i di + ten: LAHOLMS TIDNING —=LT FE örbättrade statsfihanser SV Den: statsbudget, som av cen=| De av centem" "föreslagna skat- " terledaren Gunnar Hedlund ibe- " tecknats sont å svagaste laget för- stärks med' 150 milj. år. pm man följer det budgetalternativ som . telind Tisdagen den 1 februari 1966. gäller en sänk HAR av marginalskatten för vissa mel- langrupper som mu drabbas sär. Vidare will.man ha ett särskilt skäattel 4 lättnader för vissa grupper . och ett ökat vägbyggande. sim hr Sväng Mill säte til fem är i företa hand tzvsett att gyn- åndre ink drag vid den tf na de För att klara de här föreslagna öres per liter b till tre öre och db tar man brännoljan och. gasolen från skattehöjningar. . De pengar som kommer. in gehom treöres- höjningen kör” enligt centerns "digt: artgiftsökningarna och därtill stär- ka budgeten föreslår som d mämnts> att 1 - får oetiga 5 med tre öre — alltså två öre Sd " mindre än wad regeringen föne- I slagit, Vidare vill man höja spri- den något mer än regeringen. En- - Bokklnbben 'Om inte läsaren En, boken," får bolker komma" i ren — 'denna enkla och geniala : idé rann upp i en amerikansk ' bokförläggarhjärna för i dagarna” år sedan. Book-of-the- des. Genom fbolddubbsidén nådde: boken ut till. präriens folk, in i Alaskas vildmarker, till enliga ny-" byggafsamhällern — överallt där en bok. tidigare varit en sällsynthet ' kom den.nu regelbundet till den" läshungriga. Men läsarna fanns Jika : ” ofta i en storstad eller ett wvilla- samhälle, Dit hade de alla gemen- , samt: «att läsa var för dem något när Joo förslaget skulle en "gå till” x bilsk foriden för "vidare befordran. till > vägatna. Enligt vegeringsförslaget I” skulle: som bekant ingen del av det. höjda I bensinpriset få använ- das' till vägarna. Avvedklingen av de generella 'bostadssubventionerna = - medför höjda hyror som en ofrånkomlig konsekvens, Dessa verkningar vill " centern milda genom utt ge kom- .pensation till de” sämst ställda ” barnfamiljenna. Vidare will man | öka ostteärbäsingslänen styck,” liter renat stiga med tre kronor ” men : centenn . förordar. en, -höj- I ning "mjed. 4:75.” Dessutom före- slås en höjning av. skatten ' på | ill öl med 15 procent! Cigarretter är sb en "annan: vara . som” drabbas i centerförslaget wilket innebär en skattehöjning med” åre öre per " Dessutom "accepterar man” den "av 'endra "vär och : kulturbehovet : var större än någonsin i vår fredade och isolerade del av världen, över- flyttades bokiktubbsidén till svenska förhållanden, men ändrades så att den" skulle passa just vårt land, dess läsare "och läsvenor, Vi har, och KE på fullkolasen i i Småland, när tvak- kmiedbar samlad : Svala-chefen - Erik Hyllner . ec teng ir var ber i Stugart 0 och söp och be- rättade hi den : 1 kanska . sig av pr som”. en av hbilaccisen, Med den "ekonomiska out fö - fört. har.” man v 7 Taxitrafiken. "Utredning om taxitrafikens allmänna villkor och . framtida |- Er "med särskild hän- syn till statliga stimulansåtgärder begär. hr Antonsson (ep): mm, i motion; : ' Genom den ökade. biltätheten "har situationen för många drosk- ägare på landsbygden blivit pre- kär, påpekar, motionärerna. Un- : derlaget för”- den traditionella taxitradilen ' sjunker” undan ' för undan - och många. I täxistationer måste. läggas ner; Det', kommer |: 1 id. inom övers kå dlig tid ati fras människor 'somt måste anlita itaxi för "resa. ;. - Då det, Ér äfråga. om: SS s vägar: busstrafik etc. "anses : snar tunligt att "staten I viset: an var är det. lika, rimligt abt.Sarm- ma bör gälla" även ” ifråga om taxitvafileen som ett Jed i kom- j- "Med hänsyn ML företagsstruk- turen : inom ”taxitrafiken ”titgår motionärerna > från att statliga stimulansåtgärder bör kunna: vid=- tas" utan någon. som. helst: änd- ring av ägandeförhållandena inom derna: tråfikgrenss.> Det” stat erigagemang för en aktiv: politik soft: rik 3 slutade 1964. kan . åberopas bill förmån för statlig "aktivitet ä på? taxitrafikens område, Näringens förhållanden bör åh ligt motionärerna kartläggas. och. därvid vestitutionsförfarande ifrå- för. ; inte kunnat bemästra efterfråge- | - överskottet” i'vår samhällsekono- mi, säger centern, Detta har fått . allvarliga . konsekwenser, ”sänskilt utfört en handeln, Den ration ga om dr ss samt kreditbehovier beaktas, som möj- liga. former för skadlig sliniu- lang oron. HUNGERN OCH'HOTET.. |. Hos Jordbrukarnas "Föréningsblad har det fallit i ögonen hur pass stor roll + världsförsörjningen med] utnik vi "därmed kommit in i kräver ou ett, samlat stabiliseringspro- giem som inriktas” mot grund- orsakerna till det övertryck som uppstått. Enligt regeringens i getförslag' skulle det uppstå ett lånebehov ,- på ca 200 :milj.- Då har. ändå sången hänsyn ta- INigarna: söm: > Statstjänstemännenis löner. Det "får. därför anses "som | P2 sännel kt ll ang lånebetiovet Naturligtvis är vi: alla fällt: in örstådda "med kravet och önske ålet om 'ett 'alkohölfritt samhäln "Fattas bara ännats Det är. ju v Aykterhetsrörelsens: överslätnirigar och uppmjukning- ar de har säkert räknat fel. Ty sä. länge. alkoholen tolereras : och bruket ursäktas, så” länge åstad- den ' skada på i; första i i hand 'brukaren,. men också på fa- : milj och samhälle. - Eller är: "den farande 'så;” BEDÖMNINGEN AV LÖNET I NAS. UTVECKLING, + id- kr. | lemsanital, = I bidig: blir Iman följ: jer r börjat. lanseras som sdösn ing på dagens al: Vilbebm redan från början kanmopg sägas att kommersiallisering, dens bill best-seller-tänkande, som ganska- ofta snedvridit de ameri- bolkiadubbarnas : val, . har i jön kunnat göra sig bred .i de den. ten- Uznvalet har VE Te varip strängt; den väljande juryn har siktat in sig på utländska och svenska författare av hög klass. Amnidra : böcker i Svalans jubi- leumsgiv är Per Amders. Fogel- du: den stad”: som: nu förs fram till... vår” gåndag, det... Stockholm, som många - ännu - har minnesbil- der lav. Vidare Ernest Hemingways nvinnesbok från : Paris under 20- talet; "En dest, för livet”, Ulla ; fina > älktensh ] De SR Anya Setons I; Y'Djfävul li ” deni ärk- Björn Kunsböres ”De . blandade John Steinbecks ”Rese med Char- ley”, Gösta Gustaf-Jansons ”Kung Vamlkelmod”,. Evert Taubes ”I naja- dennas : gränd/De' fyra vindarnias gata”, John le Carrés utomordent- ligt & å ika thriller ”Spi På. många sätt. har bo diohubt Svalan VR årg jubilerar” ker att välja bland, om men till ströms Stockholmsskildning ”Minns |” » rätta när det blir aktuell. lans författare, Som bakgrund till idevta illa ”önskebibliotek? har Svalan också en kerie utbytesböc- äventyrs läst någon av böckerna man av av de. Store; Svala- Topp byggt ut sin utgivning. För några år sedan inleddeg ett sam- arbete med d den "amerikanska" Life- de i Sva- lan/Life Naturbibliotelet och Sva- lan/Life Vetenskapens . wärld, 4 bästa ing "populär kap serier, Sval S ka Klacsih samlar våra, stora ; nationalförfat- tare i 14 wackra bamd, från Bell- man still Karlfeldt. Ett i 11 land med under detta decen- Aktuell "kom mentar. beredningen ' kunna ta emot 30—' 35 "procent. av en årskull 16- åringar, en ökning med 10 pro- cent, jämfört med dagsläget. Hur mycket av alla planer på skolans område kommer wvi att kunna gå nium? j Handelstidningen : betsrytm, treternvinssystem eller eventuellt eu kurssystemi, som Är 1970 skall yrkesskolan enligt "polis mobiliseras "för att. "stoppa arbetsvilliga jugoslaver,” söm utan arbetstillstånd - uppger sig vara på väg till Sverige för att där söka arbete, De stolta orden” om" vår liberala ”utlänningspolitik . klingar under sådan förhållanden falskt. - | . | Arbetsgivaren FIB/AAktuellt' har "dragit; ett 15 jets skimmer över sig genom publi- ceringen av den falska historien om :legokmnelkten. Det 'goda kan dock det” Hela föra med sig tatt tidningen E skulle ge möjligher till I lig drift, är med tall sannolikhet nödvändig, om intenti i de bekant utmärkt Sig för ett annat 1 Sevslöjande,- r nu stora skolkrefc v skall kunna är som blartade hösten 1963 och re- dan hunnit . få fast mark under fötvarna.' I: dag har 'Lyrikklubben över 10.000. medlemmar och in den har hittills bl. a. pr Sva än b | fullföljas. Skolan måste wt. mur sin isolering. En arbetsgemenskap mvel- lan lärare och elever behövg på det ' gymnasiala” stadiet, och ion- Eliot, W. H. Auden, Pär Lagers kvist, Karin Boye, Werner Aspen. ström, för att nämna några. Ek klubben" Svalan har. alltså redan förverkligat många ' projekt, : och ; flera är på: planeringsstadiet men mer om VWetta vill jag gärna bes pionjä dem läser många | ocgelbundet goda författares verk.” -I år i firar Bolkklisbben "Svalan sitt :'25-årsjubileum. . Om starten skedde: under - ganska blygsamma > förhållanden, - har det sedan : gått desto snabbare: 20 år senare kunde mjan "rälkarar in: 750.000 medlemmar, vid 25-ånsjubileet har" bokikhibben | haft en miljon medlemmar « som utder årens lopp: läste nära '10 näiljoner Svala-böcker. Ärets med. cirka : 85.000, ' innebär också ett welkord i klubbens hi- storia: så Be har - den aldrig i Det” allra. mest,.. I Sädjande, säger Erik Hyllmer, Svalans chef seden sju. år tillbaka, är' att med- lemsantalet. inte "bara stabiliserat ee 2 > | fattningen ändamålsenlig : och : hur "stora tygel: fett dem här formen” passar y många människor. :De är:;trogna, jade läsare — - det : märker shåller "ofta tips och förslag, som : vå "försöker ta hä uU. Det” inknesse, den ' kunnighet "som men så ofta möter från läsarnas eida blir 'en kraftig stimulans för Oc I vårt arbete att försöka: ge våra "läsare så: bra böcker. som Imöjligt, bödker:som. vi vet är ef- | erngtelde. vänner i många her. '': Den första Svalan war Vilhelm Mobengs. ”De knutna händenne”. Den 300:de boken blir också en Raskens, berättelsen. om den öndelte sotdaten och hans Ida, grundad på "fvad. soldateonen Vilhelm Moberg och kreditmark-' 01 p Jad. i 2 Jab t- Det är riktigt som det sades att. hungerkatastrofen inte ' kan - avhjälpas bara med livsmedels- sändningar från industriländerna. Mest angeläget är att försöka öka " produktionen av livsmedel. inom dessa länder själva och att för- bättra distributioner inom "dem, Men hindren på den vägen är många, och man kan beklagligt- vis inte vänta annat än att den / totala, .livsmedelsefterfrågan fort- sätter att stiga snabbare än pro- duktionen hinner utvecklas, Allt- så kommer det under överskåd- ig tid att finnas ett behov 'av å icke-k iell ba- sis. Det är sant att man där bor- ta på andra sidan Atlanten både kan öka produktionen mycket kraftigt och frambringa livsme- del billigare än vi kan, Fråga är bara om det ändå räc-' ker ens tillnärmelsevis till vad världssolidariteten måste kräva? Om vi står som likgiltiga åskå- dare till att hundratals miljoner människor svälter ihjäl kan 'i svältens spår anmäla sig andra frågor som den s.k, fria världen inte kan vara ointresserad av, En bättre jordmån för desperata krav än massvält har väl aldrig funnits. Man kan erinra om att atombomben redan finns i ett av de fattiga länderna och kan kom- ma att behärskas av flera. En in- tressant och inte alls osannolik uppgift har varit synlig, att det just var USA:s hot om att dra in livsmedelssändningarna som gjorde att det gick att få ett slut på kriget mellan Indien och Pa- kistan. Man kan komma att behöva ta i anspråk produktionsresurser un- der hårdare betingelser än de nordamerikanska. naden är tre områden där "man måste sätta frågetecken för fi- nansministerns bedömningar " > i budgeten, konstaterar E k o n O- misk Revy: « Det är också svårt t att veta var= på hr Sträng grundar sin” ”upp- fattning att den' avsevärda kapi- talimporten från. 1965 inte kom- mer att upprepas i år, Skulle han få rätt, så måste detta " "bort- fall": av, finansiella resurser på något sätt kompenseras. Skulle det gå så olyckligt att valutare- serven. faktiskt — bokföringsmässigt — minskar il- år, så kommer det att betyda en direkt avtappning av likviditet i samhällsekonomin och därmed ett krympt underlag för kredtigiv- ning från affärsbankernas sida. Tidskriften påpekar också att och inte bara ligt att en för : budgetbal pr ställdas "ofta. är dåligt underbyggda” och "att det:ännu är. alltför tidigt att "säga att budgetåret 1966/67 kom- mer att ge ett underskott. på "drygt 200 milj kr" "mot. ett lika stort överskott i år. Vi måste åt- minstone vänta tills de statsan- den allmänna inkomstutveckling- en i år kan klart bedömas. löneförhandlingar : och kärnvapen, TRE AV av de reutnatiskt sjuka ÅR KV NNOR Riksins Kontroll! uu Rumatis 490 Ö9 dv fick höra som liten pojke i sd i i "Inför, omöjligheten att få till stånd fred är det inte underligt, "att Washington överväger att in- "leda en ny; fas i-krigföringen, men det är ändå ytterst beklag- ”upptrappning” kriget synes förestå.: Ingen kan med. säkerhet veta var gränsen ”en gång kommer att gå för detta olycksaliga krigs geografiska :ut- sträckning. Kriget kan upperibar- "ligen inte fortsätta i det oänd- - liga utan att risken allvarligt till- "tar för att även Kina kommer att dras in!i direkta strider. Spän- ningen "mellan Washington ' och Peking växer med varje ny ame- rikansk ” förstärkning som når Sydöstasien, och frågan är om "inte USA till 'slut "kommer att - falla för frestelsen att angripa I : kinesiska forsknings- verkningscen'ira för ktom- och och tll- Den faran har vuxit sedan det "nu allmänt anses att Kina 'på kort tid har hunnit längre i sina ansträngningar att förse sig med ett massförintelsevapen än man ti- - digare räknade med som möjligt. | (Sydsvenska Dazbladet) . | Japam fått var sitt monument av av ” Stockholar. [6 FT). - Tarfala-glaclären i i all ära, men vore inte även forskning med sikte på. säkrare wintertrafik lönsam i Sverige, frågar 'Teknisk- Tidskrift. - Innevarande vinter har på många sätt. visat "att inte heller den sven- ska ' trafiken. är'.vintersäker. Järn- vägarnas” snökänslighet är omwvitt- nad. 'Förseningarna” genom "snön rubbar "inte. blott: -SJ-tidtabeller utan hela 'samhällsmaskineriet.. Det är. känt att SJ. köpt snöröjnings- material i. Tyskland, men är, om- disponeras-- den? Elvärmda ; växlar | ” har - Stockholms spårvägar. haft att ba lärdom av erfarenheten, Från samhällsekonomisk synpunkt måste det vara av vikt att. summan av alla trafikanters direkta och" indi- rekta förluster: i. tid och : :pengar inte blir för. stor; "blir den det är vintersäkerheter : ”otillfredsställande. ; Inför .SJ:s- 108 altvafikentreprenad i översyn av. vintersäkerheten. - Vägtrafikén, såväl" den kollekti- va .som;»-der enskilda, har i'stort kunnat 'uppehållas trots vargavin- ter.” Hur många avkörningar från motorvägarna; hur många smålkroc- kar med personskador, hur många låtskador genom sl: hur många ". försenitigar. . av ; viktiga transporter som, förekomrher får vi väl dock inte” veta förrän. för- sälkrir höjs. Däckdub- bar "och :länkbroddar? ; men" vintersäkra bilar” och vägar har. vi inte! Snöröjnängen i Stöckholm : utförs med 'plogbilar, " planeringshyvlar Via måste få forskning. : - KE om n säkrare vintertrafik länge,” men, vid SJ har man: dröjt |" — javisst, | Uösmältningeigeregat synes dock kunna ge snabbare avröjning med mindre -; arbetsinsats. . Utveckling och - utprovning wav; mer . effektiv utrustning bör stödjas.” Eluppvärm- ning av gångbanor samt bros och tunneltillfarter borde nyttjas i större utsträckning i Sve- ">= |ungefär v iom > Lelkti ras- ternas och tenminernas länga bör Taseras. a Västerbottens-Kuriren Ach? inte bra. Redan i ”gymmnasium” ligger” alt det är em skola Fast gymnasium ' från - början . betytt ”övningsplats för brott- : |ning”. har "ordet fått em doft av latinplugg ' och” - social :. högfärd. Sammnuansäfttningar av typen ”post- gymmasial” är inte särskilt vackra. ”Högskola” är språkligt bävtre och mer överensstämmande med inter- nationella beteckningar. Så bör den nya skolan heta. : : i Dagens Nyheter rige, 'där wi har gott, om el men ont om arbetskraft. | Kredit, konto, avbe : De har skett 'stora omvärdering- ' ar, utan "tvekan i mångt och mycket moraliskt - färgade; när det. gäller kredit och skulder. I dag anses det inte bara tillåtet utan t.'o. m. klokt och ekonomiskt motiverat att skaf- få sig wissa typer av skulder, främst av' investeringskaraktär, framhål- ler.' budgetkonsulent” Gunnel Petre i senaste numret 'av Råd och Rön. "|Det kan för den äldre" generatio- nen te sig rent av chockerande och här finns frö "till" motsättningar" i det.» privata' ekonomiska - livet — mellan : föräldrar. och . barn mest, kanske; '. .. antal - Vad är. då "ekonomiskt försvar- ligt att sätta sig i skuld för? Mat? Kläde ” Symaskin? Semester? & | Symaskin; j ja, mat och kläder; f jr. nej! s Att t ex. köpa en symaskin > i stället för att köpa alla kläder kan ju" klart : löna : sig ur” ekonomisk och :skoplastare. Snöslungor och synpunkt,. betonar Gunnel Petre, Bonn (LIT). « 5 . På den japanska ö ön Shikoku fick befolkningen wara med om en gan- ska : ovanlig! avtäckningsceremoni på sommaren 1985. Det wvar två i Västtyskland .” utvecklade '':wväxt- skyddspreparat som där i södra Minnesvård ö över: ett: inscktsgift Ihade mar för. första "gången lye- kats' att effektivt bekämpa två skadeinsekter som i flera århund- M raden. utgjont' en" ständig fara för/' risodlingarna - och ”därigencm för Japans och många andra länders sten, - Medels dessa två å I Emalj. ett problem inuti tvättmaskiner Emaljerad stålplåt, som passar ut- märkt i många sammanhang, har visat sig vara ett problematiskt material för en tvättmaskins' vitala delar, omtalas det i nr 1 av Kon- fumentinstitutets didskrift Råd. och ön. När det gäller tvättrummen har man risken att tappa något tungt eller glömma något i fickan på nå- got plagg och förstöra emaljen, På Statens ' Husholdningsråd i Dan- mark" har man också funnit, att emaljen med åren kan bli sträv och: orsaka slitage av textilier. I Sverige har maskiner med emalje- rad tvättrumma så gott .som helt försvunnit ur marknaden. ' Det finns en del importerade ma- märingsmedelsförsörjning. En av dessa skadeinsekter framkallar. den | - k. Br jukd I Väst- Tyskland tog man med belåtenhet kännedom om” denna uppskattning av de tyska preparaten, i synner- het i den; femiska industrins kret- Sar. Hur nödvändiga intensiva farsk- ningsarbeten på växtskyddets om- råde är [framgår av den internatio- nella statistiken. ' Jondens befolk. ning växer. dagligen med cirka 120.000 människor, det är så myc- icet som invånarantalet i en genom- snittlig storstad. Men bara en tred- jedel av mänskligheten har för närvarande tillräckligt med föda. En väsentlig roll vid detta kritiska försörjningsläge spelar den skada och wäx år ef- ter år enställer överallt i världen. Till och med i ett sådant högindu- strialiserat land som Västtyskland minskas skörden årligen med. 15 till 20 procent genom denna degörelse. I somliga länder i Afri- ika, Asien och Sydamerika förstörs a närapå hälften av skördarna. skiner, som har: hållaren (den s. k. yttertrumman) av emal. |2en jerad stålplåt, I maskiner där tvätt- trumman kan lyftas upp kan kon- sumenten själv kontrollera hur emaljeringen ser ut. Är det fel på emaljen börjar plåten rosta redan under garantitiden och man kan reklamera. Värre är: det i maskiner där tvättrumman inte kan lyftas upp utan att maskinen tas isär. Hit hör alla automatiska maskiner. I dessa har man ingen möjlighet att kon- trollera emaljen utan att kosta på en isärtagning av maskinen. I nio maskiner av denna typ som hit- tills undersökts har inte emaljen i någon maskin varit utan anmärk- ning. gen wållar uppskattar experter fill |: 120 till 240 milliarder DM. Nödlä- | get går därför bara att förbättra om samtidigt med att nya försörj- ingskällor & även Tänk c efter om det lönar sig! --| form; -; tvingas avstå från en idel av den - riddaridealism ” som man monopoliseratt', för. egen räk- mång. > ” Stockholms-Fiäningen” : "Det inträffade är felt - omemento för allt pressens folk, Kan histo- rien om ”legoknekten” . ytterligare . Iskänpa den'av olika skäl mycket svåra köllkritiska granskningen i nyyhetsförmiedlingen, så har. .danm-= klockan inte ringt förgäves. oa | Sydsvenska Dagbladet några lärdomar "av . Stockholms- Tidningens misslyckande, - eller denna "serie av misslyckanden . -— och det är viktigt att man gör det, eftersom: flera: tidningar är i faro- zonen -— måste en öppnare och på alla tillgängliga fakta byggd medo- görelse presenteras. Förr. eller” se- nare tvingas. den fram, ” "om. inte å dm ”;150-miljonersförlust ' vi handlingarna och försöka dra tyst- nadens; plös: över det hela Dessutom står den där och har sitt |: - värde, även om det' minskar något med: tiden. Den är dock en säker- het. för skulden, 'Samma' sak kan pianot; frysboxen och liknande ka? pitalvaror.;' : Kläder: däremot "förlörar ju gott som omedelbart sitt saluvärde sedan: man tagit 'dem i -bruk och rena, förbrukningsvaror som ' mat, tvättmedel, tobak och kosmetika är helt. värdelösa kreditobjekt. Semes- terresän är ju också den ”förbru- kad”. som kreditobjekt. Därför är det sakligt sett förkastligt att här gå in' för. kredit.: Gäller det däremot en kortfris- tig kredit, ett konto — i livsme- delsaffären, 1. €x..—-som man re- gelbundet reglerar . blir det fråga om en rent: praktisk betalnings- Kontokredit . I Kontokredit, köpkort., för varor, konto för bensin o. d., används i regel för att köpa sådant som 'man annars ; ändå : skulle hå köpt, fast kontant, även. om. den i: viss mån kan användas för ett enda storköp på hela det tillåtna kreditbeloppet, Men. i regel är kontokrediten' att anse; ett reguljärt. betalningsmedel fast i fördröjd form, . . Vad kostar krediten Billigast. blir det att köpa kon- tant — då kan man dessutom få rabatter,” Åtminstone på kapitalva= ror. Man bör göra klart för sig vad krediten verkligen kostar, att man kanske får satsat, ex. 100 kr. mera på sitt kreditköp än om man hand- lade kontant. Att man trots mer- kostnaden väljer att köpa på kre- dit i stället för att spara sig fram till målet kan naturligtvis bero på att man inte utan det tvång som avbetalningarnå innebär tror sig om att kunna lägga undan spar- summan, Där kommer också den viktiga prövningen in: Hur stor är marginalen i min budget, vad or- kar jag med? En god regel är, slutar "Gunnel Petre, att man aldrig ska ta på sig så stora skulder att man. tar alla marginaler i anspråk för att sköta dem. kan, paradoxalt nog, all- tid förutse att det kommer oförut- sedda utgifter. Råd och Rön, alltmer innehålls- rik och aktuell, innnehåller vidare inför de sportlov di råd om utrustning för fjällvistelse, information om belysning, mattso- pare m, m, i Lily. tionella marknaden ytterligare. 1964 des i runt tal. 64.000 ton 1 a hel. Västtyskland har fått Jämna ett be- tydande bidrag till de internatio- nel ansträngningarna på detta ifiera: område, Den tyska industrins to- jiakttar talproduktion av wä (dspre- parat . och insekticider fördubbla- des .Mmästan under de gångna tio åren. Mer än 100.000 ton insekt- gifter rinner -för närvarande ur de tyska kemisternas retorter om året, Närmare två tredjedelar av denna produktion är avsedda för expor- ten, Enligt vad industrin meddelat stiger efterfrågan på tyska växtskyddspreparat, mnder 1965 års första hälft kom det ze- dan upp till nära må 43.000 fon. heller frågan om preparatens skad- lighet för människans organism. Alla produkter underk man " väl" anse om tvättmaskinen, |: rå ekonömien: öm scm- OSV. SSSF. är ett! stomt” och nyttigt”. ör bund” med det är alls” inte "tvunget att. de hämtar massaved och -såg- stock! mellan: Stensjö och Steninge. Förresten blir nog stocken? ganela - 2 ; Nej, dröm. för lövnad” och andra vackra växter i sommarstugelarid. skapet. Detta riktas” till" dem det a Åke Gullander i. | Lantmannatidningen: N TI den". framlogda” ”Ståtstridgeten "ihar idet skett en . uppskrivning .e av Uppe i 600. 000 kr. Detta statsmak. ternas ådagalagda förtroende” Har inte svikits, - 'Länkrörelsen” utgör” numera ett ' ”mödvändigt” kompte- ment till nylkterhetsvården i: öv- rigt och lär heller inte "fråmgent kunna” undvaras. Många ' alkohol- missbrukane har helt emkelt här funnit sin personliga räddning. .Jönköpings- Posten ETT. ORD "PA VÄGEN . Paavo Ruotsalainen, den "finska väckelsens grundläggare och leda. re, fick em gång besök av en myc- ket from bonde, som som ibegände hans råd. Paavo visste abt denne bonde försummade både sin »gård och silt hem, "eftersom ham menade att han uteskhrtande be. tala om mås , vittna och på att plöja, och han höll inte upp, medan den andre framförde sitt ärende, Fram och tillbaka plöjde Paavo, och bonden måste följa med, Solen sken och svetten rann, men Paavo stanmade inte, Den dagen. lärde sig bonden ten läxa, som han aldrig > glömde, vt Hans Nielsen saslauge har i Norge äta; nyttiga kristendom. | De fe rista > Jaa sbulle också vara de duktigaste flitigaste mär det gällde arbete. sole finns föräldrar, som har den ända Uppfattningen, att de skall ' Spara sina | från ace heter, Det händer att modern Passar Mä på dottern, tvät- långa prov på tyska laboratorier och på försöksfält som till en del är belägna långt utanför Europa i tropiska trakter ännan de släpps ut i marknaden av tillverkarna, gåvor, . Men inge och ar- dem interna-| ' | Urs M. 'Alten, ' 2 Hör du studerat Jesu advilken som ' > Ska "det vana möjligt "att" dra vederbör, tyvärr vet jag inte vem. ' När bonden kom, höll Paavo : f a »
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.