"> chef för det tyska” utrikesmini: Måndagen den. 17. januari: 1968 . Måndagen” den i. januari: 2906: LT EC Vv västtysk diplomatgiv i - Moskva Förhållandet mellan Bonn och Moskva är vid det nya årets in- gång sämre än det varit på länge. Nu finns det emellertid tecken, som' tyder på, att Bonnregerin= gen vill försöka åstadkomma en bättre. atmosfär genom att sända en ny ambassadör till Moskva. .. : Vid senaste Nato-mötet i Paris, i mitten av december, lät ut- rikesminister ' Gerhard ' Schröder vid en. informell sammankomst med en grupp västtyska journa- lister, den "märkliga nyheten slip-. pa ut, att hittillsvarande västtys- ke ambassadören i Moskva, Horst Groepper, i en nära framtid skall komma att avlösas av Västtysk- lands Ankara- ambassadör hardt' 'von Walter. . Det väckte allmänt uppseende i - bolitiska kretsar i Bonn, att den eljest så” diskrete Schröder be- 'gagnade en så ovanlig metod att i förväg > tillkännage". ett, diplo- matbyte.. Man gissade emellertid ' genast, att anledningen härtill var den, att man i Bonn ville undgå , en' upprepning. av. den obehagliga situation, som, uppstod för nära 3: år 'sedan, när Adenauer lät hem- : kalla 'den i Moskvå mycket .po-:: puläte . västtyske: ambassadören "Hanns Kroll, vilken sedan dess är , ""teriets östavdelning." Kroll efter= ” träddes i Moskva ' av "Groepper, mör det 'dröjde fem veckor, innan " Sovjetregeringen". beviljade derine | - nye ambassadör agreement; Nu. det tydligen Bonns avsikt att Sol dera 'stämningen, i Moskva, in-= nan man officiellt lanserar. nam- - net på ' ”-Groeppers efterträdare. - Därav ”alltså ' anledningen... Jil | s Schröders I indiskretion, - ”Krolls popularitet . d "Moskva hängde. otvivelaktigt samman med i den personliga vänskap, som råd- > > de mellan honom och. Chrusjtjov. ' De båda jagade och. badade till- - sammans. och” ST ue ö om : Geb- 1964, när Grospper lät-ambassas : ” dens” varubilschaufför. "överlämna : - förbundskansler - -Erhards svars= brev på' Chrusjtjovs pingsthäls-' ning. ' Chrusjtjov "blev " ursinnig och . utrikesminister Schröder. I Bonn nödgades erkänna, att detta ”olyckfall i arbetet” var en. svår 2 taktlöshet . . Nästa - ”intermezzo i september . samma år var allvarligare. En tysk. :'elektronéxpert, " Horst. Schwirkmann, hade skickats” till : - Moskva" för att "avlägsna ”och' oskadliggöra "hemliga mikrofoner, . som sovjetspionaget hade låtit in- , montera i den västtyska ambas-.. sadbyggnaden. Men den. hemliga '. sovjetryska polisen, svarade med . Carl: Jonas Love Almquist: ”Vackra- visoripå en: sprucken. fiol” För iår 100 är sedan dör på ett sjukhus i Bremen en gammal vit- hårig .och" försynt gubbe, anteck- nad i böckerna som professor Wes-. terman och begravd på stadens fattigkyrkogård. En av den sven. 'ska parnassens största, men också mest omdiskuterade personligheter, Carl Jonas Love Almquist, hade slutat sitt växlingsrika liv. krifter av ' och Alm- lås man kanske i första hand. av hans enastående produk. tivitet, (cirka 150 skrifter), av pro duktionens rikt skiftande karaktär och. av. övergången ' från romanti kens -Vart pour Part till en lik: klar realism. Men det är inte bara detta. som > förvånar. Få, om ens någon, ; : svensk - författare. har så dé . sysslat, med elakheten,' det” ondas : brottets, och' det go- das: problem som Almquist. Bland att i; ätta ett livsfarligt atteri- tat. möt | . Schwirkmann.. "Denne . blev illa "skadad av sel och måste länge 'vårdas på sjukhus I, . «Moskva och: senare i'hemlandet.; ' Såvitt det är bekant har Mosk= - - va aldrig gett. någon förklaring elter framfört någon ursäkt för detta råa atteritat,.: "tredje olycka. Det sovjetiska ut-. rikesministeriet anklagade "öppet ? ambassadör. Groepper. för. att på! olagligt. sätt "ha köpt gamla ryska] / 2 Kelgonbilder' (ikoner) i. avsikt/att' föra” dem med sig 'till Tyskland!.« Efter denna episod beslöt ' man ” i Bonn, att Groepper skulle av=' - lösas 'från poster i Moskva, "men ' = föratt det icke skulle se ut, som om » Bonn-regeringen "medgivit Groeppers' ”brott”, lät. man: det :” t.v; anstå med: ett 'ambässadör=" ” byte. -Men. nu skulle. all å tiden för ett sådant, vara inne.. å Den man, som enligt” Schröder " utsetts "att efterträda. Groepper, den. 63-; P ter, hö "och. z diplomater, . Som ng: ambassadattaché «då? Moskva -lärde' han sig tala Tyska? an' talar, dessutom”. en tionella författare väl. endast Tolstoj som kan ta upp konkurrensen med honom. Och : bläddrar man "så i en del biogra-: fiska” verk" så kanske man stöter på något 'i och för sig betydelse- löst men dock. ganska : egendom- ligt: att. Almquists' broder, ,Gustaf . | | var: svensk fångvårdschef 'och ' att. & dennes son Viktor också blev chef för. fångvården. Kanske är detta, kretsande kring brott; och straff en, "släktfråga? + re sig teckna ibilden av "I nadsöden, ännu mindre att kom- ma cmed några. värderingar. Jag vill öja mig med att'återge ti å en liten bok av Ellen Key 97: .”Sveriges " modernaste » och hon motiverar sin ru. -”Men om främlingen" ville: veta, ifall Sverige icke: ägt; någon diktare, som "med bevingade steg gått före tiden, som upprört den med djupa frågor, som ' siat om, framtiden med gränslöst hopp — då stode vi stumma om vi ej .kunde Svara: "Almquist; "KONTAKTBESVÄR. n ikrigekot Stockholm 1793. . Al "tecknades; jäv sen rad pinsgmma ' och 7 politiskt iskabli episod er Dön: förstartint ffade, efter: Västtysklands M ob . vid Nato” i Paris. Om' von Wal-" "fina. ; diplomatiska; väderkorn" tjov': I komma att” torpedera. imötet i Paris” i maj, sainma år, are SE DEF: ÄR PA EN ALLTMER : or OSÄKER MARK 7; verkningarna varit tält a menar Ha h delstidning- enn i + Det mest tragiska exemplet: på detta är utan tvivel rieurosedyn= katastrofen, '. Att ' ett - läkemedel kunde framkalla — fosterskador . kom som en fullständig överrask- ning. Det var' en risk som man " aldrig hade räknat med, och följ- , aktligen prövades inte heller preé- paratet ur'den aspekten. Detta är ” ett av : läkemedelsbolaget Astras FH huvudargument "i den "rättsliga " striden .öm "kraven på ersättning till de neurosedynskadade bar« nen, : Det är en process som kommer alt följas med största intresse över, hela världen, Den : riktar uppmärksamheten på en ansvars- . fråga som länge torde komma att « behålla sin aktualitet, Om skuld- . bördan inte: kan läggas på läke- 'medelsföretagen, måste offren för misstagen ändå få en ersätt- ning för 'de förluster "de lidit i i fråga om sin hälsa och sina möj- ligheter, att leva ett lt liv. til mot smak Hej . Den Brova' utmaningen, den dom: som. det. centrala och" kristendomen.- E, : med på resignation i kampen. mot inflationen;.: Försä ring av - pen< ningvärdet innebär orättvisa. mot störa grupper: av småsparare och ett hinder för sparandet och där- med: för ' de : investeringar, som 'samhället och näringslivet -behö- ver. Jag är övertygad omv att alla . goda krafter vill medverka : till en effektiv .kamp "mot ”inflätio- nen. Regeringen får därför inte tveka längre inför" vårt förslag om”en ftabiliseringspolitisk. run- Fe "dabor där tanter för det allmänna; för” ar- betsmar t na' och näringslivet - samt: ekonomiska experter kan komma fram till en gemensam". bedömning av . den samhällsekonomiska situationen. En annan fråga som kräver ökad uppmärksamhet. är lokalise- Slutar” det kanske med att vi " alla får vara med och betala för- lust i det ' tenskapliga ha-' sardspelet? i ve ” HÖGKYRKLIGHETEN BÖR NU KUNNA KOPPLA AV NM förföljelsen, av kvinnliga ' ter, ett slag — annat, villebråd " har dykt upp, skriver V e s t-/ manlands Läns Tid ning: H Direktor ' "Ingmar Ström,.. chef för den till Kyrkans 'centralråd omdöpta” diakonistyrelsen, ' har skrivit 'en lärobok för konfir mandundernvisningen, en bok”som man från högkyrkligt håll hunnit peststämpla ' redan innan "den kommit -ur ” tryckpressarna,” Hr Ström är prästvigd, tror på. Gud , men sväljer inte dogmer som al- " byltabletter. : Det är många som tycker ungé- fär som Ingmar Ström men ändå anser honom vara "utmanande", vilket väl betyder "onödigt ut- ” manande", Det får väl också an- - ses vara en omdömessak hur pass ingående och rakt på sak en kon- firmandbok bör syssla med hela raden av ungdoms- och sam- hällsproblem, Hr Ström är här en nyplöjare,” och för vår del kan vi; av: tillgängliga utdrag att dö- ma; omöjligen. finna att han bru- politiken, De nya riktlinjer- nå för en aktiv lokaliseringspoli- tik har| varit i kraft endast ett halvår men. det har dock redan visat sig att, att behovet av såda- na åtgärder är mycket stort. Sär- skilt vill jag understryka den be- tydelse,: som en aktiv lokalise- ringspolitik har för. storstäderna. .Genom' en spridning av närings- liv och bebyggelse kan man: ef- fektivt minska trycket .på stor- städerna i fråga om. såväl bo- stad som trä 1 "svårighet för kontakter. :vår . uppenbar . redan i barndomen: och. efter! fhoderns "död och under Uppsala-tiden blev;deni nå Svårighet» mer och mer” påtag- ch' ombonade liv i huvudstaden: och man i dag sitter och blädd-"' r är naturligtvis inte” mening- : ; | räärbete. utarbetar "hån bland är det" 5 dog Carl Jonas på : Åntana saknade han helt'i Uppsala, och så fick han upp ögo- nen: för "--elakheten, Och hans iakttagelser vid "universitetet ' och annorstädes saknar inte sitt in- tresse. Den akademiska elakheten förfelade inte 'att göra intryck på der hudlöse "Almquist. - Efter en magisterexamen. 1815: tog" han in- | trycken med: sig till huvudstaden, mer" också: ”en. absolut kunskap tom Gud” genoir de Swedenborgska d lärorna till :vilka han anslutit sig vid muniversitetet.: Hans livsuppgift skulle bli att skapa en helig poesi. - Åtskilligt "av detta kan man spåra i ”Cypressen”, som dock märkligt nog trycktes först it långt efter "dik- tarens död, 3 1906: ven Foklésiastikexpeditionen: Som ex nat: sett” "Pedagobiskt? örganiöatiorié. Manh vars omfattning . och : originalitet beklagligtvis ' inte kunde: accepte. i | ras. Just hu intog han profetens ställning:i'den krets där han ver- kade,. en roll som /han' för: övrigt + | trivdes med. Han samlade omkring : | sig en" rad äv beundrare, som; inte | kunde” mndgå att -ryckas 'med- av | bo! "TAlmquists dominerande personlig- [het men” som också klart. insåg "I hans betydande fel, Så skriver en Bang iker under det" senaste decen= varit -betydande,” Visar" -prog- "att sätta n fram "emot. 1970. Det star sig bl; a uttryck i att han- delns behov "av. arbetskraft kom- mer att "minska "under de när- maste” åren. Alltimer avancerade "former » för” självbetjäning . intro- ”duceras.” Självbetjäningssystemets "utbredning i förhållande till an- talet. invånare är i dag större i : Sverige 'än I något annat euro- "peiskt land. : Ökad "konkurrens "kommer ”att "medföra en ännu hårdare" kostnadspress och ännu i mer” förenklad service, Risken är ” bara att anspråken Oproportio- - nerligt ökar på konsumenternas egna "insatser, vilket betyder att en del av arbetet och kostnader- na överföres från 'handeln på - dessa; vilket totalt sett kan vara föga» rationellt." Framtidslösning- ”arna måste ta sikte på verkliga lättnader och inbesparingar både för handelsföretagen och de en- skilda konsumenterna.” (Dagens. Nyheten. fram för Ae och sjukvårdsan= stalterna. . . "Koncentrationen till storstäder- na är också en. av anledningarna till inflationstrycket i samhälls- ekonomin, Det krävs ökade loka- Iseringspoliuiska insatser, NESER "DE FLESTA SOM KÖPER + » SOMMARSTUGOR +". sn kommer” snart i kontakt med enhållningsbestämrnel. r na kommunen, heter det i sn u n t Förnuft a ; Som "fastighetsägåre får de då snabbt reda på att de inte får göra hur de vill med sitt avfall. Att de i allmänhet över huvud skräpet — utom att bära ut det i tunnan förstås! Att de för res- ten måste 'skaffa sig tunna eller säckställ säl taget inte får befatta sig med|' "konstruktion. Att kommunen har -förbehållit sig -den uteslutande rätten att sköta renhållningen och att man tar betalt för. det: j enligt "fastställd taxa. : Som 'dét nu är får man betala . -'ware sig man har något avfall = Jer inte, och även om man på |. fullt tillfredsställande sätt kan a hand om sina egna sopor. En ut- redning om kommunala renhåll- 'ningsavgifter för rågra år sedan föreslog en särskild avgiftslag, i vilken man ville inta en särskild . bestämmelse om att avgift inte . skulle uttas av: den som enligt > "häls funnits kunna själv sköta sin ren- hållning utan att anlita kommu- nen. oc En sådan regel borde väl ba " ofta av "fastställd : kunnat tvinga fram en något li- - beralare - inställning -men förslå- get -Jedde aldrig till lagstiftning. av” hans” vänner" Jonas ' Waern - till Janne. Hazelius: Om > "någon. : av oss ,låg "i sjön.i: livsfara,. så, vå- gade Gustaf livet för att frälsa, det samma gjorde Du jag i sån- . | ning; men om' Love: gjorde det — JF vet jag ej. Detta är ej sagt i ond mening, men till upplysnings yin- nande”. Omgivningen. "kunde inte undgå att lägga märke till en viss känslo- kyla parad med: översitteri” och främlingsskap, : et ; Så kom 1822 romanen ””Amori- na”. Det kan 'emellertid vara an- ledning påpeka att "arbetet först utgavs 1839 och då icke, i sitt ur- sprungliga skick, "ÅTER TILL NATUREN. 1823 avgår han "från sin -stats- tjänst och realiserar en länge närd tanke — "åter: till. naturen. Han bosätter sig tillsammans med några ]likasinnade i Värmland, ett land- skap som han alltid beundrat, och ämnar dela sin dag mellan ”bon- dens värv och lärda mödor. Sam- tidigt gifter han sig med en ung flicka, tjänsteflickan Maria Lundz ström, till vilken han ända sedan 7 |”. SAMVERKAN I/MITTEN. - gossåren känt sig dragen. De bå- da försöken tyder knappast på nå- gon mer realistisk syn hos den bli- vande realisten. Strängt taget sak. nade den unga hustrun alla för- utsättningar för att inta en plats vid den minst sagt egendomlige diktarens sida. Almquist visade henne dock en mycket stor lojali- tet och så sent som 1841 skriver han. till wänmen J. A. Hazelius: ”Min .goda Maria är till sin inre menniska verkligen änglalik, i ren och oskrymtad välvilja, i rättvisa och i kärlek till sanning. Men till sin yttre person kan knappast nå- gon tänkas hinderligare och svå- rare för en, som behöver syssel- AR sig med hvad jag skulle och ville” Uppehållet i Värmland var na- turligtvis dömt att misslyckas men det gav synbarligen Almquist möj- lighet till en viss samling.” Resul- tatet blev hans första mer bety- dande arbete ”Ormus och Den bitande satiren mot byråkrati och ämbetsverk förebådar på sitt sätt ”Röda rummet”. Vid denna tid tillkom också det förut nämnda självbiografiska arbetet Cy Återkommen från den lantliga utflykten är diktarens situation värre än någonsin. Dålig ekono- mi, ett förhastat äktenskap, förlo- rad renommé ibland vännerna — det värsta — och ett all- mänt missmod. Han söker tröst i en slags herrnhutism; ren trösten |. + | kontroll av utandni Aktuell. kommentar ; fiknykterhetskommitté avvisade för några år sedan tanken på slump- luften hos Majoriteten inom 1957 års tra- kan. inte undgå att snabbt sätta till en utredning om. dessa” frågor, Det är ett krav som vi tidigare f, ört och som nu kommer bå- od bilförare. Det var kanske befogat Love Almquist, en av den svenska . or. litteraturens mest omdiskuterade gestalter, förefaller -klen. "Det litterära re- sultatet blir hans ' ”Songes” ” som väl närmast tillkommit under 'åren 1825—30.' Om dem säger Olle Holmberg: ”Till sin stomme" och sitt egentliga ursprung är Alm- quists vislyrik sannolikt : att upp- fatta som en rent eli lös poesi . FRAMSTÅENDE L RARE. 2 : Geriom inflytelserika vänne fick han :ett.'wikariat "som ; lärare”: :på Karlberg och slutligen genom bland andra 'Walling' och' Hartmansdorffs förmedling blev han vantagen: som lärare vid Nya' Elementarskolan. Här visade” han” en: så utomör- dentlig -duglighet och uppslagsri- | kedom på” det pedagogiska områ- >) det att han ganska snart utsågs till rektor,: Men: den” nya befattningen skänkte? även : Almquist - åtskilligt. ilBland annat återvann hån tron på sig själv och sin kallelse,” och un- der påverkan av.sina vänner och :Ide mer betydande” "personer - med vilka han, i sin, nya tjänst. kommit i kontakt publicerade han inte. ba- ra.sina ”Songes” som skänkte ho- nom « berömmelse -> utan ', började även förbereda sig för utgivandet av andra ;, verk "som: snart ekulle komma ' honom.” att framstå som gens 183235 k me att ledsna på det enahanda arbe- tet som lärare, Det påstods att han använde, lektionerna till'författar- skap och ” korrekturläsning. . 1839 gjorde han så sitt inträde i' Af- tonbladet,. något som knappast. bi- drog till att stärka hans aktier hos skolledningen. Kom härtill att han just nu låtit publicera ”Amorina” och ”Ormus' och 'Ariman” och till sist novellen ”Det går an” så ha- de han givit ledningen tillräckligt med - argument för att hastigt få den fria litteratörens hårda liv, t. 0. m. försvårat genom en: allvar- lig .ögonsjukdom, Hans betydande produktion avslutas praktiskt taget 1842 genom romanen "Tre fruar” i Småland”. . Sd - - DRAMAT. . ” - 1845 "hade Almquist kommit. i kontakt med ryttmästaren och pro. centaren J. J. von Scheven, Bety- dande : summor "hade ' från denne vandrat över i 'Almquists ficka, och då han kanske något för sent kom på det klara med att han inte kunde återbetala ' pengarna, honom' avlägsnad. Och nu återstod j: på testteknikens — och trafiknyk- terhetsriskernas — dåvarande sta- dium. Den nya alcomilletekniken gör en omprövning ..av. denna ståndpunkt befogad. I ' Dagens Nyheter.” Det behövs en folkrörelse mot trafikdöderi och en starkt intensi- fierad forskning rörande männi- J4 bil väg och y p dem emellan. Teknikerna har gjort det möjligt för "två rymdskepp som rusar fram med otrolig has- tighet att mötas i rymden, men har ännu inte lyckats 'skapa bi- lar,som är någorlunda krocksäkra. På det medicinska och sociala om- rådet ' har wi gjort förbluffande snabba framsteg — men vår kun- skap om människan i trafiken är praktiskt taget ingen. Här är fäl- tet öppet för genomgripande för- ändringar, men 'innan de kan ske behövs en intensiv propaganda för att göra folk medvetna om trafik. dödens omfattning och få dem att starkare än nu reagera på de bris ter och försummelser —' tekniska eller mänskliga — som gjort bil- döden till: en av våra "vanligaste dödsorsaker. : Jet Västerbottens-Kuriren,-- Det finns ingen grund för att vi uppför 085 i trafiken som om våra vägar vore' sådana som vi tycker Det” "drar shop sig till, slytredo= visning för det svenska- "atomener- 10.år sedan! Det-'blir ett. slut .med en: smäll: Men? ur spillrorna måste det” Tbyggas. Upp: något nytt och ör framtiden ' mer bärkraftigt. De. an? läggningar. och? den” personäl: som finns. måste. ges en. i detta upptäcktes sökte Hån von" Scheven.:.-. I det längsta har väl beundräre | av Almquists: konst sökt" bagatelli- ligtvig slogs: vapnen". ur..händerna + på "dem genom -Almquists : bråd- 'Öresund.: Man har också, framhål- lit "att: det verkliga. Almquists skuld är flykt. I juni; 1851” lämnar ' sålunda. Alm- quist sitt land 'och flyr. till Ame- rika; där han så länge: pengarna räcker, . "för : en . vagabonderande tillvaro; oftast. under namn av' inr Gustavi.” : Y Här' begår: han | för övrigt tt pensionatsvärdinna: som" kom : att ytterligare förbittra livet.för "den åldrande. diktaren. - På nytt . flyr han "undan tvegiftet.- Ett: år bor han i Bremen där han dör 1866: Under sina första tio år , som "I diktare var: Almquist allt igenom fåhgen av. romantiken, kanske i framför allt den tyska nyromanti- ken, även om man inte kan undgå 'r att här och där påminnas om Sha- kespeares existens,-Man bör. dock :|ha i minnet att det praktiskt tä- get ' var romantikerna som upp- täckte Shakespeare. Med ””Kapellet” och "Den! sven ska fattigdomens historia” 1838 lämnar han så gott som definitivt romantiken och tar steget ut i rea- lismen, .som han sedan' blir - tro- gens son svore röt or lyckades han stjäla reverserna. Då nee (Forts. å sid. 1) w H I Centern och folkpartiet har grundligt dryftat "möjligheten till vidgat samarbete i riksdagen, Nå- gon sammanslagning här det där- emot icke hittills på allvar varit fråga om. Vartdera partiet bibe- håller sin självständighet, Härtill bidrager att. partierna hädanefter får statsbidrag till sin 'verksamhet. Men enbart samarbete i riksdagen är wärdefullt i vår partiinrutade parlamentarism. Partierna fortsät. ter alltså att'i de flesta fall gå fram med egna listor vid valen. Men samarbete vid dessa kan tro- ligen ' också förekomma. Antaglis gen blir det somliga som vill ha samarbete även med högern me- dan . andra vill avvisa detta av fruktan för att många . väljare skulle , skrämmas bort av högerns blotta namn. Det enskilda motionerandet fort- sätter även om antalet gemensam- ma motioner ökas liksom samar- betet i utskott och kammare, Skil- da meningar torde vara att vänta i fråga om ins en till jord- bruksfrågor och storstadsproblem. Men gemensam blir kampen. mot inflationen och = löneförstöringen. gen mot den tilltagande statssocialismen J. kraterna ställer. sig ogillande till centerns och folkpartiets samarbete är naturligt. Högern skulle dock gärna wara med i detta samar- bete... Men det skulle som sagt skrämma bort många inom de samverkande partierna, Bäst hålla med de två. Frågan om allmän borgerlig samling kan bli aktuell i händelse av en regeringsbildning. Men en sådan kan [bli aktuell först efter 1968 års val. Visserligen stäl ler sig den nye högerledaren väl- villig till tanken på en borgerlig samling mot socialdemokratin så- som skett i Norge, men frågan är om en så € mn sulle vara nyt. tig. Allt för många skulle dra sig för en sådan g. Det är i var. je fall en. risk: som man måste räkna med. Högerpressens skrive. rier är ett aber, Den har. aldrig gillat och dess för Tills widare är det allt skäl för centerns väljare att hålla fast wid sin gamla beprövade partibeteck- ning, oavsett det nya samarbetet, Likaså att ta lugnt de överbud som man kan vänta från höger och socialdemokrater på" det eko- nomiska eller sociala fältet. Och ej minst inom : skattepolitiken. ; Sj likaså. Att både högern” och socialdemos giprogräm: som. sattes 'i ” gång "för |" : sera denna historia, "men. beklag= |: störtade ' flykt -i "öppen : båt" över |t andra. brott — ' gifterrrålet med. en |” de . från Ingenjörsvetenskapsaka. demien och statens atomenergi- delegation. säll a Sunt Förnuft; ra : Nog & är det väl rätt och: riktigt att man ordnar till en skärpt be- skattning på aktievinsterna?. Spe- kulationsobjekten bör väl.- inte komma undan; Spekulationen i ak. tier Beror: på statens politik som" drivit fram en stark 'inflation och nog är det wäl fel att staten skall ' klämma åt folk som. på grund av" felaktig ekonomisk politik sett sig föranledda att placera sina pengar på annat håll än i bank.” : och s Fri Köpenskap. I de fall biverkningar av verk- ligt allvarlig art kan vara förena- de -med' läkemedel borde" detta markeras tydligare än vad nu är fallet. Hftersom det är viktigt jatt . symptom må biverkningar;. t. ex. i form av. blodförändringar, omedel- bart blir föremål för undersökning, borde det vidare vara obligatoriskt att. patienten - underrättades , om detta vid medicinens, utskrivande; Sydsvenska Dagbladet. . Det finns mysket i "naturen: som man bör vara, försiktig med -eller Världshandeln som fredsbefräm- jande: -faktor . "öppnar fascinerahde perspektiv, men det krävs en"idé- ellt "betonad" 'allmänt godtageni af- färsmoral. för att göra” detta" till en omfattände : realitet. "Skall" ett'glo- balt äffärstänkande efterträda” det beviset. för |." ”håns'd 'feger uppgifter. är, inte så betungani länder får en ståndsmässig - hos stad med” utsik över Helgeandshölmen., ärdigt. "ett i så högltående" "socia= listiskt samhälle som det”: svenska, [ETT ORD r”PÅ: VÄ (CEN ” Fabeldiktaren ”Aesopus ”beräitar I en gång: En bågskytt siktade på en örn och träffade den i hjärtat. När örnen under dödskampen vred på huvudet, såg han att pilen var be. vingad med ett par av hans egna: fjädrar? ”Hur mycket smärtsam- mare”, » sade.då örnen, ”är icke de sår, -som . tillfogas en.med. vapen, som man själv varit med” om att tillverka”... . Oändligt många "av människor. nas olyckor och Lidanden fr själv- förvållade, De är följder. av ett liv. i Synd mot Guds wilja, Så- dana den. är dubbelt tun; att Då bära. nd sx också- ungdomstiden i blir bortkaltod kan man - likväl bli frälst. Men tiden, då" man” var borta från Gud, ekall likväl lämna märken efter sig som aldrig- kan avlägsnas, ”I- Cekolen då komma att förnim. ma eder synd”, säger Guds ord, 4 Hos. ål 23; De fick . Josefs: brö= er erfara. .De kunde. narra sin gamle: fader, men . n deras synd farin dem, Det fick också Kain och Sa= lomo, Judas jpoch Ananias och Sa= fira bittert erfara. = "vr Vi skördar det vi. sår. Vi skör. dar samma slags säd, som vi sådde SN ut, och vi skördar alltid. mera. än vi sår, ' 'Ungdomstiden är sånings' d. Då gäller det att så det goda, att tänka " gott, : tala gott och göra gott, Det kallas att så i Anden. Och det be tyder att Guds Ande får vägleda oss på all' vir färd, :
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.