LAHOLMS TIDNING " —= =] T: Lördagen” den' 29 januari 1908 'L T= = + Ungdomens situation behöver el > kartläggas I I Ungdomens situation i dagens samhälle behöver bli föremål för en grundläggande och kontinuer- - lig forskning, framhåller några centerpartister med hr Karl Boo p en riksdags Som motiv för ein framställ- ning anför motionärerna den änd- rade situation som möter dagens ungdom, Den oerhörda omflytt- ningsprocess, som präglar vårt samhälle, medför i regel, att ung- domen måste lämna hemmet och hemmiljön mycket. tidigt. Detta medför anpassningsproblem av "mer eller mindre svår art. - -- Dagens unga generation är den första, som fått uppleva TV som starkt förändrande faktor, mnär det gäller hemliv och hemmiljö. Hur påverkar det individen? Av erfarenhet vet man att den ,mo- derna reklamen gör den ' unga människan mer eller mindre fjärrdirigerad, när ” det gäller åsikter och . värderingar. . Vilka et: i i konfliktsituationer skapar detta? Frågeställningarna är många och | . motiverar en utbyggd forskning "på området. Samhället kan ge sitt stöd åt - ungdomen i olika former, varvid Uppgift för: TV. «I TV. bör engageras i uppgiften att informera föräldrar och vår- dare till ' utvecklingsstörda barn | ” och vuxna när det gäller vår- Fd den, anser hr Antonsson (cp) m. rerna anser inte att endast tryckt material kan tillgodose" informa- tionsbehovet. ' Riksdagen bör: uttala” sig för att samhället" nia "televisionen ger information , och rådgivning” på detta område; TV kar alla möj- ligheter att' "snabbt kunna "nå många" och på sätt också åskådliggöra de framsteg som vunnita : ifråga om. vården... Det gäller 25.000 barn och 30. 000. vux- nat en Med hänsyn. till. de många fö; : domar som :'finns då det gäller "de "psykiskt handikappade. skulle säkerligen ' många: som, mä isole= rar .sig "med sina” ”skyddslingar med” TV:s hjälp ges tillfälle: att reflektena ' och: försöka :ge : den utvecklingsstörda allt bättre möj ligheter att. utvecklas. Några oöverstigliga svårigheter för TV arr anordna ' Program "av | - : ökningarna, det slag' motionärerna begär kan knappast ” föreligga! "Delvis kan de säkerligen förläggas till .vän- lig arbetstid. Under alla förhål- landen finns det anledning för TV-ledningen att beakta uppsla= : get ä : 1R VIGELSBO OCIH HANS VÄNNER I CENTERPARTIET |: får fortfarande ovett hinkvis i den socialdemokratiska pressen "> för sin begäran om folkomröst- ning i fråga om monarkin, skri- : ver Vestmanlands Läns Tidning (fp): Folk som känner sig: ängsliga och överlistade larmar ofta på det sättet. Socialdemokraterna har så rätt i att det vill till en grundlig utredning innan man kan införa republiken, Skall vi " säga tio års arbete interfolierat med studieresor till”a) monarkier, b) "republiker." Den historiska bakgrunden bör kunna sysselsät- ta åtskilliga statsvetare och god sysselsättning bör också kunna beredas vetenskapsmän från and- ra discipliner” under lång tid. Tryckningen av slutbetänkandet — i hur många delar? — kräver också sitt i tid och pengar. "Allt detta vill hr Vigelsbo even= tuellt spara in, Det talas så myc- -ket om demokrati i den här frå- gan, Vad är det för fel på demo- kratin i den tågordning som skul- le ge alla röstberättigade med- " borgare tillfälle att säga ett en- kelt ja om de vill ha kvar den nuvarande konstitutionella Imo- Cnarkin och ett lika enkelt nej. om de vill ha en annan symbol i toppen. Vinner nej, får ju so- cialdemokraterna sin utredning. Men det kan hända att det blir majoritet för ja också. Regeringen Erlander har haft dåligt handlag med folkomröst- ningar — inte ens i pensionsfrå- |. gan kunde'man fråga så att ut- slaget blev klart, I trafikfrågan däremot fick man ett så klart ut. slag att det var nödvändigt att handla tvärtemot, I fråga om mo- narkin kan emellertid både Vi- gelsbo och andra medborgare var « förefaller , vara SN NFINANSIERA mån bör betrakta ungdomsfost- Tan som en friskvård, Sådan fost- ran skall givetvis ske inom her, skola och föreningsliv. Särskilt inom föreningslivet ges ypperliga tagande," hänsynstagande "' och skolning i parlamentariska funk- tioner ' grundläggande för .demo- kratins fortbestånd.. HISTORIEN MED DEN FÖR- . " FLYTTADE "NYHETSLÄSA- - REN I TV oo. öv tar sig allt "underligare former. Det mest egendomliga är, under- stryker Norrköpings Tidningar det sätt varpå en Tviksdagsman. blandat sig i den- na lek: . i "Sundin från. Västerriorrland — » han tillhör centern.—"har i en skrivelse till styrelsen; för. Sveri- ges radio hemställt att få besked om ' varför denne reporter avske- dats, Om inte en godtagbar för- klaring kan. lämnas, dundrar hr Sundin, så anser han: att .repor- tern. bör återinsättas i' TV-rutan illa kvickt, Brevet har fått en av- - sevärd publicitet och man kan inte med bästa vilja i-världen un- derlåta att-undra om inte det var hela avsikten med historien. Ty ur. praktisk. synpunkt. förefaller : åtgärden närma sig rena dårska- rv Sundin är medlem' av den styrelse han nu börjat skriva brev till...Det. enklaste, hade -väl varit att -han personligen framfört frå- gan .till sin egen styrelse; Omvä-;/ gen . över. , offentlig brevskrivning i; högsta. grad > Tänk "om: hela. styrel- med. en. sådan brev- växling .—, det 'skulle. vara, ett praktexempel". på-> ineffektivitet och förseningar; Många 'andrä skäl . kan också anföräs mot ett sådant förfarande, en Misstanken. alt d - isTilläggas. kån att det också bl mycke väsen för lite ull > — "radio- styrelsen. "godkände, tydligen. en- hälligt åtgärde: mot hr Lin DET BÄSTA SÄTTET ATT : en: "sänkning av: inkomstskatten är; att lugna'3 Fr takten i utgifts- att. de ' flödande skatteinkomsterha kan tas i an- språk till skattesänkningar; . heter ”detiSunt Förnuft: Politiskt är förslaget tyvärr inte så! tacksamt, "eftersom politikerna är så furitäde att dei konkurrens partierna emellan ständigt måste bjuda. valmännen nya: mer "eller » mindre djärva men alltid skatt- dragande initiativ. Ekonomiskt är den här metoden däremot före- dömlig, eftersom der också har en klar. inflationshämmande” verkan, Enda 'sättet att få bukt med in- flationen ' är nämligen att kraf- tigt sänka takten 'i de offentliga utgiftsökningarna.. Regeringen har : ingen linje i skattefrågan, Den arbetar inte efor ter sett långsiktigt program, Den har ingen annan princip än att den är allmänt positiv. till skatter, På ett annat område har rege- ringen .- inte - heller. haft någon principiell grundval för sin poli- tik. På bostadssektorn har det blivit. kaos, Om 'vi .inte'. får -en medveten . politik i skattefrågan blir följden här densamma, . » Låt oss därför i tid få ett pro= gram för en ny skattepolitik, fi- nansierad genom avgifter och ut- giftsplanering, menar tidskriften. SKÄRPT FÖR ÖVERLIGGARNA « Universitetskanslern har nu fått "regeringens uppdrag att hitta" på "ett lämpligt system för att av- stänga överliggare från universi- "teten, vilket föreslogs av U 63 och godkändes av riksdagen, Vä s- terbottens-Kuriren är. orolig för. att reglerna, "skall bli alltför stränga: - « Den "svenske studentens tradi- tionella frihet att själv bestämma studietakt naggas «i kanten.” Ge- ”nerella regler på det här -om- rådet kan om de utnyttjas stel- bent — och de svenska myndig- heternas formalistiska attityd är ju vida bekant och senast de- monstrerad i vår behandling av jugoslaver som önskar 'invandra — komma att drabba Personer, som sackat efter i sina studier av skäl som inte så lätt låter sig inringas i enkla kategorier. Den | ra lugna. S grundlag här i landet; den kan inte ändras utan två riksdagsbe- slut med val emellan, Så skall Erlander och Nancy Eriksson ha någon president lär de aldrig kunna komma. undan en reell folkomröstning i saken, slutar Vestmanlands Läns Tid- ning, tudiegå kan t ex. medföra att en studerande tving- as -uppskjuta sluttentamen i ett ämne för att hinna påbörja stu- dierna i ett nytt ämne och inte bli stående utan studiemöjligheter under en termin. Sådana fall — som redan gett studiemedels- nämnderna viss huvudbry — skulle med :en hårdragning av "för de religiösa programmen riges Radio-TV och en tjänsteman -: inom företaget som har en gan- - ” Pastor Gunnar Dahmén" är chef i Sve. ska besvärlig post att fylla, Det smakriktningar och heller inte lät- tare att wia ett neutralt medium — som TV fka vara — ”fördela” na sig tillbakasatt. Men : problemet ihbörjar "avta och känsligare än radion mär det gäöl- ler att. göra upp programtider. I radion kan man bokstavligen gå efter almanackan. ' Aldrig när det gäller TV! Det är villkoren som vill hellep inte ha samma bunden- het som gäller för. radion. Under- ligt nog så är faktiskt sport. och mässigt förenade. : Pågår det, ex- i Smålan d och TV är på plats med sar' kulturavdelningen — vilken de weligiösa ” programmen sorterar — på att vara med och kny' TV-år även wur kristen synpunkt? ' Vi ställde några frågor till pastor Gunnar Dahmén som - gav oss föl- jande svar och upplysningar. : » — Kan vi få några exempel på vad "vi får se i TV. den närmaste tiden -med kristen anknytning? - — Ja,” vi kan "nämna program- met om Örgryte kyrka, Så" följer i februari en sändning om ”Ho- telibibeln” ” och därefter ett av- snitt av ”Bibliskt. ABC” som denna gång: nått ' fram till bokstaven K, Den "20 februari "ska Frälsningsar- mån” ge en sång-' och musikguds- tjänst. Ett nytt: samtalsprogram som ; ventilerar; olika - kristna - frå- gor kommer från: Göteborg den 27 februari, Tidsmässigt. är. det. svårt sträcka sig lärgre. Men vidare ska tittarna - få "se 'kyrkospel,. Israels historia;'. sångandakter,: "kulturellt kristna inslag. och även "ett. pro- gram”: som, ba nattvarden, =" si Hur är" det. med ide kröstria programmen för "de yngsta tittar- na? -Har' de" rönt / stort intresse? Med ' tanke på att man 'nu till och med. ska: slopa bordsbönen' i 'lek- och" daghem »så kunde ju möjlig- heten finnas. att .TV- följer efter och "drar inpå de kristna I Parnpro- grammen? '. "—: Absolut inter vi "fortsätter vå den :' inslagna .dinjen . och "förnyar oss ytterligare. för. att fånga : de små tittarnas intresse, Serien ”Bib- lickt - ABC”: har fått tacksamma är inte lätt att tillmötesgå alla. man samsas relativt bra om de tider som finns. Men TV är dock dirigerar TV-programmen och man” ösa TV-program produktions." " empelvis get stort sportevenemang ' göra en linspelning i märheten, Det :. kan vara från en gammal bygde-. kyrka med traditioner eller något ': annat i trakten med kristen. an= tning. Vi vet alla” vad vi fick se: 1965. Vad : kommer vi. att få se 1966? Kommer det ' att. bli: ett" livaktigt : "och innehåller brev av båda 'sor- terna. Det är kanske inte så ro- ligt för mig, men när tittarna har beröm att komma med så' adres- serar de breven till programleda- ren, Är man missbelåten så låter man, detta gå ut över mig, Men man får givetvis lära sig inse att tittarna är en form av prenume- ranter och: de beter sig också som sådana ' gör. Mar: wäll ha sin åsikt framförd 'ware sig den är negativ eller positiv. Med all rätt. Men vi. kan ' wäl också fastslå att få "TV-program har "som de re- ligiösa ' gett ' genljud i riksdagen. . Vilket får wara bevis för att tittar- na;vill ha sina program med. kris- > it "Ungdomar gör dekoren till ti de" kristna Programmen. -; -'-— Harman på den tekniska si- dan. något nytt som : kan: vara . av intresse ;för. tittarna” 1966? =>. +"; Ja” Det. är. speciellt : en "sak som -jag personligen hoppas myc- ket av. Jag har nog många gånger tyckt. satt - Uekoren. till” de: kristna programmen. inte varit så bra; Till- gången. ' av. kulisser sär "dålig... Vi har ofta fått nöja oss med en glas- mosaik eller någon "gamshal Sha- kespearekuliss,:- Nu ska” de- unga eleverna. vid: den l:åriga dekora- tionskursen" få: pröva "sin. skick= lighet på dekor - under. ”Cloffes” reaktioner... och: fop - Vidare så är. imte 'mindre än'.8 studie- program planerade för barnen. Vad de. kommer att handla om är, för tidigt" att yttra sig. om.” Hur' är det med ibrevskörden till TV. "när det gäller 'de kristna Programmen? Är den stor? Negativ eller positiv? > + =" —' Den- är. nog. så "omfattande "Att ställa frågor ul folket 2 är alltid ett komplicerat ” "problem. Det finns' ”bara en" enda logisk '. form av monarki i en "demokrati, Däremot kan man tänka sig skil- da varianter av ett "republikanskt statsskick, Är det då rimligt att ien omröstning ställa en av des- sa varianter mot monarkin? Re- ,sultatet ' skulle "förmodligen bli missvisande. Vill man ge folket ett reellt inflytande i denna an- gelägenhet, måste man nog stäl. la:- någorlunda likvärdiga Spörs- mål mot varandra i. en omröst- ning. Av den anledningen talar mycket för att själva principfrå- gan monarki eller republik un- derställs folket på 'ett relativt ti- digt stadium. Om republikkravet vinner kan det senare bli aktuellt att rådfråga folket om presiden- tens maktbefogenheter. ' Natur- ligtvis skall väljarna i denna förs. ta omröstning ordentligt informe- ras om vilka alternativ som er- bjuder sig i ett Tepublikanskt | ten, "statsskick, Men det är realistiskt att räkna .med att omröstningen får en emotionell prägel. "(Handelstidningen) -råka ut för bannstrålen. Studie. förlängning, betingad av sjuk- dom eller förvärvsarbete, är ock- så sådant som man måste ta hän- syn . tilll när en skärpning av - gällande regler för deltagande i undervisning och tentamina skall införas, Risken att universitetskanslers- ämbetet, som om vi minns rätt avstyrke hela utspärrningsför- slager, skall gå alltför bryskt fram kravet. på ett visst antal betyg är nog liten. dning. Det blir en teknisk änd- ring till - det bättre. : > Vi har wvarit dåligt försedda ur arkivsynpunkt :med kristna” pro- gram som sänts i TV. Nu ska: allt hbandas. och lagras. Det är mycket betydelsefullt för ' framtiden, '' - —: Är det något. speciellt 'som pastor Dahmén vill framhålla inom TV-jobbet? : — Gärna. Jag tror att TV bidra git "till. att -skapa samstämmighet mellan de ' olika "kristna "samfun- den. Man märker. det på så myc- ket, Tidigare kunde vi inte ta upp dopet i något program, Deg skulle ha väckt våldsamma reaktioner från samfund med: avvikande upp- oo Pastor Gunnar Dahmén —" ' - Aktuella frågor inför religiösa M- irel fom' dopet. Den kristna samstäm- migheten illustrerades väl också på ett fint sätt i samband med min- net av Nathan Söderblom. Då ta- lade . pastor Willis Säwe, Filadel- fia, i Storkyrkan och den katolske biskopen John Taylor predikade i Katarina, Just när det gäller de kristna kyrkornas enande så tror jag TV uträttat en del och att mediet kan uträtta oändligt myc- ket mer. Så får w vi i återkomma till en så 1 som vi berörde i inl | dessa behov. Varken samhällsekonomin eller samarbetet inom oppositionen skul- le ha förlorat på om högern tagit det litet försiktigare med skatte- sänkningspolitiken. Det är så lätt att komma med populära krav på minskade. bördor, det kan vem som helst göra. Men de som ser svagheterna hos den nuvarande i imp as inte av såd framstötar, De efterlyser i första hand en bättre planering av sam- hällsaktiviteten, en klarare ange- lägenhetsgradering av reformpoli- tiken och en större beslutsamhet att bekämpa prisstegringarna, Op- positionen borde i samverkan ha inriktat sin politik ' på' att möta Dagens Nyheter. En nyligen publicerad dansk sta- tistisk undersökning visar 'att se- dan fem år tillbaka: befolknings- strömmen i Danmark från den re- na landsbygden, vilken fortfarande avfolkas, inte längre söker sig till Storköpenhamn — där under de båda senaste åren t. o. m. en folk- minskning skett — utan framför- allt till de medelstora städerna och deras omgivningar, dit även allt flera ' företag flybtar. En motsva- rande tendens har under flera år förmärkts i Holland. Är det osan- nolikt att den småningom blir den- samma i "Sverige? . Gefle Dagblad.: Bankerna möts nu i "riksdagen av ett, visst anlopp från den yt- till | tersta Fru Ryding m. fl. den. här artikeln, Sväntghelen med att "fördela programmen." Man vill helst" slippa” det inom TV.. Många program. har en rent: undervisan- de karaktär 'och kommer från stu- dio... Andra; har 7 direkt ' kulturell anknything och även om "program: ledaren tillhör, "ett : visst samfund så” kan. därför” inte : programmet / just det samfundet i till ar ” endast - mid: "direktsända gudstjänster . från: kyrkorna - som TV. . anger kyrkan eller samfundets namm.. Under 1965 fick vi' således se. 20 gudstjänster ' och - för -1966 kommer. antalet bli lika stort.un- gefär, - upplyser Dahmén - Ser man på hur "dessa" förd des + å. kom -1965 | 11 | gudstjänster på: svenska. kyrkans: "del: och de kristna samfunden , fick de 'reste- rande. 9; Metodisterna 2 program, mån 2, EFS .1, SMF 1,. Örebro- missionen 1.' Svenska Baptist- samfundet 1, Enligt. pastor Gunnar Dahmén så finns ' det alla” skäl' att se fram emot ett rikt TV-år i kristet hän- seende 1966, Man arbetar på - att förnya "sig -inom TV och strävar att bevaka allt som har. kristen anknytning. häl Pastor. Gunnar Dahmén ser med tillförsilet :framåt. Och kommer några kverulerande brev. tar han inte det heller så allvarligt. Som före "detta sjömanspastor i London är han van att vara ute i blåsvä- der. no -A, Ö, Filadelfiakyrkan - 1, :-Frälsningsar« |! .. - | intervjuats "fi "norska Aftenposten (k) föreslår att också postbanken får : checklönerörelse med -tanke: på bankernas lördagsstängning ; som” martid. ” å "Mar torde påminna” sig, "att dens sa tidning vid ett flertal tillfällen fäst en viss uppmärksamhet” på” de betydande. problem som varje. lör- dag under sex av årets månader besvärar. hundratusentals” : männli- skor på grund av: bankernas själ- viskhet och hämningslö profit- socialisera. ot er : Expressen. . I och med utnämningen, av den nye kommunikationsministéra rod de man allmänt att ett nytänkan= de skulle få. prägla ' departemen- tets arbete. Så har nu inte blivit fallet, För Olof Palme är fort- farande Danmark mågonting som ligger många mil från Stockholm, Trots detta faktum kan det finnas anledning att räkna med Dan= mark i kommunikationsplanering= : Ny Tid De sumhälleliga . insatserna är långt - mindre för fritidsfisket än "|för' andra grenat' av friluftslivet. Den ' statliga och statsunderstödda fiskeriadministrationen har . hittills ägnat liten uppmärksamhet åt fri- tidsfiskefrågorria. En allmän fiske. avgift bör tillsammans med större statliga insatser bidra till en ute veckling "av fritidsfisket,” Direktör Sten' Zachrison i DN. d Samhällets främsta uppgift är att ä görligaste mån bereda "de laglydiga medborgarna / trygghet till liv och egendom. Den uppgif- . ten fyller det svenska, samhället sedan många år tillbaka allt säm- re, .framför allt på grund av att framförts "för att-förl ättra kvali tän! I Belparingen' dem: ssjundet. dar med. "Kulturella - och ;: informativa förpliktelser liksom. skyldigheter. på underhåll in id Ewy inskränk. hunger. För dagen ill. vi: emeller- tid endast” värja oss mot eventuella | beskyllningar. om”. att. vår - Omsorg om ”ihedklönékunderna skulle varå ett' "resultat av vänsterveidningen |, och en eftergift åt C H, "Hermans son, ötockholms-Tidningen;” Statsminister Tage Erlander har ora sin syn på'sina: pattikollegers republikmotion: "Han har därvid uttalat att han är republikan” men tillfogat att det inte. behöver . in- nebära att han. vill ha republik.. . Yttrandet är karaktäristiskt. Hr Erlander. är som bekant också an- hängare " av en enkämmarreform, ning - av... antalet..: indningsdagar vore” "ett steg tillbaka, "En: ökning av. ändningstiden är” det naturliga; må Sundsvalls" "Tidöij g ”"Kulturra: ikal är . den.” som” vän- der: "upp. och ned på. det mesta, Men' we den som vågar rubba de nsk alkoholtraditiont I! Den ; som” så gör, han . är: varken . radikal. eller. kulturradikal: Nej, kilturradikalerna tycks i: stigande” led :- vara » ättlingar”: Vill adertonhundratalets ” punschgubbar, Modern” radikal kultur fordrar vis- serligen, att man vänder: öpp: och ned på buteljerna j— men bara om det finns nubbglas under.) Vad som är kultur och vad, som vilket , inte nödvändigtvis betyder att han vill ha>bara' en kammare; Han. är vidare socialist, vilket för | är radikalt, är det inte tådligt för vem som helst att, knysta"' 0 Pål i Västerbottens-Kuriren: fattning. Nu ska vi ha 'en sändning SS Mindre företagen minskar: ns "mera än man räknat med. De mindre företagen "har min- skat. mer. än "vad 'man vanligen räknar med. Men samtidigt har de allra minsta företagen klarat sig bättre än genomsnittet, konstaterar civilekonom Bengt Rydén i Indu- striförbundets Tidskrift. Han redo- visar en ny och säkrare metod att analysera” strukturförändringar in- om" industrin. Småföretagen - dominerar idag helt inom industrin. Företag med upp till 4. sysselsatta (exklusive renodlade enmansföretag) ' svarar för 60 procent av samtliga företag och går man upp till 10 sysselsatta blir andelen 75 procent... Företag med fler än 500 sysselsatta utgör |vis mindre än 1 procent av -samtliga industriföretag. . Småföretagsprägla. över genomsnittet är läderindu- strin: och d men kFustrin, na misstänker fel i "statistiken, eftersom ' det . är ' svårt. att finna någon - annan , naturlig förklaring. Även gruppen med 11-50 arbetare har . gått . tillbaka, medan övriga storlekeklasser, utom grupper: 501 —L1.000 arbetare, ökat. Ännu större förändringar i båda riktningarna skulle naturligtvis visa sig om man tog hänsyn till de olika grupper- mas betydelse från produktions- eller sysselsättningssynpunkt, Det bör också framhållas att alla upp- gifter som här redovisats rörande förändringar i företagsbeståndet: endast avser . mettoförändringar. Bakom dem "döljer. sig naturligt- både nyetableringar och ned- läggningar. Några uppgifter om dessa finns emellertid tyvärr inte tillgängliga, ' : Matt: 14: 2233, . Vårt liv liknas ofta vid en seg- lats, vid en färd på det stormande havet. Och så gestaltas wäl ofta vårt liv. Farofyllt och . stormigt, Vi råkar ofta ut för svårigheter av olika slag. Om. något av detta 'havdlar söndagens text. ÅA Jesu lärjungar är ute på sjön, Det ' blåste ' hårt " och båten var ”hårt ansatt av vågorna”. Vinden låg hårt på. Lärjungarna var myce- ket förskräckta. Så kom Jesus till dem på vågorna. ”Varen icke för- skräckta”, gade han till dem, ' Petrus, som alltid var ivrig, be- gynte ropa till Jesus: ”Herre, är | ”Herre hjälp mig”, "ropades han kill Jesus, som då: tog hans hand och hjälpte honom upp i båten. Berättat så här ter det hela sig som en Pastoral idyll Men” kände lärjungarna 'i den stundens be- trängda läge sin situation. som en idyll? - Säkerligen inte, Men. se- dan . Jesus kommit till .(dem och vågorna lagt sig och allt var lugnt och stilla och friden. hade kommit in i lärjungarnas hjärtan wid Jesu närhet, då var idyllen där, Man förstår lärjungarnas utrop: ”För=- visso är du Guds Son”, Och ändå upprepar sig stund- ligen och dagligen I berättelsen om det du så bjud mig att k till dig på vattnet”. Och på Herrens ”kom”, steg Petrus ur båten och vandrade mot Jesus på vattnet. När vågorna slog emot honom blev han rädd och :började sjunka, även livsmedelsindustrin och trä- industrin, Typiska storföretags- branscher är som väntat framför allt massaindustrin och gruvindu- strin samt i viss mån även den kemiska industrin. : Under ' hela efterkrigstiden har tendensen mot en minskning av det totala företagsbeståndet inom industrin varit entydig. Efter vissa korrigeringar av industristatistiken kan minskningen av antalet ar- betsställen mellan 1950 och 1963 beräknas till cirka 3.400, vilket är enmansföretag) blir en cirka 4900 (12 procent), vilket antyder att de all. ra minsta företagen skulle ha kla- rat sig bättre än. SAS: ”överlever Sibirienavtal” men Tokyokontoret bekymrat Vi är allvarligt bekymraden men SAS kommer inte att slås ) out av det japansk-ryska Sibirien- avtalet. Och wår dröm att få flyga Köpenhamn—Tokyo .den kortare vägen via Moskva och Sibirien är alltjämt levande. Så wttalar sig i en intervju för "Veckans affärer 5 SAS försäljningschef i Tokyo, di- roktör Bo Axell De japanska Sh ryska utrikes- ministrarna und i dagar na en historiske Tuftfartsöverens- kommelse. Veckans affärer skriver att av- talet 3 bä Dessa företag har bara sjunkit i antal med 6 procent mellan 1951 och 1962 medan gruppen med 5 10 arbetare minskat med hela 36 procent. Skillnaden är så stor attl ryska Moskva Tokyolinjes på lika villkor med ryska plan tills Sovjet offici- ellt öppnar flygrummet över Sibi- få flyga fritt, d. w. s. utan rysk besättning och ' utan , delning av vinsten, ”samfidigt eller innan” något annat utländskt flygbolag beviljas samma rättighet, Så SAS har alltjämt chansen. Ryssarna och japanerna möjer sig dock i början — med start i juni — med en tur i veckan, Från Tokyo utgår dock samtidigt 12 tu- li rer via Nordpolen och 60 den &. k, södra wägen, via Indien, SAS har En två Polturer ä veckan och lika många via Indien. SAS, pionjären över Nordpolen, blev dock inte pionjär även via Sibirien — wilket SAS-: hoppats på, Sibirienavtalet får där för ses som en stor seger för Ja- pan efter åtta års förhandlingar, rien, vilket enligt avtalet skall ske 'em senast två år”, Då skall JAL noterar VA. de räddhå rj 1Ide- ligen. En liten motgång, en bön, som man inte genast får besvarad, när sjukdomen kommer, besvärlig- heter i hem och må arbetsplats. Räcker vår tro till då, Blir vi inte - bittra när det Igår oss emot;;Bör- jar sjunka i otrons träsk liksom Petrus. » Var gjorde wi av vår barnatro? Barnatro. Till himlen det är en gyllne ibro”, heter det i den kän- da sången, Inte tvivlade du på far när du var liten och stod under deras beskydd, Visst finns det många” kristna, vars tro bär dem även över havs= djupen, Det är dessa, som går med vid sin sida, De lämnar aldrig sin Herre -och Frälsare.” Att gå på havet det är för dem att gå med Jesus, Det är ftrons:"wisshet än bär, om den så förde oss ge- . stormen och: över vågorna. ot, Rosenius | kan sjunga så trö ”Var jag går, i sko- gar, berg och dalar, följer mig en vän, jag hör hans hi fö st säger röst i följ mig”. Och när påfrestningen än som Störst, vid fjärde nattväk- ” ar förskerdå äd lan" Oss: Varen icke. [d " Torild. Lindblom, a kt ned- ”
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.