ser (8) 850 [AR SN [en [rea ST I Ta Tea . LAHOLMS TIDNING t - Fredagen den 11 fokus. 1966 =L T: Fredagen” "den: u februari | Under tor det dig ock a i. börjarv 'av: det: ovan " håll Detta' har skett delvis mot ; bakgrunden: äv de änom. RLF- gjorda citatet 'åberopår att. jond- "bruket. nu sysselsätter, ”bera 8-3 gard i: Dalien inom ”tamen av -n tade ett majoritetsbeslut om sam- Nå 1 10 pr it av vår y mä befolkning organi ) ma ör. en skämt borsdskap, De bl a Följande ordalag: CNN ”Det är i dag bara ' 810 pro- k ibez]: felaktig må lämnas därhän rande röra sig om "cirka 8 pro- > cent eller något lägre! "Det egen- ! domliga ligger, emellertid. speci- cint av wår yd folkning som Har. sin utkomst i " denna näring. Man' bör inte hel- ler glömma bort, att vi nu fever i ett läge" där vi inte. längre är avskärmade från ”världens' övriga jordbruksproduktion. Det / nebära att: jordbruket inte: äl b ligt. kan påräkna sandra "villkor. än dem som gäller”, för vårt nä- Då man läser detta undrar n man vad det egentligen. är som, har hänt, då tidningen säger. "att. vi från ellt” däri, att tidningen: "åberopar ; detta, som ett engument'- för ' att ”Ivilja skulle gå i rippfyllelse. På brukets andel: torde för.-närva- Iden”” kratiska gressen i Neapel visade det sig, atit också här famns ett överväldi- sammanslagning, Därmed skulle, rent teoretiskt, ingenting längre stå i vägen för att de två gocialis- = jtiska partierna efter nära 20-årig ön goénar i inom näringslivet: ET, ÖV rigt.: Detta är, en. sak, Hr annan sak är "att. intresset för en viss befolkningsgrupp, och: den 'pro- 'dulttion gruppen, ifråga” bedriver rimligtvis: ånte . skall vana bero- ende. av, den, ; procentuella, "andet tgör världens övriga jordbruksprodul tion, "Det har väl” aldrig svarit så vare sig ifråga : om . militär be- ” redskap eller ekonomisk försvars- beredskap, att mian väntat" med alt ordna benadskapen” k "redan är ' avskärmad ) der i,övrigt.:I så fall wore det |- natdrligtvis mycket av ' bered- hör "dock att priserna på wärlds- märkiaden ' war "mycket höga och att livsmedel ej' stod att: köpa stryka att Derodskopen 5 å med all önskvärd "tydlighet; av 'si- tuatione efter, andra världskri- shetlen” på» lvsmödel även år länder med köpkraft” vä | råde den gången i åt” utan. avbrott; döden citerade ledaren allvar. Vad har då "egentligen" hänt? Det som ligger närmast till hands att påpela är välj att världsläget] knappast någon gång. -har - varit oroligåre än vad det är nu. Etac. | -tartade” akuta kriser hår förekom- mit flera” gånger efter "det for- I . mella slutet av'andra världskri- get, men det som för närvarande "pågår "i Sydöstasien torde; om man ser "till den reella: innebör- den, vara "dick allra farligaste till- budet, Mot. den , . verkliga bak i—I om man ni skulle ta skrivningen ur bäggå patliernas ledning träffas för att' diskutera formaliteterna för förberedande , beslut, : som : därvid v är att anse som re- sultat av -årslånga 1 bemödaniden, av listiska partierna, men också som resultat av. en historisk d- Nerinis . " wänstersocialistiska" partikongress i' fjol sommar fat-. manslagning med ; Sagsigats social=" gande :flertal för en sådan parti-' gon skilsmästå skulle komma att åter- , > I förenas "toch Ånyo , marschera till- yr skall topoligurer i den" förutsedda' återföreningen, De ' . ledanide män inom: båda de socia- | dess alien står vid en ko terna såen av att vara "den ov rsväg 'husfridens skull hålla god min i elakt spel. Ett faktum är, att Nen- nisocialisterma ådagalagt en virbuos skicklighet resp, fräckhet då det gällt att av socialdemokraterna ut- verka fördelar för det egna par- diet och dess väljare, mutan att själ- va göra några motprestationer. " På socialdemokratiska partikon- gressenm i Neapel gav sig .delega- Aktuell komm mentar. uti a. ken st d lägenheten uppvisar Det måste vara de la och mellanstatliga, politiska .:ongarens sak inte bara att göra upp mut- vecklingspl (för u-ländi ) utan också att genom fortlöpande optimistiska, De ville tro på en ” ika att den enskilda 'eom släpps fram hålls 1 1 sanmolik cess”, som skulle bli till deras egen favör, bara man nu kunde få marschera skuldra wid skuldra igen med de återförenade vänster. bröderna från Nennis stora parti- fålla, Det är inte så säkert, att är befogad, Cor- riera della Sera har i en kommen- tar uttryckligt fastslagit, att Nen- ark tänker låta Pictro Nenni — vä ; NAS ledare.” "gyllene | bryggor” åt rievig by a vas blunda för sig uppslukas av en socialdemo- kratisk majoritet. eller avstå från de idépostulat, som. de under nära två årtionden representerat och slagits för. Det kommer därför alt bli i att se, vilken fram- ling, som pågått under loggat av framför dess Samarbete med Longos I kom- en del provins: och de S två ' sista sin' tur kan betraktas dä jd jäv den världspoli- "År. AMT" inträlfade. brytningen mellan :Nenn 50 kommunalval. Visserligen har so- cialdlembkraterna : gärna. önskat höra Nenni bekänna sig till den demokratiska friheter, Hill Atlant- pakten, till EEC och till upprätt= 13. hållandet jäv den hibtillsvarande cialdemiokraterna, på 7 Ide förstnämnda då förbehållslöst ber = I känden si ig till. den kommunistiska ideologin. och "allierade sig med istled t "åvägabringa : en allians”. : (som den. revolutio- nära frasen. "lydde. Det av Sov- naste. åren - har detta en.:-Togliatti i syfte, och . sociala gtrulktu- ren :i dandet.” Denna önskan har dock. icke gått i uppfyllelse. Frå- gan är nu, onv icke ' Nennisocia-" listerna, som är det numerärt star. kaste av.:de två socialistpartierna gärna will behålla sin handlings: frihet för, att efter: em samman: vanwvänidat sin "övervikt — ”Jeller missbruka 'den? framtvinga en politisk kurs, son skulle gå helt på tvären mot soci aldemokratiska” partiets principer I så fall bleve iu socialdemokra: : [gande från. de revolutionära pro- | gramteserna av "Moskvas ” prägel | Fr blivit" alltmer" framträdande, Och till islut.. hade Nenni-socialisterna häde då paradoxala. Förhållandet — Doliliken). terna tvungna att för "den godt i ska ånte ersätta : dära . [Skol TV: skar inte ersätta lära undervisningen har det alltid sagts hittills på' bal om ' skol-TV:s mål- sättning. "Någon" ändring därvidlag ma är inte aktuell men till hösten går rmed | Skol-TV- ett..stycke längre för att hjälpa itilr wid starter för. det nya inträtt, vatt” två par- tier var” representerade i samma "I regering, en omständigHet som gi- veälvis” främjade ett ömse esidigt tan- kuetbyte ” "dem 'eméllan "på" högsta nivå Härtill; kom? "ytterligare, att de f komnmänistpåver- "oerfarna arrangörer gått. sammän med ä ävenså ekonomiskt svaga "ock oerfarna” flygföretag.; i "flera fall utländska, påtalar: , ”reseafrangö-. ren' och flygbolaget" vå 'grund” av bristande. fullgörande : av” åtagan- dena; naturligtvis då ' främst "be- :grunden . är. . Vä Då steng aiterad 1 löjligt, Någon förbättring ur sä- kerhetssynpunkt. kan tyvärr inte smoteras. fy tta dtalamde må ct HELA SVENSKA FOLKET. KAN DELTA ; i kampen mot cancern genom att ge cancerforskningen .på dess "många olika områden de. ekono- ” miska resurser den behöver, skri- "ver Sydöstra Sveriges Dagblad: . Det. är mot denna bakgrund mari skå.se den hela landet om- fattande insamling till förmån för svensk cancerforskning, som Riks- föreningen mot cancer har :an- ordnat och vilken är organiserad länsvis . under .landshövdingarnas ledning. I spetsen för huvudkom- mittén står LO:s ordförande Arne Geijer och Svenska arbetsgivare- föreningens direktör Bertil Ku- I gelberg. Det. är meningen att hela svenska folket ska mobiliseras till cancerforskningens stöd, både som enskilda individer, som organisa- tionsmedlemmar och som företa- gare, | Att delta i insamlingen betyder |. inte enbart en hjälp 'åt andra, även om detta är motiv nog och ett motiv, som säkert av de fles- ta anses vara fullkomligt tillräck- ligt,' Den dystra verkligheten sä- ger nämligen, att alla människor | kan drabbas av cancer, att med andra: ord ingen går säker för - den smygande sjukdomen. , . Cancerinsamlingen har även i ternationell karaktär, nämligen på så" sätt, att de framsteg, som svensk ' cancerforskning" gör, de nya forskningsrön som våra ve- tenskapare gör, kommer den in- ternationella ” cancerforsknirigen till godo, påpekar SSD. i tal ar. agerarna :; fått sitta 'emellan. "Antingen har :de=. ras resa inte blivit av eller också har de ' Plötsligt” funnit: sig 'stran- dade på en fjärran kust. I många -fall "har de' inte erhållt ekano- I misk gottgörelse. . "Även om det väl en all- män uppfattning 4 om "att förhål- ”landenga' inte” är ”tillfredsställande; bör man "dock inte -ropa: alltför högt på en ”resebyrålagstiftning, Man bör kunna finna någon vet-- tig form för. en. sanering av branschen utan alltför djupa in- grepp... i näringsfriheten med "konkurrensinskränkande' " verka ningar. Sällskapsreåenärerna, vårs antal snart synes -uppgå till en halv miljon om året från ”Sve-' rige, måste ha” garantier för. att de inte råkar i' rövarhänder. Hur garantierna ” skall: ställas kanske är en fråga" för "Statens' konsu- mentråd att besvara — inom detta organ pågår sedan ett par år till baka en utredning i syfte art få fram, åtgärder 'som ” ökar char. terflygpassagerarnäs trygghet, ;. "Den senäste händelsen bör på skynda "slutförandet > av de; | TELEVERKETS GENERAJ > REKTÖR BÖR BLICKA NED "mot "marken: från de h han befinnér sig menat G bor g s köområde: ” . Våra möjligheter teleförbindelserna expanderar |, "våldsamt," "Man : behöver" ha" en inte få det på ännu' någon tid. Det förhåller sig nämligen så, att, innan man kan lyfta luren och " ta” 'satellitsamtalet till New York sä” måste det komma en man telefon + för. att : kunna” telefo-P" "nera, Många. har det inte och lär | -- - från -televerker. utåkande. till ens." - ae vänståltlygels av ”Nennipår- tiet mer: joch mår "skilde sig från 1 | Bartiets majörilet ' och ' bildade en egem fraktion, ' ”proletärå unioner”; : med starkt, Kinavänlig anstrykning. Socia demokraterna har å å sin da Dem på XR att så tt säga” erhet” Han hår: telefonen. med g'icen liten ask, Han medför "därjämte ' skruvmejsel; skruv,. en - ledningsrulle och ett antal. spik. Till? lägenheten" "spikar. han led- ningen. och. därefter" skruvar. han fa telefondosan.”. MaA jet. kan . bara vara det” ringa urvalet ifråga, om bostäder, .som + får: folk "att acceptera en” "sådår hörribel” Jingens, ordning. - Ingen -människa' ekulle flytta in i en lä- -.genhet; där elverket efter ett par veckor. :kom och drog in. belys- tiingsström eller där vattenverket efter ett lagom dröjsmål skickade » ut ett par. rörmokare för att läg- ga in, avlopp. rv - ravin: feleledningarna - samti- igt" med all "annan: "installation, an "måste ha” televerkets mös- "sa och" knappar för att sätta upp dess” ledningar” är” befängt. Med "annan - »installationsordning kanske sdet 'skullé. bli” folk från "televerket över att också rätta till felaktigt na på tel : [jo LA nn > . KALL MAN SE PÅ NYKTER- vy HETSRÖRELSENS VARBETS- PLANER " / | neke tré uppgifter som” närmast träder Si "förgrunden, skriver A ce cent (NTO/IOGT):- Den första är att försöka stimu- ra verksamheten i några av Af- ikas unga stater, där den politis- ”ka-ledningen i allmänhet har in- sett att.-alkoholproblemet är ett "alvarligt : hot mot” f slöbalt” perspektiv & så | är det - I några nva ämnen där det är brist på färdigutbildade 1ä- rare gör skol-TV långserier- som kamn' ligga till. grund för under visningen. ; z : I den bristsituationen som rå- der i fråga om; lärare är det ange- läger förs 085 att försöka hjälpa till, säger" "skol-TV-chefen 'Eddie. Le- vin! Några : producenter avdelas därför. under vintern - och våren för . att arbeta. med - några serier som blir betydligt fängre och, mer 7 | omfatttaride -än: de, kurser. vixtidi- "I gare producerat. ns De ' "naturvetenskapi a rett. problem för många skolor. Vis kommer därför att göra en skol-TV-senie om hela 23 program i det nya ämnet. naturkunskap som är en geografi, biologi, fysik "Och kemi, Denna TV-kurs'bör kunna bli till god. hjälp för lärama' vilka dock som vanligt «ka! ta vid där TV- lektionerna slutar. :.' så rivet . i 220 SKOL-' TV-PROGRAM - NÄSTA LÄSÅR. ''. . Skol-TV kommer. också att satsa på. ett annat nytt ämne: teknol logi. Därvidlag blir det: ett samarbete n . skol-TV.. och skolradion, Hela kursen eka 'omfatta tolv TV- lektioner och lika. . många . .skolra= dioprogram. '; ” kemi. Till hösten bygger skol-TV ut sin kemilkurs och gör en serie 3. ' En k ternas omb "som" kan tillvarata konsumenter- nas alltmer omfattande intressen "och påtala övergrepp mot konsu- ”menterna” krävdes. av LO:s ut- -redningschef Rudolf Meidner i ett 1 vecklingen. ” oe ? - "Den: andra: uppgiften skulle va- "ra att. inom' de mohammedanska "länderna söka” länka det. nykter- etsintresse, som tidigare varit L. jvervägande. religiöst "motiverat, n i'banor.där det också kan visa ig "””motståndskraftigt- vid > mötet "med västerländska kulturinflytel- er på gott'och' ont. ” Den tredje uppgiften skulle” va- att ytterligare utveckla sam- arbetet” och”utbytet av erfarenhe- |. Tr mellan ”nykterhetsorganisatio- - Europa och: Nordamerika -för "att 'därmed underlätta det oavbrutna reformarbetet i fråga : Om -organisationernas arbetssätt och metoder. : fråga pm den "sista uppgiften an. man. "anknyta till det turist- ”intresse isom obestridligen ' finns "ock. göra något. ytterligare beri- kande och ' förnuftigt . av detsam- ma, 2 tal på sö ida Det är möjligt att en sådan” person skulle kun- na ha en uppgift att fylla. Annars har vi ju redan en rad organ med r liknande uppgifter: ' näringsfri- hetsombudsmannen,. , hetsrådet, pris- och kartellnämn- den, konsumentinstitutet etc: Men från "den synpunkt som dr Meid- "ner anlade — behovet äv att hål- la ”prisstegringarna tillbaka — är det viktigare än någonting annat "att staten för en ekonomisk poli- "tik som begränsar utrymmet för | prisstegringar. 'Man . kan tryggt utgå från att företagarna tar de "chanser. till att höja sina priser sonf det ekonomiska "klimatet ger .— lika väl som de anställda tar "motsvarande" chanser att höja si- inriktad på att förverkliga dessa planer. Att på detta fölt ge ändu- striema fria händer wore 'att bes gära "att' de skulle ia ett ansvar som "de inte är skapade för, " Dagens Nyheter. | Det finds « dnom socialdemokratin många politiker med blick för be- tydelsen av ett starkt försvar, och mar får nu hoppas att ÖB:s skri- velse av dem uppfattas som jen allvarlig tankeställare. Men ' det är också tänkbart, att rädslan för gång v att . medföra eller om den. gamla |, friktionen. kommer att stå Ivar grupperna emellan : även, efter ”återföreningen”. De kristliga de- mobkmaterna är lyckliga över att de två sooialistpartierna slagit sig ihop igen, ty'de anser, att därmed är kommwumistpartiets isolering åter ett säkert faktum. Men även den a- ken är diskutabet. Den dialog” Longos kommunistparti vid det i tärna | Skol. TV satsar pa nya gymnasiet” | på 4 Program — tidigane här av. - kursen i detta ämne omfattat högst. åtta program, Gemensamt ' för "dessa ” nya "och större TV-kurser är att de kom- pletteras med ett omfattande tryckt arbetsmaterial som också innefat- tar anvisningar för lärarna. .. ; Över . huvud : taget blir - det. ett betydligt : större utbud. av skol-: TV-kurser: till hösten. ' Totalt räk- nar skol-TV-chefen med. 220 'pro- ; under . skolåret - 1986—1967 mot. 170 innevarande : säsong. Vi hoppas. ;. kunna. svara. .sklara med höstschemat i mitten. av v april, sär Eddie Levi . För. lågstadiet nns « bill exempel. en. ny. serie "som heter Vi dansar en. "saga: För "barnen blir det sa- gor på ett nytt sätt — orden har bytts mt mot rörelse. Erland von Koch ', har. skrivit ” musiken och dl ur Operabaletten dan- sar ; de -tre sagorna Prinsessan på änlen, ': Rödluvan . och vargen samt Geografiläxan, där ; John. Blund hjälper till med läxläsningen. Av- sikten är att stimulera . barnens frörelsefantasi, ” Sagoprograremien: ingår i | ämnet | Även på högstadiet wållar Järer- ; bristen bekymmer, bl. a. i ämnet : ”näringstri - svenska. Det gäller också för tre program ined rubriken Vad hän- de sen?. Den serien omfattar na löner, ” Magens 'NYneten N Vi dansar en saga heter en vårserie i skol-TV FS lå här ser "det ut när dansare ur Operabaletten berättar . "Rödluvan -och vargen, |. komm — så länge kommer också bostads- kön att bestå. Det kommer inte att bli en enda 30-talslägenhet dill i detta land, bara 60-talslägenheter som bekant, Vi har em subventio- nering av en äldre generation med vuxna barn och hyggliga inkom>' ster som bor bekvämt i städernas cenirala delar, men av unga fas miljer "med 'emå” barn ' tar må ut fullt pris, > : 5 Örebro-Kurizen (s tar upp socialstyrelsens; som den. kallar, ”förflugnia”. idé om” stats- bidrag till familjedaghemmen, Tid- skriften är .medveten om 'att far ” milj fyller” ett behov Jagt [. röstföj 1 till i iets politik S och då är det illa ställt. Under alla förhållanden måste de som inte kam förmå sig att upprätthålla den tämligen blygsamma militära men är wädd för att: hela Klaga" ih. Isgränd, om familjed; blir | statsbidragsberältigade” NS Risken torde vana obefintlig. Bå- målsättningen enligt riksd ibe- da f tror vi behövs. Skulle slut för två år sedan klargöra om derag mening är ' att” framtidens svenska försvar inte ens skall gö- as starkt nog att slå tillbaka ett omda större invasionsförsök mot rärt land. > Svensk 'hladet. f. ö.,, som man från fackförenings-' rörelsens sida gör gällande, de kolt lektiva" daghemmen ” vara så myc-" ket mer lockande än familjedag-" he torde säkerligen opinio-': nen tvinga fram 'sådana, , . Någon D; - låter I Så länge bostadispolitiken är in- iktad på att hålla hyran så låg om "det någonsin går på varje lä- kuhot — oberoende av: vilka in- lomöber ' hyresgästers"har och vil- kände "men barnen får aldrig höra slutet — det får de hitta på själva. . SEXORNA GÅR TILL. VAL. i Ju mer wi gör tillsammans- heter en serie på. mellanstadiet om sam- verkan 1 vår försörjning förr och nu, Föda, kläder och bostäder be- handlas i programmen : som är av- sedda som : introduktion: till. fort- satt arbete. På vårterminen, i års- kurs 6 ställs. eleverna, för- första gången inför ett viktigt val. Sexor. nas val gäller tillvalsämnen, alter. nativkurser och" övningsämmnen" för |: årskurs 7. . Skol-TV will- försöka |.. underlätta valet - mied -- en studie- dIsgränd kan det aldrig bli fråga om; / - skånska Dagbladet: I den sammanhållna" gymnasiala skolan, ' eller - ungdomsskolan eller rätt; och slätt högskolan som nås! gon föreslagit, - kommer den" wv tiga frågan om de. olika studievä-- garnas attraktionskraft i sista hand. att bestämmas . av det kompebtens- värde utbildningen. ger.. Den dag genomgånget "gymnasium: inte är det ;enda' avgörande . för sons möjligheter att' bedriva” studier kommer wi att vara på. väg bort från den olyckliga” ”indelning- en i. finare och , mindre fin. ut-) bildning och därmed kamske också uppnå en "jämnare I sbegåvningsför-" delning över hela yrkesfältet väg, c vän -under.. or brilkej N.N MÄNNISKAN a MASKINEN, :. olo:o od. : För högstadiet har skol-TV gjort en my serie i ämmet fysiologi om en i lärosalen har ' svårt att åskådliggöra. De fyra p grundlagen. En sådan. domstol är en garanti mot maktövergrepp från en majoritet. Liksom "vänliga dom" r stolar prövar att av "enskilda vid- tagna åtgärder svår i överensstä - melse med givna lågar Prövar behandlar bl. & samspelet mellan muskler och menver vid rörelser, muskelmaskinens försörjning med näring och hur kylsystemet. fun- |: gerar; syreförsörjningen. och sköt- seln av människan-maskinen. och Torsten Wickbom i vår em £e- rie i sexualkunskap. Skol -TV kny- ter. an till den serien i ett pro- gram i maj. I det informeras ele- vernna "på ' högstadiet framför allt öm »vs-kliniker och mödravårds- centraler, . or 4 as :Torson. » För skolradion gör Lis Asklund |: a. fattnin som föreskrev vad Personer. i-oli- ka slånd fidk bära” i” klädedräkt och inte bära. Lite hjälp hade all mogen också av. Bonde: raotica. Nu har wi. att ita mer till konfelk-' tionsindustrin - och dvällepressen. | Handelstidn'; ngen. 198 etudteci Icdå, Vi. har verkligen nåNT rikedageprotokollen ' att. Liberala studiefö ar i ämnet frit kont och "härför i gbatsbidr burit 19.120 kn, > "vc se KD i Signal «Nu har j jag fått se e dig med egna ögon. Därför tager jag det tillba ka och ngrar. mig i stoft: och. as ka, (Job. 42: 5, 6). Job hade. fre lat sig "mot" 4 .|ecCm — att förlusten av dem; han lågstadiet. Så sagan ” om ' syndare inför Gud, förelse med dem helighots löfte från älskade, hans ägodelar och hans egenr sjukdom innebar att ham ha- de syndat, 'Deras ord övertygade honom tickie,' art anklagelsen. var . sann, vilket 4 heller inite var, När Job stod. an— sikte mot ansikte med Gud, så blev : emellertid : övertygad: OMG. att liksom alla människor, var en - Att personligen erkäns k vår r synd. : SÅ något av det sista vi will göra. klara oss rätt bra vid jäm- som Omger' oss. vi ser oss själva i Guds , klara ljus,- så måste vi än mär "inte undentecknat' vår Vi har detta storslagna vår bibel: ”Om: vi be- våra synder, så är han tro — och å dem har man inte lye-" hemsfrågan hamnar 'i-en våler-" tre vänners anklagelser emot ho-" ” 4 nytt Sverige! Jag ser i bladen och
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.