LAHOLMS TIDNING | Tördagen. den 5 februari 966 > -—= = 7” Helt i enlighet med - vad som "var att vänta gick riksdagen med "på he Strängs förslag till nya " skattehöjningar från 7 februari. "Denna dag blir spriten, bensinen, « dieseloljan och gasolen > "dyrare. "Tillsammans :, kommer de nya « skattehöjningarna "att ge "hr Sträng ca 30 nya inflationsmil- , joner : i kassakistan. .. Någon större oenighet mellan | regering och opposition - i själva samma busslinjer hotås t ex. nu av: "nedläggning då "det, inte finns plats för några” avgiftshö ingar. Snabbare - "nedläggning "av. gles- bygdern? kommunikationer för- dan. har i vårt, land, framhöll” hr AD Hill "sist. å Så talade alltså en socialdemo- kratick åkeriägare,' | Dessvärre fick han inga "instämmanden av rater.” se ' principfrågan var, det: fråga om. "Oppositionen "erkände, att det var nödvändigt att ge hr , Strängs skraltiga budget vissa .- förstärkningar "samt att bilismen ” och / spriten . lämpligen var "två s områden som borde kunna. tåla en del ytterligare : .pålagor, Det främsta stridsämnet "blev rege- "ringens förslag 4 om en höjning av : priset -på' ”dieseloljan med. fem öre 'per liter; Från oppositionens sida framhölls att denna skatt ” drabbade nyttotrafiken ; i första hand och att den "alltså var pro- ”duktionshämmande. : En : höjning -av dieseloljan måste omedelbart -sinå .partil Hr. Sträng -Bjorde. sig”. inte” ens. besvär att Mpp'”s hans argument :. till gransknå ä När det sedan : kom till” votering. fann. hr: ZAsSp det för gott att trots sina karska utta- landen ivstå "från "att rösta "på det slag " han själv. ställt > bako utskottet” och” ärga- SRt annat. -steidsämnå. "blev: hr slå igenom , på: tran rtpriserna d allmän prisstegringar; som 2 kritiken mot | fer geringsförslaget kom vemelle id afrån hi. 'Strängs' egen partikam-' rät riksdagsmannen och . åkeri- 4 ägaren "Einar; lÄsp" från Kilafors i Gävleborgs; än, "Det var "inga "vänliga smekningar, hr: "Asp .ibe- 'stod.. sin finansminister. Diesel- drifter: är: den." billigaste drift- formen” vid transporter, under- strök hr Asp, det förefaller, därr oklokt att lägga extra påla= v gör dust på denna” Iskall be , lastbilstrafiken; 54 miljoner = : busstrafiken "och. 4' miljoner”? + SKANDALRESORNA . ' Resesäsongen är vin $ veckor gammal! Trots detta? har 3 dén I första: resekraschen inträffat. + Bakom skandalen”. står € :digare ”liknande' "sammanhang ökänd ickeauktoriserad resebyrå. + Skandaler' av, detta äl onödiga. Alägg "samt , rangörer. - med - ""interriationell rknad att sdeponera en. gäran s .. Med detta it 3 lopp som säkerhet. Kan alla ven " TROLIGT: BREV . häromdagen — ia om; "varifrån" och inte vad det egentligen handla andra fö ättningz|g "vars att Fänkoigen; dess” anisvarige synviskel: att någ de tre” el ler. fyra” "medarbetare; "som ”kan' komma I fråga, Bland annat'av « utrymiiesskäl kommer emellertid ka utlandsresehärer få ett. ul + golt ekonomiskt skydd, . "Nerikes MATTER EE "och 'motiverar: - "7" För alt. undvika fortsatta skan- daler av detta 'slag och var » -viss' om"! att detta' inte den sista — måste något: göras. Den frivilliga 'auktorisationen är bra men inte "tillräcklig. Oauktorise- rade företag har lika stora möj-' ligheter att nå kunderna, En. ut- väg är att samtliga byråer — som bla;.DN föreslagit — ålägges 'av », statsmakterna att deponera .en' penningsumma för att över hu- vud få artaängera resor,' Vi an- sluter" oss' till : tanken men un> « derstryker, att 'det måste bli en - rimlig depositlönssumma, Annars > kan garantin verka konkurrens- "hä de, Och hb hen mår . bäst av fri och hård: konkurrens. » Det bör tilläggas att den som reser med /en STR-byrå natur- ligtvis inte.är' garanterad en ;i allt perfekt resa.. Det: beror på |- » -vad.man vill satsa för att kom- ma utomlands. Den som reser till " Kanarieöarna för .300—400 kro- nor kan ha turen att få bra rum och mat. Men det kan också bli ett rum med ohyra och otrivsel. Klagomålen bör i: sådana ' fall framföras synnerligen hovsamt..” | NORDISKA RÅDET UTDÖMS av” Sydöstra Sveri geå Dagblad (s), som finner åtskilligt tyda på att rådet i själva verket är en omväg till "effektivt och praktiskt. nordiskt samarbete; i. Det mesta och betydelsefullas- te av det, som förtjänar på att dryftas som ,internordiska pro- blem, ' hinner .klaras rationellare, om det 'slipper passera låtsasle- kandet i' Nordiska rådet, om det sker med (mindre apparat pch med mindre buller, med mindre flaggning och med mindre mid- "bostads- antalsskriv- z "släpps: inget fårligt kommatecken : över bron; :ingen rubrik -skall-"få der en Journalist ttill.detta' upp= dräg' "måste vi därför''också ha - besked om vilka: som: tar: emot honom: eller henne; vilka som får. förtroendet : att. läsa" de .manu-' skript "där någon hemlighet kan tänkas ha lurat sig' in," vilka 'de personer är i vars händer vi läg- ger inte bara journalisternas 'utan också . landets öden. En:'viss er-' farenhet säger ju att- hemlighe=|q terna inte brukar: sippra ut till fienden över tidningarna zutan det" händer 'ju' i "stället att det finns luckoör' bland just dem som så att säga kontrollerar sekretes- sen, Även där behövs alltså med andra ord en skriftlig pålitlig- hetsförbindelse, - - .. Eller också, slutar » tidningen, något mindre” Grönköpingspräg- lade ambitioner när. det ' gäller att, ”handlägga - hemliga ärenden . offentligt. "Billerud - begär . Skogsbolaget : "att få använda Mälaren som re- cipient för avloppsvatten Ifrån en fot a ny stor rik i Kvicl st själv. haver: på sina hyllor och i och titta "på det iF ynoludna Här | r Ilonodi -Mormörs moekakopp + fyndfat med gallerkant? "Gamla" saker, och ku- riositeter, ” antikviteter eller bara. ”gammalt” är tidens melodi. Möb- ler. och "föremål i krusidullig ny- rokoko eller från den ännu närmre ' liggande jugendtiden, som ' inne- håller så många raffinerade ting, var bara för ett: eller annat -de- cennium sen ringaktade och hörde till .det. man” gav bort till Myror ock "Små smulor när ganila hem . | upplöstes. Sådant är nu eftersökt, . Gamla fasters arvingar ägnar hen- nes efterlämnade ' ägodelar' största omsorg." och ' intresse, "renoverar, polerar; lagar.” - "Kanske är det en reaktion mot de räta vinklarna. i dagens 'de” korskygga "formgivning. Eller 'mot” den hysteriska" köp-slit-släng-pa- rollen. som vi så beskäftigt Bnam-. mat- från . USA. Visst. köper". den 'som”. har råd antikviteter hos antikhandlare och . på kvali ktioner, blir I Sör, . specialiserar . sig, på .silver- stämplar, 1700-talets möbelsnick från på. fajansmålarsignaturer, ”porslins- - | märken ” och” är -noga : med . 100- årsregeln,.” Men 'det obligatoriska (1860-talsstrecket' tycks ändå ha förlorat sin magiska betydelse, Man vill: ha. de: gamla -tingen av per- sonliga skäl och stycken, inte bara av... antikvitetssnobberi. Kanske också. därför att man ännu har levande - och «' nära .. minnen från två, tre. föregående generationers bortgångna anhöriga... - I vilket fall som helst . | tingen," vare sig man ' ärver eller köper. Gammelmormors :mockaser- vis "med: "de . raka: kopparna,. som ännu är hela. fast de är så bräck- :-| ligt tunha, assietterna med galler- ||. med . den blåvita | x kanten; '-vasen dekoren? ' 20. börjat. ä hör ill de "ör En av. de Handböcker som ger Kdning just. när det gäller: pors- s” fajank. | och: andra keramik- : märken är: SEX Vingedals ”Pors- li Forumy : som , nyli- gen" "kommit art i sin fjärde. 'kom- Ny ca 11.850 «klara, brdliga ingar (av: märken: med ton- der nordiska, därav? : så ren. Visa: med förklaringar! över. de” vanligast. ö r de ” porsli merna.. Vs : ganska spännande” sysselsätta ing satt orientera 'sig' bland ' olika märken med” "utgångspunkt från ”våd man sina. vitrinier, Allt: hittar: man inte. eller bär 3 I folk och nationer emellan, Ännu >. ett; saknat - märke , kan” helt. vkelt vara ett s. k.. servismärke;' ang förklarar. författaren - i.- förordet, Jorden är vårt stora fosterland ett : morogram;, + eller. :- transparent: mönster. å godset. Frå ti benporslin med n slutet av 1800, finns iRörstrands a se samlingar "porslinet av, exportfrman i Hllverkningslandet. - Har man hittat en liten: pjäs med. Augustus Rex-märket, . eller kanske ett Stvresmärke från 1700, bör "man nog gå' till expert för kontroll. innan man gläder sig åt att man innehar en klenod, Imi- tationer och kopior' av keramiska minst av de gala kineserna. Men även gamla kinesiska — eller and- ra — efterapningar kan vara' kle- noder. Vilket bara visar hur oer- hört snårig och intressant den ke- ramiska — konstens historia är. Vingedals' handbok lockar ' till vidarestudier. - , L Fischer, ' pjäser har "gjorts i'alla tider, inte ”Bor jag runder ljusa björkars ” st -skygd +. . n eller söderut, palmen / susar; "tjordens folk öch raser är :-1Vi lever i vår lilla vrå av världen i överflöd, många ibland oss i ållever jag där jät den brusar Ik eller: ensam uwti öde bygd — : jag är dock en del, ett litet gränd, utav jordens stora fosterland”, - Avstånden "mellan öst: och 'väst; mellan ' norr och . söder krymper. Länder och folk kommer varandra allt närmare, 'när det gäller. kom- munikationer och tjänster, Det tog veckor. och ' månader 'i 'en” icke alltför. långt ” avlägsen tid - att nå fram "till: andra världsdelar. I dag för luftens stora jättar. timmar: till . långt. bort belägna länder... Och. på eterns "vågor föras genom . radio och television. nyhe- er” på "någon; eller "några" minuter från ; jordens: ena :. ända . till den andra. I våra skolor lär 'bamen andra ', länders , språk, varigenom möjligheter: Öppnas". för - intimare kontakter med andra folk. Mycket görs --för: samarbete och förståelse + finns :dock stora klyftor och skil-' jemwurar: folk - och raser emellan. , fOch. dessa klyftor och skiljemurar synas. i våra: dagar mångenstädes växa allt större och svåröverkom- ligare. ”överallt det. bygges mur. . och : DS pärr, nr överallt svi ”hetsas mot 'varåndra Lä Svart. och. vit. — må vara — - här «min. hand. ; Vi har wäl inte hunnit mycket längre” än: till orden om. att alla 0 Öm On beteckning” som 'satts Edi änber; al skog” bam- doms: "skog och iskilliga "kåserier har - jag skrivit om denna lilla vackra. skog,- mitt -ute på den sydhalländska ; slätten." Även den lilla Edenberga-ån har varit om- talad .i mina naturberättelser, men denna: skall handla om: skogen. > .Ja, just liten + en skog. intill smålandsgränsen , kanske : skulle likna > denna skog vid en liten ö i "ett stort "hav. och "de som: bor där, kkulle kanske 'skratta hånfullt åt "den.— men där den ligger är den”ur dess grannars synpunkt en verklig pärla. Som en magnet drar den till. si alla slag av, fåglar och. will Jag ä län ofta och upplever underbara . saker. . Underbara där- för i dubbel bemärkelse, så till vida. att- . skogen, jämte sin goda tillgång på fåglar och djur, även utgör ett välgörande avbrott mot slättens faktiskt ganska påfrestande och tomma rymd. - Jag känner denna lilla” skog lika väl som -min . »egen trädgård. Växtligheten är - ypperlig. Täta små = granplanteringar omväxlar :I med högstammig skog av tall och ibland även bokskog, på sina stäl- len nästan." ogenomtränglig - snår. skog. av: björk, asp och. sälg. På några ställen i den egendom- hiutills fått avsättning för den ” massaved” de "avverkat, en"' ny ”massafabrik ” "skulle" ytterligare > förbättra.” avsättningsförhållande- . na, 'var -i-södra Sverige den än ” placerades, Det har visat sig ga och hemlighetshulla under- vegetation, som åtminstone jäg för min” del : endast : funnit" i denna skog, — fastän jag strövat mycket omkring i många skogar, — tät- vuxen fläder, olvon, brakved och andra mer ovanliga buskanter före- kommer." Och. — som kronan på verket. -— silar Edenberga-ån som ett . smalt : litet pärlband ' genom skogen i, dess östra flank. Här avnjuter jag, som sagt, då och då oförglömliga dagar, . På våren smyger jag dit ut till mar- kens - slösande " vitsippeprakt och ringduvornas eleganta parmings. flykt högt där uppe bland bok- 'kronornas skira grönska. På för- sommaren brukar jag räkna fasan- tupparnas mässingskrammel — och gläds senare på sommaren åt fa- sankycklingarnas späda pip. i snåren, + Då hösten är inne och skogsbry- nen' flammar i djärva gnistrande färgskalor från djupaste rött till blekaste vitt, brukar jag vara där nere ofta dels för att plocka svamp, dels för att plocka bär och. dels för att se vilka fåglar som fortfa- rande ej. flyttat från oss. Denna skog är "som jag tidigare om- nämnt mycket rik på fåglar: Men när höststormarna börjat, antar skogen .en annan och den mest melankoliska tiden är inne, då blir mina: skogsbesök allt sparsammare, - Bland - djurlivet" där, är vildka- ninen den mest dominerande, detta lilla djur har alltid gjort mig varmhjärtad, ända tills jag fick en fast kaninstam hemma i träd- gården då försvann all min vän- skap till kani och ett hat ” fullt” möjligt: att med bibehålle vid inre Mälaren, En rad ändra dagsätande och middagstal. Det är möjligt att Nordiska rådet på något sätt har så nästlat sig in i den nordiska samvaron, att det är svårt att köra. det på dörren, Men förr eller senare måste gyckelspelet upphöra, förr eller senare. måste de gamla kloka karlarna sluta 'med låtsasleken, som bla, kostar en hel del peng- + ar, menar SSD. intr yrkar 'avslag på Bil- leruds framställning i 'vattendom- stolen," de hävdar att en massa- fabrik är ett alltför stort hot mot Mälarens , vatten, även om den förses med 'de "mycket avancerade reningsanläggningar som plane- ras för Billeruds Kvicksundsfa- brik. N Skogsägarna” i "Mälardalen har gods transportera mas- "saveden ” "långa sträckor. Däremot är-det inte möjligt att ersätta Mä- laren som vattentäkt och fritids- område för landets största och snabbast växande tätortsregion. Det vore oförsvarligt slöseri med våra naturliga resurser att till. låta en' massafabrik att för kort- siktiga vinster äventyra Mälar- vattnet på lång sikt. . sik (Dagens Nyheter) mot dem har efterträtt den wvar- ma känslan. De har samvetsgrant fördärvat fruktträden under win- tern, gnagt av blommorna under våren, efter hand som de stuckit upp ur jorden, bitit av alla pryd- or under en och ätit upp julkålen under hösten. ' Men Edenberga skog kommer alltid att ligga kär i mitt minne, så länge jag lever. Där har jag upplevt min | glädjerika vandringar, wnder jakten efter kråkbo och skatbo, ”aer forell- vi krä. och. överdåd. . Vi vet knappast vad som är fint nog eller gott nog åt oss, medan mer än en: tredjedel av jordens befolkning lever. i svält och: obeskrivlig nöd. 1 ett föredrag helt nyligen berät- tades att 4.000 människor på , vår jord dör. av. svält varje timme. . : Vi offrar och ger till u-länderna både. ' genom . stat,. organisationer och "som. enskilda," Det är ; dock blott smulor. vi ger. Vi: måste göra "mer. Vi "måste : personligen | : engagera oss, Men vad. kan -jag, vad kam 'vi: göra? — Det kostar 25. kronor : i månaden att hålla en indisk pojke eller: flicka i sko- la —.300 kronor: om ' året alltså, en. krona om dagen varje arbets- dag. :90' kronor: pr. termin .— 180 kronor. om året'— kostar det att hålla ett arabiskt barn. i Svenska skolan i.Betlehem. Det uppväxan- de ' släktet” i. u-länderna > behöver Förutom mat framför allt kunskap. Vi kan hjälpa dem härtill. genom att skaffa oss ett fadderbafn,' vars skolgång. vi betalar. Orkar wvi inte ensamma ...med kostnaderna, kan bilda. bolag ', och :tillsammans med någon eller några släktingar, | vänner eller grannar få fram : er- forderliga : belopp. ” Våra -missions- sällskap förmedlar beloppen. Svenska '-Missionsförbundet för- . | medlar : våra" pengar -: till Indien och det gör även Svenska Kyrkans Mission. "Svenska Jerusalemsföre- ningen . förmedlar, pengamna . mil arabbarnen, . "Det är 'underbart berikande att ha kontakt 'med människor i. u- länderna. Genom missionen får vi veta. vad. vårt :fadderskolbarn he- ter och sedan dessa lärt engelska, kan vi även brevväxla med dem. Våra egna barn, ' som ju 'också lär. "engelskay: kan brevväxla med våra . u-landsskolbarn.' Broar blir härigenom byggda och murar. — okunnighetens och - undertryckt- heteng "murar — blir mnedrivna, Själva får vi erfara glädje, ty det är" glädje, verklig glädje, att få ge hjälp där möd och okunnighet råder. Predikaren i Gamla Testa- mentet skriver:' ”Sänd ditt bröd över vattnet, ty i tidens "längd får du det tillbaka”., — - : ”Öster, wväster, norr: 'och söder H korsets armar. överskygga: ' alla äro våra bröder, . som på jorden bo och bygga. Då wvi bröders bördor - bära, - med och för varandra lida, är oss Kristus åter nära, . vandrar, osedd, vid vår sida”, ”Jag wvet en hemlighet om hur man skall bli glad. Jag lärde den en gång av rosen och desg blad. En morgon slog den wut och bladen. blev en krans. Den var så glad att ge sig själv i doft och glans. ' Vill intet alls man 2 men bara ha och få -' då skall vår glädjes ros med vissna blad snart stå”, Vi längtar alla efter glädje och mycken glädje är oss alla beskärd. Även de stunder: och dagar, då allt "synes mörkt och grått och dystert, Iyser någon glädjens ljus- |minns stråle emot oss. Vi har olika för- utsättningar för att uppleva gläd- je, och vi har också olika mening- ar om vad som är glädje, Det finns tom glädje som inte ger någon verklig behållning, Det finns gläd- je som förslöar och föröder. Den sanna glädjen är inte beroende av mågra yttre betingelser. Den Spirar när vi är i harmoni med livet och dess innersta mening. Livets innersta meming finner vi i gemenskap med Gud. Gudsge- menskap skänker glädje, den ger en inre fröjd, som lyser ur ögo- nen och sprider skimmer över hela livet. Om de människor, vil- ka lever i gemenskap med Gud, gäller orden: ”De fröjdas och and- ra längtar att äga en fröjd som den. De äger en skatt, som fiske i ån under sommaren. : Gunnar Svensson, dem att le genom tårarna än”. | igenom gjordlivets stängsel och him- tvingar Låt det bli en välbesökt familje- Aktuell "komn mentar. 'Talman Fagerholm, som bjöd in till möte" med Nordiska rådet i | Helsingfors nästa år, då han själv inte är med, sade ironiskt att det enda storverk rådet gjort i Köpen- hamn var att det lyssnat till Karl- Birger Blomdahls" svårsmälta mu- sik. Mången djup suck fälldes vid framförandet och en svensk riks- dagsman lär ha uttalat förhopp- ningen att musikpriset inte :kan tilldelas. samme man mer än en gång! Till den förhoppningen an |' knytas . ett. uttalande, mera in- officiellt, av ett f. d. svenskt stats- råd, som apropå' rådet och .stor- flygplatsen gjorde den kommenta- ren att ”nordiska rådet nu kom- mit fram till att en nordisk stor- flygplats bör ligga, i Norden!” > HD Även ur samhällsekonomisk syn- vinkel hade det funnits skäl att föredra en "spritskattehöjning. Den drabbar så gott som helt : den privata konsumtionen som man är särskilt angelägen om att dämpa. Skatten på. bensin och motor- — |brännolja är däremot till väsentlig > Ydel en pålaga på näringslivet, som lätt driver fram en allmän” kost- nadshöjning. ” "Valutareserven' har kommit i förgrunden i hr Strängs öder. fiskaliska bestyr. Men där före- faller bilaccisen "spela ' den största rollen. Det är tveksamt om ben? konsumenternas utgifter är så låga att "konsumenterna 'inte 'skulle' ha mycket att hämta även om jords brukarna arbetade gratis. . TCO-tidningen kommen terar: ”Hur vore det att gå från ord till handling? Bara för att wisa att det är sant som det är sagt”, ”. Visst, : vi” skall rekommendera experimentet -— om TCO uppma- nar sina medlemmar att i fortsätt. ningen” också arbeta gratis... . . ; RIF-tidningen t I Självfallet ska” inte en drötts- hall göras lika enkel som &n van- lig barack -— fast med rasande sporthallstak i minne vore ju även det ett framsteg. En inomhusan« läggning för idrott måste planeras noggrant och. 'förutseende både vad funktion och arkitektur, be- träffar.: För den ska räcka , såta skilliga år. Hur länge? Med tanke på å hur rekreationsintresset och 'motions-" idrotterna utvecklas med den öka= de fritiden förefaller "det wanskligt att satsa på slutna monumental- anläggningar, som sedan fblir svåra att bygga ut. En elastisk bygglå- deprincip med inbakade estetiska värden — ett fält för ' begåvade arkitekter — förefaller vara: den svåra men enda" vägen att gå I ” : Vår . bostad ; 'om| "Att gym sjeskolan "skall kunna sinförbrukningen alls: minsk man lägger på ytterligare fem öre. Och i"wvår handelsbalans - spelar de brända "och ”destillerade 'dryc- kerna': en så' obetydlig 'roll att en . |begränsning av ' konsumtionen" får en "mycket måttlig verkan. ' : SA Mandelstidningen i RN Utgår a man från ' att ' höjningen |, av " spiltpriserha ävén har nykter- hetspolitisk bakgrund; vilket ' den säkert "har, " så borde mellanparti- linjen” "varit mer "effektiv. än re- geringens. Med ' samma "skäl kan sägas, att bersinskattehöjningen: är inflationsdrivande + "då " den via transportkostnaderna - höjer: + den allmänna kostnadsnivån. Följ varit. mindre” inflationsstinulerande än regeringens.” "Men "sådana över- väganden "ville tydligen inte rege- ringspärtiets" nykterister.- och + mo-: torister "göra mutan underordnade sig partidisciplinen. OR : : ale Hallands Nyheter od sninin va vars redaktör” är pålitligt negativ till allt vad” jord- bruk heter har observerat: Sigge Oscarssons nyårsuttalande,' där” det heter jatt jordbrukarnas andel avl' i. förverkligas helt enligt intentioner- na tär sä kan, men vi skall spara vårt” fyr- faldiga "leve" tills" vi sett: hur: "det rfeår a våra kostvanor; jär: : fördärvliga så måste väl. ändå” någon träda' fram och” "bringa detta till allmän: kän- nedom och" "samtidigt ' plädera för bättre' vanor. "Kunekapen "om: det rätta är ju inte mycket mwärd | om den stannar på -Papperet i 'stället för” att ' spridas - bland folk. som behöver den. ” ” subjelktiv värdering ” och ” "därför måste" också” dess -allmängiltighet dömas därefter, Det kan således inte bli en demokratisk ordning om ett relativt fåtal personer -ut- rustade med politisk. makt” skulle använda ' denna” till att Ara : upp snäva. "linjer ? medborgarnas möjligheter "vatt -atnyttj a sina grundlagsfästa rättigheter," Nr sv" Sydsvenska Dagbladet or N- . Text: Malt: 13: 81-33. Ur de. båda liknelserna' co om se- napskomet och surdegen kan vi utläsa Jesu maning: Förakta icke Guds rikes. ringa begynnelset. :: Guds 'rikeg . ringa begynnelse utesluter: - icke: .desg 'inneboende evighetsart. Hur ringa tedde sig ej den Guds rikes begynnelse, som Jesu ankomst till jörden innebar! Ett litet,, fattigt barn i en krubba — och dock:; däri uppenbarades Gud själv, hans hjärta och hans vilja, däri bröt evigheten "själv len öpnnades. På samma sätt är det när Guds rike blir levande verklighet för en människa: ett enda ord, som i Kyndelsmässodagen: För Loholms Tidning av prosten Tale Orrgård; Mölnda väckte till besinning, en ljusstrim> ma, som föll in i hjärtats dinkel, något som tvingade ss till stilla het, : eller satte. tankar och vilja i rörelse. Guds Ande var 'verksam. ett Andeng ingrepp i mitt liv. Därför skall man . icke "förakta den, 'ringa begynnelsen, :då . Gud genom sitt ord får tala” till ditt hjärta." Det. kan bli" som: när det lilla” fröe Det gror och spirar och sätter frukt. Guds ' rikes "ringa begynnelse- utesluter icke heller dess väldiga omskapande kraft, Så som "det, är med fröet, : som växer, och sur- degen, som genomsyrar hela de- gen, så” är det ':med Gudg' rike, Krist historia vittnar där. FAMILJEGUDSTJÄNST | ; LAHOLM Nästå söndag kallas sedan gam- mål ' Kyndelsmässodagen, Dess egentliga namn är Jungfru Marie Ky Sedan lt och på flera håll firas den dagen som ljusmässa, ”Kyndel” betyder just ”bloss”. De gamle ibland oss minns wäl denna dag som ”Lilla Jul”. Evangelietexten handlar också om, hurusom Josef och Maria bär Jesusbarnet upp i templet, Såsom gammal god sed bjuder kommer vi även i wår kyrka i Laholm att nu på söndag ha en ljusmässa. Ett ljuståg kommer att anordnas. Barnen kommer att sjunga mågon sång. N åtskilliga år tillbaka har i frä] denna dag varit: bokad, för ett speciellt offer, ett offer, bom till- faller Kyrkans Arbetsfond ? Göte- borgs istift. Söndagens offer är därför Östiftets egen" angelägenhet, Den vädjar till oss alla om vårt bidrag. I Vi hälsar nu alla i Laholms | må stads- och landsförsamlingar wväl- komna till söndagens gudstjänst. om. Ringa var den begynnelse, som ' skönjdes i den lilla tolvhövdade lärjungaskaran. Men genom Guds rikes kraft blev av den tilla ska- ran den Kristi kyrka, som sträckt ut sina grenar över all världen. kristen är i ständigt vardan- de, där Guds rikes kraft. bevisar sig i trons växande och fördju- pande, em. helgelsens framåt till viljans, ordens och görningarnas omskapelse och förnyelse. . Guds rikes ringa begynnelse ute- sluter icke ett fulländningens här- liga slut. Så som av det lilla fröet till sist blev det stora trädet, så är det med Guds rike. Trots. dess ringa Toeynnelse här . på jorden et = fak fång stå fulländat sus : kom hit jer och vandrade omkring, fattig "och föraktad, och Sutligen dog på korset, kumde..re- å målet skönjas: släktets fälsning JE aa och död, Och varje själ, som Öppnag för frälsningens måd, ter sig målet salt tydligare och märmare, då Guds rike skall stå segrande och full- ändat. ringa la därför icke Fuds. rikes el av dess evi, kraft och dess fulländning! fe Likt sommarregnets ljuva fall. "gudstjänst. s Arthur - Nihlén, ” . hans ord all världen lädja skall och skaffa frukt SED i sanning, helgelse öck" frid.” ert allas innerliga öns- . andra är 'oftast! föranlett.” av: en ' AA en Det blev till. ett evighetsbudslkap, . .. 1
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.