"önskar löpa sin iIndi - mil” långa" omvägen, runt "Syd D = L I Mändogen den "Den 27 Januari inleddes i Wa- shington betydelsefulla diskussio- " ner -med den brittiske utrikesmi- ; nistern Michael Stewart och brit- tiske försvarsministern Heely rö- | rande problemet om ett:ameri- '. kanskt-brittiskt militärt samarbe: tel öster om .Suez, Premiärminis- ter Wilson har alltifrån sitt re='" geringstillträde bekräftat stånd- | pu sitt Före jul' ställde hart emel" lertid ” amerikanarna” inför ' det" mycket ömtåliga spörsinålet, i vil- ken ..utsträckning de vore. villiga att del -Englands” kostnader för delta Brittiska försvarsengagement . öster om Suez. i Labourregeringen har på Sisto- : ne mera ingående befattat sigmed både de 'strategiska och finansiella . konsekvenserna av den ' sydasi tiska förpliktelse, som 'de” i.bö jan med kanske alltför stor be- slutsamhet åtog sig. London sy nes nu ha kommit till den upp- ” fattningen, att en gemensam ang- -1o- "amerikansk front bör” tpprät- tas, vars uppgift skulle bestå i at främja "fred och stabilitet i'In- diska Oceanens och Västra Stil- : -1å : havets. vidsträckta regioner. den i synpunkter mellan London, och Washington en ganska” avs! Washington företräder den åsik>” ten, att Maos Kina måste hållas "i, schack och hindras från'en ex- pansion längs ew linje mellan den ' 38 breddgraden i Korea och ned till den "17 'breddgraden'1i Vie . Denna linje sträcker sig väs terut längs foten ' av > Himalaya. nkten, att England måste hävda . i. dessa” geografiska i rie 4 tebruari” 19 set dem vara av högre "värde läng='' re. Politiska" hänsyn talar också” + för” deras 'nedlöggande, Man ' vill, -. ersätta . dem -med 'nya "baser. på, öarna Diego; ,Garzia, .:Aldabro, ” Borquehar,;Des, Roches ' och . K N > kosöarna isamt på ön. ;Gan, ig ” "vid inte flottan . utan fl gvapnet 7 skall ' tilldelas "ansvaret ; för” strategiska främsta? s'a 8 ändstationen för detta förs å « svårssystem. "inrättas. "Austråli n liksom" också Nya. Zeeland koms: mer" att. tilldelas: en "viktigare: roll i detta nya-projekt, än de' tidigare håft, Den :nödvändigar, utrustni: Det är därför herrarna” Stewart : : och Heely, begett sig till Washing+ ; ton för att. appellera till ameri- k goda ssamför tåndsvilja , : och egenintresse. President John=. + son och "Mac Namara ställs -där-'" - med: inför spörsmål och krav, som; man inte avundas dem, 'Men även kovran;.'och inte: sällan här de gjort" "den upptäckten i. sitt arbe- . te" inom ' föreningslivet,” vid ryk- " tandet av kommunala uppdrag eli ler, förtroendeuppdrag : på 'arbets- platsen.: Föreningarna och orga- Wilson och "hans ministrar. där- emot kan visserligen icke förneka nisati ju "numera ”tagarna utvecklar färdigheter. och möjligh av ett a 'h " från Kina, men de menar, att Mao I r Tse-tungs angreppsavsikfer bara kan "betraktas och tagas under övervägande, ”på : lång sikt”. och. därför argumenterar de emot, den” amerikanska 4 uppfattningen och : dess konsekvenser, « P7 i.d smb. t "Nu är det. ialla fall angeläget - Ör för. labourregeringen" att få-USATsS” regering att! 'gå:med på att "dela , kostnaderna för der-brittiska våk- ten öster om: Suez .i-den : nån denna ; vakthållning" ' överskrider - måttet av" "den förpliktelse, sorn man , på : brittisk ' sida" anser sig kunna ta på sig," Härvid ” räknar! 2 absolut nödvändigt, att der liv viktiga "sjövägarna runt Malack halvön och den ind vinner-insikter som"inte'ko Detta” framskymtar. särskilt kapitlen om betyg;: om. lärarur- val”och om klassernas storlek. "Vuxenskolan -borde i. «stället : söka nyttiggöra: de erfarenheter som'de ' "Studerande. vunnit.” i sitt:yrke, i föreningslivet i arbetet: ov pelagen hållas under förtsatt tisk "kontroll. I' annat amerikariska. sjöstrid: dp nen för” att skyddå extmipelvig: dien fen Thaiiand och) från 1 stralien. Londonregeringen här för av= sikt att: framlägga : resultatet - av sina sedan halftannat-år sanilade - försvarsstudier i -en vitbok, som lär komma att publiceras den 22 - februari, Redan nu är emellertid så mycket bekant,' att militärba- serna i "Singapore ' kall slopas, enär "Icke: ens arneri anarna ' an-' . "ATT VÅRA RADIKAL ÄR " "MODERNT ”. T att vara radikal på det Hlåsiga, skräniga, emellanåt halvt om halvt , exhibitionistiska -- sättet, skriver Sy dö SER 'Sve- rige" Ze bladdo: , Så finns det några politiker, som ' utlever 'sin lust” att måla möästascher på Mona Lisa genom att motionera om: en ändring av vigselförfarandet, en radikalise- ring skullle man kanske vara ar- tig och säga. Radikaliseringen ska bestå däri, att alla. par som vill . gifta sig ska i lag stadgas skyl- diga att gifta 'sig borgerligt, vill . de sedan"'också gifta sig kyrk- ligt, så är det deras ensak, Bor- gerlig' vigsel allenast har rättsgil- tighet, :Den : kyrkliga vigseln har 'bara'"cerermoniell innebörd. Det å är radikalt, men det 'ä är gar let, för det . finns - absolut ingen a motivering för -att . beröva, den |- kyrkliga vigseln dess rättsgiltig- het: och tvinga alla att gifta sig borgerligt. ” VUXENUTBILDNING = TILL - -MERITOKRATI | Mt ett rarrekrytering fö av utredningsför- . . vuxenundervisning-. en att de. sakkunniga lyckats ”f som". en medborgarskola, : därdel- I Isnebba. motåtgärder blivit . alltmer 4 rad” "eller" enad miljövård” id Hygie- = jhade ' man ' önskat ; att, skrivelsen en. |finge nå dem som den werkligen Mängava vä "På nytt. håller kylan fandet ";4 ett järngrepp. Men bhav' tröst ine, det skall bli varmare, säger : ryska: iforskare, ä mv Min > bed det dröjer. Inte I år, "bien I öm hisen, kanske? a | Dagens istid”. . skall "alltså « snart vara förbi, om man kan tta fil ärvarande isförhållandena ' polartrakterna och de är säk=". ; ra på att Åsbergen i. Ishavet hål-' på att "smälta' och "därmed. sitiden”, snart. vara «' Mot. fessa -an äntaganden står. både. morskav"öoch.; svenska ' ! glaciologers | uppgif De har. i: Norden mätt. våra glaciärer ock'de har konsta- terat ; att, jöklarna ' det senaste året 7 mycket”. kraftigt. 'Svartisen, den största glaciären i Norden, har ökat .20 .meter ' och” glaciologerna vansen atisvi-går. en, kalla period till mötes.tsa +. Svartisens: tillväxt kan a tråkiga "konsekvenser : om den fortsätter i "samma, takt ' ytterligare" några : år. "Då kommer den att stänga: tillför- seln. till Glomfjords" kraftverk, ' ef- tt som” den” får sitt vatten från gla-: "ären 7 ts Våra svenska glaciö er: har allt 1 ixter tål k gar kunde upp 02 grador. En sådan kyla är haturligtvis för- ”lamande' för allt Vevande, men li- vet måste dock fortgå och man le- ver helt på sparlåga. Djuren över- vintrar i något slags vilstadium och märker inte så mycket av 7 kylan. : | "'ABSOLUTA. NOLLPUNKTEN ! Den: absoluta. nollpunkten är — 273: grader, en temperatur som en- saba bättre än vi | hjälp 'av en.hoppgaltel som” de har på bakkroppen: Den är riktad fram= åt och "genom "att. köra ,den mot marken slungar sig djuret ett styc= ke upp 1 luften, Hoppsättet kan jämföras med en stavhoppares skutt. " Den något högre insektsgruppen snösländorna kan också ' förekom= ma på snön. Dessa djur är brons- färgade wvinglösa insekter som på larvstadiet lever i mossa och bland de löv. När:de blivit vux- dast kan framställas labor sigt, Mot denna ;temperatur är vår kyla helt beskedlig, ” ; "4273 grader är dock inget hinder "liv, det "hår vetenskapliga för- sök med tardigrader och hjuldjur visat, . Dessa djur har efter ett bad under nio timmar'i flytande. helium —. 271 grader, följt av än- nu ett kallbad, denna gång under 125 timmar i flygande väte, —253 grader; inte tagit” någon som helst skada.: : "De har en' liten stand efter det de överförts "till vanligt tempere- rat, "vatten, , varit "lika - pigga ' som före de båda kallbaden. . ' Även högre : djur, såsom grodor, har tålt att infrysas,, Blir de bara långsamt 'upptinade. har de: trots en vistelse i en temperatur av —5 grader verkat fullt friska, + LIVET I SNÖN LÖ Flera arter av: växter "och djur sig till ett liv i ett å seda "1945 stått under v observation:; år största glaciär, 1s- fallsgläciären är omkring två kilo- meter;lång och närmare tusen me- ter. bred; "Vem som nu får rätt, de ryska eller våra egna vetenskaps- män återstår att konstatera 1or aem Bom lever öm förslagsvis tusen år. JORDENS KALLASTE PLATS | 4 : Många klagar på den vargavinter vis haft: och har förnärvarande. Tänk då på hur det skulle vara att ås: jordens. kallaste plats,'.Ver-: chojansk i. Sibirien” "Där -har: man; en medelteri eratur. a -51 grader; För" januari. månad.” Man” har: där: fram” tills1946: även: bpmätt 7 den lägsta” temperaturen, .8 .grader. Den, 26 "december: 946 slogs dock detta rekord av 'en annan sibirisk cl Å Kolyma-Tai- . 5 pass sterilt och kyligt element som snö, .Snöalger t ex finns på: de flesta snöfält i höglänta och ark-" tiska - trakter, -Tardigraderna och hjuldjuren, som tålde de kylslag- na baden, påträffas' alltid där det finns snöalger och livnär sig också på "dessa, Under de timmar som solen skiner för de ett mycket ak- tivt liv, för, att sedan "under den övriga delen'av dygnet ligga ned- frusna i dvala: "= oA kr Insektsgruppen le hoppstjärtarna lever "också ; i. snön: och" de "kan ibland” förekomma så "rikligt att det ser,-ut: som .om'snön var sandad. /Undersöker' man snön noga, mär- "digt krälande massa. I t -Hoppstjärtarna. skuttar iväg sed ingen ter ökar slängt Under. den. gång- na: hösten; hår " angelägeniheten- av uppenbar, Huvudintresset" Filktäs;. förklarki 1 FEL dagärna "hart traikbyrån vid väg-”,och vattenbyggnadsstyrelsen utsänt : en; rundskrivelse, . und tecknad ” äver av sekreteraren 11: luftvårdsnämnden, betitlad ”Atgär- der för ”avt Pear okigenheterna MUS- nog; på förbrä - länsläkare Bo. Y. Äkerrén i en Int tisk ledare. med ; rubriken ”Splitt- a Skrivalsen är ställd till Häl. sovåndsnämndern;' i samtliga städer”. Att man är ute i ett högaktuellt ärende; därom råder ej tvivel. Nog angår, : I Skanör-Falsterbo, Öst- i bammar . och Marstrand får hälso- "inte ingen a. 3 den "men i Hörby, Huddinge och Partille! Och borde gens situation. söka driva fram en. splittring inom jordbrukarleden. Jek har” ett-gemensamt” intresse, | nämligen en - jordbrukspolitik och ; en: prisnivå på produkterna 7 'som ig 'självt”att'denna prisnivå; inte känt vara? olika » för" olika” jord- derasirJordbruk., Man kan: : jordbrukarpotatis till olika 'priser. RILF -har "under "hela organisa? | tionens tillvaro verkat för ri ga" och skäliga priser på' jord långt som i det överhuvud.” rit möjligt med tanke på den sam- hällsekonomiska ' och": politiska verkligheten! Det är självklart att detta i hög grad varit i Samtliga jordbrukares ' intresse” även ! dm man inte ' nått de” priser som r blunda för det el situation! är: radikalt olik, den ungdomsskolorna, skriver '. Jord- brukarnas Föreningsblads kultur- redaktör Ragnar os ber: De som anlitar samhällets in- stitutioner för vuxenundervisning är mest: personer som" för sent : redan. beslutade sociala reformer, Företagaren! : N Är faktum .att de vuxenstuderandes studie- 1] dantar 1965 '— också varit bety! dande | reallöneökningar. TVi har. "= ansett oss: vara” så duktiga att vi kunnat bevilja Oss 'större': in= komstökningar än produktiviteten |; tillåtit. Vi måste hu"betala 'räk- brukare beroende på storleken av:]: inte Fk .> sälja "småjordbrukarpotatis,. mel: |; « lanjordbrukarpotätis + eller .stor- |: kets produkter, Män har gått: så : rentländer? Men ' det. är: just vad | som” håller" "på at ske hu; skri- ör tidnt i höjningar. varje år. Dessa | höjningar har inte bara wvarit,no- av user sant om åtgärder för att hållt ta. förbränningen. av svavel? edel ; på en optimal nog borde relsen, läns- styrelserna ”.och länsläkerorganisa- tionerna ha funnits med på wäg- och I vattenbyggnadsstyrelsens odressförte Å igheten att ut- ran "att + det inte är gå från hr Strängs | bud- kan ki fom samordning av: reglerna, om och slällt "om Svenska kommunförbun- dets. synpunkter på. bl. a... frågan Vilt för ikt beträffande ' vatten. och 'dtuftföro- renande emnläggningar, I sitt re- miss-svar” tillstyrker. kommunför- tvivelsutan : måste-' betraktas . som pr avgörande sr från om- ikt. Hur edan förslaget i detalj: skall ut- formas och bringas att i praktiken man att det. ärren enda'stän- - na förekommer de ofta uppe på snön. Snösländorna livnär sig på hoppstjärtarna. : Även ' snöharkranken,' en släk= ting dels till vår vanliga mygga, dels med den allmänna ' harkran- ken, trivs på snön. Den är mycket hårig, brunaktig till'färgen med kraftigare 'och kortare ben än sin släkting harkranken, Den är. gan- ska vanlig, och ses ofta på snön, » SMÅ ANSPRAK ” på Mount Everests' ödsliga höj- der, upp till omkring 6.700 meters höjd, levér en'liten hoppspindel, som» inte har stora anspråk här i livet; Den tillbringar tio av årets månader i djupfryst tillstånd som en liten: isklump. Resten av året går. åt till att söka föda, som det: inte lär finnas något överflöd av nå dessa syrefattiga höjder. Spindeln har trots sitt kylslagna liv ingen skyddande päls, Den tillhör nämli- gen den nakna, mjuka typen 'av spindlar. / RE " VÄXTER OCH KYLA » Bland våra växter varierar för- mågan att tåla kyla betydligt. De flesta dör: redan vid noll grader och många tropiska växter "förfry= ser”. vid betydligt högre tempera= tur. En del frön. och' syrefattiga växter tål dock en kyla ända ner till — 200 grader utan att ta någon synlig skada.' . Växter kan'frysas' ned "utan & syn-= barliga skador' bara de blir: myc- ket långsamt Upptinade. Kylan är i regel inte det: värsta för växten, det är, det 'kritiska»stadiet när iser ti- nar "upp och vattnet pressas ut ur | cellerna.' Hastiga temperaturväxlin- gar. är alltid skadliga, det har väl Aktuell komn mentar: ma erfarenhet som ' er rad. andra bostadsbyggandets ändamål, nämligen att det är skill- ]t d: ' Försvaret får göra precis sam- j ekonomisk betydelse: De bidrag till som ak det ger nad på principbeslut och werkstäl- lighet. Man har en flerårsplan som ter men knappar in på medlen när det kniper — utan att ändra mål- sättningen, Situationen känns som sagt igen från andra områden. Det är den svenska politikens illusio- nästiska drag som här framträder, H ”Handelstidningen. Det har mu i pressen" — I bl. a. i några av landets högertidningar — omtalats, att även högern skall anhålla om, partistöd. Då partistö- det beslutades i riksdagen, var hö- gern det enda parti som gick emot utskottets förslag, Att några and- ra. ströröster avgavs mot förslaget ändrar icke. riktigheten i uppgi ten att högern var det enda parti som , röstade emot, Sedan högern som ' riksdagsparti och högerpres- sen ' uttalat , sitt ' skarpa moraliska fördömande av allt. vad partistöd heter (dock naturligtvis icke hem- liga understöd. från storindustrin), har den tanken uppstått, att hö- gern skulle fullfölja sin linje och avstå ' från att begära: statsbidrag. Nu har emellertid högern begärt eller skall begära sådant, något som högern naturligtvis bör göra liksom de andra partierna. >. Väx jöbladet. "Den gamla frågan om karens- dagarna förs nu ur debatten, se- dan socialministern - framlagt 'sitt förslag ” om "bättre sjukpennings- förmåner, Därmed försvinner "en gammal "orättvisa, något - -som; . man bör vara tacksam: för, även. om det bästa kanske hade varit om frågan kunnat lösas” ”avtalsvägent i Reformen köstar 770 milj kr och efkall få 5" avgiltsvägen. : I många märkt på sina r äxter, | Står de intill ett fönster 'som öpp nas då” och då blir: de: inte Jångli- vade.. "Vi har i Sverige én "svamp som man faktiskt kan plocka trots det är full vinter och sträng kyla. Den jar synas någon gång i septem oktober. Den kommer efter de för- sta » frostnätterna. Vintertid löne at sig. inte: att: söka den. på m:. on men den växer ofta även på t: 4. Trots 'att den: är helt djupfrys: är den mycket smaklig efter upptinan= det. Som. lämpligt redskap tar "man med sig en yxa för att få loss svampen”, från" stammen. . Knaper= st kt ä är den riktigt god.” ( MÄNNISKAN OCH KYLAN - Vi människor klarar kylan säm: t. Det. går att feva" en längre. tid vid en "temperatur av. minus 45: g ader gång tilll riklig riska' "grannar lever på gränsen till vad" mänskligheten "kan ' uthärda. Med tanke på detta är det märk-' ligt att våra minsta fåglar, "till exempel : kungsfågeln, ' som "" väger högst fem gram, kan klara norma= la vintrar. I år dör de dock troli- gen till hundra procent, men nor« mala vintrar klarar d de. fungera å att se. I ioms- sakkunniga har beslutat föreslå att det blivande organet: för - niatur- och: miljövård skall uppehålla :rol- len av: kontroll= och tillsynsorgan medan va isationen :U inte: ” välgärningarna tills" döden kommer, Den som: gör det, är mer rundhänt med "andras gods än sitt eget.” UN skall : handlägga väbtsfrågorna. ' Det : centrala organet för natur- och miljövårder: skall bildas genom ett slags” randan- anslag. Motionerna, bely- t var regeringen. enligt op- Itionens uppfattning har varit ski njugg. Först "när: oppo- föhsp pärtierna Kommit i Frege och "företa "en: "avvägning skilda” "behov: kan man få att . vatt , vägs och homogent: arbetsfält får fortgå och ökas? Det kan väl knappast vara till fördel för wårt. land att. cen- vattenbyggi elsens n |byrf, Tuftvårdsnämniden och den trala hällsorgan med så speci- fik målsättning - inom de nämnda :jnuvarande " naturvå 1 v . Områdena : och med sammanföres, -- För sin r verksamhet skall detta organ rep-jå liera på länsingenjörer och natur- våndsintendenter, - som för - övrigt föreslås inordnade i länsstyrelser- na; Det. bör påpekas, att varken jörer 'eller' nal årdsin- rligt 'h beh. skils AE heter vinternagelskivling och -bör- om man är påpi älsad och har till" "Iver tidskriften 'Taxitrafiken. På- "I ståndsinnehavare, gom inte kar; le- praktiken blir den s något: dy- rare genom - risken ' för” missbruk, varigenom produktionsbortfall. upp- står. ; Likaså kommer reformen att binda en stör arbetsstyrka vid ad= ministrativa ” och :. kontrollerande uppgifter.: Det viktigaste är, emel- |: lertid att större” rättvisa skapas, rig att te sig stora om man: stäl. ler: dem i relation till de”totala räknats fram för att sätta försva- byggnadskostnaderna, men de re- ret i stånd att fylla sina uppgif-|presenterar marginella tillskott som, inte minst i ett läge. "med kredit- svårigheter, kan medverka ' till ett bibehållet . högt 'och ökande” bos stadsbyggande. : go Mee ; Konsulent Ralf Hultberg "i Svensk” sparbankstidskrift, ' Även regeringen "här numera ins sett alt det krävs statliga åtgärder för att” sanera , sällskapsresemark- naden. Handelsministenn klargjor- de under riksdagens frågetimme att han inte' står främmande för en lagstiftning i-detta "syfte. Inom: kort presenterar en" utredning om re sebyråbranschen sina förslag. Fi r- | utsatte | att dessa är tjänliga ' som . lag för en tagstiftning,. bör de ständigt fler resenärerna myc- ket snart kunna ges det skydd 'mot oansvariga "affärsmetoder "som. de, : 3 | länge har saknat, " . | Dagens Nyheter. > Engångsglasen. har, blivit ett pro- blem dels därför att de vållar ned- skräpning i naturen, dels” därför att mängden av krossat glas utgör en 1 de "olycksfallsrisk, = Motio- närer har begärt en utredning” om saken, och allmänna berednings- utskottet kommer enligt uppgift: att förorda en sådan; Det är: bra, att er utredning kommer till ”stårid. Problemet är så pass allvai ligt, akt a det änte kan” nonchaleras. ”"Firlansmini et att ge riksdagen och "väljarna ,'besked . om . eventu- ellt mya pålagor efter. valet. Un- der ; replikväxlingen i riksdagen rann en barnhistoria oss" i "minnet. Det war den lille grabben,; som bad sin aftonbön och sar” .— . Gode ' -Gud, säll gosse. Om. det inte” går. kan du wäl låta mamma, nerver! "7 " Bfter att Ha hört. hr Strängs” mä- : gistrala tonfall när han nekade att sn | Bosladssparandet' har stor ety- delse" i der; enskildes ekonomi men det saknar . inte heller samhälls- T xi i Sverige världens bästa? Ä Stockholm: ATT) : ' Utläni 2 fakttagare ger ofta vårt väsen det betyget att. det ifråga. om ' standard (personal: och materialy är världens bästa, 'skri- ståendet att det är. dyrare att åka taxi i . Sverige ' än mångenstädes utomlands måste ses mot bakgrun- den av vår höga levnadsstandard och "åtföljande stora: kostnader för ge upply om, skatter ”förstod- wi: 'att skattebeta- larna "4 det' här landet nog "också behöver Jitet "bättre nerver.” de nu sitter i än av sina arbetare. på 20. och 30-tal ras "kontakt ”med.vad arbetarnas - massa tänker” är "inte alltid ätt li- . | ta på. "Jag har & som; reporter. följt tillräckligt ' många, 'partimän och . personal och. ' Tidskriften ' konstaterar att an- talet taxibilar överallt i vårt land är större än behovet påkallar för normala ' förhållanden. : På lands- bygden är det alltför många till- va på trafiken utan har denna som en” bisyssla. Trots' att många rö- relser : nedlagts i flertalet mindre städer och jämförliga samhällen är bilarna så många, att de blott kör ett.pass per dygn med flera fri- dagar i weckan, I de medelstora |, städerna körs bilarna numera ock. så i stor utsträckning blott: i. ett pass per dygn med utökningar wid vissa tillfällen. Genom" taxiradion och ökad effektivitet i organisatio- ytterligare verksamhet, ' ; I storstäderna ' däremot har an- talet taxitillstånd: vu i takt med dt bil i Stockholm k Tidpunkten : synes just nu sär- reform. Statskontoret förbereder naturvård; tendenter besitter ' nödiga fackliga och" personella resurser för att på egen hand klara luftvårdsfrågorna. Dessa är, liksom ' problemen om- kring vattenvården komplexa och fordrar för adekvat handläggning ett intimt Samarbete mällan hygie- ak poltien innebär, | i de i(Handelstidningen) miker, tekmil " Förslaget : eter ljus över den egendomliga situation, som hotar öra i Som åutomatiskt blir dyrare år 7 från år." Det betyder: att vi får . Vara, beredda på. mycket lägre realinkomsthöjningar 2 än vi haft, ' i Vårt "välstånd" -har blivit så > stort, att det hotar att kväva OSS. i Kostnadsläget har 'blivit så högt « att svenska: företag hår sett sig "tvingade att flytta sin produktion . utomlands, De höga inkomster, "som vi 'beviljat oss själva — det som kallas: vårt välstånd — hål- ler på att bli välståndets fiende..- ningen" för' de. stora inteckningar '. i framtiden, som gjorts i form av 7” atoa Det låter som en. paradox, Men "det är. en. bister . : realitet, slutar |77 i vårt land och som fan väsentligt försvåra eller omin- varjämte såväl medicinall sonr ve- terinänväsendet befinner sig i stöp- sleven; Vad man efterlyser är ett rationellt grepp på problematiken, varigenom väsentliga delar av me- dicinalstyrelsens hälsovårdsbyrå, de Bor: 5 "veterinärstyrelseny Sm skilt väl lämpad för en radikal | kant för något år sedan med. 70 nummer, Detta medförde emellertid ingen. mar- ökning av körda pass, På grund av bristen på anställda fö- rare kan” inte ' bilarnas kapacitet åt det bl blivande naturvårdsorganet fö. res samman till ett verk, en hälso- och " miljövårdsstyrelse. - Länsingenjörernas ' . och natur- BT tetgöra bete genom att krafterna blir allt- för splittrade - Naturvårdsorganet skall hand- lägga luft. och vattenvå Medicinalstyrelsen, främst dess Häl sovårdsbyrå, skell Ks hu- dicinska länsstyrelserna kan knappast bli till någon fördel för omgivnings- vården. "Vad man önskar . är ett d län ter, vår | naturskydd Livsmedelshygien och | miljö. Veterinärstyrelsen åter ekall [5 tändigt organ. Ett organ med :en i förhålland : en råd. : ägna sig - åt I kanske senare överförda till en se- parat Llivsmedelsstyrelse, också i detta fall med betydande intresse för miljöproblem. Hur skall om- och änden fuanie givande där dithö iv de som bevakar hälsovård, Tuft- och till edt själv- | att stratfikföreningen, Stock- holm wid föregående kwvartalsskifte hade som medlemmar 1.036 taxi are. och 900 ordinarie förare, fi vilka om de så önskar ingår i tur- ordningen för erhållandet av tra- fiktillstånd. Em ökad liberalisering torde säkerligen inte. ge ökat an- tal taxibilar eller förbättrad lön- samhet för ägarna, och ökade för-| inte' heller bättre senvice/åt all. ; mänheten, de för läget är att un. ämnen på ett och all- ' sidigt 'sävt kan beredas och mwari- från länsstyrelsen kam erhålla det i framtiden kunna fävda sina in- fressen öm denna | setring av ett f underlaget för sitt ad- ministrativa: handlande i frågor av vital. betydelse för wår” Flivsmiljö.. rörelsen. 1 önsam, : A é | B R tor der "åren 1964 och 1965 återläm- nade 245 tidigare intvehavare av trafiktillstånd i Stockholm dessa, enbart på grund av att bristen på nen räcker inte uppdragen. till för [-; - rit" ryslig, brutit ut Trots detta var det ner närvarande, när måner åt de anställda och sålunda bön tidi oerhört ken. Jag kunde punkt var di miskor i' Var. samlad bedjande . fackföreningsledare ;och landshö dingar och; "andra — före ' detta arbetare — i spåren för "att" vara tveksam på den punkten. "Den wvarande ' pornografifloden saktar äv” sig själv, det kommer inte att behövas "några dammar i fortsätiningen. Det är « säkert många renhjärtade kom tror så. Men de är. "sannerligen inte renhjäntade alla som säger så. Och hittills sy nes floden bara fortsätta att stiga. Vestmanlands; Läns Tidnin |E TT ORD. "PA" VÄ GEN Och han (Jesus) "framställdö för dem en liknelse, för att lära "dem att de alltid ä att” bo; de umyttjas.. stora bien När 70 förare förtröttas, (Luk: 18 ReNed lev taxiägare blev resultatet att! 'I många år bo d deras gamla arbetsgivare blev] där de ir bodde Rad Sj utan ordinarie förare, Man bankar rerna höll bö kt med - sig fram med tillhjälp av tillfäls början klockan nio. kvällen . « före lig arbetskraft — större delen stu- Oras . internationella böne- derande "vid högre läroanstalter dag.” Varje” församlings deltagare som” fi sina studier med ifick i att bedja halv. extraarbete vid ratten. Typiskt är timme. ev ” av skall. aldrig: glömma: särskilt är, då vår församling fick ” fildelad tiden mellan fyra och" halv fen på morgonen. Natten hade va- ty "en; snöstorm; hade på eftermiddagen "före, och jag kom till bön "var vi i Indiana samladé ll tidigbh på morgonen trots.den bistra och Säga "vä väderle- inte låta bli tänka på att just wid denna "Hd et många andra män. andra länder som” bekså jä till. bön. - Tusentals src fskratt omöjliggjorde att ' göra a É gemensam kärlek | Fammanslutna i hans till Kristus, Andes" kraft,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.