LAHOLMS TIDNING ; Fredagen den 14-Jänuari 1966 Fredagen" den »=LT-. Bostadsfrågan ovänför partierna beh d. Kösamhällets Y 14' januari 1966 "LT => - 3, dan" | väl i första" hand las. i en artikel i Svenska Dag- bladet (bh) av Hans Rudberg, som helt riktigt fastslår latt i för- "hållande till summan av alla vå- ra ' personliga önskningar råder alltid knapphet, något som ock- hyresregleringens. avveckling i snabbare takt än hittills; som fö- reslagits i mittenpartiprogrammet, På de orter där regleringen av- vecklats har följderna inte blivit avskräckande, men hur. blir. det "i storstad: så gäller framtid överflöd: Yhälle." Vi th Vad ” - i avveck- salltid 'att önska något annat när "vi nått ett mål och skaffat oss " något.' Prisbildningen är avgörande "för om köer uppstår, menar han. . I fråga. om sjukvården. kan 'vi lingen av regleringen innebär är ännu en öppen fråga. Kan mit- tenpartierna över huvud. taget ge en exakt tidpunkt med risk för att bli utsatta för söcialdemokra. ting | "demagogiska .. . propaganda? ” inte, a att plånboken skall verka" ransonerande, men annor- " lunda ligger det. till med bostads. marknaden, där staten satt: pris- Hundr . fått höjda' hyror, kan vara ett lättfångat offer" för demagogiska valmakare.' Emellertid tycks allt fler "socialdemokrater också anse bildningen 'ur spel, B dsköt "nå kan avskaffas på ett halvår "genom återgång till fri” hyres- |” : marknad, skriver hr Rudberg, : som anser att de sociala skade- verkningarna av denna köbild- ning är betydligt större n olä- - na” med. hyr höj som. återställer ', en met fungerande + hyresregleringen - inte löst bo- " stadsproblemet. Hur verkningar- "na av en tri” marknad blir, kan man. bara” spekulera ; om I bör- "jan av 1965 uppgick” antalet : re- " gistrerade. bostadssökande :i lan- det' till mer' län 463.000, 'varav £ 158.000 utan egen lägenhet. Skul- le "hyrorna "stiga mycket," skulle » naturligtvis åtskilliga av de till » nära "en halv miljon uppgående > böstadssökandena falla bort, kan- "ske många av dem som saktar egen. lägenhet. också, : Även detta fkan' innebära « "personliga | trage- dier, lika: wäl: som” äntetiderna |-. 1i de” nuvarande, köerna” ' man "" införa < subventione ” barhfämiljer, "ensamstående . . försörjare och” pensionär ”kildas er ny kör skulle vi fö oda. "Vi "rör oss alltså på osäker / m : . Men . om vin utgår "från! det ot faktum, Fatt den nuv: srände ; bo- stadspolitiker ' ". gjort .: bankrutt, återstår bara en sak, järligen att > : hyresregleringen snart ' "har "överlevt sig stälv,. För dem är väl problemet äv samma art, de 'är rädda att stöta sig med stora 'väljargrupper.”” Vena >+ Skulle man inte” i det läget -kunna , tänka” sig att "de demo- "kratiska'.' partierna borgfred i bostadsfrågan och löste den” i samförstånd? . Vi: inser. att socialdemokratérna löper "största risken på grund av hr Hermans ”, "son, men om de också: anser ti- den” mogen för" avveckling av regleringen 'i snabbare takt finns det: väl ingen annan utväg.. För= " $varsfrågan har ju i åtskilliga år lyfts, ovanför partierna. Boståds- frågan borde också kunna 'be- "handlas på samma sätt. RIKSDAGSSTARTEN ” "> Utgångsläget' vid "riksdagsstar- -ten'är. kärvt, fastslår F o 1 k et 00: På 'vissa. avsni t bar: "okonomin ”Sskénat i väg på ett oroande sätt, Vi har fått'en produktionsutveck- » ling, söm: kanske i och för sig inte direkt dålig, men som ändå i förelse med de "kraftiga ök-= ningarna tidigare år ter sig svag. -Men "framför :allt' har den- starkt : ökade -eftenfrågan:— i sin tur en följd bland annat av en stark lö- neglidning —lett till en avsevärd « försämring" av 7 vår bytesbalans. Det "torde :röra sig om-ett minus > på en miljard. Det är en utveck- "ling - som: måste , brytas: om: full : ; sysselsättning skall skunna uppe- ls hyresg som. etablerade |: D York; I. FN:s wölkända skyskrapa i'de:.38 våningarna, Nedanför ' ru- sar bilarna förbi på Första avenyn. natthissarna går upp och ned. En liten 'gråsprängd man. med 'orien- taliskt ' utseende" kommer ut, Han jer. FN: S generalsekreterare med: blicken där han går med sin livvakt” mot den väntande bilen. .. hållas > k : oppningen att" Foppositionsparti« + erna i höst skall göra ett så fram- : :gångsrikt val att grunden för s0- « första ; kammaren ' går. : förlorad: [ "Alla medborgare som upplever en växling vid makten som. en ange-. lägen sak bör: verka för en sådan . valutgång, så att inte än. en gång som 1957 ett parti som företräder ” en ' minoritet bland väljarna och i den folkvalda kammaren likväl :t bevarar regeringsmakten stödd på i första. kammaren. Folkets vilja Lt bör vara: bestämmande och ' sty- - relseskicket "bör trygga. detta”, ak astslög hr Onlin; 3 SVERIGES BYTESBALÅNS nr och därmed valutareserven för- . svagas oavbrutet på ett sätt som "väckt förklarlig oro bland både näringslivets och politikens män. En åtstramning av" den 'ekono- "miska ' politiken. är "nödvändig, si men” våra styrande tycks föredra "att plåstra med punktskatter”och | liknande i stället för att sätta in . stöten mot den verkliga sjuk- ; .domshärden: överkonjukturen på "byggsektorn, skriver Fri Kö- penskap på ledarplats:.. . Alldeles av sig själv skulle man då också som ett slags biprodukt få den. dämpning av bilismen, ut- landsturismen o. 's, w. som man önskar; ty sedan mycket länge är ju hyresrégleringen. vida mindre en subvention av bättre bostads- standard än en premie åt försäl- . jare av. Mallorcaresor, TV-appa- ” rater, bilar etc, Samhällets, och "särskilt kommunernas behov av 3, k, följdinvesteringar i form av vägar: ledningar, skolor 0; s.' v. skulle givetvis också omedelbart minskas, . om: bostadsbyggandet ”nedbringades till förnuftiga di- menstoner, ' och på så sätt skulle näringslivet och inte minst ex- portindustrierna få det utrymme för investeringar som behövs, om framstegstakten skall kunna hål- las, >. . Det är val 1966, öch det är yr värr mycket litet sannolikt; av- slutar FK, att våra politiker av olika partier då skall våga ihand- ” ling erkänna, att de i en. lång "Alltsedan 'Krigsslutet har det panska - näringslivet varit i hög grad beroende av bankkrediter och det råder också mu ett nära sam- band" mellan banker och industri, skriver bankdirektör blan I i senaste numret av Bank- ren De japanska 'afförsbemlserna / — de är. f. n. 87 till antalet — sva- rar för omkring hälften av de to- tala r på kr den, De fyra största finns: med på ramking-listan över , » världens - 23 största banker, -.. Inlåningern - spelar en "väsentlig roll.i de japanska bankennmas me- delanskaffning medan de egna fon- derna är försvinnande små, Då ka- pitalmarknaden i: Japan ännu är starkt underutvecklad kamaliseras t i stor utsträ ge- nom banksystemiet, Även” om konkurrensen' om all- tycks hård. svarar dessa endast för om- kring 25 procent av den totala in- lå medan för 1 sva- rar för drygt 60 procent. : - Utlåningen i japanska banker är i princip kortfristig men' av tradi- tion engagerar man ' sig också i långfristig utlåning. Den går. till oirka 50 procent till industrin och till 30: 'procent. till grosshandeln. Byggnadsverksamhetens . och 'de- taljhandelns andet i utlåningen är låg mätt med våra mått. Person- Jiga lån utgör inte mer än ett par procent, .'.-; De -japanska' bankema "utmärks sedan” lång tid av svag sfilviditet — de står utan undantas riksbank,. Bank of Japan = vs. 0 - Såväl Bank of Japan som finans- departementet utövar en långtgå- ende kontroll över Set svankerna. Det finns kreditlimiter för varj bank: och liksom ,i Sverige” straft- ränta,- Centralbanken använder gig i stor utsträckning av operationer i den öppna marknaden för att på- verka permingtillgången. Bank :of Japan lämnar också bankema råd och anvisningar — man talar helt enkelt om hur man förväntar sig att barkerna skall uppträda i en viss” fig - insä följd av år fört ' bakom ljuset med sitt fåfänga tal om ättt."bygga ifatt" en bostads- brist; som 'uteslutande vållas av de regleringar de själva" röstat igenom, Kaniske nästa år, när va- 1 Det "japanska ”bankväsendet - har under efterkrigstiden moderniserats betydligt och anpassat sig till väsz I | mensamma ' "| bättre resultat då det gäller = [y> söka bevara freden - . W-få fart.på den ekonomiska och Inge Vik- 1” är slut, Ljuset från bilarna reflekteras mot granitväg. -I gen på andra sidan avenyen, mitt emot FN-huset, Där står inristat: ”De' skall smida' sina: svärd till mplogbillar och sina spjut till vin- gårdsknivar. .Folken skola” el Me lyft: a sevärd mot varandra. mer; lära sig att strida” som ; är hämtat ur bibeln; nerna hade då börjat inse ansträngningar: att' + civila utvecklingen Y se, till att alla människor. får .-lika' möjligheter, fri och rättig "heter 1: fr bistå länder.” som inte är" själv. »styrånde och hjälpa dem till "oberoende .. > & undsätta speciellt utsatta folk. grupper som barn och flyktingar +& ge alla länder möjlighet att dra nytta: av den fantastiska 'ut- . vecklingen. inom teknik och Vve- : + tenskap. . Skyskrapan är den mest kända av byggnaderna vid FN-högkvarte- ret. ' Den: inrymmer sekretariatet som gör allt .”skrivbordsarbetet”, Härifrån : utgår : också ett nät av kommunikationer "över hela 'värl- den. Information om FN "sänds via radio ut på 28 språk till 87 län- tidningar över r hela världen. terländska - förhållanden. Ur tek- an. nösk SS ynpunkt torde de tillhöra 'de let är över och ven hunnit ytterligare någon miljard De större : ban- koma har i ganska stor utsträske- | ning - etablerat. sig utomlands — mot botten — den som lever då får väl se | främst "i" USA- men" också Latin- Amerika, Fnropa och Sydostasien. lyser 'det fortfarande här och där. Det arbetas fortfarende i huset och. nickar: vänligt ' till vaktmästaren ymi liserar förhoppningarna som” ska-, | pade FN för tjugo år sedan:i Natio.;' dooIeen der och via korrespondenter från |? rk Le ho utskott, M tar i kommittéer och utskof en - r H «| Apel. som fått statlig begravning - pen bampiga I FN "skyskrapan i'New York. I bakgrunden ljusen från I Manhattan. Hjusbandet t. bh. bil. : das av nattrafiken på Första Avenyn. Generalsekreteraren iFN ooo leder stab på: 3.300 personer r kv 1 på . Manhattan i i New I i 4 N " FN-familjen, det är .FN och dess anshitna organ. Det är en brokig sammanslutning med många specialiteter, från » be- kämpning av gräshoppor och 'räddningsaktioner för. egyptiska tempel till atomforskning, Diskussionerna, i FN:s säker- hetsråd får stora rubriker itid- ningarna. FN-trupperna på Cy- pern och i Gazå känner alla till. Men ' tvärldshungetn är sällan värd några, rubriker och de ci-: vila fredsstyrkor fsom i FN: tjänsti : bökämpärstokunnigheten! kommer: sällan på. löpsedeln. Och ändå "går: bara” 20./ pro- cent av FN:S, budget till.poli-; tisk verksamhet... De 13 fackor- ganert; . plus” Internationella atomenergiorganet; som ” utan att vara fackorgan är ansluten till FN, sysslär” överhuvudtaget inte med: politik. : rad” artiklar kommer Laholms Tidning att berätta om FN:s mångskiftande verksam- het, Vi börjar här med en ar- tikel.'om FN-högkvarteret.' Vu ” - Arbetet i sekretariatet 'ledg av generalsekreteraren som : har en stab på 3.300 personer, rekryte- rade från jordens alla hörn. Det viktigaste FN-organet, gene. ralförsamlingen, håller dock till i en' annan byggnad, särskilt kon- struerad för ändamålet och sam. manbyggd med sekretariatet... I den stora salen samlas warje höst re- presentanter för alla medlemslän. derna :— för närvarande 117 — för att dra upp riktlinjerna för FN:s arbete, Många länder represente- ras 'av sina' premiär- eller utri- kesministrar och raden 'av stora svarta "limousiner brukar vara lång |] utanför entrén. Generalförsamling- en är en slags riksdag som arbe- räder, och, - säkerhet, Förenta staterna, Kina (Formosa), «ra. länderna turas om. Sverige var : det 'har:' ansvar inför generalför- familjen: > Förvaltarskapsrådet håller ögo-' Stockholm rm) Biskop Helge Ljungbergs: S= mål med att ge teol. och fil. kand. Astrid And besked om hon till 'skillnad mot en vanlig riks- dag kan inte församlingen utfärda lagar utan bara rekommendationer. Bakom generalförsamlingens byggnad ligger en länga med tre stora salar, skänkta av Sverige, Norge och Danmark, Där samman- träder tre andra FN-organ, säker. hetsrådet, förvaltarskapsrådet. och ekonomiska. och sociala rådet. --I säkerhetsrådet, som arbetar för att upprätthålla : internationell fred sitter Frankrike, "Sovjetunionen öch Storbritannien som ständiga medlemmar. De and- medlem 1957—58. "Det" ekonomiska och sociala rå- samlingen för FN:s verksamhet på området och står i nära kontakt med övriga medlemmar av FN- nen på de s. k, förvaltarskapsom- rådena som från att en gång ha warit elva i antal nu minskat till tre, nämligen Nauru och Nya Gui- nea, som administreras av Austra- lien, och Stillahavsöarna, som står under USA:s förvaltarskap. "Det sjätte FN-organet är inter- avgörande, "i cn Här behövs upp ligen både helt nya/inomkyrkliga samtal och | fortsatt ” utredning, skriver Vår ÅA dast att en Kyrklig kan 'bli prästvigd i Stockholms stift, visar enligt tidningen Vår Kyrka det orimliga i att en kvinnas möj- lighet att bli vigd till präst skall vara beroende av en enda persons Orimligt att biskop beslutar. Con om kvinnas vigning till präst alls —,; saknar ; i gällande ordning. Att tillmötesgå sådana krav är aft begå en klar oförrätt mot en kvinna, som prästvigning. "finnas mer än ett visst antal. kvinn- — eller inga :> som begär Vid "de. "senaste : kvinnoprästvig? ningarna i Luleå och Stockholm torde emellertid även ett övervä- gande av annat slag ha medverkat, med att ge Kyrka. Att alternativ finns wvisar t. ex, det danska systemet, enligt vilket en kvinnlig präst i ett stift med en högkyrklig biskop inte är underställd denne utan en kvinnoprästvänlig biskop i ett an- nat stift till chef. : Vad man redan nu måste kräva är, att den biskop som ej.accepterar kvinnliga präster, inte motsätter sig vigning av en kvinna som upp- fyller alla stadgade. villkor. Der finns ingenting i 1958 års beslut som kan rättfärdiga ett sådant nej. Vad k; eckl och JO:s uttalande i dröjsmål besked fick där till följd att de manliga kandidaterna först vigdes , för sig och därefter den kvinnliga kandidaten ensam vid ett. annat tillfälle. Ä ett sådant arrange- innebär, hävdar Vår Kyrka, förrätt mot den kvinnliga kan= didaten.. Hon har utan vidare rätt att bli vigd på den utsatta dagen, om hon överhuvud accepteras. Det är självfallet den som inte godtar gällande kyrklig ordning, som" får finna sig i att vänta till ett tillfälle, då han kan få delta i en""”ren? prästvigning. Ert: sådant besked gavs . också . med - välgörande : rät- linjighet. av, biskopen. i Tund vid prästv : december: är en- samlingspräst inte skall behöva tjänstgöra i sam- ma församling som en: kvinnlig präst och inte heller annars behö- va förrätta gudstjänst tillsammans med henne, Hur mycket man -än beklagar hams hållning måste man respektera denna faktiskt förelig- gande överenskommelse, - Kyrklig samlings krav art det inte skall få kvinnl deltagaren fick 'vi- DS fillsammöns med sina manliga kamrater och den som förklarade att han inte kunde pnästvigas: till sammans med en kvinna fick.en särskild vigning ordnad för sig. Det var ett handlingssätt helt i över- ensstämmelse med nu gällande ord- ning. vs : "Steckelbär” är titeln på en samling ortsmålsdikter av skåne- författaren Ernfrid Tjörne som ut- kommiit på Skånsk Samlings Bok- förlag strax före julhelgen. Inom det lilla dikthäfrets pärmar finner man 23 träffsäkra, roliga och filo- sofiska dikter som inte är — som i många fall dikter av denna ' art — svårtydda ty de' är beledsagade med "ordförklaringar på rikssven- ska vilket är "synnerligen .värde- fullt. Ernfrid Tjörne är en språk- lig för-stå-sig-på-are med många uppmärksammade utgåvor bakom sig och erfaren på skilda områden har har gjort stora insatser inom skånsk hembygdsvård. och varit en förkämpe för, det genuint skånska. "Namnet Tjörne borgar för: intel- lektuell skärpa: starkt förknippat I med det kulturella. på vilket. om- råde hans strävanden inte förkling- at ohörda. Redan år. 1917 startade han: och redigerade. Lunds semi- nartums jultidning. Och under åren 1918—1951 insamlade, upptecknade han” och : insänd "västsvenska institutet — för folklivsforskning samt till flera én- skilda forskare uppgifter om. all- mogekulturen i Blekinge, . Närke, Västergötland och Värmland. Han har företagit resor i de flesta eu- ropeiska. länder samt "Afrika för studium ' av : museiverksamhet, konst, undervisning, natur och folkliv. År 1937 grundade han Säll- skapet Skånsk Samling, en kultur- vårdande: förening," vars ordföran- de han ' varit tills för några år se- dan då han drog sig tillbaka från denna -befattning, men kvarstår nu som en aktad medlem och är säll- skapets hedersordförande. nationella - domstolen, som ligger i Haag i Nederländerna. . Tjörne är skarpeynt i sitt förfat- just” det väsentliga i livets så" olik- artade skeenden och i sitt motiv- val återger hamn händelser" och epi- soder på ett levande sätt. "I ”Stec- kelbär" har hans dikter stor spänn- vidd. och. han , redovisar. en klar livssyn samt. avslöjar en satirisk prickkastning mot dem som 'visar högmod: över sina" inbillade” FAS | ny tur Hum a geck tongt” o -tabbed ö han: . töckte rejnt for lused, « o så te allt 'anned hållt hun se mest Så to hati.se' te horn, o 'tuda,' han körde opp: ve sian om. is nejr sin ruda;; kollete å svarja -o forbanna Då sa Emma mä en klag o fin. :: kanske lig engmari' stämma: Ette du 'bläs pau så bra. => du faud en ny tuda? Trommenfelt ble: svarslös : 0 > dro : NR Steckelbär" ; är scen . värdefull samling dikter med gott uppsåt då de avser ätt bevara det utdöende orts- målet” och wi bör vara tacksamma över att det finns" författare. som har förmågan att tolka detta språk i synnerhet då det förmedlas så äk- ta och oförfalskat som" Ernfrid Tjörne har gett prov på ">> Erik : Paulson tarskap och har förmågan att fånga ä Kei "Berlin (LT) NM Nio å år efter den polska oktobern finns anledning att förmoda att de nationalkommunistiska tendenserna nu också tilltar i den tyska sovjet- zonen. Sovjetzonens regering, Sov- jetunionems hittills blindaste och "trognaste" vasall, har försatts i en pinsam situation genom sin ekono- miska expert dr Apels självmord. hade" inte bara motsatt sig Sovjet- unionens stora handelsfordringar utan han hade uppenbarligen också gjort front mot sin partichef Ul- ibricht.' Det kän inte döljas av nå- gon statlig begravning.: . Den avlidna chefplanerarens po- litiska testamente har inte publi. cerats 'än., Trots mörkläggningen över Östberlin-tidningarna sipprar SA allt fler fnformationer mt. wunda har Apel saboterat Sov- jetunionens chauvinistiska utrikes- handelsprinciper med Walter Ul- brichts goda minne, Tackjärn t, ex. fick levereras enligt de östtsysk- sovjetiska avtalen till Sovjetunionen 36 procent under världsmarknads- priset. Råolja har däremot sovjet- zonen behövt köpa från Sovjetunio- nen för sin petrokemiska industris utbyggnad såldes av Sovjetunionen med ett pristillägg på 84,5 procent. Apel underlät med vilja avt full- göra utrikeshandelsfördragen mel- lan Östberlin och Moskva upp till 20 procent, Denna marginal be- gagnade han för att exportera till de kapitalistiska länderna och sta- bilisera vjet: handelsbalar: med håndvalutorna, En sådan ma- nipulation var emellertid ' bara möjlig med Ulbrichts och stansermas samtycke, Men då Sov- jetunionen insisterat på att' deras ovederhäftiga handelsvillkor skulle fullgöras och krävt att den tyska sovjetzonen under det nya handels- fördragets första år — alltså under det nästkommande året — skall 1e. verera alla rester från de senaste åren såg Apel ' inte någon annan utväg än sitt. demonstrativa själv mord. Det är det tredje självmor- det av 'en ledande ekonomisk ex- pert i det kommunistiska Tyskland, en talande balansräkning. Ulbricht sovjetiska" partnern.' Han ' som i åratal tolererat : kursen av latent opposition mot Sovjetunionen gick med på att ge de oerhörda kraven av arbetarklassens fosverland” sitt stöd. Det skenbara lugnet i relatio- nerna mellan Moskva och öÖstber- lin kan inte dölja att det finns starka kontroverser, I sovjetzonens kommmmistiska parti (SED) tilltar nationalkommunisternas Han var inte en som ropar i. ök. nen utan representant för en stark grupp inom SED. ' Hans självmord var ingenting annat än en koncen- trerad kritik mot moskoviten Wal- ter Ulbricht som torde ha mycket besvär med att, fördröja utbrottet av krisen mellan Moskva och Öst- berlin, Att hindra krisens utbrott det gr i inte.” oe - Peter Scideneck. Ny kassamaskin ger tidsvinster . för postkunder Stockholm (TT). En ny konstruktion av kassa - skin för postverket Provas för ama- varande wid postkontoret: Malmö 8, meddelar ”Postens Kundtidning”,” Den nya kassamaskinen är kon- struerad av AB Addo i samarbete med postverkets specialister. Mål. fästningen har varit att få en maskin som Var si de skiftande - arbetsunp ar Ia förekommer i .en Postkassa, ” På detta sätt ökas kassörens kapaci- tet samtidigt . som expeditionsti. ks (Forts, å sid, 6) nekade att försvara Apel mot den upp. s--TÖSter, . det ett nytt , hjärta fram Jö "PA: VÄ (CEN En | farmarfamilj i Amerika kade "under en färd genoin prärien förlora en. liten pojke. Denne: blev . funnen av indianer, och han. säxte ” upp. bland , dem. Efter hand blev han som'en av dem, fick en indi- . ans uppövade sinnen och war i allt sitt uppträdande alldeles ' "som ” en indian. Men - det fanns en väsent- lig skillnad, och.den kunde man konstatera på. hans hudfärg, "på hans hår och ögon. Och hans na- tur var och förblev olik de and- . ras, ty-han var av annat blod. En vit: man. lir, inte ett rödskinn, även om ' han lever ett helt liv bland rödskinnen. Tillslut blev ynglingen återfunnen och kom till- baka. till sina föräldrar: Och snart levde hanen vit mans liv. En födsel'kan aldrig göras ogil- tig, ' men 'dess verkningar | kan « 5: hävas genom döden. . = Dopet ' är en” ny födsel Det åstadkommer någonting fullstän- digt nytt i en människas liv. I bämlen” "skrivs namnet in. På jor- än en ' skapas en ny boning för Gud, . igenom att den. helige - Ande Lekanligen kan ing män; gen niska fd två gånger, Den andliga fö- heller” dopets nya födelse, kan fer aldrig sk ske två gånger. Där- han i en människa barn, . "förmått att pånyttföda + när hon var. ett, litet H- frä e land och bli "medborgare dn fader sin födelse är och för- dock Svensk, det kan ald- je tindra, En Pag trödd, kan dra a l ande , land” liksom öda "silorade, Sonen. Han kan för- Å kristna arv i. s ett världs- ligt Mon Et borta från Guds ri- : för att han är pånytt- fada i doj get, Längtar han blott att trånga a till 'Gudsbarnets Och, arvsrätt hos Gud,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.