" LAHOLMS TIDNING —=LT Fredagen den 28 januari i 1966 IT= "Domänpengar till fritidsområden Centern hemställer i pårtimon: tion om att medel från domän- verkets markfond tas i anspråk för irnköp.av särskilda natur- och fritidsområden och'för ord- av friluftsanläggningar, Di: för : domä nande eko markfond bör ändras så att detta möjliggöres, anser cen- tern, . "Ni aturvårds-: dorna ite alltför "kes ' 1 motionen. : För "det statliga engagemanget på detta” "område har .i första hand inrättats en-delfond' under domänfonden; 'Det största :intres- 'set i sammanhanget har emeller- "tid domänverkets markfond som inte minst genom: försäljning av tomtmark i tätorter och annan och fritidspoliti- ken ankominer” "på stat och kom- : mun "gemensamt, men det är an- - geläget, att de: ekonomiska bör- "hårt .'skall "drabba "kommunerna, understry- mark för fätoriernas behov” vuxit till f/m. cirka 30 milj kr. Under |]. senare år har domänverket visat ökad inköpsaktivitet, framförallt i södra och mellersta delarna, av landet ifråga om mark för ,skogs- och": - jordbruk. Från samhällets och” näringslivets "synpunkter kan detta inte anses önskvärt, Erfa- .renheterna "visar att det statsäg- sett da" skogsbruket "generellt lämnar sämre utbyte. än det en- skilda. + "Ett naturligt . Invändningsom- råde för markfondsmedlen: måste anses vara naturområden och fri. luftsanläggningar, ” hävdar.., cen- "tern. Ökade resurser skulle där- igenom "ställas till förfogande för "statens åtgärder inom detta om- råde, ” Bördan på " kommunerna kan också på så-sätt” .Jättas ge- nom "att staten kan ta på. sig större del av det ekenomiska an- svaret, S + sea I tre vartimotioner tar c centern] dennas. 12. ri upp". 4 i Vard, en iska frågor. " Partiet kräver en sådan utform- ning av, beskattningssystemet att detta kan användas i den aktiva lokaliseringspolitikens : syfte; : investeringsfonderna ' inom "Ioka- 2de Nseri: vänds: tills vidare i samma "syfte enligt 7 "grunder som "gällde" fram till 30 juni 1965;' att ett förslags- |: anslag av 100 milj kr anvisas till lokaliseringsbidrag genom medel från anslaget ' till "allmänna bé- redskapsarbeten samt att statliga kreditgarantier i, Iokaliseringspo- litiskt syfte medges intill 50. milj kry”. "samtliga": förslag. anslaget till beredskåps-. ock. ett. fnvesteringsan= ”såtser mot detta samhällsonda. Alltför länge har man bagatellise.. rat företeelsen, talat om ”billån”, varit frikostig med åtalseftergift eller fastställt påföljder utan pre- ventiv effekt, Även 'om dessa fak- torer inte ensamma, är skuld” till "Stora. som- bilstöldernas orimli; fattning ? bilstöldsg v 1100 STOCKHOLMSBILAR till ett värde av inemot 6; " er | motioneniia undörstrykor centern att den aktiva Ilokalise- ringspolitiken har: en mycket an? + gelägen uppgift i samhället, Ge- :nom denna politik bör orter som har brist på. sysselsättning kunna få ett förstärkt - näringsliv, Sam- tidigt. "minskar ' man "trycket . på landets "stora ” bebyggelsekoncen- trationei , inte "minst. ifråga om bostadsbristen, Det är enligt" cen. tern därför. nödvändigt - att loka- liseringsstödet" ges en, omfattning | v: som bättre” svarar "mot" behovet. I: första "hand ”bör stödet; utgå som: ån och "bidrag, men "det bör ningarna" visar: "ökad. generositet; är det inte; "hjälpa så. mycket, sär- sk de” annongtillflöder:; och redan; nu knappast motsvarar” de : anspråk man kan ha rätt att st ”dagstidring med "s och jpridjung. - erväga nöjlighaterna ” måste, bedömas som en? del, i ett stort och: komplicerat” satiman- :"så kan det hållas. för visst ätt de bidragit" till-förestälr? | ningen hos många ungdomar att det är en tämligen oskyldig han- tering att stjäla: bilar. I verklig |: heter är det en mycket allvarlig sak, inte bara för värdeförstörel- sen och de svårigheter som ägar- "utan ' också ' därför att biltjuvarna utgör er trafikfa- : ra och att bilstölder ofta drar an- ' nan kriminalitet med sig. . Biltjuvarna är ett blandat säll- ” skap med. olika brottsbelastning, personlighetstyp och prognos, och "någon generell. påföljd kan där- Kang na åsamkas, för inte ifrågakomma, Det är inte osannolikt att några dagars ungdomsarrest skulle kun- na vara ett bra botemedel i åt- finns som bekant inte i vårt nu- varande ” tesktionssystem, slutar SvD. et MINDRE VÄLSTAND ELLER. MERA ARBETE "Långtidsutredningen visar att svenska folket . under perioden 1966, —. 1980 måste nöja sig med en långsammare takt i produk- tionsökningen och. standardhöj- ningen än det vant sig "vid under första hälften av 60- talet, främst på grund av. den sinande till- gången på arbetskraft, konstate- rar Fri Köpenskap Det kommer att finnas anled- ning att ' återkomma till många ting i den nya långtidsprognosen, och därför må endast en princi- piell synpunkt t. w. framföras, Öm nu det minskande utbudet på arbetskraft är den verkliga prop- pen i vårt ekonomiska system — vilket ingalunda skall bestridas — så borde väl den enklaste logik kräva,: att alla planer på genom "lagstiftning framtvungna ytterli- gare förkortningar av arbetstiden läggs på hyllan. Med de förutsätt. ningar som långtidsutredningen klarlägger för vårt folkhushålls utveckling under den närmare framtiden är det tämligen uppen- bart, att svenska folket kommer att nödgas välja mellan å ena si- dan bromsad takt i välståndshöj- ningen samt växande köer eller å'V' : . den andra att arbeta mer i stället |. för mindre, Det valet borde inte vara svårt att göra. det genom St. T:s nedläggning. -bortfallande” textut- rymmet: i-dagspressen för kultur- infol ion och debatt genom att likhe: med stora utländ< -ska tidningar. började utge ' en särskild . veckobilaga för kultur, politik och allmän debatt, DN bör ha" resurser, och därmed följer också ansvaret för att derna vik. tiga sektor av vår kulturella ak- tivitet blir på ett rimligt sätt ull godosedd, TD "debatten em presstödet har DN visat stor förståelse ' för ..de . olägenheter för allsidig Änforma- tion och debatt, som följer. med fortskridande ; tidningsdöd. - Det . vore helt i konsekvens med den- "na. linje : satt man "övervägde ett praktiskt initiativ. riktning. BALTUTLÄMNINGEN FÖR. : JÄMNT. 20 ÄR SEDAN erinrar Da gens N yhe- terom, Tidningen framhåller att utlämnandet i praktiken var inte en folkrätfslig , utan" en politiskt > motiverad handling: ' - 2 » Utan tvivel fanns det.en stark opinion . mot regeringens uppträ- dande, men det kan i efterhand vara lätt att överdriva dess styr- ka. Det hade endast gått något halvår "efter. andra : världskrigets slut och det nazistiska Tysklands nederlag, Ingen stat hade bringat «Så stora offer för: att: besegra .Tyskland som Sovjetunionen. Det fanns i vida svenska kretsar en känsla av, tacksamhet gentemot Ryssland, en känsla som den fort- satta stalinistiska politiken skulle göra allt för att driva på flykten. - Som ledstjärna för svensk utri- kespolitik.' hade- hr: Undén ur- . sprungligen ' proklamerat inte neutralitet' utan vad han. kallade internationell solidaritet. Denna'':' solidaritet visade big). snabbt vara. en fiktion, påpekar DN. Utlämnandet av de 146 bal- terna framstår mera som ett of- fer för denna fiktion än som en räddhågad eftergift för en mäk- - tig granne: Ett offer ovärdigt e en rättsstat, betonas det; |: Sarkastiska anmärkningar är det säkraste medlet att roa för ögon- blicket och förvärva ovänner för livstiden. ” ön 1 Även! om”, de "återstående" tid- i "iden h Förenta Staterna har redan tillsatt Marguerit 1 Om Marguerite Higgins, en av | världens mest kända journalis- ter, berättar här Karl Sjun- nesson, som under sina pa- risår kom att få litet att göra med den tuffa krigskorrespon- denten, ' Pulitzer — pristagare och - Årets. Kvinna i sitt "hem= I land USA. SN J En av världens mest kända jo- urnalister har nyligen avlidit. Hon hette Marguerite Higgins och kom hem till USA från uppdrag i Vi- etnam med en ovanlig och dödlig sjukdom i. sig, orsakad av sand- Hugor. A Hon 'var 45' år. -Hon ' hade blont, onisorgsfullt rufsat hår och klara, blå ögon. Och hon: hade "en alldeles obetvinglig vilja. Det sägs att hon fick sin första plats som journalist i en stor «tidning tack vare en intervju hon gjort för. sin skoltidning, när hon låg vid universitetet och läste journalistik, som man gör i USA. Hon 'skulle "intervjua någon, känd politisk figur, och gick förstås rakt på en av det årets presidentkandi. dater, Wendell Wilkie. Hon wisste att hon inte hade en chans att få träffa "en så upptagen man så hon fick ta till list. - När Wilkie efter ett tal. klev in i sin. bil fann han till sin förvå- : ning en "förtjusande blond flicka som . talade. om '. hur mycket hon beundrade, honom och särskilt de och de punkterna på hans valpro- gram, för. det var väl så han tyck. te; och skte, eller... ' +» Hon var född i Fjärran. Östern och. talade japanska och jag tror kinesiska. Det hade hon stor hjälp av: när hennes stora chans kom, Hon råkade befinna sig i Tokyo " å sommaren 1950, . då - Koreakriget brötruts”Hon hoppade genast — och givetvis utan. att fråga redak. tionsledningen om "lov — må ett plan till fronten och började skri- "artiklar "därifrån... Tidningen hemma i USA; — det: var den sto- ra New, York, Herald Tribune — iQgins krigkorresgandent (8 Inte ens Mac Arthur lyckades få bort” den tuffa Marguerite Higgins (bilden) från Koreafronten. Det kunde hon till en, del tacka den ryska propagandan för. skickade telegram på telegram på iltelegram och sa till henne att komma hem, om hon inte ville bli avskedad. Men Marguerite Higgins låtsades aldrig få tel och vad 'skulle tidningen göra? Man tog-in hennes rapporter, för de var bra,” och dessutom upptäckte man snart att läsekretsen fann det extra Ip, spännande. med :en ung, förkros- sande söt blondin wid fronten. En behaglig kitsling . i krigsnerven. - RYSK: IRONL Det tyckte emellertid inte milis tärmyndigheterna, och de förbjöd henne «tillträde. till” fronten och ville” skicka hem henne. Det fick fyssarna nys om och slog upp det stort i sina tidningar under rubri- ”Mac : Arthurs första se- n ung kvinna tillintet- : Och; det gick ju inte an. Ge- neral Mac Arthur fick ge med sig äta Si rdbruksmitiater å Freeman rett intervjuutta- lande, i "sanslutning ill "president Johnsons budskap . till. » kongressen om tillståndet i unionen..." Trots ätt "det amerikanska. jord brukets produktivitet 'är' högre äni någonsin här "levnadsförhållandena på "landsbygder: "inte. förbättrats .i takt med utvecklingen i:städerna. Var fjärde bostad på landet kräver reparation eller bör utmönstras, var femte saknar rinnande vatten, Näs- tan ' 15 000, samhällen på larndsbyg- ar "inget centralt: vattenverk. Enlandsbygdsfamilj tjänar. i. ger nomsnitt . 1000: dollar ' mindre > än en. stadsfamilj. (1 Sverige var 1962 medelinkomsten .per inkomsttagare ikr." på landsbygden "och: städerna).. Inkomstutveck- ör farmarna har emellertid varit-> gynnsam” under . de. senaste fem” åren 'och nettoinkomsten per farm här" stigit med omkring” 40 procent sedan 19611: 0 - : Jordbruksminister Freeman sp lar' nu "en framträdande roll i-ar- betet på att tillvarata landsbygdens intressen, så att dess folk blir del- aktiga av de nya tillfällen som pre- sidentens” program erbjuder. "Vad man syftar till är ökat stöd åt 1o- kala" utvecklingsprojekt; till" utbild- ning '. och... hälsovård 'samt större ekonomisk och teknisk hjälp" till olika samhällsnyttiga" anläggningar på landsbygden, som kan ge bättre utkomstmöjligheter, bättre service och ett rikare kulturliv, "= >= Två tredjedelar av häraderna i Förnuftet « segrar, sedan även en rad socialdemokratiska , tidningar nu börjar acceptera faktum att de generella subventionerna på bo- 'stadsmarknaden vållar snedvrid- I ningar och ger ett ekonomiskt » stöd som i många fall är helt ””omotiverat.. Dessutom är de rett ,tveeggat vapen. Den konstlade särskilda kommittéer som skalln mo- bilisera de" lokala resurserna för att bevara en levande landsbygd. Des- sa" 2200. kommittéer 'har 110000 medlemmar och: under: -de' senaste fyra åren 'har de lyckligen fört i hamn. 12 000 utvecklingsprojekt som | direkt; eller "indirekt. har , skapat nästan en halv miljon nya arbets- tillfällen.” Omkring 6 000 samhällen här byggt :ut sina watten- och av. Ioppssystem med hjälp av lån från jordbruksdepartementet. Över 45 000 lanthem har nybyggts:eller repare- tats med lån från "depärtementet på samimanlågt nästan” en" halv miljard dollarit:' ot köl a stolta över vårt "dyn miska" jordbruk och ”dess produk- tionsresultat, men trots dess: bety- delse för;vår ekonomi: finns på vår landsbygd alltför många outnyttja= de talanger, alltför många som inte har arbete eller som är undersys- selsatta, sade "president Johnson ny- ligen, ' En amerikansk ”Jåntarbetare proi ducerar nu tillräckligt med livsme- del och "andra jordbruksvaror för sig själv, och 33 andra., Under de senaste. tio åren” har jordbrukets avkastning per hektar ökat med i genomsnitt en tredjedel och, en allt ' mindre procentuell andel av kon- sumenternas inkomster går till livs. medel." Under tioårsperioden har jordbruksbefolkningen minskat från drygt 19 milj. till 12,9 miljoner, el- ler procentuellt från 11,6 till 6,8. : -iDen ökande "produktiviteten har gjort det' möjligt för Förenta Sta- terna att öka sina skeppningar av livsmedel till länder med ”under- skott, Av USA:s -120 milj. hektar åker producerar 28 milj, livsmedel -|för export. Över 70 procent av ut- förseln betalas i dollar, medan åter- stoden sänds till andra länder en- ligt Food för- Peace-programmet, mot betalning i lokal valuta, som gåva eller mot långfristiga krediter. moa - Usis Mundusch nyttigare : än borste ' Stockholm aT) och "Mundusch avlägsnar grövre fö- ester bättre än tandborst- - kostnadsned åstad- + kommer : en ”överefterfrågan på ”böstäder- som" inte nödgas byg- garna att förbilliga sina : produk- .tionskostnader, "När! de "generella « subventio- "nerna på hundratals miljoner kro nor avvecklas skapas ekonomiskt utrymme för: ett ordentligt bo- "stadsstöd åt de grupper — barn- familjer inte minst — som an- nars inte skulle kunna konkur- rerå med bättre" ställda om goda lägenheter. Att allt detta nu bör- jat inte bara inses utan också ; erkännas på socialdemokratiski håll är förträffligt. Förnuftet seg- rar, fast det går långsamt ibland. i(Falu- Kuriren) ning, framgick det av en jämföran- de undersökning vid avdelningen för harnfandvård på Karolinska in- stitutet -i Stockholm enligt wad Sveriges ffandläkarförbujnds Tid- ning omtalar. Munduschen, som användes, har utformats som en tandborste där borsten ersatts med finkalibriga hål genom vilka : vattnet pressas ut. Duschen kan med en slang lätt änslutas till befintliga vattenkra- nar, Kraften hos " duschstrålarna regleras med ratten på den vatten- kran till vilken slangen är anslu- ten Duschhuvudena, som är olik- färgade, är lätt utbytbara så att varje familjemedlem lätt kan an- vända sitt eget duschhuvud, Vid övergången mellan handtag ' och duschhuvud finns ett uttag i vilket placeras små patroner av ett slemlösande medel, Då vattnet pas- I | Dock har. en del lättare än andra och Mi ite Higgins fick stan- "Soldaterna tyckte om henne och påstod att hon aldrig drog sig för strapatser och faror. Samt att hon klädde utmärkt väl i lera och lort — ingenting bet pp hennes blonda friskhet, i > " KALLHAMRAD, Nu var väl inte alla lika för- tjusta. Särskilt" en del kolleger fann henne kallhamrad och hän- synslös, och New York Herald Tri. bunes andra stjärnreporter i Korea, Homer. Bigart, etablerade hård konkurrens, ' > Jag råkade in i den konkurren- sen' av: en händelse. Jag var bo- satt i Paris på den tiden och fick i uppdrag av 'en svensk tidning att simultanöversätta Bigarts och Higgins artiklar, som kom per te- 1ex eller telefon från Tokio, Söul eller direkt från fronten till. New York Herald Tribunes Parisupp- laga, där jag satt på redaktionen |" på kvällarna och passade artik- larnas ankomst, Och ringde Stock- Holm. Rent journalistiskt måste jag be- känna att jag blev mest imponerad av Homer Bigarts skriverier. Han hade ett enormt och lysande väl- valt ordförråd, som jag även efter två och ett halvt års: översättande hade: ideliga besvär med, " ARETS KVINNA, "Slutet på konkurrensen blev att an och hon fick dela ett Pulitzer- pris — Amerikas högsta kulturella utmärkelse, ' ett slags amerikanskt Nobelpris — för sina Korearepor- tage. Och Marguerite Higgins blev utnämnd till Årets Kvinna i USA, Efter Koreakriget började hon få sin egen column att skriva och lanserades ett fag som storpolitisk tyckare, : Vid något tillfälle skulle hon . intervjua en av chefstolkarna i FN, en av dessa fenomenala män. niskor som har modersmålskänsla för de fem huvudspråken: engel- " franska, ryska, kinesiska. ; n här tolken hade av misstag räkor få "ett dubbelt pass just in- nan han skulle träffa Marguerite Higgins . och "var således - ganska slut då han kom wut' ur -båset. De började. "pratas'' vid, .och hon” var om hur. han hela tiden översatte sig. själv. Hon : tilltalade ige; åa kinesiska, vilket: han väl i. sin trötthet inte fattade. Han såg på henne och räknade med att hon pratade engelska. Och så kom det 'sig. att;han utan : att märka det, först. svarade på sitt eget språk, som. var. kinesiska och se- 1dan översatte det han sagt till det språk de samtalade. på ' — : också kinesiska. Och hon påstod bestämt att han aldrig använde samma ut- tryck; attihans? "översättning" var perfekt' med idel” adekvata synony- mer. 5 ooo Nå, detta a var på ett tidigare sta. dium i hennes karriär. ' Hon flyt- tade från New York Herald Tri- och vinner på systemet är högskatte- sedan mycket förtjust i att. berätta |£ -honom|. Aktuell - - kom mentar Regeringen har' avstått från att göra u-landshjälpen : till en sak som angår hela svenska folket, Om man hade ett sådant mål, uttalade man 'sig inte som Ulla Lindström, mån utsåg inte den ene partipoli- tiskt meriterade u-landschefen ef- ter den andre, man skulle själv- fallet . försöka motverka det drag av byråkrati, som kommit att färga u-landshjälpen i allmänhet ögon, och i stället spänna alla go- da krafter för vagnen och let om en ”olycka” också här ha- de en splittring i de egna leden i tankarna. En olycka kommer som bekant sällan ensam. . . Sydsvenska Dagbladet. Frågan om förmögenhetsfördel- ningen. har fått ett' agitatoriskt värde, men regeringen will eller förmår inte uträtta något wväsert- ligt för att ändra på den. Den är påfallande likgiltig till: reformer som skulle kunna bredda det lång- framför, allt två: den utlandsi riktade svenska industrin och den ideella och religiösa svenska före- ningsvärlden. Vestmanlands Läns Tidning. Det kan inte förnekas att det går en skarp ideologisk gräns mel. lan socialism och borgerligt tän- kande i synen på kollektivet och enskild företagsamhet som medel att höja wvälståndet: Genom den ökade folkbildningen har demo- kratin fått helt .nya möjligheter att ta .upp mer invecklade (frågor. Detta kommer att leda till en för- djupning av debatten, Att rallar- svingarna "upphör, därför att so- ciala motsättningar utjämnas, kan bäras utan saknad, Men man skall därav inte låta sig förledas att tro att ideologierna dött. | : Norrbottens-Kuriren. Det är en inflationsbeskattning som gör" större delen. av löneök- ningen till en” chimär, ' De som regimens" handhavare, :' Svenska folket. i allmänhet . har ' däremot anledning . att instämma med 'kra- vet på: sänkning" äv : marginalbe- |? skattningen. En: ; sådan .skattere- |: : - ” . Det välkte förargelse. inte minst i I Norge när den svenske statsmi- nistern i ett uttalande betecknade valutgången där som. en tragedi Nu har hr Erlander i ett uttalan- de "för norska” "journalister " tillrät- talagt och sagt ati han menade att det var en tragedi att det blev en splittring: i den norska årbetarrö- yttrade hr Erlander att det'skulle vara, en olycka om det blev en borgerlig regering i Sverige.” Så nu ' återstår bara ”tillrättaläggan- bune till a vsday 0 och så for hon till Vietnam, 7 .. det” om att statsministern med ta- : Alla levande varelser inom "vårt klimatområde "måste på' ett eller annat sätt skydda sig mot vintern. att klara sig, Det borde då vara naturligt, att ”den starkare” hjäl. per ”den svagare”. Med begreppet ”den starkare” menar jag männi- skan och ”den svagare” innebär i det här fallet, småfåglarna. Småfåglarna indelas i .sparvar, mesfåglar och finkar. Dessa tre grupper . har många gemensamma svårigheter, när! snön lägger "sig tjock över nejderna och kylan bi ter i knutarna, Hur många av alla 4 våra snälla småfågelsmatare tänker på att fåg- larna behöver sand och gruskorn i födan? Detta är ett livsviktigt behov för dem, ty det hjälper till att . sönderdela” födan i fåglarnas muskelmagar. Något som de' flesta fåglar tyc- ker om är en fågelkärve! Denna serar upplöses dessa patroner och följer med i duschstrålarna. En något bättre effekt uppnåddes om det slemlösande medlet användes och som slutomdöme om undersök- hingen sägs, attt en kombination av tandborstning samt mundusch- ning torde ge ett eftersträvansvärt gott resultat vid daglig munhygien vad avser förhindrandet av såväl -Småfåglarna under vintern - Varifrån har hor hämtat denna matbit? kan ser i alla fall nöjd och tacksam ut, Är det från a? Nötskri +! : bör sättas" upp strax efter att den första ' snön fallit och bör sedan regelbundet bytas ut, ända till snön för gott har försvunnit. Av vikt är att den bör placeras 'i ett träd eller i en högvuxen buske. Då kan fåglarna sitta bland grenarna när de inte plockar” i kärven, varvid de känner sig 'skyddade . och mat- ron blir ostörd. - Fågelbordet bör också vara en yddad plats för sina besökare, är illustrerat genom vår bild! Man kan säga, att snälla människors "skafferi är fåglarnas kornbod. Jag vill här understryka, att utfodringen måste ske rvegel- bundet, ty fåglarna har want sig vid att få mat på ett lättvindigt sätt, Detta bör dock ej vara nå- got a problem, då då det mesta som hållet fåglarna, . Undantaget gäller mat med stor vätskehalt, som ute fry- ser ihop till stenhårda Smpar. Mest beroende av särskild f är de trevliga mesfåglarna, Tug oxar, blåmesar, entitor m; fl. har ett stort behov av fettämnen, för att kunna hålla kroppstemperatu- ren muppe under köldperioderna, Talgoxen har säkert fått sitt namn för detta sitt behov av animaliska fetter. Ingen sann småfågelvän vill väl offra dessa småfåglar, som på sitt trevliga sätt ger vår vin- ter liv. karies som tendluckring. Text: Gerhard Sjöholm. relsen.” Men" under remissdebatten så siktiga "' det och. lägga en bättre, mer demokratisk grund till företagsägandet. Regeringen är i hög grad beroende av det privata kapitalet," inte minst de stora ka- pitalkoncentrationerna, . men :. den får för ingen del göra sken av att främja kapitalismen, Hur. länge skall den kunna dölja sitt bero- ende för sina trognaste väljare? Uppvaknandet kan bli chockartat, Handelstidningen.: Det är bl. a. opinionsförmedlar- nas existens som gör att. de låga siffrorna ” som "kommer fram när man undersöker hur många. som läser tidningarnas, ledare (det bru- kar bli 10—15 procent) är missviz sande, Åsikterna' i ledarna förs av dessa 10—13 procent och når en mycket tvid krets. . ". nm möt Jan Malmstedt i St. T. . Trots alla” framsteg i fråga : om psykofarmaka - lär « man dmappast kunna motsäga mentalsjukvårds. delegationens uttalande: 1958: ”Den handling” av, - säten och ; tee kroppen... Det. är. väl ocks detta område psykiatrin ha vi " sidan” av? ”utförskandet lav hjärnsubstansen: I 'så 'fal psykiatrin också något. lös från "det . naturvetenskapliga per- spektiv som tyvärr blivit: upphöjt till di ll saliggörande: kort. De som använder sina endast till att: göra, ofog bi ler en. människa, måste vara men- talt defekta, lika väl som föräldrar som misshandlar” sina 4 ill | döds. Kan man ' kalla : böter. form 3 av vård: för. sådana? ; - När: disctplinsvårisieteriis på tal svaras. alltid. frå: ört att man noga följer l lingen, samtidigt som nya — dock sällan mer preciserade — . disci- plinstärkande åtgärder ställs. sikt. Konkret blir. "emellertid yc- ket litet wuträttat. Så. otillfreds- ställande som förhållandena nu är bör det vara: angeläget för: stats- makterna att resolut ta itu "med uppgiften att åstadkomma en bätt. re. .ordning i' skolorna. SN 4 Svenska Dagbladet, (ETT ORD PA VÄ (CEN En legend berättar att "satan en gång höll rådslag med sina legio- ner och mottog rapporter om sina onda. änglars arbete, En berättade: ”Jag såg en karavan av. kristna i öknen och sände en virvelvind, som begravde dem alla i sanden”. — ”Vad hjälper det?” svarade sa- tan, ”själarna får wi i alla fall in- te”. En annan berättade att han hade sänkt ett skepp med mis- sionärer, Och han fick samma svar. Men såg tog en annan av de onda andarna till orda och sade: .”I sju långa år har jag försökt få en kristen att somna in, och nu har det äntligen lyckats” — ”Du har sion ett gott arbete, sade” satan, avgrunden gen - av | dernas hånskra: He jod NY Hen” "Den som låter samvetet sova kan romma att vakna i förtappelse. Ett sovande samvete finns inte a Ibara hos människor, som ingått . förbund med synden, Satan kan gokså få en kristen att somna in, och Imöten han går på gudstjänster Om "en kristen inte har ansvar för andras frälsning, inte verkar för Guds rike, inte ber för andra - än sig älv, då somnar han in och '. " Foto: Lars-Arne Feldtblad, - dar 4 nämligen ut till en större grupp '
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.