rörstrand, personligt utformade serviser.: Helt betagande ” finner man Wallanders ”Tulpan” 'och ”fris”. Eller 'Wen- nerbergs utsökta - ”Gullviva”, ' ” Den som ger sig ut i bodar och på auktioner för att ”hitta” gamla svenska tallrikar finner att de är ganska dyra, Allt det gamla, i syn- nerhet det' svenska, blir för övrigt mer joch mer eftersökt och därmed Stiger Priserna, » Se An "KOPPAR — -, GAMMALT ol ” EFTERSÖK Med gammal kon , "minst lika eftersökt och " begärlig, fortsatte serien, även här med 1800-talet som dominerande epok. med en- staka inslag från 16- och 1700-ta- let. En öl- eller brännvinskanna från 1645, en kaffekittel från 1700 i tidens utsökta, litet tillplattade den senare för Gustavsberg kom. " |så den nya tidens konstnärligt och" las: av de" regleringar de: själva röstat igenom, Kanske "nästa: år, när walet är över och walutareser- ven hunnit ytterligare någon :mil- jard mot botten — den som lever då får wäl se > Fri "Köpenskap! En blomma vill vi överräcka till Centerns ungdomsförbund och or- saken är”abt CUF i praktisk gär- ning givit ett fint. bevis. på hur man kan bjälpa till att bryta ut- ländska > ungdomars ' isolering. Hundra ungdomar, "främst från] kärl ur. museets samlingar holms-Tidningen: . Flera av dessa pampiga Kommer | > Då j återstående djuren. Men detta räc- ker inte som förklaring till. att t. er ex, Malmöhus län förra året höjde medeltalet med: hela 10 .kg sam- tidigt som andelen. kontrollerade kor. ökade till. jämnt . hälften. av samtliga. Avel, utfodring och 'sköt- sel i allmänhet måste ha bidragit likaväl som landen. hård drivning, : mekanisering . och nya stalltyper vara qiskabelt -för djurens hälsa, "vilket från: veteri- närt håll påpekats + olika” sam- ”statistiska” förhål- Å. andra ' sidan kan.en en fontsatt. utveckling av jord. och manhang,. z bruket skall wutf Detta " Exon i JF. kan vara viktigt att hålla i minnet. : Msan NP . RLF-tidningen. ”frill Aftonbladet far Gunnar Fredriksson. med sig hela den pot” litiska redaktionen från 'Stock- Dieter Strand, Lennart Ljunglöf, Stig Jutterström, Jakob Lindberg och Ake Maurit- zon. , Det iblir med den politiske chefredaktören sex unga män med goda akademiska meriter som vet det mesta om livet .i. Lund, som känner tankegångarna hos: Härold Wilson, som -lyssnat: till Presskon- ferenser hos utrikesminister "Dean Rusk och som väl behärskar de problem med: vilka Nasser; bröttas i Egypten. : ” "xMen vad - vet: de om svens betanrörelse? oe 2 rv Dala-Demokr en i (5). 3 I Förvånansvärt många” unga” fa- det är . roligt | med en: stor” familj ra gifta med wårandra,. De är 'hopp- löst reaktionära och hopplöst. mo- nogama, både av' böjelse 'och brist på tid, ork och tillfälle: De” tror på "familjen ” som i I ånstituti göra "det? : Är det "inte" fruktaris- värt intolerånt > att förmena dem den tron? H i "Marie Louise Segerstedt neock t ”Handelstidningen. . Ned med spriten från flygpla én! synes ' vara : ett rimligt” yrkande. Ned med tobaken också! Folk-osar tillräckligt med, sina 'medförda laddningar. ' De flesta . flygplan - är ”allmänna ' rökkupéer”. .Berusade passagerare, som slarvar med. sina fimpar, kan -Orsaka bränder. De bryr sig knappast 'om rökförbudet under start och landning, --.- "Pål i Västerbottens-Kuriren, ”. från Tullgarns kök och bär Oscar I:s namncehiffer, "Ännu. används i finare kök och restauranger kop- parkärl. av fordrande matlagare enligt -fransk tradition. Sådana finns att köpa, nytillverkade och riktiga” till rejäla priser. I kop- klenoderna, - Tallsik av, flinteods, Rörstrand ca "> Accent) ' klotform, är ett par av de äldsta efter Forssells gravyrserie ”Ett år i Sverige”, par gjordes. i Sverige en mängd 4 on : (Poris.. å sid. 7) . "Jhon aldrig. : stillas; Drinkaren "Isynd mot männi han fö av det, vek det alltid undan från hans läppar. Den från Gud skan törstar alltid bortvända' männi- id efter mera njut- e, men eten skall bli till ett brännande någonsin skall' skall törsta utan begäret skall ra- icke ett ögon- denna. törst begär; 'som att få en dro; sa i kroppen men prång sprudla. friskt helt nära. Detta är en dubbel svd Det är synd inbjudan. oc förakta Frälsarens Gud, och det är en stor Var dricker du? a ANS | seem jär ber 7 Synd: me folk har begått sen dub iska de övergivi en källa med. Eri t vatten, : och dc hava gjort nar, sön SE usla brun= Jeremias (2: 13).. 1840, Tryckt och kolorerat motiv miljer 'är glada åt I barn och: tycker har de inte i själva werket” "rätt att. blick" få v Dina utlösning, Detta" är hel- Otillfredsställda "och törstande lever människorna, medan > livets '
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.