+ > idet:. ”Annan utlänning. än med- -borgare i Danmark, Finland, Is- fjand eller Norge, som ämnar anta "sådan "anställning eller utöva så- "dan. verksamhet för vilken ar- " betstillstånd fordras, äger inte inresa förrän arbetstillstånd med. delats”. ” AR | Hr Antonsson (cp). påpekar i "en interpellation att denna änd- " ring: lett till bl." a. flera avvis- ningar -av främst jugoslaver. In- ”terpellanten undrar om 'inrikes- ' ministern ämnar vidta sådana > åtgärder « beträffande :inresebe- 4 slätimelserna” att det nuvarande » kravet .på beviljat arbetstillstånd I . - bästa" sätt söka lindra ' de ' tråge- för de också beakta att det nuvarande förhållandet leder till en bety- dände" rättsosäkerhet, då irrele- för vem som släpps in i landet, Sålunda ' torde , presumtiva in- vandrare i god ekonomisk ställ ning kunna komma in i landet : genom att uppträda som turis- : ”Hemmadöttrarna” diskrimineras : De 5, k. ”hemmadöttrarna” och ' husföreståndarinnor : 'som-:. utan ”Iön under en följd: av år: haft : wårdnaden om åldring eller inva- > fidiserad, person i hemmet. etc, ” "står alltjämt -utan det skydd och : Yrygghet som lagstiftningen na . och som man: anser bör omfatta , alla arbetstagare, '. os es 'Hembiträdeslagen ” av" den” 30 - juni 1944 undantar uttryckligen + ”hushållerska eller annan, 'som S självständigt ' sköter hemmet. i ” husmoders = ställe”, : Undantaget drabbar en relativt stor kate- +» gori arbetstagare som trots mång- | ,.., - årigt plikttroget "arbete i'ett hem |; inte kommer" i åtnjutande av” då "förmåner | nämnda lag . erbjuder "viss grupp; arbetstagar i tion -påtalar hr : madottern” vid arvsski komma med, anspråk visst anial år, Övriga syskon, Har SE UPP MED. DEMOKRATISK ' 3 2 UNGDOMES "a ; ; maffar 'S'k a ra b'or g.s Läns Ani om'$ blad : Rörelsen' som : jus " kommunistisk mer ta med annan flag " intressant att se hu kraterna kommer att reagera "i nya handlingsprågramniet | Det sägs att 1903 bildades Sve: riges . socialdemokratiska' . domsförbund. År 1927. ändrades" » namnet efter splittringen 1917 till Sveriges kommunistiska '..ung- domsförbund och 1952 bildades .» > Demokratisk Ungdom. En stor del av förbundets medlemmar var ' unga kommunister, 'erkänns' det. År 1958 skedde en. formell sam- manslagning ' mellan -;. Sveriges . kommunistiska ' ungdomsförbund och Demokratisk Ungdom, Sedan står det ordagrant: Demokratisk Ungdom ' kan därför ' räkna sitt bildande till år 1903! ... - rv Ett klart avståndstagande. från . Demokratisk Ungdom som orga- nisation och dess idéer torde va- » oa nödvändigt från socialdemo- kratiens sida efter den historie- .: skrivning och det handlingspro- gram som presenterats, tidningen, No . .20 ÖRE MINDRE PR LITER « MJÖLK. Ke lär er grupp inom jordbruks- "utredningen kräva. Sänkningen skulle avse konsumtionsmjölken . och genomföras successivt under en tid av tre år genom att de utjämningsavgifter mejerierna tar -ut via mjölkpriset för "att hålla smörpriset nere vid nuvarande nivå minskas. eller slopas, skri- iver Hallands Nyh e- sten. . - En. sådan åtgärd måste gå ut . över mjölkproduktionens lönsam- het då det är otänkbart att höja " smörpriset så mycket att de ute- ' blivna' utjämningsavgifterna kom- oå häri Besultatet måste bli en mycket stark ned- ikärning av mjölkproduktionen . Händelsen att RLF nu startar en stort upplagd kampfondsin- samling ser ju ut som en tanke just med anledning av detta, även om beslutet härom träffats långt "tidigare. Att de pågående jord- bruksförhandlingarna är mycket - kärva bekräftas samtidigt av de alarmerande : ryktena om mjölk- prissänkningen. Jordbrukarna-mjöllsp än ung- |”. ' anser | . avvisat :kravet.. med.. motivering att : den hemmavarand'! ju haft överväga dessa problem "för att under” en . övergångsperiod på dier 'som avvisningar 'ofta' utgör enskilda "invandrarna, hävdar interpellanten. Man bör vanta faktorer kan bli avgörande 12—13 kr”. Man får sedan strax veta "att ”majoritet fön ett sådant förslag ' nåddes wid sammanträde på tisdagen”, alltså den 11 januari. Nu är det i själva . verket så, att jordbruksutredningen — 'det war inom denna utredning som beslu- tet. skulle ha fattats — för. det första inte sammanträdde den: 11 utan ” den. 22 januari Vidaré är det med: säkerhet konstaterat, att jordbruksutredningen den 12 icke beharidlade -.någon fråga, som tan- gerar ' prissättningen på mjölls och smör. Något måste alltså vara: ga- let i artikeln och det blir det ju gärna när man har så bråttom: som Sv.. D.' denna "gång hade, ':” Att; man” inom 1960 års jord- .|bruksutredning ., arbetat . med de " tI problem som, sammanhänger . med prissättningen : på olika mjölkpro- dukter är självklart. Detta är en central fråga i jordbrukspolitiken! Det är tämligen självklart, att' man hö "kommit' in på : frågan- om den”: nuvarande; -.mjölkelearingen. Det ':är - också ' bekant,. att” utred- ningen" inte är enig mutan att. ett sänkning av' konsumtionsmjölkpri- set om '20 öre under loppet av tre är är i' sportigaste laget. Men Sv, D. har haft mycket kvick- silver i organismen under "senare tid. Om . en 'ändring i mjölkpris- utjämni k att besl så--torde det inte vara möjligt ett genomföra några så genomgripan= de" förändringar under loppet av tre är: «on NN su "Ämnet är över huvud taget allt- för komplicerat för att avfärdas i. ett enkelt påstående som- den citerade tidningen "gör. Prisutjäm- ningen på ' mjölkprodukterna till- kom som bekant under början av 1930-talet och var:då i hög grad uppburen " av ':'solidaritetskänsla mellan "jordbrukarna i olika delar av landet.” Det. ligger emellertid mycket annat än: denna solidari- tetskänsla bakom prisutjämningen, närmare bestämt åtskilligt av rent d iska övervägand Det erkännes av dem som behärskar den 's. k,'mjölkregleringens pro- blematik, : även om de råkar vara motståndare : till den nuvarande mat, "kläder .och husruin; ' "> I många fall har 'desså 'hem- madöttrar avstått från mtbild? ning -och erbjudet förvärvsarbete för att helt- ägna sig åt. skötseln äv” åldriga föräldrar. eller sjuka syskon. '.Det uppstår då 'oöver- komliga" svårigheter : för henne att söka sig ut till. arbetsmark- naden eller att omskola sig, sär” skilt "då hon uppnått. relativt hög , ålder. för . en . radikal: omställ-. ÄR INGEN TVEKAN OM,” . automatiseringen ger tele? . verket” större inkomster, genom : att det rings mér och: pratas fler | period terna har;vun igare ; och. snabbare nher.'pi gå” avstånd? : Alla är me inte”så:fraråsynta, att dé är| brukar alltid ma I tecken” och därefter . förutsäga. vä- | rernas' natt och- därefter höll natt. "| frösten på långt mer än de 40 nät- maj lternativ .- k satt läggas fram; Att ett sådarit alter- nativå, komma" att : innebära förslag «om "ändringar i den: nu-, varande prisutjämningen på mjölk. produkterna: + förefaller :'". mycket troligt. .Dé. tvärsäkra ' räknekonster som förekommer i. Sv: D:s. artikel är; däremot. tämligen onödiga, Ef. tersom tidningen ifråga själv häv- dar att ett majoritetsförslag skulle komma att syfta. till en :radikal omläggning av prisutjämningen på ordni ” satt .. prisutjämningen, samtidigt som den naturligtvis kan ha, medfört olägenheter, har bidra- git. till »effektiviseringen. Prisut- jämningen - har möjliggjort . en långtgående - . rationalisering . av transporterna. Sverige torde i det- ta ' hänseendet i. sin mjölkhante- ring. ha kommit-längre än 'något annat ' land. Vi "har inte' någon skytteltrafik ifråga : om konsum- tionsmjölksleveranser, - wilket kän- netecknar de flesta andra länder, mjölkprodukterna ligger ju i detta talen Skr Ve I : ma 4 fl Klart är däremot att utjämningen : vi ger en återblick för det gångna: året, visar det sig att år 1965 var ett dåligt år, vad lantz bruket" beträffår. "Först var våren ovanligt: kall. och. sen, . sommaren uteblev ” fullstäridigt ' och”: vintern kom '; överrumplande'' tidigt. Jag | ätta mig efter gamla der;, mer runder: det 'sistlidna året har. .alla, gamla ''tecken ' wisat sig vara "alldeles; raka . motsatsen ” till vad de skulle vara, son: 2 ort ; Först. frös "det. ej .de 40. m: ter 'som "komr' efter 'detta datum, Sedan regnade: det våldsamt under sjusovaredagen;- men därefter still- nade .regnandet, Den ökända frun- timmersveckan . .visade'. sig, : vara sommarens vackraste :vecka,:Det frös. ej värken: Mårtens afton eller Andersdå " vid sidan om, telefo: satt upp ett. stoppur! «= iskle. Efi, i! Skulle man inte på ett ganska -'enkelt sätt kunna återinföra den a. påminnelsen om samtalets gd,. genom att utrusta .telefon- med en 'samtalsräk- "et större problem att". ordna den "saken. Ekonomiskt sett bör inte "kostnaden vara något hinder. : ”[' själva” verket . skulle” några . kvartals' ringande betala den lilla räknaren i form av lägre telefon? räkningar.” Men det har kanske inte .televerket "så stort intresse i årsskiftets. befolk- ningsstätistik" är. den : återhämt. ning eller i varje fall uppbroms- ning "i" avflyttningen som '” kan ” noteras för de. typiska avfolk-, ningslänen; tycker J ordbr karnas Fören ing blade tuna nn "I södra Sverige har exempel- vis Kalmar län som förut på tio år "förlorat" 10.000 invånare " € kraftig folkökning, och - Krono? " bergs län som fram till 1961 fick vidkännas förluster tävlar nu i folkökning med de mest expan- siva länen. : - NN eu ,, I norr har man inte kommit lika långt, men folkförlusterna- i 'norrlandskinen har reducerats i fjol Det gäller också Koppar- - bergs län, där avflyttningen varit särskilt bekymmersam, Nu ser man rentav fram mot en hygglig balans, somliga norrlandslän vi- sar ökning. Till och med i Norr- bottens län viker arbetslösheten på ett sätt som arbetsmarknads- myndigheterna. tror skall bli be- - ståendes «rn. > röd, rs Att lokaliseringspolitiken skulle kunnat verka allt detta förefaller ju orimligt: Ls va a ” » » Hittills har som följd av. den blott 3000 nya arbetstillfällen re- dovisats. Man bör dock inte för- » bise de psykologiska verkningar- «na, Tron kan börja återvända. till bygder som såg sig dömda hart när till undergång. +. sc cc Inrikesministern kan få en liten blomma ' för att han ämnar följa terna har nog anledning till oro och det är inte endast de som "undrar, om en sådan prisreduk- tion är realistisk i en tid då myc- ket annat stiger i pris åtskilligt Arbetsmarknadsstyrelsens råd och sprida ut de tillgängliga lokalise- ringspengarna tidigare än enligt . den ursprungliga femårsplanen. : ? . från 7400 år 1964 till under 1000 I men julhelgen : blev ändå: ovanligt slaskig, alltså kon- tentan” av .Idet hela blev: ingen- ting av. de "gamle och stämde 'överensly' vo) an sl Men 7 för. -att återgå - till" våren, blev den ovanligt kall och mycket sen, "därefter kom 'en lång -och ky- lig: torrperiod, sedan följde : det evinnerliga regnandet "resten ' av sommaren, för att följas av två må. nader: med skaplig' väderlek; näm- ligen” september och' oktober: Där efter "följde den mycket kalla: och tidiga vinter” som vi fortfarande as med. Vi har i färskt minne att-' många /sockerbetor- och andra grönsaker: ej' kom upp innan «-:in- tern: satte 'in och :den mesta höst. plöjningen blev : ej heller : verk- ställd. "2 Tf ar Sar ar Därav; skriver jag att 1965 var ett "dåligt, år. Men för att återgå till året, lämnar jag" några' kort- fattade rapporter, hämtade : direkt 2 ur min dagbok. INR Vs JANUARI es i'januari::' bofink, björktrast ' och vildgäss, ”Lärkorna - var åter "Kär den 21, MN br H "FEBRUARI - Irena + Den .7:e var det 8 plusgrader, samma dag war 'staren återkom- men. Snödroppar var de : första + . "Historien har många gånger vi- sat att förtal alltid smälts ned av sanningens heta vind, skriver Is- vestija i sitt angrepp på de två "fängslade författarna, Andrei Sin- javski och Yvil Daniel, Det bådar i så fall inte gott för tidningen Isvestija: Dess artikel är ett skol- s . två författare, vilkas brott består "1 att de gjort anspråk på yttran- - defrihet, Smutsiga varulvar kallas de,' bland mycket annat. Själva sitter de i fängelse 'och kan inte försvara sig. Isvestija kastar sig över människor, som kämpar en- "samma mot polisstaten. Tarvlig- heten är all åsiktsförföljelses ge- -mensamma nämnare, De organi- ” sationer och personligheter i väs- ter sog tagit sig an de två ryska snabbare än jordbruksprodukter- na ” vt | Prenumerera på LT författarnas sak har anledning återkomma. : - U(Handelstidningen) ises tecken | d " Sällsynta flyttfåglar . som jag såg |. exempel på förtal. Den ena grov- d heten hopas på den andra mot |- som." blommade; och. det skedde den ”14' februari, tussilago den -:e april,. witsippor "den: 16 april. Vin- terns svåraste :dag blev den 27:e med full snöstorm och 14 cm tjockt ötäcke, == : In ES + Vinterns.; kallaste; dag. blev den 2:ä. mars då det war 23 köldgra- der. Tofsvipor och hämplingar var här..den 13:e, 'vårregn föll den 13:e och::storspoven var. åter här den APR na oh Bönderna började med ' sitt vår- arbete. så smått den 1:a april och den -'2:a var ' sädesärlan ute och trippade på sina spindelsmala ber Den 6:e var det 18 plusgrader, De F vackra -cumulusmolnen syntes den 14:e, .Påskhelgen blev. ovanligt kall, grå och regnig, med ingen sol, utan Det blev : ej : grönt alls: till. 1:a; maj, ej heller var. vårarbetet till. närmelsevis ' avslutat. Den” '5:e ha- de ' vinden! svängt över till ostan och 'en: svår : sandstorm , följde, de första fjärilarna visade sig den 8:e. Det frös: hårt natten mellan den 19: n JUNL : Da TR ' Pingsthelgen : blev” till. skillnad nvärmegrader och den första åskan hördes den 12:e, Hård wästlig storm som fördärvade mycket i trädgår. darna kom den 17:e och 18:e, Mid- sommarhelgen. blev gråmulen och hård,'- regn och ' mulet, ingen ''sol utan ' ovanligt trist... : i ” Den: 2:a kom: en' stor hagelskur, i samband: med "åska. Sedan ' kom damernas. vecka," som blev tämli. gen vacker, dock med regn någon dag, in "ct AUGUSTI vo ve «Augusti minns vi som. de 'stora regnens månad. =, sur ey. ov or SEPTEMBER. ' MN + Våldsamt oväder den 6:e sep- tember, med åska, orkan. och sky fallsliknande regn.” På sina håll i södra Halland kom upp emot 100 mm: regn: under : detta , oväders- dygn. IN EE : "! OKTOBER. vt "Den' första natifrosten kom nat. ten mellan- den 8:e och 9:e. Jag såg följande fåglar långt in i ok- tober: sädesärlor, hämplingar,' röd- stjärtar och ladusvalor. +: = 7 NOVEMBER. 0 lö ' Vintern satte in den 10:e no- vember och. har ej släppt helt se- dan dess, November blev ju myc- cember, blev ej mycket bättre. Vi minns den 23:e med 17 minusgra- ler. . : i Den 6:e december var här 'vin- terns ännu djupaste snötäcke med 20 cm. Så kom den slaskiga jul- helgen, med trist väder samtliga juldagar, co ot la mn; - dag har skrivit månadsrapporter under hela år. 1965, därför in- skränker jag nu årsrapporten av min dagbok, till detta. kortfattade ” ". ss Gunnar Svensson. ros ' Vänskapen är en alltför nobel känsla för att slösas med. Har man många vänner är det illa beställt - | företagare, : som ' tidningen” ifråga logisk från.- påsken sommarlik, med fulll- högsommar," den 10:e var det: 81: regnig, alltså: vänstanvind som var |. ket kallare &n normalt och de-|” ee mole . och sekundära klyvningsprodukter- ; | miska och radiokemiska institutio. nen 'vid Helsingfors universitet växter och djur och slutligen till ats i finska Lappland. Begynnelz: selänken i den wiktigaste närings. att ' det är mycket ovisst wilken utveckling konsumtionsmjölkpriset går mot wid en omläggning av företagsstrukturen inom jordbru- ket! Tidningen åberopar det nu- varande stora antalet leverantörer med liten produktion. Det är fullt riktigt, Den. wäsentliga frågan är emellertid. "till vilket 'pris ratio- nella företag, som måste kalkylera strängt ' ekonomiskt, kan åstad- komma ' produktionen. 'Om detta kan ske till lägre realpriser än för närvarande så kan en' sänkni vara möjlig, Erfarenheterna hittills tyder. emellertid på att mjölkpro- duktionen inte kan'ske till lägre priser än de nuvarande. Som be- kant har. mjölkproduktionen i stor omfattning :— i alltför. stor om- fattning t.o.m, — övergivits just vid "de stora" gårdarna; Det ser närmast ut som om det skulle behövas ' en stimulans i' de nu- varande, avräkningspriserna för tt utveckla mjölkproduktion i stora enheter. Samtidigt bör det under- strykas, 'att. det naturligtvis inte ur någon grupps synpunkt är ett önskemål att mjölkproduktionen skall bedrivas av småleverantörer i enheter, där produktionen inne- bär en 'underbetalning av arbets- kraften, -Vad' vi här wil under- stryka är, att att de små besätt- ningarna inte skall åberopas som en orsak till den nuvarande pris- nivån, liksom' man inte har något belägg för att en hb ation tresset för vår gamla modernäring i den takt småbrukarnas antal minskat, .. Det : socialdemokratiska röstfisket. får ett allt mer begrän- sat watten, Det lönar sig inte läng- re att agna krokarna åt det hållet, Konsumenternas intressen gent. emot mProducenternas har sällan drivitg så in absurdum som nu. ' Bilden blir inte ljusare för jord- brukarna då skogsbrukets pris- prognoser förespår en nedgång med fem procent under detta år. Med jord- och 'skogsbruket sammanta- get minskar jordbrukarnas inkoms- ter 'med 3,7 procent. Ställer man den siffran mot-att de normala löneökningarna under 1966 uppgår till elva procent, framstår det myc. ket klart att jordbrukets roll som strykpojke i samhället ytterligare accentuerats, + oc . Att arbeta mera' skulle vi nog litet var i vårt land göra, om inte extraförtjänsten skattebelades med den högsta marginalskatten! Om hr Sträng nöjde sig med en enkel källskatt om ' 25 procent på alla till: stora besättningar gkulle kun- na inmebära en prissänkning. Pro- duktionen kan ske rationellare i större . : besättningar, men dessa måste för att kunna investera och fortsätta "sin verksamhet iha en fullständig kostnadstäckning. "En kärskild kommentar är be- fogad "när det gäller prisbedöm- ning av smöret som Svenska Dag- bladet gjort. Detta &r inte någon nyhet. Siffrorna har nämnts otaliga gånger, ' bl. "a. i den" socialdemo- kratiska "pressen! . Det torde. dock inte vara främmande för exempel. vis Sv. D, 'att just: många av de 4 extraini —"' och ingenting mera skulle : arbetsglädjen blomstra upp överallt och produk- tionen stiga kraftigare än -hittills, Därigenom skulle inte blott statens inkomster öka utan. även warje svensk få möjlighet till en faktisk höjning av levnadsstandarden utan nämnvärd prishöjning. Vore detta förslag inte något att tänka på? C. R. Pokomy 1, X OM 4 ve SCA ae LAHQLMS TIDNING so S Tisdagen den. 18. januari 1966 - NM - i . . a fd . vå 2 - . fnamn H . | . : . . | . ! - "Fisdagen den 18 januari 1966 ' — 17: ” tu —=LT "= ET =-/--$penska Dagbladet ”iniormerar” om mjölkpriser | Aktuell: —— ” <Inresereg erna. mäste m ras : ” Torsdagen den 13 januari slår uttalande samtidigt att : andra bör avvägas riktigt. Detta. inne-]F . oo ss ' en Pg i, drad' ö San från h. Ior Svenska . Dagbladet på första si-|meningsriktni också I bär dock inte att den utan widare, lå ' : . I För att få en mer ordriad och| före avresan från hemlandet kan dan:-under stor rubrik såväl som att” göra sig gällande, "Vad som |t. ex. under loppet av tre år, kan | | . förberedd invandring /till vårt) mildras och provisoriska arbets-|,å 1öpsedl "upp ett. medde- | sedan blir riksdagens beslut if |avvedklas. - on | j 1 Å sn | . land har en ändring i utlännings- |- tillstånd utfärdas, .', >, ”: Handet om att /”mjölkpriset” sänks frågan är Smfanan sak. Are under > Det kan finnas anledning att| G | 7 -kungörelsen -.vidtagits. Där, heter Det är nödvändigt att på nytt |20 öre på tre år, smöret stiger essa förhållanden. signal även erinra Svenska Dagbladet om| tycks ha förlorat in-[1 som - ella försämringar för lärarpersonalen. Dessa' attacker avvisades denna gång men ger naturligtvis vissa antydningar ':om vad 'som är att vänta från arbetsgivarsidan, när personalorganisationerna kör fram med sina länge och på olika sätt uppdämda krav på revision av av- löningsbestämmelserna. Man kan följaktligen" wänta en hård 'för- handlingsomgång till våren" även på denna sektor av avtalskom- Plexet.. >. ht av for. > Skolvä riden ” . Trots: att: det finns så mycket som talar emot en kommunal par- lamentarism, så är ett av de an- vända argumenten värt att beakta: det vore ibland lyckligt :om . det blev mera 'debatter i fullmäktige- församlingarna, så att -åtminstone närvarande referenter och åhörare finge ett "starkare intryck av. att frågorna verkligen diskuteras; Med nuvarande ordning sker ju dessa od diskussioner huvudsakligen: i för- beredande organ och vid samman. träden med fullmäktiges. parti- grupper. Vid fullmäktigesamman- trädenå klubbas ' därför : ärenden ofta igenom utan andra ord än ja och nej. Datta'är inte tillfreds- ställande, men kan ändras till det bättre utan att man därför skakar den nuvarande proportionalismen i dess grundvalar, on tta "Nya Norrland (s) - . Stiftelse-" och bolagsform "inom kommunal verksamhet” är en avart och i många vikti avseenden ett inräknar i sin krets, säljer en del av. sin tillverkning, exempelvis på - export: för "lägre Priser än: genomsnittet, Smörleve. ranserna från jordbruket + är - en Parallell till ' detta. : Mycket” av smörproduktionen . kommer - fram under -' betessäsongen,: då ', mjölk- produktionen 'är ' avsevärt : större än under övrig del av året. Där- med är. vid nuvarande. teknik den mjölk, som produceras under som- mären och ; som” i: särskilt stor omfattning . användes i” smörpro- duktion, billigare att producera. än genomsnittskostnaderna.": Sett . på tämligen..kort "sikt, exempelvis ett tiotal... ”år, "är ” smörproduktionen också delvis att betrakta som: un— derlag för ett fullständigare kapa- citetsutnyttjande än wmad- som el- jest' kan : åstadkommas. Därför” är det: orimligt ; att påstå, att smöret kostar: 12—13 kr: per kg. att pro- ducera. Om : en. dylik. beräkning all ; göras, . måste hänsyn”; tagas till ':såväl > säsongvariationen" i mjölkproduktionen :som ' gmörpro- duktionens inverkan på kapacitets- utnyttjandet wid jordbruk och me. jerier. med utgång från befintliga otyg: Kioskh ingen” natur- lig kommunal uppgift, inte éns'som ' led; i" socialpolitik, Och” frariför —. allt, Socialpolitik 'skall inte bedri- Gc . animerade till ökade? i ser och i mindre';grad. stimulerade understödstagarandan. 1966 ser knappast ut att bli ett lätt år för svensk: -industri. ' . ss en 2 K.-A.' Belfrage ” -Det är. hög tid att blåsa liv i det "planeringsråd 'som'" hr. Sträng för. ett par: år. sedan lät förmå sig att inrätta, så att” det (an börja motsvara. de förhoppningar det den gången väckte — och att låta det omfatta inte bara stat och ' nä- ringsliv, . utan också iden växande kommunala, sektorn: ' Vv ae + Dagens , : "Nyheter "De" kollektivavtal 'och :huvudav- tal, som. nu ; träffats mellan staten och de offentliga tjänstemännens fyra huvudorgarisätioner har fö- regåtts' av långdragna: och -under- stundom tillspetsade Förhandlingar. icke--nedslitn. inläggningar, Lu ed CP Det beror 'bl. a. på att arbetsgiva- :reng + företrädare "föreslog 'formu- Vid kärnklyvning bildas mer än 200: olika isotoper av omkring. 60 olika'. grundämnen. ' De "farligaste och mest långlivade i människor- nas föda "och kropp är Strontium 90 och Cesium 137. Detta beror på att båda bildas i stor mängd vid kärnklyvning (5—6 'atomprocent), att deras fysikaliska halveringstid är lång (28, resp. 29 år) och att de absorberas effektivt iw, den 1e- vande organismen, då de är ke- miskt närbesläktade. med biolo- giskt viktiga, grundämnen, Stron- tium 90 med kalcium och Cesium 137 med kalium. os '”Projekt Lappland” har visat sig värdefullt på många sätt, skriver i-+tidskriften Näringsforskning pro- fessor Jorma K, Miettinen, Helsing- fors. Nyttig kännedom har nåtts om radionukliderna Strontium ' 90 och Cesium 137 i naturen. Dessa radionuklider är de farligaste kom- ponenterna i det avfall, som atombomhberna ger upphov till. Det har visats hur bristen på kalcium och kalium i näringsfattiga vatten i hög grad ökar upptagandet av strontium och cesium i allt levan- de material, Kännedomen om detta är värdefull, då den framtida atom- industrins avfallsproblem- skall lö- Huvuddelen av det stoft de sto- ra bomberna sprider stiger till stratosfären, -innan" de gasformiga na hunnit sönderfalla, Strontium 90 och Cesium 137 bildas därför först i stratosfären. Nedfallet sker hu- wudsakligen med regnet. Huvud- ändamålet med -: ”Projekt Lapp land”, genomfört av 'näringske- samt institutionen för strålnings- fysik vid Lunds mniversitet, har varit att klarlägga de ”närings- kedjor”. där de långlivade radio- nukliderna ingår, d. v. s. hur de transporteras från nedfallet till 135 samefamiljer. har intervju- med vänskapen.” kedja som leder till den höga N är ingskedjor. i. Lappland = kroppsaktiviteten hos samerna är renlaven, Radioaktiviteten i renlav 'var 1963 (det år då' nedfallet var störst): upp till tio gånger högre än i-andra växter. Lavarnas' enor- ma förmåga att absorbera och be. hålla 'nuklider "från nedfallet be- ror på deras byggnad och ytterst långsamma 'tillväxt, En tio om hög lav' kan vara mer än 50 år gam- mal: Då lavarna per ytenhet inne- håller få kalorier, måste djuren avbeta relativt stora områden, Det leder" till höggradig ”anrikning av de ' nuklider 'som . upptas. '. Detta gäller särskilt renarna som äter praktiskt taget bara lav wmnder winterns nio månader. : "Det finns tre dominerande nä- ringskedjor i Lappland. En leder från 'lav till renkött. Det kött som lapparna - använder är nästan ute. slutande : renkött, En 'annan ked- ja leder från starr och fräken till nötkött och mjölk, Konsumtionen av mjölkprodukter - är dock lägre än den finska befolkningens i öv- rigt. En tredje kedja leder från rent färskvatten över plankton till fisken. Fisk konsumeras rikligt ibland lapparna. Födoämnena' i Lappland innehåller därför 10-60 gånger mera Cesium 137 än t. x. i södra Finland. Strontium 90-vär- de för renarna är av mindre in- tresse, då denna nuklid huvud- sakligen är lokaliserad till djurens benbyggnad, som inte ätes. Vad Strontium .90 beträffar skiljer sig alltså lapparnas situation, inte så radikalt från finnarnas i övrigt. yu edelvärdet för en wuxen man- g same var våren årli strålningsdos FOR en årlig är en femted som ahbgivits mänheten m el av den maximaldog för en individ ur all. av ingernatione] - ionen för strålni gssk ST nu är ingen hälsorisk förknippad med radiocesium för Samerna, och vi vet att deras radioaktivitet kom. mer att sjunka långsamt, om inga bombförsök 1 framtiden företas, - "Undersökningarna har också möjliggjort förutsägelser om lång- 'variga radioaktiva risker i fall av en kärnkatastrof. ;| lan. dem" och "livet utanför, ”". "| behov. av att få stöd i På cirka 0,1 rem, Det | ha " Sunt Förnuft - De ändrade bostadsförhållande- na och en' kriminalitet söm ”hän- synslöst begagnar 'situationen här | gjort .åldringarnas I tillvaro > mera otrygg: Nu får de rådet att. sätta upp ..en ' säkerhetskedja ' innanför dörren. Det är en. finess. som, hit. tills varit sällsynt -i: svenska-hem, Kedjan kan säkert skydda de äld- re :för övergrepp,' men "den :kom- mer, också -att- göra ' dem - ensam- mare. Den blir ännu "en spärr mel- "Att enbänt söka skärp de gam. las "misstro mot okända 'kän"'dock inte vara nog." Med ftarike på att deras antal enligt alla beräkningar stadigt: ökar- är, det. angeläget att samhället "även prövar : andra vä-. gar att utöka sin'service”boträf- fande brottsförebyggande åt; Hit borde höra widgade" möjlig. heter: för..de gamla att snabbt nå kontakt med. omgivningen om de känner ' sig - hotade. -eHler "andra insatser som kan uriderlätta. deras 3 ör: dem besvärliga situationer. Skyddet för de gamlas liv och: egendom kan alltså inte inskränkas till" en för- bättrad information om vardagens riskmoment, + SRA TREA Sydsvenska Dagblad et ETT ORD: " PA-VÄGEN Elden har. en väldig, genom- trängande makt. Vi tycker: att vattnet i en fors har. oerhörda krafter, men det tar årtionden, in- nan det kan slipa bort något av stengrunden, Och. det kän aldrig genomtränga ' den. Men. i elden blir 'stenen Xäremot fort genom- trängd av hettan. Och 'en sten 1 en, wulkan, där elden är allena- rådande, blir snart så genomglöd- gad, att man inte kan se vad som är eld och vad som är sten, när lavamassorna slungas wut. | Så-mil Jesus genomtränga och genomglödga ett frälsat människo- liv, Inte så att människan blir syndfri. En sten förlorar” inte sin gamla natur, även om den blir glödande. Oc v en människa för- lorar inte sin gamla, syndiga na- tur, även om hon blir en brin- nande kristen, Men Jesu eld blir den - starkaste, ' Och ju närmare man ' lever Jesus Kristus, desto mera helt och klart brinner man för honom, hans ära, håns” sak, a ns rikes seger. . i Tro inte att detta är en fråga fm naturliga anlag, så att endast ättantändliga naturer kan bli brin- nande kristna. Nej, det kan ske även med de kallaste, hårdaste och Segaste. "Så skedde med Paulus, den kalle, hårde och stolte, Likaså med Petrus, den lättledde, Elden genomtränger alla som blir kvar i elden. - ed Det dagliga och oavlåtliga ”sam- livet med Jes och fördjupandet i hans heliga kärlek kan inte an- hat än sätta våra.hjärtan.i brand
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.