LAHOLMS TIDNING Mårilagon den 81: fanuant 1006 ye sk Årgentina blev julfriden helt !'oväntat störd av rapporter om att ' iJuan Peron skulle. vara i färd imed att förbereda ett nytt försök «att återvända till Sydamerika från H gem.” sin 10-åriga exil i Spanien. Hur ' .mycken sanning som ligger bak-. "om "dessa rapporter.vet man ej! - Som bekant var det bara ett år sedan Peron gjorde ett allvarligt försök att återvända till sina stora skaror i Ar; men | .då' blev han av de brasilianska ,. . myndigheterna stoppad i Sao Pao- - . ; do, Brasiliens åtgärder skedde på ' av. militärledni År ” Argentina, vilken står oförsonligt 2 | fientlig mot Peron, : Peroniströrelsen är alltjämt ' Ar- ” gentinas . största politiska parti : med omkring en tredjedel”av väl- :jarmiassorna bakom sig. Men icke hehandl = LT Måndagen den: 31 januari 1968: LT =) Peron spökar. i i | Argentina peronistledarna. i landet att sluta upp med sina inre tvister och ren-' sa bort de korrupta element, som : mer och mer fått Insteg i lednin=/ Några dagar för jul "meddelade en properonistisk tidning i Bue-' nos Aires, att Peron kunde vän- tas anlända till Lima i Peru, när Tiger till General de Gaulle har konse- . kvent hävdat att Vietnamproble- - met kan lösas endast om hela f.d Franska Indokina, d v s Nord- vietnam, Sydvietnam, .Laos och Kambodja, neutraliseras, Neutra- i skulle innebära, att des- som helst, En annan p , tidning rapporterade från Mad- rid om detaljerade förberedelser för ”operation tillbakakomst”, Ett tredje blad, Palabra' Argentina,- » påstod sig veta, att Peron när som helst är att förvänta till en hu-- vudstad ”nära Centralamerika”. De flesta -dylika rapporter tor- de .kunna nonchaleras. som - rätt: och slätt propaganda för att hålla de miljontals Peronanhängarna på gott humör och föratt irritera de. ändarna och. myn- , .: desto >" .: mindre partiet ; fortfarande som parias :av mili- -tärerna > och ., de = . ka pårtierna. / .... . För två månader sedan anlän- de Perons hustru, Isabel Marinez - Peron, till Argentina, i förmodat .'- » syfte att förbereda makens come back, Men sannolikare är att hen- : nes egentliga ärende var att söka "få slut på den oenighet andra politis= : som fn. digheterna,' Säkert är, att presi- : denten Arturo Ulias regering li-; ka litet som militärledningen i Argentina tänker ge f d diktatorn" Juan Peron den minsta chans att: återvända till hemlandet, De hy-. ser en "alltför stor. fruktan” för hans inflytande för att ta en sår : dan risk. AA andra sidan Far "det" från” "råder . inom peronistpartiets led-.; 7" - ning, De peronistiska politikerna har på sista året djupt splittrat . :"det förut enhetliga och välorga- , niserade partiet i grupper, som. "ivrigt bekämpar . varandra, Strax "före jul blev det uppenbart att N även partiets högsta ledning, den : nationella" juntan, , fallit offer för. :' denna splittring. zh Madame Peron har "under | sin -resa genom. Argentinas -västpro- vinser fått röna många bevis för den begeistring.. och tillgivenhet '. folkmassorna ännu hyser för hen- ' nes legendariske” make, men hon . har: också nödgats konstatera, att. "det icke Ivckats henne att förmå. tiets . håll antytts," att. man 'där planerar att organisera ' "en ”folkresning”, stor "nog ” att: övervinna "regimens motstånd”, Hur det skullé gå till återstår att" se.: I realiteten synes det näppe- ligen existera några utsikter. för . en sådan folkresning om den icke finge en rent revolutionär karak-. tär, i vilket fall man måste förut-? sätta, "att: peronisterna och kom- ,munistpartiet gjorde: gemensam'. nr vis: f + sa stater icke får tillhöra några > militära allianser och att' främ- nande makter icke får äga någ- : ra baser, inom området eller ha trupper, stationerade där. I'en > Presskonferens i New York för "några dagar sedan tog "FN:s ge-' : neralsekreterare ' U Thant upp frågan vad som fordras för att + det skall bli förhandlingar och fred i Vietnam. En av grundprin- ; clperna', för. en förhandlingsupp- | görelse "var enligt hans 'mening att Vietnams båda delar icke skall ingår, i militäralianser eller söka , "militär hjälp utifrån och att.de skall” hä frihet att' inbördes be- stämma . om. . återförening. . U . Thants grundinställning till Viet- namproblemet är ' således samma som de Gaulles, Vietnam bör neutraliseras. På frågan om "Laos och Kambodjas ställning gick - U Thant inte in, men det finns ; skälig. anledning förutsätta, att » han önskar neutralisering även av båda dessa länder, Ifråga om Laos ' » finns för övrigt en internationell "söverenskommelse från ” år "1962, enligt vilken detta länd skall vara neutralt. : | "Finns? "det! då överhuvudtaget "några. chanser för. en förhand- v lingsäppgörelse : i > Vietnam, : U Thant. ansåg vid den nämnda a : generalstrejk, Det förefaller dock" icke'.troligt,' att' ens Peron 'själv. : skålle vilja rekommendera en så ae dan katastrofpolitik; nferensen att förutsättnin- garna för fruktbärände förhand=' . bara för några veckor sedan, Det var. främst pausen i bombningar- . naci av Nordvietnam som, hade E GES . KLONDYKE LG GER INTE. I SVERIGE pen i tån rår Holland, konstaterar” Nya. Wermlands. Tid- ningen De" sénaste åren har "inte'mindre' än nio "svenska indu- :strier av , varierande storlek och repr t de "olika 28 sökt sig till IGroeningen i i Holland, där man öppnat filialföretag, Un 1 der de fem första' åren av sextio- | +. talet, har 35. svensk ; dotterbolag | "ning av företag: ' startats, Å "Holland. Och på Senare tid har Belgien börjat könkurre- ra med holländarna i fråga: om något som gott kan kallas värv- SP ad När: för några år sen frågar m » Sveriges - anknytning i”.en: eller annan form till EEC. diskuterades | pekades från många håll på ris-|- ken för att svensk industri, om Sverige kom att ligga helt utan- . för EEC, skulle anse sig tvingad att delvis flytta till EEC-mark- | naden. ' [Dessa : farhågor "viftades bort, Den tendens till etablering; i bl. a.' Holland, som” nu är 'klar och stark; visar. I varje. fall att | + forhågorna inte” var helt gripna” ur luften, -. Totalt sett är vad:som-: skev. i fråga om svenska industrietable= ringar utomlands, heter det” vi- dare, ingenting annat än export- industrins reaktion på främst den höga" svenska kostnadsnivå, som man befarar skall stiga ännu mer och som man fruktar skall till slut. underminera den svenska in-' dustriens konkurrenskraft på ut- » landsmarknaderna, Det är en bes |: tänklig sak och värd kanske stör- » re observans än man ägnar. d denna "föreleelse, i SUPPLEANTSYSTEMET IGEN Riksdagen får även i år försla- get avt införa suppleantinstitu- «tionen i fullmäktige. Det kom- mer nu från centerpartisten Boo. Man skall hoppas att han har större framgång än tidigare mo- tionärer, skriver & und sS- valls Tidning (fp): Förslaget är nämligen värt att prövas, Den: kommunala demo- kratin förutsätter medverkan av medborgarna, Ju flera, som län- kas in i samhällsarbetet desto djupare förankring får de demo- kratiska institutionerna. Suppleantsystemet skulle en- gagera flera människor eftersom det avkräver partierna dubblera- de fullmäktigeuppsättningar. Man kan vara förvissad om att på suppleantsidan skulle återfinnas många människor som inte har plats i någon nämnd och styrelse utan står helt utanför kommu- nalpolitiken. Nämnder och sty- relser :besätter ju partierna i re= gel med sina fullmäktigeledamö- ter, Naturligivis skall förslagets be- . "sjäkpenning "betraktas. förvärvsarbetande . gifta kvinnor: . genérellt som .dubbelar- betande, "framhåller Ny” Tid Det, "betyder att en kvinna, "söm blir "sjukskriven. från sitt yrkes- ”arbété:. riskerar” att + bara få halv I och för sig bl hon” helt sjuk- skriven” från .sitt” "förvärvsarbete då sjukdomen eller skadan inte är av sådan, art att- hon: inte anses "kunna, utföra" en" idel arbete ti "hemmet, sköta hushållsarbetet el- ler: ha vårdnaden om; barnen, I praktiken. brukar det betyda att en förvärvsarbetande kvinna all- tid riskerar att. prhålla . endast "halv. sjukpenning , i de, fall hon : öra en del arbete ses vara” dubbelarbetande i «lagens mening "även om ' han "är gift, förvärvsarbetande :och:'har .- barn, Han kan, utan risk"att för- alvar sin sjukpenning "utföra . hemarbete” medan. han är ”sjuk- "skriven. för: "skada. eller sjukdom, '.söm i-och, för. sig inte utgör. hin- der: för. honom att passa barnen, blir. TR att setom "någon åtar sig att försvara försäkrings- ' kassornas och försäkringsdomsto- dens: inkonsekventa. praxis. : SMÖRET. OCH "MJÖLKEN "Gentemot + det” argument. möt mjölkregleringen som består i "att » barnfamiljerna skulle genom den dyrare, mjölken få fsubventione- "ra biligt smör till de välbärgade invänder Jordbrukar- nas Föreningsblad: Det är emellertid så besynner- ra billigt smör till de välbärgade som äter mest smör. Undersök- ningar har visat att det snarare förhåller sig tvärtom,. Förresten kan man "anföra åt- skilligt som talar för att prisut- jämningen varit till nytta inte bara för producenterna, hos vilka | den, när den kom till, bars upp av solidaritetskänsla. Att den kraftigt bidragit till effektiveri inom nä bl. a, genom att möjliggöra ratio- nalisering av fbr. a, är otvivelaktigt. Inget. annat land lär ha en'så rationell mjölkhan- tering i i detta avseende som Sve- "rige, Man kan vidare påpeka att eftersom mjölkproduktionen : är störst på sommaren och smörtill- verkningen alltså störst då, så är smöret i viss mån en marginal- produkt, - Alltså är. det | inte alldeles Tiktigt att smöret kostar P3 kr, att producera.” tydelse inte överdrivas, Tjänst- göringstillfällena torde "inte bli så många under en period. Men vet- skapen om att det kan bli ett in- hopp och närheten till de kom- munala handlingarna skulle dock tvinga fram en aktivitet av supp- leanterna som det är ta vara på, TRE AV FYRA av de reumatiskt sjuka åstad) : detta .:gy re läge; "ansåg. han;»Ett. par av U Thants uttalanden .var mycket in-: ”tressänta: och 'om-. de är; riktigt : återgivna” skulle” man. -kunna be-, neutralisering och .de. båda riks- la i Vietnamkonflikten direkt ' Cale: Ingirekt..in intresserade rege- den= .. "lingar. var. gynnsammare "nu än ' h äg rätt satt inbördes, 'kom- I des av alla, Ordet alla kän | rna: folkas på annat sätt. | ringar, säledes 3 även Förenta Sta- ternas regering. U Thant ansåg sig också kunna konstatera, att ”alla” är ense om att Genéveav- talen från år '1954 är den lämp- ligaste "grundvalen för 'förhand- lingar. Detta betyder att alla in- blandade parter erkänner, att en bestående uppgörelse måste god- kännas av alla stormakter, inklu- .sive Kina. Detta utgör ett bety-. dande framsteg, sade U Thant, En . mycket livlig diplomatisk aktivitet : pågår över snart sagt - hela världen för att få ett slut på kriget i Vietnam. Den ameri- kanska fredsoffensiven har dri- vits med en intensitet och envis- het, som har mycket litet att gö- ra med gamla tiders diplomatiska , umgängesformer men som säkert passar. Lyndon Johnsons rastlösa och 'impulsiva temperament syn- nerligen väl. Några påtagliga re- sultat har denna fredsoffensiv in- "te gett, i Nordvietnam tiger dess "regering alltjämt. Vägen | till fred i Vietnam är lång men dess- bättre ser. det dock ut, som om. 4 denna väg nu i alla fall är far-' bar. Vietnamkriget är det för när- varande största hindret för fort- ” satt utjämning av- motsatserna mellan världens båda supermak- ter, USA och Sovjetunionen, var-"' för fred i Vietnam är en trän- gande' nödvändighet, En uppgö-. relse om Vietnam kräver, som U, Thant' understryker, godkännan- de av samtliga stormakter och av” den anledningen kan FN inte gär- , na-spela rollen av medlare, ef- ”tersom stormakten Kina inte är - medlem av', världsorganisationen. ' Däremot torde U Thant ha goda. : möjligheter att :personligen göra ett '- betydelsefullt : arbete : för att lösa upp de "hårda vietna- - mesiska knuten: . U' Thant: satte". vid sin ”press- ""Konferens' fingret ' på- den 'kanske "mest? ömma” punkten i Vietnam- " härvan, '; 7 nämligen + förhållandet mellan befolkningen 'i Sydvietnam och landets"regering." ”Jag und- "rar'om inte tiden är inne att kom- ma fran till sådana praktiska frå- "gor som vilket slags regering i "Sydvietnam, såvitt' möjligt repre- "'sentativ för" alla "det sydvietna- ' mesiska' folkets ” . element, ” skulle "kunna, organisera "folkets uppgift vatt utöva” rätten att avgöra sina egna angelägenheter”, , sade han, "' Med" detta ”bpr. FN:s generalsek-' relerare klart sagt ifrån, att den snö vinter behöver småfåglar | na' och” det: vilda all: den hjälp de' kan. få. Nu om vintrarna har både” bofinkar och bergfinkar i allt stör. re an stannat I kvar i våra: trak- ; förstört förstört lådjen både för mig och" "Småfdglata Sparvhö- , karna gör: dagligen sina störtdyk- ningar ”mied ' en säkerhet som är frapperande, den anmars så besked. lige ; tornfalken. har. av naturens ter. Det' är linbi i Lahelm . 'som bidragit, till . denna: tenn: över öch fåglarnå com dagli- i :|gen är. där och äter! räknas i tu- sental och där fir tne olika arter som 'är : talrikast : nämligen: grön- finkar, bergfinkar och bofinikar, fastän där finns: även domherrar, stieglitser, ” gråsiskor ' och - vinter- hämplingar. Men just mu har fåg- larna” det svårt, därför bör 'alla hjälpas åt att tÅ bästa förmåga ge dessa : bevingad mat, "de tycker mest om tal slag av frön och försmår + ej heller köksavfall efter slösäd. Här hemma har jag fått av en: lantbrukare Erik Nils- son i Edenberga . allt tröskavfall han fick och fåglarna har haft ett dukat bord där hela vintern, men tyvärr har ett stort antal av våra = Det är en illusion att tro att de ” som hu' dras med marginalskat- terna skulle kunna se fram emot en åvsevärd lindring av den to- > tala beskattningen. Skattebördan "tar sig andra former. "Men den progressiva beskattningen hör till . de skatteformer som i sin nuva- - rande omfattning. gör samhälls- "ekonomiskt mer skada än nytta och det är därför den bör revide- " ras, Tillsammans med den arbets- hämmande effekten får den infla- - tionsstimulerande” svåra verk- ningar. ” Alla de tre oppositions- partierna förutsätter att vi får en " genomgripande skattereform näs- ta år, där vår nuvarande oms er- sätts med en mervärdesskatt och där den påbörjade omläggningen HL Kontrollgiro |: Vt Rom 200319]! . från "direkt till indirekt skatt fortsätter. Det finns ingen tid att spilla," (Handelstiäningen) X dettar veik her fåglarna mat 'vin- jord fåtaliga rovfåglgr"ärvintrat här lå nöden har ingen lag, blivit ett våldsamt rovdjur. Nu när snön ligger djup och itjälen har bundit len ver inte sorkarna upp och tornfalkarna har i brist på denna: diet Blivit marodörer bland de ' frusna 'och hungriga småfåg- larna, samma är förhållandet 'méd ormvråken, ' vilken : härjar - "svårt bland rapphönsen, som i mu rå- dande ' förhållande ” inte . har. nå- gonstans att gömma kig, utan By- nas på långt håll i dem wvita snön av ett skarpt novfågelsöga. Ett lik- nanda förhållande har . ugglorna som inte kommer åt vare sig sork eller möss, utan de tar de sovan- de småfåglama på sin mattkvist. Det är ju alltid vackert att se rov- fåglar men en sådan vinter som | dennamgär de, en stor skada, Det är em mycket svår vinter i svält strofala följder för våra småfåg- lar, som redan nu är svultna och kraftlögsa, Det är absolut människans skyl dighet att där hjälpa småfåglarna, och viltet bästa förmåga. : Det räcker ir med! attt överlåta åt grannarna "att sköta vinterutfod- ringen; I" dagens” sällsynt svåra nödsituation: måste alla hjälpa till för ed ge foder åt de behövande, på rä! och plats. Just nu i år har wi glädjen att återse gulsparven om varit försvunnen under flera "Aldrig har väl ett hundförbud varit 'så välbehövligt och motive- rat än nu. Har nu bara alla hund. ägare det vettet att de rättar sig efter lagen svåra fall blir Tagbrytare | i detta fred i Vielnam lärar Sr | Av fil. Tic. Karl Lindegren nuvarande regeringen i Salgon inte har folkets förtroende. Det dröjer kanske inte alltför länge innan även den amerikanska re- geringen tvingas att offentligt konstatera samma sak. Militärre- gimen i Saigon är ett hinder för fredsslut i Vietnam. Kan en me- ra representativ regering upprät- tas i Sydvietnam är ytterligare ett steg mot fred taget. Tillerkänner sedan USA viet congs: politiska organisation FNL rätt att deltaga i fredsförhandli blir derla- - Aktuell kom mentar: Vi vet inte vilka möjligheter till sjukdomen, men ännu är den inte d, vill NE mm hildemnd medtoning av Vi konflikten som äppnas genom ' en » fortsatt flikten skulle i oci för sig inte lösa grundläggande nationella mwi- etnamesiska problem av typen S0- cial och politisk rättvisa. En hel Men det' på kort sikt kritiska get för president Johnsons freds- offensiv stabilare, Acne, eller som man i dagligt tal säger, finnar eller kvisslor: är ofta "ett problem för - ungdomar, Men dep finns preparat gom hjäl I per till att hålla efter otrevlighe- terna, skriver Fri Köpenskap. Med grundlig rengöring kommer man långt och då kan man använ- da sig av för ändamålet avsedda cremer eller tvål, När man gjort huden ' ren från bakterier och smuts, lägger man: på: en medi- cinsk dagereme som; torkar ut och läker , finnarna, Dagereme . låter kanske kvinnligt men passar myc- ket fbra även till ungherrar, Dess- utom finns, det medel som effek- tivt "löser upp 'pormaskar. Att klämma. ut sådana gör ofta . mer skada än mytta, .- Många gånger beror amne-hy på att man inte tål vissa födoämnen. Huden, kan 'vara känslig för söt- saker,: starkt kryddad mat och ibland 'också' citrusfrukter. Genom -Jatt wara uppmärksam på vad man äter kan man själv komma under- fund med "vilka ' födoämnen ' man bör” undvika: Ofta” räcker. det. med —h tet ligger i USA:s beslut att antingen avstå från eller ånyo ta steg som hotar att utvidga kon- flikten med den kedjereaktion som detta skulle utlösa. " Dagens Nyheter. na gång skulle bk "ännu svårare än det brukar vara för finansmi- nistern att. med fog beskylla !op- positionen för lättsinniga "beräk- ningar, : » Moo Gefle Dagblad. Visst: är det glädjande att Fib- Aktuellt vill ägna sig åt samhälls- kritik, men dubbelt sorgligt att tid. ningen "visar en så kapital brist på omdöme och sinne för rent spel. Det är fullt legitimt att häckla myndigheterna. Att sätta myror i huvudet på dem hör däremot inte till pressens uppgifter, Handelstidningen, Vid "vissa sjukdomar utgår fria läkemedel. Så är fallet med tbe. [Denna war tidigare den stora folk- att den ' "blir helt” olika :mot - vad vi förmodat.” Tidsriktningarna” le- åttlig med" alla slags]! El Med” Vv rieriainen ? 1066 kommer ö " den laglydnadsfostran :som ingår i den nya olisorganisationens. brotts- förebyggande verksamhet på allvar in i ett mera aktivt' skede. För att göra undervisningen på” detta ' om- råde," som med' hänsyn ' till brotts- utvecklingen i vårt land måste be” dömas som ytterst betydelsefullt, så - effektiv' som möjligt har'rikspolis- styrelsen ”låtit' framställa ' bildband, broschyrer m m som i dagarna ut- sänts ' till landets alla polisdistrikt. Därtill fogas också anvisningar om användni av dessa hjäl del vid och i samband. med. laglyd- nadslektionierna i skolorna. Den 'nya given syftar samtidigt till en breddning och fördjupning av för- äldrakontakterna. På detta sätt hop- pas "man: inom polisväsendet - att kunna knyta ihop hem, skola, polis och andra samhällsorgan till en ge- mensam front” mot: den :: oroande ungdomsbrottsligheten, I : Halland har den nämnda informationen del- «vis inletts redan under hösttermi- nen, och den fortsätter och inten- sifieras i vår på alla håll, rönskormelse möllan ”skolöver-.." styrelsen. och' rikspolisstyrelsen att : särskilt utsedda och därför utbilda- de” polismän: inom ' varje polisdi- : strikt skall" komma: till distriktets skolor och undervisa i laglydnads- fostrande frågor inom: ämnet sam- hällskunsk " Poli : skall anlitas som. experter .i .denna del av. samhällskunskapen och kom- plettera den ordinarie lärarens un- dervisning, Polismännenr skall i sin undervisning lämna information till ordning och rättsproblem m m, De: kommer att peka på nödvändighe- ten av lagar och rättsregler i ett ordnat' samhälle : för att samvaron människor emellan skall bli dräg- ' lig och tryggad. "Vidare poängteras, : att polisen har till. uppgift att över- vaka "lagarnas ' efterlevnad, lagar som i en demokratisk stat stiftats' av folkets 'valda ombud 'i riksda- gen." Det. kommer även att göras klart för eleverna, 'att polisen är alla laglydiga medborgares stöd i kampen mot brottsligheten och att råd och hjälp till allmänheten är Under augusti i > fjol träffades Brottstyp s under - »15 år 15—17 "Inbrottsstöld "854 — 274 Stöld 28,5 20,5: Snatteri 385 - > 18,4 Biltillgrepp : 17,8 41,0 . Motorcykel-moped- =: : - tillgrepp 7,0 22,6 Rån 83 - 313 Bedrägeri 37 128 Häleri 178 283. Skadegörelse 67,0 12,8 . Misshandel 3,6 ' 131 Sedlighetsbrott 29: 275 Skolöverstyrelsen och rikspolis- 'styrelsen har enats om att polisens laglydnadsfostrande medverkan bör lämnas till folk- och grundskolans årskurser på mellan- och högsta- diet och för att ge största möjliga utbyte bör den ansluta till den öv- riga undervisningen, främst i äm- net samhällskunskap. Vidare har man enats om att rekommendera följande för undervisningens ge- nomförande: " För att den i skolan "meddelade undervi skall få 'avsedd ef- Det är ju många och anmaningar som munder den senage tiden blivit utsagda i TV, radio och press. Det är ju enbart glädjande att folk får upp ögo- nen på denna fråga. Till sist vill jag vädja till alla mina läsare 'ett hjäl pa våra vän- ner småfåglarna strax inte vänta till det är för sent. Gunnar Svensson, Verkligen behövligt är: akt, och takt är fantasi. Vi måste ana hur våra ord och handlingar inverkar På en annan för att kunna vara "rande !ektionen. Avsikten är att taktfulla, — Ett schema finnes icke. eleverna skall överlämna brosehy- fekt bör den följas upp på flera sätt. Ett sätt är att polisen tar kon- takt med elevernas föräldrar i av- sikt att med dessa diskutera de frå- an, -— Ålder (Procent) - ot en viktig del av polistjänsten. . 25 år och jär 18—20 år 21-24 år . Pars 14,8 - 78 14,6 13,4 7,6 > 20,0 : 97 49 28,5 223 100 37 4,6 1,8 4,0 23,0 2 10,8 26,8 131 11,0 59,4 14,6 . 9,2 30,1 5,5 "4,0 10,7 191 169 47,3 15,2 10,6 43,8. ren till sina målsmän och gärna tillsammans med dem diskutera in- nehållet i broschyren. Inom Halmstads polisdistrikt på- går £ n. planläggningen för fpolis- männens engagemang i skolunder- visningen, I början av februari börjar man fungera som lärare, gi- vetvis enligt de linjer rikspolissty. relsen dragit upp. Halmstadpolisen är f. ö. beredd | misstona stödja kampanjen i ännu större utsträckning i mån av tid. Sålunda är föräldrarna välkomna att kon- takta polisens skyddssektion som är villig ställa folk till föräldraföre- liten ningarnas och andra organisatio. gor som ingår i laglyd Från polisens sida anser man det vara mycket värdefullt att måls- männen får förtroende för polisen och dess medverkan i skolan. För en allsidig föräldrinformation i detta avseende har rikspolisstyrel= sen nyligen låtit framställa en för- äldrabroschyr som utdelas till ele- verna i årskurs 7 av polismannen som genomför den laglydnadsfost- ners förfc de vid olika samman- komster, Detta gäller också den tidigare nänmda pensionärskam. panjen. : ” Det finns ingen mer uppriktig kärlek än kärleken till mat. Ett gott hjärta är bättre än alla vi Det förefaller som om det den- |. - "Om framtiden vet vi intet, blott der sin” fullbordan ofta "till raka mötsatsen av vad: dé först syftat 7 eleverna om regler och lagar; rätts- sn sökningarna visat. Ett av medlen mot sjukdomen är PAS. En hel del tål emellertid inte" detta, var- för de i stället får tabletter som ofta är orimligt dyra även sedan rabatten avdragits. Det kan inte vara giktigt. att em del.-som. har denna sjukdom: skall tvingas be. tala stora pengar, därför "att de ring komma till stånd, så att av- derbörande lider av inte wilket preparat det rör sig om. moox . Skånska Dagbladet, Ett bättre samspel mellan måls- män och lärare: kunde eliminera en del svårigheter på disciplinom- rådet, Dock får inte detta samspel ges den. formen att skolan blir énda 'uppfostrare, Dess uppgift är att utbilda och undervisa och na- turligtvis också bidra till ungdo- mearnas' etiska fostran. Meh grun- straffmetod, som ånte ger. önskat resultat, ” Sundsvalls” Tidning. devil Iolo En tyst inem Ed område måste förenas med en god offentlig insyn i verksamheten om missbruk : skall ” kunna ' undvikas. Det kan nämligen inte vara lyck=- ligt gm skolan blir en sluten värld i och med att en lag av skydds- karaktär 'införes, Inte « minst är deta” väsentligt” Cd frå : varliga” & den som er. eller: förvisningar de anser "ett. beslöt” våra Tobilligt . eller ha; tällkoms t på felaktiga stian den Gode, Det-är tion" från ” "Ängelholm sem krans och: talat.” vid: -graveri iom "Iden danske kungens. bet Ängelholm, : fon : "Nu väntar” vå på att Mehr också . ska inse den . gamle danske ärkefiendens förtjänster och | resa mer "och framhålla hans insa Tför Stockholm, Kung ' Kristi vd dade ju de Borgerliga på. i Gamla stan, kommit oss att gärna. se . världen på avstånd, men 'det finns många exempel på att: denna. isolering mycket lätt kan brytas, i "synner- nöd. U-landshjälpen har ännu inte blivit en "sådan angelägenhet för svenska folket. Pressen har själv- huvudensvarig?. : i "Vestmanlands Läns Tidning. > Blir det tinte 'en; TV-tet dag var je vecka, finns möjligheter: att be- vilja sig själv TV-fritb vilken idag som helst, ellep hur? « oc Pål i VE (ETT. ORD PA- VÄGEN - För 80—90 år sedan anmälde sig en fattig skotsk vallpojke för att ingå I missionens tjänst. De som hade i uppdrag att pröva hans kvalifikationer ansåg, att han på höjd skulle kunna användas bete Höntlangare/ I praktiskt ar- vad jag gör, bara jag får tjäna Gud i hed- navärl Jag är beredd att vara vcdhuggare eller vat tempel”, —" Han fick uiblldnirg och Sändes sedan till Kina. Se- dermera blev han en både lärd dok va St den bekante esus gjorde dit sto stort under och ruspisade femtusen män med en bru ; €osses gåva. Jesus ; kan Föra människor, så stor, att har kan När Jesus blott får" våra gåvor, när Jesus är använda oss? vår vilja, 085 själva i sina väl goda huvuden i' världen.” ' imder vårörelån i vara fria är vilken sjukdom wve-' t het om Idet gäller att hjälpa folk i fallet här sitt ansvar, Men. är, den . |. Y
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.