"4 é i LAHOLMS = | Onsdhigon "den (16 -febtvarp 1966 s sant hA vv MB Onsdagen” den” 16 "februari: 1966 7 :] —= EL T En” "differentierad ekonomisk politik! som - kunde : möjliggöra . samhällsekonomisk ” balans med stabil 'prisi: och löneutveckling är ett önskemål-som från center- håll förs fram av hr Olsson m; fl. I motion begärs allsidig utred- ' ning för ett vägar för en sådan > politik. ska kunma anvisas. + Trots ekonomisk expansion och ” wälståndsutveckling saknar - wi 7 inte sambhällsekonomiska problem. '" Man har försämmat "att allvarligt --anälysera '' utvecklingen i: dess ? olika delfaser. Det huvudsakli "hög. och jämn syssel- |, " na. -ekonomiska debatten ' att del- z gl "inte eäkligt 250 | Det hela har tett un att sam- " hällets "åtgärder i tider av över- Ihörsing drag även företag och |. : lertid? så EE den allmän. |" branscher som. inte i och för sig bidragit till- överhettning i sam; hällsekonomin,' medan 'samhällets åtgärder gentemot andra och di- rekt inflationsdrivande branscher inte: fått .den skärpa” som” varit önskvärd, vc Byggnadsi dustrin änför snotio- närerna "som. ett : exempel, Den snabba ;) expansionen, inom "denna bransch I de, tre storstadsregio-] - nerna kan till väsentlig del hän- föras "till "det faktum att efter Det är icke alltid & som en stats-" mans”avsked från politiken till den : grad berättigar < en tillbakablick på , "och "hans hans "lands mi . egen....i ornatlonella insats, , som; fallet "är :med den. australiensiske premiärministern, Sir Robert Gor- don Menziés; Halftannat årtionde har ”hatr "stått i spetsen för sitt ' folk;” hans medlemskap i Austra-'! liens "parlament går tillbaka ända'- till 1934. Vilka väldiga omvälv- - mingar .. har 'icke mnder dessa' år: övergått denna 'stat, som sam- : tidigt>utgör en hel kontinent! +. i » Är”1901;-då de sex brittiska ko- ' Ionierna; . Nya . Sydwales, : Victoria, . Queens land, Syd-Australien, Väst- Australien och: : Tasmanien, slö till" en "australisk >för-' frågan på arbetskraft: varit störst SÅ dessa regioner, , Om "denna; ara betskrafisefterrågan genom, mar gör att motionärerna. | finmer , det: angeläget att genom: allmän ” i hälsokontroll så tidigt som' mjöj- ligt spåra. Upp" '> symptoms! "Vär: bi é -För att förebygga det 'atbr da EN, SVAG: FINANSMINISTER i - det betyget får statsrådet. Gun- nar Sträng ivFrisinnad” Tidskrift 'av Wald Sv e Ljungskile, "Efter att Hä” besk it de senaste” årens utveckling, r statens, skatteinkomster St 3 ätt: man: lastar: "på finans-' och' pénningpolitiken i större"! stUppgif- ”thinstöne: för" några: år” sedan; — att förena fast penningvärde” med rbetsmarknaden;:. Mei detta" går Lintes att förena i vårt missbråket av bedö dlika' former anser är S Nan 1 en "mötion "att laböraturen "klinisk . atkoholforskning Et vara, av största kat it | perna”; om anledningarna; SVENSKA SPRÅKET HAR ' 7 DRABBATS 7 "aven intensiv sjuka :konstaterar valls Tidning Tid ningen "erinrar "om Napoleons utrikesminister. som en gång sa- de ått orden: är till för att dölja "tankama, Idag skulle har haft I skäll att använda ” motsvararide N omdöme om förkortningarna, Men det krävs "inte djupsinniga fun- deringar för "att : förklara -Orsa- "sken till farsoten: : .»'Brådskan — denna bekväma faktor;som kan lastas för så myc- . ket. — och lättjan är bovarna: i "dramat. Följden blir emellertid att ett alltför flitigt. b d ; ker” styr: ganiserade” och indexreg- de samhälle.” Om: någonting öraktiskt: bevisat "så är: det detta. Regeringen som:har släppt kravet” "på fäst penningvärde-"sö- t hela "med "skatt öga” räntor:-och "pe: Men om all skärper kompensation via I lär' det ändå ”inté! gå T dr lås, Ska man: flägga sig” igenom öftens ratt rationalisera" bort. bön- då 1 och. sänka” imjölkpriset? : Aik rd i ingenting hänt, menar D agens nu " Visserligen säger " promotorn själv. om - det : senaste: « blodiga - spektaklet att han aldrig sett nå- got värre ens.i USA, Men i detta av förkortningar på officiella in- stitutioner, 'begrepp .och uttryck .. ställer. många människor frågan- de och utanför de sammanhang | en text. eller en muntlig” fram- s . ställning "skall förklara. 'Då har i varje fall. tidningarna ' förfe- lat syftet med sin uppgift som upplysare, Samma sak gäller po- litikerna och våra myndi tycks, sådant anses vara en extra krydda på anrätt- ningen. Från många -. håll blan- das: pliktskyldiga: suckar, om "upprörande misshandel” med förtjusning och komplimanger till den käkbenskrossade och nyope- rerade förloraren för. enastående tapperhet i självförsvårets ädla konst, ee "på vilka kraven om information med all rätt ökar. Men skall syf- ter nås gäller det att pttrycka sig i klartext och inte i gåtor som nu ofta sker, Det är att följa minsta 'mot- ståndets lag när man skriver: Sö eller FU när man menar skol- överstyrelsen-. och förvaltni t- Så s ännu 'en: :per- "son att glida -utför mot. stiltjen som ' vingvraksspillra. "en gång inte längre” kan ge pro- motorn pengar och publiken ställ: företrädande' gggressionskittlingår återstår : möjligheten "att mjölka snyftreportage ur hans öde, me- ”dän cirkusen satsar på ' nya, villiz I skottet "och SOU" i stället — för Statens” offentliga utredningar. Ibland tillfogas förklarande upp- lysningar, ett slags förkortnings- lexikon alltså. Varför då inte an- vända .de' riktiga "beteckningarna eler nämnen på en gång? Text har "den fördelen att man "kan . stanna upp ochisjälv ta reda på vad; förkortningarna betyder och sedan fortsätta. läsandet. Sjukan är dock på god väg smyga: sig in'T tälspråket också, Det lyss- naren förlorat av den muntliga . framställningen är förlorat. Men ' inte 'så sällan" hör man männi- skor: säga Sö eller FU och and- ra populärförkortningar. Speci- ”ellt politikerna som borde ha ett förstahandsintresse att tala be- gripligt syndar på måden;: Det är en ovana och ingenting annat. "Använd förkortningarna spar- "samt och med urskiljning. . ga slagskä hådand. r och 'slågpåsar med av ett -- prostituerat sportbegrepps förljugna: klyschor, En -dag kommer proffs. eller amatörboxningen att kräva, sitt första direkta ' dödsoffer. också il. detta land, och då kommer för- budet naturligtvis —- omedelbart. Men det borde komma: före, in- -te efteråt. . Hel-.' och halvinvali- derna hör. också till .bilden-iav. ”boxningen,'. och. ingen” aldrig så smart matchning av, > nya stjär- hur. det går SYSKRED As Vern - sina. anslag till Dramat en miljon under ett år, :Han får bundsstat;: så var. Robert Menzies, son till. en kolonialvaruhandlare i staden sJeparit i Victoria, blott 7 åra. gammal, Han kom snart. att ta g-del..1,de politiska debatter, som-hans far älskade att föra, Ef- ter" juridiska : studier . i Greenville |si nister - Australiens f. d. premiärmini: Sir Robert ' Menzies tet fritt för friska, initiativrika 'kraftér i näringslivet och förvalt- ningen, . På". så vis underlättades och" påskyndades. Australiens ut- Kan veckling till: modern industristat. Sedan Nederländerna avstått från ina "anspråk på Nya Guinea och och Melbourne examen. ör. att sedan ägna sig avlade han en god advökatyrket. 'Den ' tidiga kontakt han: där fick: med både politiska och ekonomiska problem blev inte ke kapitulerat ? för ' den indonesiske diktatorn Sukarnos maktspråk, som ledde, till att en stor del av Nya] åt maktområde, så fortsatte Menzies” utan: konsekvenser, 1934, invaldes regering i Camberra att beslutsamt förbundsparlamentet, blev|hävda "sin besittning av östra senare statsåklagare och' industri- hälften av 'denna stora ö och vek » ”Jicke tillbaka för de massiva och Guinea införlivades 'med" hans; : Ådeles "oförberett trycktes in'i dess våldsamma sö | rådde "pm" hur > Australien skulle ri Lyons fegering. : ” Australiens" dystra T oförskämda na från Dja- från andra världskriget är förk d karta, S hållning intog Men- med det faktum att Australien all- .skeende 'och köm i fa- zies”” spänningsfyllda ' konflikten ' kring Malayeb, som Sukarno också för- regering också under . den Juskralien vil. Menzies" avgång sökte krossa med en öppen ”aggres- sionspolitik, Kuala-Lumpurrege- ringens wädjan om hjälp mötte genast ett positivt svar från Au- stralien. I ett psykologiskt , valt ögonblick, ' 1964, föreslog Menzies Australiens parlament att återin- | rätta obligatorisk värnplikt (vilken hade upphävts 1958) och förlänga den militära tjänstetiden till två N a A "kom mentar. Om wi " skall fullfölja - alla de reformplaner inom den offentliga k vi redan: bundit oss för, blir ökningen av den privata kon-|dal sumtionen för den arbetsföra ber kni i mycket låg, ungefär två år. En samtidig höjning äv denls australiska för s han också få till stånd, om och ej i den utsträckning han hade önskat. - Den "truppsändning till » Syd- Vietnam, som Australien; på USA:s begäran företog ,— det rörde sig « Om en bataljons styrka — fick givetvis inte hela det australiska folkets odelade samtycke, och då ashington i dag begär, att. styr. Ul utökas, så kommer be- tänkligheterna att bli. större och de politiska' vågorna att gå högre emot em. sådan politik, Det åter- står abt se hur Canberras Tege- ring kommer att ställa sig till det amerikanska kravet under detta år; framåt slutet 'av 1966 skall nya detta faktum kan givetvis komma att påverka den australiska politi- ken även wvis å vis Vietnam. Men i princip kommer. ingenting att ändras, Redan Australiens geogra- fiska läge ger denna kontinent och stat en betydelsefull roll i' det världspolitiska skeendet. : N.P.S. ' rozonen.” genom: japanernas blixt- offensiv längs ökedjan runt Kine- siska'” och de nordaustraliska farvattnen. ; Under 1 denna » tid : var dets en: labourregering,. som ' hade makten -och ansvaret 4; Canberra, Meéen' (efter kriget, 1949, måste la- böurre; eringen avgå, och makten vergick :till: liberala: partiet resp. en... konservativ. regering.:. Huvud- orsaken till denna regimväxling låg parlamentsval "gå av stapeln, och |” procent per år. Skall wi till detta lägga en förkortning av -arbets- tiden, reduceras : naturligtvis :ut- rymmet för konsumtionsökning yt- terligare, Väljer vi i stället att släppa fram såväl ' arbetstidsför- kortning som +t. ex. en treprocen- tig konsumtionsförbättring, går åt- skilliga reformbeslut i stöpet, Inte ens enligt detta senare" alternativ kommer wi emellertid i närheten av den uppgång i konsumtionen för den arbetsföra befolkningen som vi hidtills haft under 1960- talet. v Ne | Handelstidnisgen | Efter att ha kretsat "kring repub- likkravet som katter kring 'het gröt beslöt konstitutionsutskottet chef i. ett republikanskt stats- skick, Däremot vill socialdemokra- terna, och det får de. säkert med kommrt hjälp, utredning om ” De nålar 1 med I Frankturt (LT). När staden Minchens museum för några år sedan inköpte er, myc ket : ' uppmärksammad litografi ”Strasse in Montmartre”. (Gata på Monti ) visste k i de "motsatta uppfattningar, som kunna; ; hållas; utanför det :spän- ningsfält, som; uppstått, kring . de hur denna . duk - blivit ull: gon konstnären som skapat den är för- | lan lamad sedan sitt tredje levnadsår. ter. än som det jöverhuyvudtaget 2 Ju hjälp, att:.rulla: vidare "scm' om | 7 » När fhan |. nya : ukonflikthärdarna : Österns och: SydrAsien. miärminister' höll Robert 'Menzi politiskt" "inflytelserika - ställningar | > och. ätt avlägsna Moskvas” anhäng- are. och" förespråkare" HUT: "Austra- och” fria I; sig 3 snart + vara: lika nödvändiga som riktiga, enär” de lämnade fäl- ran | ju ag hade han kunnat spela el ler arbeta med sina "händer. Och kanske 'hain ' hade :Jom livet, om hans konstnärliga : begåv- ning inte skulle ha förmått. honom ait, lära + sig. måla med : munnen. jes sitt” löfte i till” väljarna att > -undan is= lr Idag'är denna konstnär Erich Steg- EE mann I > Tyskfanids ", ” mest .- ”munmålare” : och :; bildhuggare. Hans öde var orsaken till'att han tagit: initiativet till er förening som gör det till sin, uppgift ett. hjälpa rön sehindrad :. och :; dmputerade < ”De.mun--och. fotmål konst- 2 syssla » med olika ken utredning. som skali närernas förening” . lägger inte: an -: | på människornas : medlidande mutan "I den söker "hjälpa fram : "begåvade konstnärer på vägen till de. -Stegmann, själv här bevisat att frör kan vinna ;intenr uteslutande genom sina verk, Steg- kot - fa JO SKR os mun och fötter: namn ”Gstischer” var en känd A | konstnär nedan "1945. Unider det andra '' världskrigets sista dagar mistade han båda armarna genom ett. bombångrepp. Förtvivlad som "wille ham mästan ta sitt liv. Men så tog han blyertsen: mel. tänderna och : började. teckna igen. Idag liknar hans -”munstil” hams gamla stil till en sådan grad att inte ens experter är istånd- att skilja gamla : blad . från mya Den 65-årige Gefischer.: som - lever - Frankfurt säger idag: ”Ingen män- niska, skulle ha kunnat hjälpa oss och statlig hjälp han vi föga nytta av, Vi will inte få några allmosor utan en verklig chams till :lkonst- närliga insatser”, Dessa konstnärer som arbetar under sådana ovanliga förhållanden: fick också erkännande. : |En känd västtysk kritiker, utgivare av en konsttidskrift anser till och med att det finns åtskilliga mun- målare wars verk-gärna får jämn- ställas med: framnätående samtida konstnäners ' skapelser. - - vy Medan "Gefischer ; och..St egmann varit starka begåvningar från tidig på I man som warit elev hos B d derande - medlem i ”Academia Ti- internationella . "priser, Enbart un- der "die: sista två åren. deltog -han i mer" än 40 utställningar. i många länder” och ' skördade: , mycket be- römmande kritik, > " os "förening räknar 38 "och understöder 29 stipendiater 'på alla - kontinenter, Blend gm finns” det en: konstnär vars söde förtjänar särskild upp- | märksainhet, Tilustratören och gra- bernia” :i< Ron" och ;' erhöll : flera idag genom - fysisk, hamdikappning. Den nu 38- " låriga” västtyskan Irenie Schricker |- blev poliosjuk mid: fyllda 20 år. Hon lärde: sig genom flera måna- ders övningar att skriva med munnen, Därpå började hon teckna med munnen och upptäckte konst- närlig begåvning 'hos' sig som legat dold. inom henne. : How" han ut- en mycket uppmärk- arinna "och sysslar helst med religiösa & ämnen. Hennes sista arbete är illustreringen av. en bärnbolk. för . det Snpelska språk områl fikenn + Carl + Fischer Cronstnäre- I om inte vi oss själva. Medlindande fe ungdom ' finns det : också: exempel statschefens ställning i en parla- mentarisk demokrati. Det vettiga förslaget ' om en' folkomröstning, väckt av, hr Wigelsbo' (cp) m, fl. avstyrktes. enhälligt "och. det var naturligt sedan republikkravet fal- lit under bordet, " Nancy Eriksson öch hennes med- motionärer får 'ge sig till. tåls. Partistrategerna har väl funnit att klimatet / för ' regeringen ' redan - är så 'bistert 'att det inte finns anled- ning att självmant föra" mer bräns- 2l1e” till bålet. . eta ” Uppgörelsen "om. börgfreden (i |s Värmland) . träffades” i" måndags. borgfreden i NWT i em: ledare, som till. tre fjärdedelar bestod av fräna angrepp på centern och folk- partiet, därtill angrepp byggda på en ' fullständig + förvanskning ; 'av fakta. Sådan blev. alltså inledning-' enrvtill. »bongfredsep: oken.> "Inger "be- |! höver” mu . undra" över vem. som bär” skulden, om' det. går "dåligt med enigheten i fortsättningen: Värmlands-Bygden (ep) a Tvåfrontsstrid är "inget säreget | för söcialdemokr: tin; även mellan- eller åtminstone borde: ”—: tvånget - att precisera den > egna är en, bra form av varudeiklaration för partierna» inföl äljanna, -Ur .koncernmässiga : vinst- 0 vlusträkningar, '" pande året” "och! tidigare : år. e "som behövs: för att nuvärande o sa reform på: detta "område bö — som ett led i i arbetet på att gö- (Dagens Nyhetes) pplysningar. om. ; lagérreser- -försäljningens w blivande;, aktieägare, skall, kunna s-göra: aktuella och real'stiska jäm- förelser . mellan de bolag vilkas ; aktier; säljs. och köps. på börsen. : ra värdepappersmarknaden större . och, effektivare — inte minst lig- "Bai de, noterade. företagens eget! ch te; ch ör några pengar, försvarar sig d "tum ”tod har 'friskhetens fast inte n; ” > framläggandet i januari. "Planerad och samordnad. poli av statsmakterna, No” Store, och önskar. att fler kultur- jär följa Bergmans väg och bara 'basa på och därmed ställa stats- « makterna inför” fullbordat fak- MJ "Även om Ingmar Bergmans me- - hetens behag, så är den inte till- .rådlig att tillämpa i stor skala, "Budbeten' skulle. då riskera bli än mer illusorisk. än den är vid | I Det är inte genom anslagsöver- Skridanden av djärva chefer som kulturpolitiken" skall upprustas utan > >» genom en målmedveten, en och FN: S barnfond, I kampen ver hälften” av. alla "människor i' länder med malaria behöver nu inte längre riskera att få sjukdo- men. Bara i Indien är den prak- y- tiskt taget utrotad i fyra fjärde- av en jättekampanj som i många år förts av. WHO. Världshälsoorgani- sationen, ”Gamla” sr Hr - Indonesien genomför ett imponerande hälsoprogram i i samarbe' delar av landet. Detta är resultatet kar kan fås att försvinna helt från jord- klotet. Det har WHO:s internatio- nella hälsoarbete visat. : 1959 startade organisationen f. ex. en smitttkoppskampanj, Sedan dess sjukdomen försvunnit helt från tolv länder och WHO har förklarat att med 150 miljoner kronor. til förf de kan organi mittki na att försvinna ' från ma "och ofta med fruktansvärda rande i större utsträckning än vad vi som bor i.välfärdsländer ofta föreställer oss.” Spetälska, malaria, smittkoppor, kolera och tuberkulos skördar fortfarande” många offer” årligen, Men de. går" att "utrota och V tik , 2 konsekvenser, förekommer fortfa-|- hela jorden inom tio år. Men de ”moderna” sjukdomar- na som t. ex. cancer och hjärtå- kommor glöms inte bort. WHO ver- |. kar här för att stimulera tilljforsk- ning och samordna de internatio te med världshi Iscorganisationen mot tuberkulosen är TBC-vaccin eringen en viktig åtgär » WHO. Genéve, har en speciell anknytning nella resultaten på området. Valspråket är att ”göra- det möj-- "; ligt för alla folk att uppnå der? bästa möjliga hälsotillståndet", sker huvudsakligen troll av. smittos; kontroll och förbättring Fatnet i i u-länderna, Undervisning om hygien, forsknin, torieverksamhet LA och Jaborar, WHO, vars högkvarter ligger i 3Det genom kojn- sjukdomar avvisa förslaget om wald :stats-|'' Den publicerades i tisdagstidning- |; arna. : I" onsdags kommenterades ” 1 åskådningens gränser. åt alla sidor . tvätt och 'bäddning "ochiani sa kommuner där man inte bara sluter 5. ki borgfred med högern utan — som enligt uppgift i Möln= — tänker sätta .upp samlings- listor. Se upp' så inte finurligheten/ leder alldeles vilse! - ve . Göt borgs-Tidningen dm). - Socialdemokraternas' N N skulle (enligt Sifo) ha sjunkit från 49,3 till 38,8. och man frågar sig vart de 10,5 procenten tagit vägen, Om de gått till' kommunisterna, skulle man bättre förstå ' "”tidssig. nalen”| Men: kommunisternas fram- marsch stannar vid några futtiga tiondelar; från 5,2 har de ökat, till 5,5. Kamntringen har skett till mit. tenpartiernas och även högerris får vör — och "att vända en sådan 'Jväljarvandring genom "att lova ått byta ut kungen mot en socialde- "Imokratisk . president det, är "nog inte en taktik som man. skall äro hr Erlander, om! . Vestmanlands , Läns. Tuning ; Det ä i Ma högsta: grad : Stör tande för rättskänslan, , att. en skatteftiskare i kan resa ”Utomlarnids : och komma heni dagen efter. det preskriptionstiden utgått, Han har då levt på ”Dengar, som - rätteligen tillhör : staten - d.v.s. andra män- niskors pengar, "Något I a för. att” rä hållande. Ett” företags villighet '« kvinnlig arbetskräft och dess be- handling; av . den: återspeglar. före- tagsledningens: (inklusive personal. ledningens): egen ”Hemmäsituation. Har företagens "Tedanide' män för- värvsarbetande':; ö döttrar. ger" dett samling och ' enighet kring gemen- samma,' fundamentala "värden och är i färd med att överge positioner —;som Jandfa "släktled" mödösämt Senare. Vi Jöver: visserligen i muet, men ha Tfått: ti baka” "de Jandliga” s gerna eo |före” den” senäre”: imorgonandakten, -| Men om 'det inte”e 'anises "alltför. för-, mätet; skulle | mar nogönska att det” blev ri tigt, klart, att. 7.1 den. bästa tiden för: morg ten, Det finns en stor -kaäteg: gärna skulle” "vilja" "lyssna hem. Där börjar . arbetsdag gol rhsysslor, ' 'öch” - SV Knåppast” radiolyssnande före klockan” 8B.:s Barbro 9 Gustafsson i Budkävle PA VA AGEN oHöstmannen svarade" och sade: erre, Jag är icke wärdig, att' du i Kristen hållning skri ewis: ”En måttligt då- att han inte är scen alltigenom då- Trä jm kam at ansåg . 'SIg. själva: för fullstå ändigt oklanderliga. Inte förr. än; Jesus till Skandinavien genom sitt skrev på marke; - furopakontor som ligger I Köpene ä fidana s som Ban såg dem värn . SÅ Sig bort, Rae svandast då Gud uppenbarar. vår att Ince dodö 085, är vi i: stånd - Lyckan går på kryckor, olyckan Oss på” hans Endast då känn kommer på vingar, . «oo. ; våra Synder | nåd och "Bel innen ” ” Fikedom. och PS föll en rt ag i lir, någon möjlighet: till mera engagerat > oerfarna” "personer. pra a
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.