1 : minimistandarden, uttryckt: «> DELA i . LAHOLMS TIDNING , "Klang vad buteljer Ulla, i vå "ra korgar korvar rulla.” . » Så här skulle förvisso den sto- i re skalden. Karl Mikael Bellman | ha skrivit ett visst avsnitt i mat- |. och dryckesvisan ”Vila vid den- na källa”, om han-hade haft den stora förmånen att vara samtida ådet Ulla Lindströ EL T Lördagen oden 2 februari 1966 I T= = Lindström återigen Då klaveréty vi .vet' inte för" "vilken gång i ord- ningen. Det "riktiga" talet för slak. terior; tonens :-marginal för ' Nu hade han inte det och därför skrev, han endast' om "korgarna "i största allmänhet. . ådet Ulla Li "har d. : köttvarorna' >. v från prod Ma an mitten orkaner sänds Se :lwvarännan söndag kl. 22.10—24,00" i " P 1 ett radioprogram som kallas ”Non' pop. — Det. Vil. ektivisera ' lyssnarra och. med ett mindre som. tar fasta på kvalitet. vt - Allätarprogrammet är en sam- håll i är Ulf Peder Olrog och Göran Ny- kan Norlén” och Krister Malm som 1i t den. På fram till: -detaljisten där + "vara mellar - "sex och” sju "procent. av "Detta" låter lågt, och par nu "gjort. ny' reklam för :korven. ”Korven är billig i. förhållande lt nötköttet”, sade statsrådet. ny. ligen" i ett uttalande till Livsme- » delstidningen. Tyvärr .- . handlade det än. förvisso, lågt. Undersök- . ningar som gjorts av- internatio- nella organisationer (bl. a. OECD) har klarlagt: satb Sverige” har» en av de Tägstar. distributionsmargi- Nertid h lande den 1 si, Detta ” berör : gången inte ' endast 'om korven ; och” dess billighet., Statsrådet gick istället som några gånger tidi- gare in gå de rent jordbrukspoli- tiska problemen och gjorde där .— även detta å likhet med vad "som "skett "vid" tidigare "tillfällen "åtskilliga tabbar. 'Statsrådet | ffärklarade « sålunda att hon. mye- ket väl kunde föredraga en de- | (aljistmarginal” av ” störleksord- ningen- 26—21 procent. Mera illa beställt, ivar, det , däremot ifråga nu. inte vå den påstådda : mono- polbildning ” som Ulla Lindström fört ' till -tongs,- utan Helt enkelt på det förhållandet; att de sven- skal jordbruksorganisationerna, "exempelvis; inom slakteri mejerib hen, - är välfofgarliserade med. tanke gjordes" "gällande, att det' finns ett” stort slyssnarskikt, företrädesvis. i. åldern 17-40 år, som”ej gillar den ordinarie - genomsnittsrepertoaren: elektrifieräd -pop,' svensktoppmelo- dier, "enklare dragspelsmusik ' och s. k; ”kafémusik” men inte heller" har lust att lyssna till långa kon- sertprogram, med seriös musik el ler! jexklusiva” jazaprogram. Lå : :Nylöfs! imdersökningar. gav vid handen, art.det. finns en stor pu- Bblikasom samtidigt, kan gilla jazz, seriös musik, kabtarévisor, wiener- vals m. mi och helst vill. lyssna till en kvalitativt "högtstående bland- ning av olika musikgenrer. I stöl- let. för, den rubricerade grammo- fommusiken tänkte man sig då ett prograni 'med. ”aktiv grammofon- musik var på ”förbillgande” « av buslönen ' - år Svenska, Dagbladet ad ådet i "om? /part iF inalér. '”avj den: storlek :som här . förekom- mer; Statsrådet förklarade där- "sålunda partihandelsmarginalen mellan; 13,8—19,9 procent — det "första ”procenttalet är .medelta- NER : - Statsrådet Ulla I Lindström - är emellertid inte den som, :talar om" att eri sak” är på tok. "Hon kunde även meddela att det på -slakteriförbundets de" facto har”, "EN: FÖRUTSÄTTNIN I MYNDIGHETERNA sat Kunna föra en Riksdagen bör”. "därför den motion som, hrr, Åkess elakartade" läget givetvis . berodde . verket Tengriper ” är- den täd- |. . lingsverksamhet i form äv; styck- Sr H kinesiska "trädgårdar kunde odla sin egen lilla musiktäppa. a UPPSKATTAT FÖRSÖK. .' z örsöket togs emot med entusi- Lyssnarreaktionewna var inte nycket positiva, de visade även alt det fanns en latent. lyss- narektivitet,. som var mycket be- tydelsefull: från; .. musikbildnings- synpunkt; av. prövat. och. ko rativ handel”... ” Det. i er. Håvudtaget kan Justiga sig: på” delningen eller på . |underhållningsavdelningen rar att ”glömmas hort” och att ak- tiv. grammefonmusik borde vara ett praktiskt sätt att råda bot på detta : problem; visade - sig vara "program, ' passar Ståhl m. fl." (ip). framlagt dm att sk, met iskall ed förslag om; en "allsidig kart- ” "läggning 'av de: trafikmässiga; eko-' "nomiska,' sociala 'och ' lokalise- .ringspolitiska - aspekterna på'-tra- | "fikpolitiken mot bakgrunden av .de senaste årens snabba; struktur: - omvandling av utrafiken, : "Ett. lag samhällsvetenskäp borde få i uppdrag att undersöka verkningarna av hågra- utvalda - .shedläggningar och blä, gebi om i vad mån dessa lett'til "lämplig. "rikslikare”, /undersk dits, Man kunde också. tänka :sig en undersökning av hur kunde | ; kretsen på några trafiksvaga, och . sålunda hotade järnvägslinjer är " beskaffad. Hur är ' den samman- | satt, inkomst-, yrkes- och ålders: mässigt? Faktum är att | hedläggningarna skett och sker på alltför lösa bo- . liner, och man kan ,inte frigöra sig från intrycket att de sociala "och ekonomiska nackdelarna i åt- » skilliga fall varit större 'än som j; , bort tolereras — och som förmod- ligen skulle ha tolererats. om mån " haft fastare grepp om 1 hela fråge komplexet. Det är hög. tid att man nu skaffar sig detta fastare grepp. SKOLAGA - -— . BAENMISSHAN- En SIFO-undersökning om uppfattning kring skolagans vara eller inte vara får en kuslig bak- grund ' av samtidig diskussion "kring "upprörande fall av bamn- misshandel; skriver L ärr a r- "tidningen. Utifrån lärarens ståndpunkt, menar tidningen, kan det dock finnas grund för ett spår av positiv tolkning av att flerta- "let önskar agan återinförd, näm- ; ligen att läraren skulle 'stå utan "vapen" i skolarbetet, Tisningen . summerar: I stort sett är vi lärere överens om att förbud mot skolaga var ett riktigt beslut, Riset är ett musealt föremål och örfilen ett mörkt in= slag i pedagogikens historia, Men vi lärare kräver att vår arbets- situation blir sådan att vi kan fullgöra vår uppgift — att under” visa eleverna. Skolöverstyrelsen startade sin trivselgiv förra hösten, . vilket tacksamt noteras, Huruvida lära- re på fältet märkt så stora för- ändringar låter vi vara osagt. ' Vi lärare har naturligtvis själva möjlighet att komma med goda förslag till trivselbefrämjande åt- gärder, Men då vill vi naturligt- vis också se att våra önskemål beaktas av centrala och lokala skolmyndigheter. Hur vore det om Sö och kom- «munerna hade = trivselfrågorna stående i- ständig prioritetsställ- ”Inte'ens. inom oppositionen. kan man av lätt förklarliga skäl vara samarbete, så känner man sig på . satt. Svensk+ Tidskrift. (h);.har känt | sig manad. att till, "de ivri- gaste mittenanhängarna” . uttala "en varning: "Att" krossa eller spränga' högerpartiet är icke ett sätt att uppnå,ett regimskifte”, . Någon sådan avsikt lär väl inte ens de' ivrigaste mittenanhängar- na ha. Man nöjer sig nog med att de av mittensamlingen för att se- dan låta väljarna själva avgöra hur . resultat detta skulle få för högern gern i'viss mån. själv. med sin - egen politik. . «+ Svensk Tidskrift smålar upp al lehanda politiska olyckor som skulle. kunna inträffa ifall hä- : gern. inte får-vara med och ”till- sammans skjuta” björnen" och . därefter ingå i den nya regering- « €n,: Den: påtagliga oron förråder den bakomliggande orsaken. Men denna taktiska debatt har. ett hu- vudsakligen partiegoistiskt syfte. Den kan inte: vara av större in- tresse för väljarna... 3 -; : « Den centrala frågan för väljar- na måste alltid 'vara. om opposi- tionen kan erbjuda 'en bättre po- litik än regeringen; >< ox Ve DD RE enl, or INTE SJÄLVKLART or "Arbetet.i Malmö (> anser det inte självklart att lands- tingen skall bli huvudmän . för gymnasieskolan:.« Mu: + Yo Yrkesutbildningsbei Ant > [na av ballader, "Modern Jazz grammet. är, Håkan Norlén, Hans ense. om tagen. När. mittenpar< : tierna . eftersträvar” ett ” närmare N högerhåll: utpekad. och tillbaka- I: först eftersträva ett förverkligan- | de vill lägga sina röster, Vilket |” får man” ju se; "Det avgör väl hö- 1, ur”, låter brev öch "en ”ennan' seriöst Nzzvänv, utbrister: ; ”Idén musik för allätare” ' ersätta” Melodiradions klangtapet + r passivt mönster produktion av musik- och” under- ät som kört fram idén samt Hå-.' musi 2 v där man, bortom”, skwvalmu- : Antagandet att, musik : ; [som inte entydigt hör hemma vare tende- att ge jazzen en. bes: i er-'| ek för dare" lyckat radiosalsning |” , Håkan Norlén spelar musik för de : vor mo tvikt Hill: skval-: och popmusiken. , "den "Fenodlade aktuella popmusi- ken. I början drog wi oss för. att spela alltför exklusiv modern mu- sik. .Men lyssnarreakitionerna för- anledde vissa omprövningar. I sön- dagsprogrammet den 16 jagquari. fö- rekom exempelvis följande bland ting: ett modernt jazzstycke, spe- lat av Art Farmers kvantett, en im vittnar” om ; av Ture R öm, sjunig- en"av Erik Saedén, gammal svensk dinställning. a ed . Här ett axplock ur "ett dylikt för- slag, ' insär t' studerande i Göte! e QUare ker e Kohitz "Foo- ÖGST/ KVALITET. roducent.. för - ”non -pop”-pi Om | roll "är närmast iden : kultundemo- kratiske'' diskjockeyns. Kor och sakliga kommentarer med "lite peri sonlig touch, inspelningar av- hög- sta kvalité — det må" gälla ”Livet i'"finnskogarna” eler Debknissys ”Childrem's'+ corner?” - från 30-talet framförd av Svenska ' Paramountorlkestern, och Edgar Varéses Hyperprism för blåsare. och -stagverk under. Robert Crafts Jedning : MUSIKINTRESSET + - SAMMANSATT, "> På. musikavdelningen är ' man rotorn nen > mycket jitresserad av denna" ”ak«- tiva: grammiofonmusik”, Musikpnro- ducenterna är ju i allmänhet ex- petrför var och en på sitt område och: -avill inté gärna -: inkräkta på annans , jaktmarker, Hittills har mar ;utgådt ifrån att majoriteten av lyesnarna” ensidigt musikintres- serade" och" inte will höra sådan mnisik som de står främmande ; in. för.: Experimentet med ”Non pop” , har visat att. den enskilde musik lyssnarens , intressen är mycket mera än man trott. I gatlköpsvaror. Vi spelar musik för |de aktiva Iyssmarna -och undviker själva verket tycks de flesta vara intresserade av flera sorters mu- ”aktiva . lyssnarna”, en sorts sik och önskar inte alls koncen- trera sig på en enda musikgenre i taget mutan tycker om en. stimule- rande blandning med många slags ingredienser.. oa INJ EKTION FÖR" ' MELODIRADION.. ' Något ”Non pop” — ”skval & är inte påtänkt. Vill man” hålla kvalitets- linjen nödgas man' begränsa anta- let sändningar. Däremot. är det Imeningen att småningom: utöka programmet genom att bryta at 20-minuters-avsnitt och sända dem i Melodiradion, som därigenom kan få en” ehövlig vitamininjektion. programkanrial ;spelar t, ex, Svensk. toppen,” ' Pop” 64, : dragspels” och karaktär 'm, .m; kan man: i någon! annen ev. de tre kanalerna' höra kvallitetenusile som.' ställer krav både. på kommentator och dygs- marna. Försöksprogrammen ' med” ”akktiv fonmusik”- bör: wv . samhäll Det!äjeskörnt att veta att härgn |. operettmusik > ev mycket ski ande Aktuell - kom mentar. " Enligt uppgift skall desertering- arna från Nationella befrielsefron- ten ha tilltagit i omfattning på sistone .— som sett löftesrikt tec- ken på att krigströttheten och apatin börjat epela en större roll inom FNL. Men bättre än (deser- teringar av sådana orsaker är det naturligtvis om mera moderata element inom FNL: wav politisk övertygelse inriktar sig på en fred- lig uppgörelse och börjar verka i syfte att bygga upp ett bättre Sydvietnam i samverkan med and- ra demokratiskt inriktade element. Sydsvenska” Dagbladet. De som ' will ha” regeringsskifte kan anföra mycket starka skäl för detta, Regeringen " Erlander har trots siha tjugo år vid makten misslyckats med att klara av er socialt och samhällsek iskt "så gera — och skapa de politiska för utsättningarna för ” folkstyrelsens förnyelse. Sa Svenska Dagbladet, Sällskapsresorna "utomlands har blivit 'en vital del av vår fritids. : industri. De ständigt fler söm, ut-' nyttjar dem har rätt att kräva att samhället så långt det är prak. tiskt - miöjligt ' skyddar ' 'dem mot obehag och förluster. Ansvarslösa tader i resebrärsct kan stoppas utan att det skadar när ringsfriheten. M Dagens. Nyheter; De många mammor som fått 'er- fara” den svåra bristen :på dag- hemsplatser: och länge mog stått på väntelista kan knappast attra- > 14 n ielet håll mobiliserar I central fråga som bostadsbyggan- det. Detta har medverkat till att den ekonomiska nitvecklingen bli- vit allt mer bekymmiersam med en växande inflations. och prissteg- ringsproblematik. Den bristande balansen: mellan ambitioner och resurser på ett flertal olika cam- hällsområden talar också etarkt för. nya. grepp och my ledning Rent ' allmänt . gäller dessutom att ett "ensidigt partistyre under , så lång tid inte kan vara särskilt bra för folkstyrets sunda funktion. Ut- möt fariljedaghemmen, soo: s Det framtida behovet kan” inte tillnärmelsevis - tillgodoses, om inte familjedagheinsverksamheten": sut- vidgas. ft I ett 'sådant läge är sambälleligt gge verksamhetsformer. digt. , Budkavle;': (CKE), Det känns onekligen: böfriande' att höra. en modern ' förétagsledare öppet deklanera att vad han me-” nar med PR inte i första hend är i redninigs- och bes aten får slagsida ' Liksom - 'wekrytering ” och uthämnlingar , till: viktiga poster" i Västerboltens-Kuriren. Redan nu bör årets: 5. avtalsrörel- se till "de hårdaste: och mest ovissa Som förekommit under senare de- cennier, Den, blir ännu mer: kom- plicerad av en sjukpenninigreform under andra avtalsåret: > - Handelstidningen. r inte de lidande mord soctal- att TV” eller : räkna paltmetrar gratispublicitet av text. reklamkaraktär i pressen. ,- . . PR-konsult Sten Lagerman : i Svensk Sparbonkotidskrift I Justitieminister: Kling : ska ”pesa till "Sovjet" för” att studera "landets fängelser, Man, får, väl" hoppas a att m, FOEEEN I vårt gräninland: Norge" har man redan förbjudit och kanska en ' sådan ' drastisk 'åt- "”goda demokrater”? r att de i princip är varma anhängare åv det slags de- mokrati, . som ' efter hand. byggts upp:i"vårt land, Men de är -»sam- så medvetna om sån vamalt tt de knappast kan föreställa" sig själva i opposition efter 34 år i kansli- nerna även, för framtiden tillåter med -' sund - folkstyrelse, Mot detta måste oppositionen; red: ögsta' "grad malitnedvetna : huset, I ivern' att trygga positio- de sig. då, åtskilligt, som. inte är g | förenkigt - gärd även måste ske i>Sverige' Den utredning som: Statens qfvatur- vårdsnämnd föreslår är motive Utredningens får- komma” fm "med en. extra rcshällnläse gt de kommer då att” få konkurrera på lika willkor 'med returglasen.i; vi vi måste. hålla naturen. ren. från kunna bidra till att motarbeta den rTenodlingsprincip i ljudradion som både ' . programdirektör = Nils-Olof Franzén och radioutredningen för- ondat — till men för både den muz sikikulturella-. > jtvedklingen - och lyssnarmajori eten." NH | "Her bert. Connor... gerns ”Besparingsmotion. Sam- idigt örsänktes lokalerna i halv sen. kaffet, kallnade etc. Or- , var strömavbrott. Vilka M fruktansvärda faror för folkstyret och välfärdssamhället blottar icke i detta: hade det bara blivit litet ? mörkare och kallare, hade må- : + hända högermotionen segrat! "Det ä är en händelse som ser ut Usöm "en" tanke att strömmen till ; Helgeandsholmen torde levereras av Stockholms elverk, vilket sor- » ferar under 'den av ett högerbor- 1” Riksdagshuset och i Stadshuset gått samman i eh des- : perat konspiration för att få den I sex år gamla "motionen igenom? | : Har man månne lockats av stats- ” ministerns förföriska tal om vär- det av ett samband mellan kom- s munal och rikspolitiken? i "(Dagens Nyheter) förslag att ge huvudmannaskapet | ; till primärkommunerna | förefal- ler dock väl övertänkt, i synner- het som det försetts med tilläg- get, att "huvudmannaskapet kan överlämnas till landstinget, om samtliga . berörda kommuner är eniga om denna åtgärd. Det finns skäl att ta upp debatten 'om hu> " / ning? > 2 i då med ett | nägot bättre faktaun= » derlag än vad vi i dag har, ' « Ingen. tvekan råder emellertid : Om att.vi också i framtiden. be- höver. en landsti , i förs- Folk "måtte få för. sig. att NM nan inte kan ta em enda titt i Sveri- ges Radios. grammofonarkiv utan att få se en dödskalle Fullt. så vuskigt är det väl -intå, och enligt. vad chefen för arkivet med ' trött, fast vänlig röst kan meddela — ' han har säkert fått lämna den 'här dementien till' leda — gå betyder inte dödskallemärket i och för sig något förbud mot att en skiva spelag — radio. Vad är då det famösa dödskal- lemärket? = Nu senast har vi hört talas om det genom historien med Cornelis Vreeswijk. Trubaduren har skri- vit några wistexter, som tydligen antingen har skrämt en del lyss- nare : eller också kan tänkas göra det. Det skrivs åtskilliga brev till Sveriges Radio, och många av dem handlar om ett folk känner sig kränkta av vissa ord och tankar, ” |när dessa framförs i Melodiradion. "Det är maturligtvis i högsta grad debattvärt om' Melodiradion bara skall wvara gförargligt skval, om Sveriges Radio falla undan för dessa fsk påtryckningar — debatten: skulle i så' fall gälla om inte folk ekall ha rätt till ab- solut menlöghet i sina nöjen, men den debatten skall vi inte föra här. Ett faktum tycks i alla fall va- ra "att det dödskallemärke" som sätts på, ofta med' den komplette- rande upplysningen ”Obs! texten” eller något liknande, inte innebär ett förbud för producenter att spe- la plattan Det skall bara tjäna som en rekommendation. Varför då mågot så drastiskt som en dödskalle?. Det. är det enda folk reagérar för, säger arkivche- fer sorgset, + HELFÖRBJUDNA SKIVOR. Det finns emellertid 'helförbjudna skivor inom arkivet, men då gäller det j "bestämmelser. Allra mest är dat fråga om amerikanska för vilkas ga hand | på de mer exklusiva ut- . bildningslinjer, som saknar. un- Vudmannaskapet på allvar, "helst + ; derlag i varje enskild kommun. "a lodier upp- lhovemännan eller förlaget vill be-ltill hålla” fräschören = utifallatt en svensk teater skulle ta upp ver- ken ifråga — man vill inte-att lå- "Dagens text talar omi "utsändan- Den andliga” odlingens nrg ]e tarna skall vara sönderspelade vid det laget. Och så kommer det sig att till exempel. Weet . Side Story . länge kunde köpas i affärer men inte avlyssnas i radio. Sen släpp- tes "den fri,. folk hörde den dag ut och dag fin — och då tog Os- cars upp den. Så kan det gå. Efter vilka principer sätter mån på dödskallemärket, (om vi nu allt- så 'inte räknar med de juridiska)? ”Vi har ju en viss erfarenhet, och så : skriver folk. . Det är det svar man får. Det må vara att det sitter gan- ska mycket klokt och erfaret folk , på Sveriges ' Radio, att lyssnare ekriver, och att dödskallemärket som sagt inte innebär förbud — är det ändock inte litet väl lösa boliner? Hur djärva är producen- terna? Och skulle det werkligen skada med en nämnd, där utom- stående intressen vore represente- rade; och hos vilken man kunde |Vi klaga? För vad gör nu den. rtist det av de tolv apostlarna. i för- ikunnelsens "gärning, : Vi» vill med ledning därav framställa tre. frå- gor till besvarande: Vilka är Guds tjänare, Guds vittnen? Hur skall de wittna? 'och: Hur. bli: vittnen, :'scrå betyder mågot i dagens liv? dd vår text står ella de tolv. apost- i larna uppräknade. Där nämnes - först” Petrus, den nitiske och red- lige Petrus, där är med den bli de, veke Johannes, kärlekens "un- derbare omvittnare, där. är också Tomas, ' tvivlaren, ja även Judas finrs med, han som 'sedan blev förrädaren. Alla dessa sändes 'av Mästaren ut att förkunna och vitt- na om Gud och Hans kärlek, om Guds rike, både med ord och liv, Detta giver oss ett svar på vår ifråga: vilka skall tjäna med vitt- nesbördet om. Gud? Liksom alla de tolv sändes ut, likaså . är det uppdraget givet åt var och en, som har mottagit och erfarit något av Gudsordets kraft till AA och helgelse. Alla vi, som wväxt upp i ett kristet tand, är kallade att Du ra Guds vittnen, Några har fått en särskild kallelse att vittna i ordets ilse, men alla har vi bli som råkat ut för c Som bekant genom det nu aktu- ella fallet, så skriver han till höga vederbörande och ' begär att hans skivor inte längre skall framföras i radio eller TV. Och vad händer då? ELLINGTON OCH GRIEG. Man talar om att monopolet har den juridiska rätten på sin sida, att man spelar vare sig upphovs- marnen vill eller inte, Naturligtvis har man rätt — men är det riktigt snyggt? ” Och rsom man vågar an- vända sig av den strängt j rätten mot Cornelis . Vreeswijk, varför vågar man inte ställa Gri- pet inför domstols pröv- ning? Duke Ellington har gjort ett ar- rangemang av Edvard Griegs Peer Gynt-svit och den har kommit ut på. LP. Då protesterade det nor- ska G Griegsällskapet och hänvisade vit kallade att vittna med våra div. Gä mwittnesbö d igt sn skall>;vi - vittna, om? Jesus giver '0ss. svaret. i wår text: ”Och, där I gån fram," skolen: I säga: Himinel- det, icke: tala om "himmelriket utan leva' som om detta rike redan vore tillstädes 'på denna ' jord. Och det är det, när himmelrikets Herre fått taga sin boning i våra hjärtan: Då behöver vi icke: ängsligt. Oroa: OSS för hur vi skall på bästa sätt vara Hans "tjänare, "då ' giver ' vårt. liv det bästa wvittnesbördet Meda; him- melriket i-oss kan vi tjäna" dess förverkligande omkring ss, Varje gång wi sviker i bekännelsen, :— livets 'och levernets bekännelse — varje gång vi står fasta och orubb- liga i wår bekännelse till Herren Jesus, varje sådan gång blir vi allt mer och mer lika de trogna och uthålliga lärjungarna, .. vs Hur skall si kunna bliva sådana vittnen? Även på den frågan ger oss Jesus svar ilde goda orden: I haven fått för intet; så given ock för intet” Endast "bm man Div är mottagande, förmår man va en givare, Endast genom att själv dricka mur de källor som skänker levande och" ”livgivande vatten för själen, kan 'wvånrt liv oändligt är med "våra medmänniskor, i hem- met, på arbetsplatsen, överallt är vi kallade att wittna om; den barm- härtige Guden, som förlåter utan gräns som: av. svaga, syndiga människor skapa kraft- |7' fulla, kristna - karaktärer. Ett så- dant vittne får du vara. Ingen är utesluten . från denna tjänst. Låt dig blott winnas av Gud, så giver Han dig ock nåden att 'i liv och gärning vittna om Honom, : som gjort med Grieg 1 då tidigare Bach har gjort med Vivaldr Brahms med Händel och Haydn, Reger med Mozart, Liszt med Schubert, Britten med Purcell och många andra "med många andra, Det är en ädel tra. dition i den västertä musi- en om , Hur gagnar det den andliga od- Duké€ Elington är en betydande -nen, Bloppas? intressen att den traditio- tas, helgas och renas; Bru- kar du dem? Brukar du bedja och sålunda vända dig till alla goda gåvors givare?" Brukar du ; flitigt Guds ord?. Låter du dim själ där få den näring, den så väl behö- ver? Eller söker du dig till guds- tjänsten, där du får möta. din Gud och mottaga välsignelse av Honom? höcer du Honom i i mattvardens he- akramen de frä z it? Se där. några . ev i Att rätta sitt uppförandé etter andras "råd är att göra 'sig kläder efter andras mått, : Kvinnor är extravaganta deras män. tycker om det,” herag av det motstånd man från - , riket är nära”.' Det viktigaste blir . kanske icke att säga det, utan: visa ” 2 blir vi allt mer lika Judas, Men -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.