ran - nadsmyndigheternas + + oavvisliga " "plikt att i direkt samarbete med "väl, voch dét är troligt, att flera . sarbetarna, . Även . Halmstad, där v — LAHOLMS TIDNING dagen. den: —=LT. Fre An Anberodningsvorket i "La holm ' war: dödsdömt', stod, nog|- & . ganska klant för de mera ini- itierade på ett rätt tidigt sta- ”dium, och sedan. jordbruksminis- ter. . Holmqvist - gjort - sitt besök vid" verket, ökade: nog, pessi- "inför. fra ide "än den minskade. Riksdagens be-. . slut.nu. om nedläggning kommer -alltså inte: direkt. överraskande. "Inte" desto ,mindre än det ett mycket svårt släg "för Laholm och södra Halland, + ce "I första "hand drabbar" slaget givetvis em rad anställda, av vil- "ka flera är-i relativt hög ålder "och: därigenom har mindre möj- "ligheter att. erhålla ersättnings- 18 februari” 196677 : är 'inte' drabbar. emelleritd även märings- 1 gör. allt: vad på "dem" N edläggningen av linverket Livet som sådant på ett. kännbart - sätt ”—- ett - företag av -så -pass stor omfattning har ju 'varit en inte ringa kund hos, ändra ”före- tag.' Det "är därför ett absolut oavvisligt krav, att statmakterna detta: förtällnde bör: göras klart redan, från börjar, England och Wales har tillhört samma kunga- rike i över 700 år, men walesarna har kämpat: energiskt” för att be- hålla sin frihet. -: Detta. folk, som "älskar musik och poesi, och som begåvats med vackra röster har en egen kultur och talar. ett. språk av keltiskt ur- regeringen ; via arbetsmarknads- sådan - NE arbete på 'den öppna arb naden. . Här: blir det arbetsmark- 'statsmakterna skaffa garantier för en tryggad försörjning fram” till ionsåtdern. — Alla '-linverk arbetare är emellertid långt, ifrån : bveråriga, För dem är situationen «givetvis, inte heller ljus men:dock ljusare än för deras äldre ar: betskamrater: De'nya industrier, "som startats i Laholm. — och i " Sydhalland för övrigt .— "under senare. år, synes utveckla - sig. av" dessa industrier kan' bereda > syssälsättning och utkomst åt en | - "rad av de nu friställda linverks- brist på arbetskraft 'inom -, vissa områden - föreligger, "kommer - in i bilden i sammanhanget. Också där torde bli möjligheter till an- . man, utnyttjar den arbetskr; reserv som de handikappade. äts & nifgår,för h samhälleliga institutioner, ärbets- nn givare .” och / allmänhet . har, 's man | bristande tro på de handikappa- des förmåga att utföra olika er- betsuppgifter. Detta berör i stor ”ulsträckning på att samhället ån= "te tillräckligt vinnlagt sig öm ”att utforska ' vilka sysslor sqm dessa människor skulle kunna ' jga sig ås sr i Ur h itår och k isk synvinkel är det: :angelägbt; gör, "Arbetsmarknaden ; kräver, ett ytterligare tillskott” "avd kraft, ' ] För "de: handikappade”, r räcker |" det inte med att man! bereder dem sysselsättning - arbetet måste vara ev den” art att det skänker . dem tillfredsställelse "över att göra en insats i produk- tionen, Den av motionärerna be- gärda inventeringen. av syssel- sättningsmöjligheter — måste. sikte på detta, ” "DEr är UPPRÖRANDE I att läsa om de skanesmitninga- historier som nu rullas, upp . . > Stockholm; skriver N y Tid: Arkitekter och byggnadsingen. jörer är f.n. föremål för skatte- revisorernas uppmärksamhet, Det uppges att 25 stycken av. -angiv- na yrkesutövare undanhållit sam- hället skatt för 1.033.000 kr. i lö- ner, 5 miljoner i rörelseintäkter samt 6.310.000 kr. i förmögenhet. De som får betala skattesmitar- nas brott är de vanliga skattebe- talarna, vilka härigenom blir ännu mer skattetyngda. Det beräknas att samhället un- dånhålles c:a 2 miljarder kronor varje år i odeklarerade inkom- stor. Visserligen går det inte att skapa ett idiotsäkert system för att få alla inkomster i riket dek- larerade, men mycket mer kan göras för att höja främst de fria yrkesutövarnas skattemoral: En första åtgärd vore att an- ställa fler skatterevisorer i sam- hällets tjänst, Problemet nu tor- de väl vara att ge samhället Mmöj- " ligheter till att konkurrera med näringslivet om de skattereviso- rer som finns, F, n, utbildar sta- ten till dryga kostnader skick- liga revisorer, som sedan privat- företagen med feta löner lockar till sig för att "lura” staten på skattepengar. Många skatterevi- sorer i privat tjänst sysslar näm- ligen med att fullt legalt anvisa vägar till skattelindring genom att skickligt utnyttja skattela- garnas brisfäll lighet, Den vanlige löntagaren kan i rättvisans namn inte längre ac- ceptera att relativt stora grupper br; kontroll: och ia "ta Södra "Hallond sie "duh tt präglade karaktär. av jordbruks: framtidsutsikterna, . Under ; befolkningsöverskott kunde -”: förmoda," att det "inte är” något . regeringsintresse” att” sätta "stopp utan att man snamare. medverkar = I dessa "dagar. känner vi starkt i Hela södra Halland ined "linbe- redninigsverket och 'alla dess an- ställda; och. arbetsmarknadsmyn- digheterna : fål omedelbart: gå i « startgroparna Vom man” inte att förutsätta ” Detjär "uppenbart "att regering- Sen varit. "angelägen om en ut ö0c | ct. ör att! sär för "att" hit" Iokalisera ' någon er- sättningsindustri "för" det företag, fn man nu'så lättvindigt ploc- kar bort. .I: detta avseende bör besked" snarast" kunna 2 ges från myndigheterna" wad: man har för]: möjligheter” att - skaffa fram en område '' har - "under ; trycket av "den pågående rationaliseringen på detta ' område" fått -vidkännas ' en åderlåtning på invånare,” som tett - sig 'mycket dyster, ; då, det gällt förra - året: ände trenden, . så. att för I; första "gången" på mycket länge re- dowvisas i.Höks härad." Mar får för denna”. gynnsamma, utveckling IR "fler: esta "bedrägerier | består SS kringstagare trots Sjuk- - år tillbaka "i tider Alla talar na- turligtvis ergelska — med ett till- talande; sjungande tonfall — men i de flesta skolor står walesiska på schemat" och 'det :finns' ett stort antal. walesiska program, både: i radio” och på television. . et. walösiska" särdraget ' märks inte. "endast: -hos folket... Wales är ett väckert land, vars imponerande rn bergskedjor och. frodiga dalgångar har, :en' alldeles speciell atmosfär, -l och "detsamma gäller "för. de många förtjusande badorterna - utefter Wa-, les långa. kust, Walesaren som "värd är en älsk. värd person ” med ett - utpräglat sinne för humor, . och tycker. hans gäst, att sjunga tas. man emot med öppna armar. The Internatio. nal Eisteddfod, folkmusikfestivalen i” Llangollen -' har ' uppstått tack vare walesarnas kärlek till sången. Varjé sommar 'i juli strömmar del tagare" från hela. . världen ill Llangollen ' för. att ' tävla i sång och-follodans.' Städer, och byar över hela Wales. har magnifika körer, och på puben och klubben sjunger walesaren, helt enkelt därför : att : När-det spelas ru; gbyfotbolt på Arms" Park ; i. : Cardiff ' stämmer publikén” helt spontant upp en sång, med god werkan för att entusi las- .I'Wales och ett idealiskt objekt att = Den röda drakens land Md | Wales räknas” inte 4 England och |tade "utan resultat, ända tills: den sluge > och . diplomatiske . kungen, Edvard I fick. saken om hand och lyckades få ett slut på krigandet. Detta skedde 1284, . .' - Han lovade walesarna en egen prins, som inte kunde. ett enda ord : engelska och har höll sitt löfte. Han gav dera sin egen ny- födde son och sade till dem, ”Så mycket älskar jag Eder att jag skänker Eder min egen son”. Ett strategiskt: mästardrag, och alltse- dan dess har regentens äldsta son utnämnts ' till Prins av Wales.” ” Denna historiska ' händelse ägde rum på Caermarvon Castle i' norra Wales, en av de många mäktiga borgar. som ytterligare ökar in- tresset för den 'walesiska lands- bygden, Utöver C rvon: Castle Llanfatrowllgwyngyllgogerychiym- drobwllllantysiliogogoch! I södra Wales finns ytterligare två områden, som för sin natur- skönhets skull utnämnts till natio- nalparker. Det ena är Brecon Beacons Park, omgiven av de im- Aktuell - kom menta ri Vilka krav kan man egentligen | ställa på lets 'reformvilja ingeleka när det gäl- d Black M det andra, Pembrokshire : Cost Nationell Park, ett näs ut i Atlan- ten, med en imponerande och öds- lig kust. "Att-resa'i Wales är att ständigt förvånas över den stora variationen i. naturen. Kontrasterna avlöser varann, - inte bara. i. landskapet, utan även i städer och byar. I Cardiff "upplever man storstadens pulserande "liv, : i . Machynlleth en stilla ro. Livet i badorter som t, ex. lät kung Edvard uppföra de starka fästena Conway, Harlech och Beau. maris; "Dessa fyra” borgar ligger alla i norra Wales inom eller intill Snow- donia Natiorial' Park. Berget Snow. don' på .1,082 m. är det högsta i bestiga, både. för fotvandrare och klättrare." De som inte har: energi eller" krafter att: ta sig upp till fots kan. åka upp på toppen med tåg, som mutgår från Tlanberis.” I norra” Wales. finns det flera smalspåriga järnvägar, som genom-' korsar det förtrollande landskapet, tr" ex.' Talyll järnvägen —" som firade 100-årsjubileum i somras — och Ffestiniog-banan, ' Md "Utefter" kusten ' ligger ' badorter, som är idealigka som utgångspunit för utflykter i 'den ':omkringlig- gande trakten — Towyn, Barmouth, Portmadoc, ” Bangor;.. och Conway, och från de två sistnämnda är det inte: långt till' den gröna ön Ang- lesey, ' som : har: en by med Stor- britanniens längsta ” ortsnamn I mera sitt . landslag, . ty. wal är. roade. av sport och i Sy het Llandudno : och 'Aberystwyth kan inte jämföras med det lugna tem- pot i fiskelägen sådana som Laug- harne;' denna” sömniga plats, där Dylan Thomas slog 'sig mer och där han skrev ”Under Milkwood”. Utöver de redan nämnda borgar- na finns det många andra märkliga byggnader "av in för allmänheten t. ex. Bodrhyddan Hall ' nära 'Rhyl ' det från 1300- le och det fascinerande Welsh Folk Museum i St. 'Fagans, cirka > 6,5 kan, från ' Cardiffs centrum. +" talet stammande slottet Chirk Cast- |"... och l och utv ler omhänder de och beh ling av dem som kommer i kon- a. arbeten i sambänd med: vägunderi vestering i vägplanens mening ' I själva verket är eftersläpning. en 'i vägbyggandet i förhållande flikt med våra lagar, Den d vågen av ökad brottslighet har i årets statsbudget bara avsatt några när. mast hjälplösa konstateranden. Det kan wäl delvis förklaras med satt dragkampen är hård om de eko- lyser . också igenom matt ambitio- nerna inte är så stora. En liten, men; långt ifrån tillräcklig,.perso- nalförstärkning till'polisen har man kostat på sig, men mera marke- rade ansatser "att på allvar ta: itu med ide allt mer slumartade för- till wägplanen A26' + 488: IE 217 miljoner kronor, eller "tillsammans , inte mindre "än ol 181" miljarder ' Motorföraren 18” år skall Även. flickor un vill kunna "dispensanställas' i natt- tyder tärde att; fler? Yyrkesom- råder blir Ellgängliga för kvinnor. . den, förbättrade hålland Kriminalvård: : Intill kusten- i' ligger. St. Davids katedral, vilo- plats för Wales nationalhelgon” och landets äldsta katedral, och i Car- diffs utkanter ligger Llandaff- ka- tedraten,' till vars » kyrkoskatter räknas Epsteins slående skulptur ”Christ in Majesty”. Denna artikel är helt kort, men den kanske ger en förklaring till varför. en walesare säger, ”Bwrdd Croeso i Gymru” (väll till som ' wisas "på märks" inte, en sota ” Västerbottens-Kuriren” > Det svenska bostadsbyggandet & är Pembrokeshire | som bek totalreglerat. Myndig- gö heterna har tagit. för vana att fixera ramarna för detta -vid. den tillgång på arbetskraft som : fun- nits' i landet och på så sätt har systemet låsts: . Möjligheterna att öka kapaciteten: genom invandring har inte, beaktats, Friheten från utländsk. konkurrens” inom ' bygg- nadsveri iheben har också kom- Wales) med sådan berättigad stolt- het. i stämman. 2 kallas "byn ”Llanfair P. fe sö Marc, Kemmis. mit att gälla arbetskraften: Så har man ' också ,inom byggfäcken. kun- nat räkna sig till godo "den högsta av rugby, ett tufft spel som pas- sar deras kynne, och som de spe- lar" bra.; De” bästa lagen finner man 'i Cardiff, Swansea och New- port 'i.södra' och: sydöstra - delen av landet, "industriområden, där den :största” delen av" befolkningen finna Ikongentrerad. Strider” mellan engelsmän: och". walesare” utkämpas numera" på” rugbyplanen, men 'så har ' inte: alltid "och" en; "uppgörelse ;-avtalsvägen. För" :sodialdemokraterna - gäller det "öckså" ätt: "rädda: karendagsaffi- schenna, ih stvalet och hävda att lagstiftningen är den Jämpligaste. omvägen... - iljonerskråga som skall” besvaras är. om , det : Skall anses vara det skilde och samhäl "OFFER SENS N "är, 'invalider. med pekar" « Östgöta” Cörre spondenten' . - I pressen har nyss påvisats: ett » nytt. sådant exexmpel. . plåtslagare skadades 1944 vid en "sprängolycka under beredskaps-' tjänst. Han beviljades 1951 — det går tyvärr ofta mycket långsamt med behandlingen av sådana här | ärenden — en årlig livränta från diksförsäkringsverket på 3333 kr. 33 öre, Hans bestående invalidi- tét bedömdes till en tredjedel och beloppet beräknades på en karos- resiarbetares . medelinkomst :1948 .—49, Denna inkomst är nu un- gefär tre gånger så stor -— men livräntan är oförändrad. "Det rör sig inte som enstaka fall: > Det finns en "mängd sådana här fall. Antalet: invaliditetslivräntor som utgår. enbart enligt 'militär- ersättningsförordningen är c:a 4600. Därav utgör dock de som utgår för hela livet endast en mindre, del, Men dessa kan in- te ändras, beloppet är fixerat en gång för alla. Det är en barock ordning, som vid flera tillfällen har påtalats, Men från statsmak- terna har ingen reaktion avhörts. . Med rätta tycker ÖC att det är hög tid att man 4 .”välfärdssam- hället" :tar. itu "med frågan. Töre ATT DET PARTI SOM FÄTT DE FLESTA ' VÄLJARNAS RöÖS- = också borde få ta det. politis- ka ansvaret ända ut i det kom- munala arbetet, är en tanke som kan te sig tilltalande, Men der finns ett vägande och allvarligt |. skäl för att majoritetsstyret inte införes, och det är att opposi- sill. en: i samhället undanhåller staten | tionspartierna därigenom skulle stora skatteinl 4 derstry= | ' avhändas möjligh ker Ny Tid, I I . 28å. fd ll forint förhandliggar : En: bil |; sbsin tillverkning ' här: hemma. och utvandra? Gyllene "Gripen t. ex, "slår? sig hed.” Holland." Trelles - borgs: Gummifabriks chef, direk= " tör 'Ståhlbrandt; här flera .gång= er --varnat: -för- följderna av. den måttlösa konkurrensen: från låg: löneländerna: i "Importen absor- berar, ”; helt konsumtionsökningen | : « inom ivårt. land; Vi kan knappast » räkna med någon ändring till "det bättre utan åtgärder som hit- tills varit. främmande för "svensk politik: :som t.ex. importbegräns-. Mot denna bakgrund / är det” märkligt : att regeringen fri- släppt importen från öststaterna” , sade han," tf. ' Det. finns gott om trångsynta I ideologer som avfärdar ' dylika . varningar :med att förhåna den :'blågula 'svenska industrin”. Men ; både, HEC och England har redan börjat motverka den härjande -importfarsoten, ..De vill inte låta - förstöra sitt eget välstånd och folkets levnadsstandard genom att låta näringslivet undermineras | utifrån. När” vaknar vi? (Perjar, CR Pokorny i Företagsekonomi) .:de har-med den nuvarande ord- ningen skriver Ljusnan Enligt : den gamla regeln om att okunnigheten är all diskus- . Sions moder är vi nog övertygade "om att det skulle kunna bli en livlig och effektfull debatt med en' sålunda utestängd opposition, nen särskilt meningsfull vore den ju ändå inte. Man bör nog göra » klart för sig att allt seriöst sam- hällsarbete syftar fram mot ett lugnt och säkert framåtskridande. Man kan helt visst önska sig en mer > omfattande och livfullare och kommunal debatt utan, att för den skull mena att de nuvarande styrelserna och nämnderna är be- folkade av en ling mörkmän. "Jen. artikel i Svenska vä förening- "] de ”småkomplikationer och irrita- men. : officiellt heter den: "Av. der svenska: kontinenttrafi- ken med lastbil utgör den med -en- bart + : Västtyskland omkring två tredjedelar. Den är kvoterad så att endast" 250 svenska lastbilar samti- digt 'får uppehålla .sig i Tyskland, konstaterar. pol mag. Arne West- ling;-' ”Lasttrafikbilägareförbundet, i ens Tidskrift; I:vår trafik till "och från Tysk- land sysselsätts," nästan . enbart svenska åkare, Anledningen till denna sneda fördelning är att tys- ka åkare inte har. visat något stör- re "intresse - att ' köra" till Sverige) vilket beror på déras relativt goda lönsamhet, i den tysk rikestra- fiken, tv De svenska lastbils arna "ställs på. Svåra prov när det gällér att med; "bibehållen fattning lösa alla fionsmoment;” .som, utlan dstrafiken my cdpel på alldagliga problem av..det "mest. befängda; slag. kan riämnas, -att många. .tullstationer är stängda" efter -kl;' 17 för lastbilar, om inte förhandsanmälan sker. i varje. enskilt fall. > Sådant öppet- hållande betingar en extra avgift. Ett annat: hinder, som orsakar Hönga , många: bilterminaler har en- alltför ' denna utveckl; dröjsmål," är att tullönstalterna vid låg kapacitet. Enligt uppgift är det t, ex, vanligt att lastbilarna kan få vänta på klarering tre till fyra. da- gar vid biltuller! i Milano.; . ; En snabb. 'gränspassage ” tar. fak- tiskt en” hel timme. i anspråk” på vardera sidan av. gränsen. Förareti måste i "regel köntakta "inte bara tullen. utan .- även" speditör. eller dennes :.ombud, som, också' uppe- håller: sig" intill” gränstullanstalten; Minsta, lilla: "avvikelse från + det strängt” inrutade .- mönstret, 1 som t.ex, att en fyrkantig stämpel: istäl- |« let för en rund stämpél kömräir till användning,' kan ', förorsaka : tims- långa diskussioner på flamländska eller .tjeckiska,. I den svensk-tyska trafiken, . som ändå löper" ganska smidigt, har chauffören för, varje |: resa en. omgång - handlingar, - till- räckligt ' för : at fylla: en mindre portfölj... 2 ad Efter 7 a passerat "några gränser med” en svensk lastbil och hört svenska chaufförer berätta.om' förhållandena 'vid andra gränssta- tioner konstaterar artikelförfattaren att det är' oändligt långt kvar till målet :— friktionsfria” landsvägst transporter för vår utrikeshandel. . att löneglid ringen ' "inom vå g5- Myndigheterna bär : ydligen själva en 'god del av skulden till betstid i inn bär att nattarböte på samma" sätt sor” förr» behöver utgöra: en faré”. för exbetstagamas Ne nmrförtårardet” utnyttjas med viss rer en god fysik. Sydsvenska Dagbladet En arbölsgrupp som ' ska. syssla méd- de ':.utländska- invandrarnas problem” har "4 Isatts av Änrikes- ministern; Det? i en bättre utväg ny:stor k utredning, vilket. har; föreslagits diskussionen.” N Men naturligtvis I Den misdlyckade! tiska "bostadspolitiken. har” i. högsta ä grad | varit ideologiskt betingad; en produkt av "socialistisk övertro på | välsignelsen” av 'samhällsingripan- den och” Teglerirgar ' och ' misstro mot marknadskushållning. med fri prisbildning:. och ; fri konkurrens. Hr . Flalme;' får inte" lätt "mär- han skall försöka övertyga om tt över- givandet 'av denna” politi till för- mån för. en igiv med. borgerliga ; ket ä och sedan jämför. med” "de faktiska |; investeringarr: a får man för länds- bygdens vägar en eftersläpning | på 426 miljoner ” kronor och för :stä- dernas del med: 488 "miljoher. kro: nor.” "Därtill skall hänsyn: tag" till wisså beredskäpsarbeten - under Åren. 1958—1964 har för 217 7 miljon [1 PSKCeRE rd kvi forcerat kö , . Hamnarbete har Linge varit förbehållet männen, I den finska hamnen ” Uleåborg har + "skal med d dri till hotell- och eo eri pengar len avskaffas helt? Det var en av de frågor som nyligen diskuterades i Genéve på ett expertmöte som aArangerats av Internationella ar- betsorganisationen — . 1 många länder har just hotell- dåliga arbetsförhållanden med ore- gelbunden, obekväm arbetstid, låga löner och egendomliga ersättnings- ger väl mestadel Top lösningar än partipoli- tiska framstötar, från en inre cirkel bara för att man gick ifrån samregerandet till - så folständig. information, som Mmajoritetsstyret? Det tror inte Vitut för t Expertgruppen gjorde upp förslag för att förbättra d deras villkor. Tror någon förresten att man ör vtt exempel på LO:s itomella skulle slippa ifrån maktmissbruk [regler och rotor me Go pål Ett ”Igöra sig hörda'- Det företagsledning och produktivitet, | lä hållanden. Dit kommer arbetsle- dare och arbetstagare från: hela världen för "att utbyta erfarenhe- ter med experter. I den Interna- tionella arbetskonferensen, som är ILO:s högsta myndighet och dit medlemsländerna sänder represen-|" tanter, har arbetsgivare och arbets- tagare lika stora möjligheter att ILO bidrar till FN- familjens u- Tandshjälp då det gäller arbets- villkor, marknadsfrågor, yrkesut- bildning, säkerhet på arbetsplatsen, kooperation, hantverk och små- industri. . arbetslivets område. ig |inlemna ch som. går ut. på an pel är det &. k. Ander emellertid 1. geringar att använda indianerna Som arbetskraft. ILO har det stör- ansvaret, men även andra med. lemmar av FN-familjen deltar i projektet. ” riären på detta arbetsområde LL Barn | är r högmodiga, överlägsna, hetsiga, missundsamma, egoistiska, lata, ombytliga, rädda, lTögnaktiga a fulla av förställning. De har för att skratta och lätt för att gråta, de känner stark glädje och bitter sorg över småsaker, de vill inte lida, men tycker om att göra I Genéve, där högkvarteret studier av: arbetslivets för. finns ett internationellt insti-det normala Ii livet i sex' latinameri- kanska länder och få dessas re-' , - skor. andra illa; de är redan männi. sammarisättningen. 2 vårds- och: friluftsrå boppringar som aka vid d as til 8 30 servetter: per: år. En? "var "tolfte . dag, ungefär. I mer. föstliga sam- manhang.” De vardagliga matres> terna Tunt : munnen: ock ”på ; hän- derna tycks man inte vilja offra Amerika är den” svenska" bords per amerikan och å siffra, : [ETT TORD. och. PÅ VÄGEN Var och en som upphöjer sig han skall bliva förödmjukad, men jen som ödmjukar sig, han skall bliva upphöjd. (Luk: 18:14). När biskop William A. Quayle, em färgrik förkunnare-och själa sörjare, var i Chicago, bör= jade en viss men nogelbundet. be- söka kyrkans afton; jänster. En > kväll dröjde han kvar för att tacka bastorn för den inspirerande pre- dikans Quayle . svarade: med en fråga: ”Broder, när. skall ni ge ert hjärta åt Kristus och förena er med lingen?” : ”jar”ä dr Quayle”, sade, Fnannen, "i är inte od no; kyrkant” g g ”Gud bevare er”, svarade Quay- le, ”rå är inte god mog att vara utanför församlingen!” Och så gick han vidare och ledde mannen / den Gode Herden, - " "Vi behöver alla medge vår ovär- dighet, ty '-willfarelsen om ,, egen förträfflighet." spärrar vägen till Guds rike,'I stället för. att "göra = hopplösa eller hä ” ösa bör Senna kunskap åskynida”. vår övern. låtelse åt Kristus. Känslan hy "äcklighet gatt uppenbarar. årt be - ae 'rälsaren. ner kronor smärre. fö stärknings- | hållet; något kom inte är ien.in= , om socialminister”. får : som: han - restriktivitet då” nattarbete - en 'servett på. I jämförelse med ' hygienen". bristfällig. 300 servetter 2 NAME = ser
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.