e MH LAHOLMS TISNING pr | : Torsdagen «den 13-Janwarl 1968 a c Allt flera tecken tyder på att "takten i reformpolitiken måste bromsas "avsevärt. Der stora ef- = T Torsdågen den 12 januari 1966 L T = 'Melallarbetaren" löser jo X tragedier. ' Verkställande direktö- ren i Industriförbundet Axel Tve- roth warnar för att låta bostads- narknaden svälla i samma snab. terfrågan ' på h rknad måste dämpas, likaså. den kom- ba takt som hittills, Han rekom- derar att de generella 'sub- munala "utgifi . .Ex- porten har visserligen ökat kraf. tigt, men importen har svällt oro. äckande ' och bytegbal har försämrats, > . Vilka åtgärder som regeringen ämnar föreslå för att få rätsida på den ekonomiska utvecklingen är ännu en hemlighet; men nog "kan man gissa sig till några koni ”kreta åtgärder som kommer att vidtas. Eftersom vi lever över 'våra tillgångar måste man räkna med köpkraftsindragning -i olika former; "Att hr Sträng då kastar 'sina blickar på bilismen är tro- ligt,' kanske' också punktskatter på utlandsresor. mn ">. Vårt beroende" av' omvärlden blir allt större, varför den nu- varande inflationen absolut inte kan. få. fortgå utan stora risker för "att "wåra" exportmöjligheter .ytterligare' försämras. Hr Sträng har hittills visat sig ointresserad : "av inflationen, men "kanske ett "omtänkande är på: väg. Atmin- stone wittnar - ett inlägg i'se- naste av Finanstidningen "kommer förslag om' höjd ventionerna kan man inte ha nå- got att invända mot, men vad vinner vi på att ta bort hyres- kontrollen? Boendet måste ändå omgärdas med regler för” att skydda hyresgästerna. Skulle hy- rorna bli fria och stora höjning- ar ske, måste subventioner: till- "gripas för alla i lägre 'inkomst= "klasser, och därigenom skulle" i hög grad den önskade efterfråge- spärren elimineras. Skall man "se. dan, som skymtat i debatten, :in- föra en speciell "skatt för att fas- tighetsägare inte skall göra oskä. liga vinster, kan man "fråga om de inte skulle börja räkna som SACO, nämligen hur mycket som blir kvar efter skatt, :Nej, bo- stadssektorn är och förblir sor- gebarnet; , lt Ce nl Ce . Den direkta "skatten sänks från årsskiftet, men” de "bebådade på” lagorna på bl a "bilismen räc- ker inte för att kompensera det-- ta eller övriga utgifter. . och" tobaksskatt? Sprit och tobal av statsminister Erlander om det. Hah skriver nämligen i en årti- kel ”Vänldskonjunkturen och vi”: ”En' tendens är klar, överallt vid- tar man åtgärder för att hejda in. flationsutvecklingen. Detta är ett "låta "en snabbare" prisstegring än 'den som eker i Europa i övrigt. MDå skulle snabbt våra konkur- ” rent av kan a horndelnan?, är inte bara umbärliga varor, de är också nebrytande för hälsan, "Alla wåra: bekymmer -Askulle känna kallas välståndsbekymmer, orsakade av de krav : wi. ställer på samhället. Vi får inte glöm ma att praktiskt taget alla varit ense om att bygga ut samhället, att takten blivit en'aning för hög är olyckligt ”men 'wi har "dock anledning : att->vara , tack ske | 3 I rit- | ske rnågot av. det mest utmanande Angreppen - på ' jordbruket från socialdemokraternas och olika LO. gruppers sida iblir allt fräckare och hänsynslösare, Det är nu fullt tyd. ligt 'att man inte ens söker efter några 'sakliga argument. Man syf- tar till att skapa misstro mot jord- bruket och det tror man sig tyd- ligen säkrast kunna göra genom att låta fräckheter upprepas växel. vis i alla de olika pressorgan, som partiet och LO förfogar över. Att avsikten är att grovt förvränga de jordbrukspolitiska problemen be- höver ingen ta miste på. Däremot är det svårt att avgöra huruvida det primära syftet är att bana vä- gen för en politisk propaganda in. för, kommande val eller om man främst avser att genom organiserat spridande av osanningar om jord. bruket: avleda : uppmärksamheten inom de egna leden från inflation och skattetryck, oa i Det: är inte länge sedan depar- tementssekreterare ,Jan' Karlsson i jordbruksdepartementet i tidskrif. ten ””Tiden”. gav eri ”skildring” av jordbrukspolitiken, som med hän- syn till att författaren är en av 2 « depar I ras. Artikeln grundas till stor del lbruksproblem stället för tullar i vad gäller jord- brul duk förändrar inte på en jämförelse mellan jordt befolkningens andel av totalbefolk- ningen och dess andel av inkoms- terna. När en sådan jämförelse gör res utifrån felaktiga grunder, kan det hela inte bli annat än galet. Redemo går ut från 1960 års folk- räkning och den andel av den yr- kesverksamma befolkningen, som då. var knuten till jordbruk, Det var 10,9 procent. Det talet: jäm- föres med andelen av inkomsterna, som ' anges till 4,5 procent, Härav drages slutsatsen ”att war och en som arbetar inom jordbruket en- dast ger hälften så stort tillskott till den gemensamma kakan som de arbetande inom andra näringar. Hr. Redemo har. inte , upptäckt eller har avsiktligt underlåtit på- peka att det hänt någonting sedan 1960,' Jordbrukets andel av den yr- kesverksammea befolkningen är nu endast åtta procent, oa Vidare bortser han ifrån de kom. plicerade samband "som. råder ifrår läget i realiteten. Det är oriktigt att behandla jordbrukets gräns- skydd på ett sätt som om något dylikt skydd ej funnes för andra varor. oo. oa : oe I artikeln sägs att Sverige hör till de nationer .som gått längst ifråga om jordbruksskyddet. Som bekant har Sverige inte gått längre än de flesta andra industrilän- derna i Europa, om man nu be- dömer denna fråga efter import. skyddets — eller i fallet 'Storbri- tannien subventionernas —— stor. lek. Om man i: stället tar. hänsyn till det allmänna inkomst- och Iö- neläget i Sverige kan med fullt fog sägas, att jordbrukets pro- duktpriser är relativt låga i Sve- rige. Det betyder, att de svenska jordbrukarna — de som werkligen lever på jordbruk -—— måste arbeta väsentligt effektivare än jordbru- karna i andra europeiska länder, om de skall nå en skälig svensk ga". om". ”jordbr arbetsinsatser -i andra näringar samt :i det med. jordbruket kom- tjä i torde vara något av det mest osak. liga”: som” : presenterats, -:' Artikeln ifråga gav upphov. till en interpel- binerade skogsbruket, Hr Redemo ä själv skogsbruket som en av de. näringar, vilka har unge- fär lika andel i befolkningen och i ini na, Det hela går dåligt lation till: jordbr inistern: 'av Axel Kristiansson. Det senaste till. skottet. i propagandaoffensiven är en anti julnumret av ”Metall- rtikeln ifråga är kan- ts under hela sosseof- fensiven.” Författare: är redaktör Arne Redenior ooo ce, rna Om: det: nu händelsevis skulle vara så, att hr Redemo wet något om: jordbruk och jordbrukspolitik, så har han i warje fall nogsamt satt 'dessar kunskaper åt sidan och helt ägnat sig åt propaganda. Test 4 ihop, ' eftersom en betydande del av ar med jordbruket. Men den som är lyckligt, befriad, från kunskaper i det ämne han skriver om kan gö- ra -dylika' kullerbyttor. ' SG Som: förut 'nämnts drar. Red Cd. mör De stora gårdarna får det stör sta stödet, säger hr Redemo, Än. dock ett korn! Det är ju klart, att de som har mest att sälja får den största nyttan av gränsskyddet, på samma sätt som ett stort industri företag med tillverkning för hem- mamarknaden får större del av in. dustrins skydd än ett . litet. Och på samma sätt som ett stort indu. striföretag får större andel av oli- kom N . ar ment Att Nordiska rådet tagit upp flygplatsfrågan till behandling an- ger wilken vikt man i de nordiska länderna lägger vid frågans snabz ba avgörande.. Man vågar nog för- utspå att många hinder ännu åter- står att forcera, men ett princip- beslut skulle onekligen hälsas med tillfredsställelse, desto större ju snabbare det kommer. Ett beslut kommer - nämligen att få den stör- ' Skärper. man naturvårdslagarna och rustar upp renhållningsappa. ka ja till det tekniska framsteg som engångsförpackningarna onek. ligen innebär, : ; - . Handelstidningen, . ”Fördomskri” är ett av dessa just nu populära honnörsord, som skall ha smak av något 'vågat, radikalt sta betydelse för den tid pla- neringen inom hela öresundsregio- nen! : NT r fö es "I den mån vi inte ganska snart får vårdnadsbid som” d: större avgiftsuttag från föräldrar kan det fortfarande te sig billi- gare för många ' kommuner att ge företräde åt — familjedaghemmen, om mark, "investeringstillstånd och personallbrist inte övervinns -i brådrasket, På några få år i bör- jan av 1960-talet fördubblades an- talet platser” i" familjedaghem. un- särskilt som . flaskhalsarna i fråga |. och riskabelt." I själva verket är ingenting i dagens Sverige mindre riskabelt än att vara ”fördomsfri”, Det är inte bara ofarligt. Det. ger popularitet och pengar: Fördoms- friheter: förefaller i dag. vara 'en eufemism för en kombination av lapphet och: hänsynslöshet. Jag har svårt att förstå att detta kan vara något' att skryta med, - Professor Gunnar Björck, " Sveriges. Radio har haft en, fin tävling mellan, länen i konsten att dansa, både gammeldans och mo- dern dans, och tfinalen gick.i.TV i sdags. Utmärkt propaganda för ka statliga stöd. till slivet tll 1 (miljardbel 1. upp hela. raden av felaktiga slut- satser. . Från margarindirektören Westling lånar' han summan 1,8 miljarder kr per år som ett ut- tryck för det s. k, jordbruksstö- det, men troligen vet inte Redemo själv, att denna summa kan er- hållas endast om man förutsätter att gränsskyddet ständigt ligger på troligt är, dock. att han i ing kan i ämnet. Vad han åstadkom- mit är . ett. tämligen” ointelligent hopkok: av: de grövsta: osaklighe- terna från Aftonbladets och Stock- Kanske "man rent:åv "vågar. frå- ga, : omm vis trots: allt” inte; "våra: beredda satt: avstå. deri- talade : procenten; & i LA : 5 igenom nästa år? Ovanpå avtals. lönerna” bör: löneglidningen '.läg- gas, Det är på tiden att företa- | "> garna” nu” håller "igen och --inte | "medverkar ' till Jöneglidning -ge- nom att bjudå över få betskraft. Vad- tjänat- talet om det | '. önkurrénsläget till, - om arbetsgivarna för kortsiktiga för- delar lockar arbetskraft med lö- ner långt. utöver. avtalet? . NN Ökade" industriiwvesteringar är nädvändiga men. verkni na av. sådana slår igenom sikt,: För att ge in resurser; kan man? S ned bostadsbyggandet..1955 bygg” des-57,000 "lägenheter, 1964 87.000 och 1965 "ännu "mé n iden totala ” sysselsättningen i”. landet] ökade inte ifullt.5 procent åren 1960—65, ökade, sysselsättningen: i » .byggnadsbranschen "med ' 15 pro- cent, N I RT "Även om den stora importen av » bilar "och, drivmedel i hög grad . .förrycker ekonomin, är det bo- "stadsproblemet som är den verk. ligt ömma punkten i vår ekonomi, därför att det inrymmer så många Vs Krav! om rösträtt "år ”utlånds- svenskarna har framförts ständigt och jämt under de senaste årtion- dena men utan resultat: skriverier. under de "senaste åren. En och : annan godbit: här äveh -hämtats ur jord. bruksdepartementets". och ''marga.. +rindirektören' Westlings skildringar. så Hr "Redemos' artikel är inte värd att. analysera, men något av. inne en mycket hög nivå (minst 50 pro- cent av wvärldsmarknadens priser), vilket. knappast torde ha inträffat under ett helt år i obruten : följd, samt . att: världsmarknadens "priser under överskådlig tid framåt skul. le" komma ratt” förbli vid en dylik dumpingnivå. » Ingen- av, förutsätt- ningarna finns i praktiken. Ett be- tydande tullskydd finns för 'prak- tiskt :staget alla. varor. Att gräns- hållet - skall :i exempelsyfte berö-' skyddet: kallas -: importavgifter : i å ka er SS ” - 7 | sist byggmästarna,' På så sätt kan 2 r i —Halland' "och ? Bohuslän ' framför allt. Och det är. nog heller 'inte att ta miste på — med :Knut är julen togs julb na' då ned från väg- .' Denna. gång har. justiti "Kling förmått utredningsmanhen att hålla löftet omm ett förslag före ”årets utgång; sedan återstår att se:..om :” justitieminister skall |Handla så snabbt som har, brukar: "komma: eller om hah ämnar låta | frågan pmalas fram i samma sakta lunk som hittills: å "Utredningsmånnen har "valt ant föreslå" en "separat registrering av ” utlandssvenskarna "och : att -dessa/ > sedan skall ges rösträtt i det val- distrikt, där de senast var skriv- "na. Därigenom torde: man undvi- |. kä att de ges möjlighet att en- sidigt påverka utgången i ett en- da' « distrikt. . Utredningsmanneén förordar vidare en gen. libe= räl' hållning vid ställningstagan- det” till "vilka. utlandssvenskar som bör ges rösträtt, "72 .. "' Däremot avvisar han tan: en 'på "GENOM ATT AVSKAFFA s HYRESREGLERINGEN : ”undanröjer man en rad orätt- - visor, skriver Ha n delstid- "ningen NN "Men det är svårt att precisera hur myci stnaderna i nya hus påverkas av en sådan : åtgänd.” Man kan emellertid för- utsätta "att trycket på byggnads- marknaden skulle lätta och kost- dsp! uppåt minsk hyr dl dr rimliga mått. Mycket skulle man vinna om [byggherratfnas kost. nadsmedvetande väcktes till liv. ” Huruvida ' utländsk "konkurrens kan få någon betydelse må vara - osagt. . Även utländska : firmor » skulle antagligen komma att an- lita svensk arbetskraft och i stor / utsträckning även svenskt bygg- nadsmaterial; Om de medför eg- na arbetare skulle de sannolikt 'betinga sig sådana traktamenten att vinsten inte skulle bli särskilt Stor, cn Aa Nona Man. får dock inte glömma att räntorna är en mycket tungt vä- gande post i bostadskostnaderna. ' Efter kriget bedrev regeringen en halsstarrig — lågräntepolitik, som visserligen, 'gav. låga hyror men som också befrämjade inflationen” och desorganiserade vwvårt' eko-. nomiska liv: Med regeringens go- da minne har vi nu en mycket hög ränta, och trots subventioner sätter den sina tydliga spår i kostnaderna för' byggenskapen / och för bostadsförvaltningen, en räntenivå, som nu är ett av de främsta bevisen för att regeringen kommit till konta med inflationen. Bosta itiken är. ett gott exempel på hur de bästa ambi- tioner försumpas, när. samhällets "ekonomi går sina egna okontrol- om des till ' - att utlandssvenst "ges. kommunal rösträtt. En" rad «na därigenom" skulle ' få ' tillfi "Pressen" även skall skäl kan framföras mot ett dylikt förfärande och" för det talar sam-' nolikt endast att utlandssvenska: påverka förstakammarvalen. Bätt= re'än att ge dem denna möjlighet . är att avskaffa första "kammaren och äntligen "införa enkammar- FLYGSÄKERHETEN: - ; ne . Svensk pilotförening har riktat "allvarliga anklagelser mot trafik ledningsförhållandena i — södra Sverige, Man hävdar att mark- personalen tvingas hålla så många "och så täta kontakter med planen - i-luften: att risker finns för - att mänskliga misstag skall vålla, en katastrof. Sedan hösten 1964 sägs ett' par allvarliga kollisionstillbud »ha' förekommit noterar .E x.- "Det märkliga är att skrivelsen - kommer från pilotföreningen som ”.en, inlaga, bland många i dess ar- bete på att skaffa sina medlems - mar -..juridiskt. .-bättre. skyddad ställning vid olyckshändelser, Det borde vara" luftfarsstyrelsen som inför "regeringen påtalar olycks. risker av det här slaget 'Luft- fartsstyrelsen har ansvar för att flygsäkerht inte först 5 och är skyldig att komma 'med : förslag till förbättringar. - Met kan väl inte vara så som 'pilotföreningen antyder i skrivel- sen .— 'att' luftfartsstyrelsen., är mån om att dess affärer går ihop och därför avstår från att. pre- sentera regeringen realistiska " kalkyler över vad ett helt. trafik. garna ' och : lades "ordentligt" i-sina kistor till . nästa jul. "Julhalmen; som strötts på golvet sopades ihop och: bars ut -— utom Några strån” som ”-noga" gömdes "— "de, troddes nätnligen: äga en märklig ”under- görande ” kraft... Julbordet ”duka- des också av; först dock sedan 1an ”ätit. ut-julen”, vilket särskilt i de Norrländska. landskapen ' gjordes mycket grundligt. Matsedeln Knut- dagen: war : verkligt imponerande, då den förutom den' vanliga” jul: maten även upptog blodkorv, kött. slog sig, bygdens folk ihop 'och höll gemensamt. gille samt. dansade ut julen, ”I "Skåne : och Halland van- kades 'det s. k. flötgröt, Ett stort fat med gröt till: vilket alla 'gran- narna lämnat bidrag sattes mitt på bordet, och ' så högg man in, alla på en gång. Ibland var det bara de --gifta> männen: som- -fick:-vara med, då "kallades det ”gubbiknut”, en annan gång åter "hade blott äta "gröt,./det hette /då' ”käring- «I: och . med. att. julen «med. Knut anses slut; har Knut småningom FÖRSTÅR. DE STORA MED-'. '. = :LEMSSKARORNA INOM och "tjänstemannaförbunden, den allvarliga " bakgrunden ” till: årets 'avtalsrörelse,'. : undrar. N ya Mm ingen En viss ekonomisk u.skolning bedrivs av de” fackliga organisationerna, Men sker det i » tillräcklig omfattning: SN Räcker detta grundläggande i ekonomiska vetande” till för att ra dé sur återvändsgränden?. Eller. mås- te hr Sträng en vacker dag på all. var ingripa med de medel han 7 har till förfogande? - ' ee 2. I så fall är det inte nog med att :staten-.i jett visst givet fall träder fram på arbetsmarknaden och sä- . ger hur skåpet måste sställas. Det kommer "också att innebära -det > första Fllvarliga avsteget från det .som vi i verige sagt oss värd statliga inblandningar 'i arbets '»marknadsförhandlingarna, I prin- . sip blir det ett « modifierade statskapivalism som alla säger sig vilja undvika men Som vi trots detta driver fram emot, Det kan förhindras endast '-om förnuftets röst får alla håll. . .- se Kommer, den att få det?. Eller är svenska folket i allmänhet för ekonomiskt omoget för att lyssna till den rösten? Det har sin chans. oåterkalleligen -slut.: I gamla;-tider/. soppa; palt. och strömming; Ofta + kvinnor kommit samman - för att |: Wermlands Tid. göra” nödiga reträtterna och | hjälpa Organisationspamparna ' ut ” steg mot det slags | tala — från | - fått” betydelsen” slut, använt som oböjligt predikativt adjektiv — ”dä ä” knut på 'flaskan”,- säger - man sålunda. Knut i uppf: stundom t, rätten till investering. ar med pengar ur skattefria: in- vesteringsfond miljardbel der : barnavå demas kon. troll.. Med eller utan det. ganska obetydliga ' och hårt omstridda statsbidrag till också familjedaghem per år till byggnadsindustrin etc.) än ett mindre, at Ts ' Kanske gör vi här ett misstag. Det är möjligt att hr Redemo med sin fördomsfrihet i mproblemlös- ningarna . gkulle föredra att be- trakta byggsubventioneringarna i främsta rummet som ett-stöd till byggnadsarbetarna. I så fall kunde det bli en. riktigt. trevlig uppgift för redaktören att räkna ut och på ett -lika fördomsfritt sätt beskriva hur mycket det blir på varje an- ställd : eller " mer "- familjemedlem bland " byggnadsarbetarna. ; Sedan kan : hr: Redemo" efter: en liten konstipanis > göra : en ' ny beräkning och då tillskriva arkitekterna' sub- ventionemiljarden —"' och så : till hr: Redemo få ihop. tre osakliga artiklar enbart om bygg- och' bo. stadssubventionerna. "Beräkningen överlåtes till hr Redemo -som nu har vana och fördomsfrihet nog för dylika operationer, men vi kan på förhand garantera, 'att det-:blir tämligen -oblyga belorp "per per- son. ” Varsågod, ' herr. Redaktör. ”Metallarbetarens” ” epalter . tycks också : som "ett 'trolskt - och : elakt väsen, eom:- wid.; Knuttid : smyger omkring : i gårdarna? och på ' ett mystiskt sätt gör slut på vad som möjligen . kan" vara "kvar av jul fägnadend > Lös ol is, oc : : gå- de man stundom en Knutgubbe av halm. I själva verket torde denna halmgubbe vara ' analog med den sista, känven, som bundits av den sista»skörden "och om ' julaftonen inbars i:storstugan, - placerades i högsätet och: först. av alla serve- rades "julbröd och brännvin, Med Knutdagen var emellertid hans tid ute, han-hade gjort-vad han kun- nat för.att främja. årsväxten och degraderades "nu till ”knutgubbe”. [na i. de stå. öppna -för" dylik : journalistik, Eljest går «det nog bra i: Aftonbla. det... .. TR a, sve g "Väsentligt &r wväl dock att prol duktpriserna i jordbruket av all erfarenhet”att döma inte är högre än sombehövs för att de rationella enheterna skall nå en rimlig rän- tabilitet. . Jordbrukets gränsskydd har aldrig varit avpassat med hän. syn till småbrukens produktions- kostnader, ="... NN "Ytterligare ett uppslag kan vi ge hr -Redemo:. räkna" ner; i som ' socialstyrelsen föreslagit lär den stegringen fortgå. .,' «2 . Vi kan inte se någon olycka el ler. något ideologiskt kritstreck i detta". en 7 - | "Dagens Nyheter. : En produktionsstimulerande bo- stadspolitik: måste i första hand ta hänsyn till de enskilda människor. nas : önskningar, och reaktioner. Detta är något som ligger i en fri till det moderna välfärdssamhällets krav anpassad form är denna långt överlägsen "en 'regleringshushåll- ning. : Den sistnämndas .svagheter har i vårt land främst kommit till synes .i det "läge som nu”så länge rått på byggnads-. och bostads- marknaden. SN TT tar Sydsvenska Dapbladet. : + Lärarna. . inte lastas för den förvirrande . situation "som nu rå- der -:på betygsfronten.: ':Det. måste vara brimligt' att: inte ha någon ting att rätta sig efter jar med betygsättningen — ja att inte ens kunna, avgöra "om" en studie- prestation är godtagbar eller: ej. Det får man nämligen' inte' göra inom” ramen " för. det relativa” be- tygsystemet, då där inte. förekom- mer. några minimifordringar i frå- arbetarnas lön till västtysk, fransk eller dansk nivå. Sedan kan re- daktören skriva en artikel om des- sa : gruppers "förhållandevis låga ga om ån k indard och pres- tationsförmåga. Alla ', värderingar skall vara relativa i en situåtion, totala. samhällsinkoms. ternas ss ste sr Ena där inget faktiekt jämförelseobjekt existerar, '” fo. Uk N > "Nordvästra Skånes Tidningar. . " Kulturradikaler är viss odrägliga.. ibland, mer; pr . Gunnar Biörecks Pale m «ras tokerier hör tll de mä ' I Svenska ”Dagblidet : åb han" pikant . nog Bovjetur ”som ett mönster nin det I uppfostran: ”på detta områ Sovjetunionen i dag Som ettd | verk för försvaret, avi århunda, « den av europeisk tradiition” da, präktiga Sovjetunione . försvarar Europa mot € [er 'somb ” där man vårdar sig om sida kul- NN "”turpersonligheter; "både dög åh levande”. Boris Pasternak, t. tex" "Efter detta blir men inte förv? nad över att professorn en läng, tid ansett att "det finns en vist gemensam nämnare för högern, ; ldemokraterna och k ”nisterna, näml ligen den på erfa- renhet grundade insikter om be- soci - Ingenting wäse..... ss AM- kom vid FAO-konfererisen” säger hr Hot 3 ärh hovet av.struktur och ledning i samhället”. I denna 'ekumeniska : hyllning till. aulktoritetstänkandet i län liberaler inte instämma, det (Handelstidningen) Lyckan ser ut att vara skapt att delas, 2.0 ol ae sec dann . Ett. oskyldigt hjärta är ett öm- tidningsläsaren tyckte kanske inte precis likadant. FAO:s ' general. | Falis sekreterare kunde meddela kon- ferensen, att. livsmedelssituationen förvärrats sedan senaste konferen- sen: Han manade enträget dele- gaterna från. de lyckligt lottade industrialiserade länderna att göra sitt" yttersta för att söka lösa de ohyggliga problem som tornar upp i är i ig i delar av Indien och Pakistan. Men Sveriges jordbruksminister sover I en artikel i nr 2/1965 av den : Jordbruksministern ”svarar” Hr utges äv Statens Jordbiuks-|. . rämnd, x AN 2 , här agr. lie. Paul Grabö ;erört frågan om, befolkningsut- sjabö terar Kär bl a att 'nligt.. beräkningar inom FAO He, wid en årlig ökning av den 2mska livsmedelsproduktionen. i inderna av 4 procent per år, JPningarna av: livsmedel på i kommersiell basis från över- tsländerna behöva öka till tre jer volymen åren 1957—1959 H till tiden omkring 1980 wid oförändrad. relation mellan nNarpoducerade vsmedel”. ; s Persson i Heden anger bland -i sin mycket välformulerade "till jord] ini och importera . mnda västerländska? .— - som "mer: att" ytterligare bidraga aristsituationen .i världen) Vi ett folk som försöker leva på så kallade u-länder, som iandra sammanhang ... sö Vs : : i är möjligt att jordbruks Ätern inte särskilt mycket Aar "till hr Persson i Heden "se hans warningssignaler — lika tet som ' han tar större intryck av vad den besvärlige hr Myrdal säger, Men det lyssnas måhända kraftigare om några år när In- diens premiärminister, eller kanske Irans, Hjälar täll b att . hjälpa. de hunger. . och ' katastrofdrabbade länderna 7, varom inte så hotas äm politiska stabiliteten; i dessa och angränsande 1ä ra änder, möjlighet ' goda wvilja jet visa. vår och 5 med människor i nä i m-länderna. I MÖrgon; "är = vi ör eller två pe också just nu 128. Det "är I är - den av självförsörjning stall san. marknadshäshållnings 'wäsen. I. en|; 20kling och livsmedelsförsörjning. a idag vår. chans - och | & & demonstrera vår | , dans över huvud taget här det va- rit. Egentligen vore det efter detta på tiden att-sudda ut skiljelinjen mellan ”knätofs” och modern 'dans, | Rytmen; stilen, glädjen "är trots allt densamma, och när det gäller skickligheten : vinner kanske, rent. av den gamla. "4 NR Jenka kan säkert bli en” ibra medlare mellan ”gammalt” ”modernt”. TT "> Harold, i Sydsve östan. Strama” åt: finans- ken, dra, åt skatteskruven, dämpa ; bostadsbyggandet. st av på reformtakten etc, Sådant är na- tirligtvis inte behagligt att höra i inledningen av ett -valår,. Det :här och jubel. med” den tidsinställda skattesänkningen". ' för lägre -, ini komsttagare. Och gom börjar med underskott "i - handelsbalansen strandade avtalsförhandlingar. och ytterligare pålagor-på svenska: fol- kets : kelgris bilismen." "Tydligare kan "det wäl knappast 'demonstre- ras, att: hr” Strängs mellanvalårs- budget var en grov" felspekulation. on 1 Upsals Nya: Tidning; . - Jag wet inte hur andra har det ställt, men jag tror att 'man "utan att hårdraga könsgränserna kan säga att kvinnor. inte! bryr. sig sär- skilt "mycket: om" fräckisar., Själv är jag "mycket måttligt. road 'och någon" kvinna berätta en, sådan, Det finns ju dessutom så -ytterst få voliga fräckisar — och en fräc- kis måste vara mycket: rolig för att ha l existensberättigande, "De osmakliga, TORD. "PÅ VÄGEN I Tamullandet i Sydindien brän- ner solen ofta i månader från en molnfri himmel. För att kunna bruka jorden är "man därför be- roende av "konstbevattning. Men där finns också' odlad mark, som ligger så till, att den är helt bero- ende av himlens 'regn,. Människor- na har givit den det vackra nam. net ”Landet som "ser mot himlen”. "Så. skulle wårt hjärta vara — beroende av himlen och. därför vänt mot himlen. Hos unga män- niskor: finner man inte ofta jord- bundna . hjärtan.. Men det är de äldres stora fara” att bli jordvän- da, .jordbundna. utåtvända, Sysslandet” med "livets alla. kamraterna, alla''de många A spörsmålen . gör att. sinnet - blir splittrat och hjärtat utåtvänt. Då blir också livet och hjärtat pråg- lade av rastlöshet, «ytlighet, Man kan komma att likna en tidning, som är aktuell för: en dag men &e- dan förlorär sitt wärde.. .. Uppåtvända hjärtan är'stilla in= för . Gud, . Himmelsvända .. hjärtan liknar daggen, som «återspeglar himlens Sådana hjärtan blir rena. hjärtan, e renas å jus från hindlen.” 25 av nådens ljus Om inte wårt hjärta skall bli ut- åtvänt . av mwardagslivets mångfal- diga intryck och av påverkan från olika medmänniskor, måste det re- dan: från dagens begynnelse wvän- das uppåt, T.detta avseende kan man, likna Guds ungdom vid, dag- gen om morgonen, Just i morgon. stunden, när sinnet' är klarast och Mest” öppet, kan: det också lättast du morgonandakt?; lerade vägar, slutar HT, onan d , Säkert flyg skulle kosta? 5 Men:den kan snart vara försutten, få det oh Tristan ee est ft an öd officiella NET ond 2, - Oe, " Foag DD . so sr ” : a on . . a Tr elanden, Fous ooo co (Forts, å sid: 4” : ” - N : é sö T et : ” $ i 2 Pp t s : , ( v ” ; - : od e > raten borde vi få möjlighet att tac. -, heller 'inte ägnade att ” året som ekille börjat under'kläng ' när "jag tänker efter kan jag :inte påminna mig att jag någonsin hört ' flesta. "är. enbart ' dumma eller "För de unga lurår faran ått bli, mångahanda ting, alla intressena, : klarhet och solens glans. . emot ljuset från himlen. Håller -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.