i [0 : de ev i. Meri; har & snågori- märkt, att ÄAROLMS TIDNING "Måndegon' den' 21 februpsi 1966 ot - ar Mm slag mot: otpromilletänkandet Noggranna "undersökningar" vis sar, att förläring även, av små mängder alkohol trubbar av pre- cisionsförmåga och omdöme. Det- ta betyder att den som utför' ett precisionsarbete av något slag har större utsikter att lyckas bra här-. med utan sprit i kroppen,.än'med sådan, Att köra motorfordon i vå- ra dagars täta och hetsiga trafik . är precisionsarbete, som kräver ” "såväl gott -omdöme som preci- sionsförmåga. Följaktligen är den enda logiska konsekvensen härav , att spritförtäring och bilkörning är' oförenliga begrepp. Många: får också. dra mindre trevliga kon- , sekvenser genom åsidosättande av detta faktum. ' : Som bekant går. vår nuvarande bedre promillegräns 'vid 0.5. Un= '| der den gränsen anses 'en motor: förares ” alkoholkoncentration- i blodet inte vara straffbar, 'Till> ståndet ' mellan ,0,5 och 1,5 pro- mille benämns rattonykterhet och : 7 över 1,5 promille rattfylleri, 1957 års trafiknykterhetskommitté har föreslagit en skärpning av. dessa N gränser, d v s'en sänkning äv nedre :promillegränsen till 0,4 och . för gränsen mellan rattonykterhet' och rattfylleri från. nuvarande 1,5 till en promille. Med hänsyn till . = den ständigt växande trafiken och ' 'de ökade”krav denna ställer på motorfordonsförare är en sådan skärpning naturlig. ; Nu lär emel- lerti Justitieminister Kling vara - böjd "för att behålla den : nedre - gränsen av 0,5 promille : -för att "därmed få' enhetliga" regler i de « hordiska' länderna, , Däremot "är ; han för en skärpning. av: gränsen ,- mellan rattonykterhet och rattfyl- ' leri, io. eve Tankegången bör kunna ”accep= » teras både för den nordiska" enig= 5 . sånnolikt' kommer "att framdeles: En sådan. kombinerad ' skärpning av 'promillegränser och trafiköver- a vakning bör” kunna -bidra till att oo =L T "Måndagen den Så februari 2966. IL T= = Improvisation duger inte i Av fill lic. Karl: Lindegren ne : hetens skull "och. ur ”trafiksäker- > Visserli är principen om att sprit och fram-. "förande "av motorfordon är ofören= liga ting den enda riktiga, men "om man inte förutsätter totalför- -- bud så måste det vara näst rik" ' "tigt att i första hand sätta in skärp- ningen där riskerna är störst, och det är 'de onekligen ju högre upp : -promillegränsen ligger, d v 8 vid ' förtäring av. större mängder alko- hol. Med : - Kommer övre gränsen | för ratt - onykterhet att dras vid'en pro- -: mille, vilket bör göras, bidrar det ta troligen också till. att åtmin stone i viss. mån. eliminera det ganska vanliga 'promilletänkandet . hos bilister, : Al förtäring" av. starksprit "blir . faktiskt." i ytterst: riskfull "med : tanke ”på' eventuell straffpåföljd, antingen denna ut göres av straffarbete eller böter. Åtskilliga" bilförare resonerar då troligen som så, att risken : blir'- he ynp " för stor i förhållande till den rin- " ga ”lagliga” mängden sprit de kan: "förtära utan att råka illa ut. Dess=. utom minskar chanserna att klas ra sig för , upptäckt. genom den allt - effektivare polisövervaknin=-.> gen av trafiken öch 'den allt bättre : tekniska ” utrustning" trafikpolisen” får till sitt förfogande, vilken bl a, göra den" omständliga proceduren med ; blodprovstagning överflöd mycket kraftigt” reducera "ovanan'”, " eller tanklösheten att köra motor- fordon efter spritförtöring,'.O - detta är 'en av de allra viktigaste” ” r ö kad trafik förutsättningarna” NA näe "SVEmIGE HAR UPPSJÖ PÅ. : - de vänder: sig möt; alkoholtradi- tionérna' "och "den Aryckessed;” som ”Wingar sig på val De kan med energi Kräva m; r | alkoholforskning "och bättre ge terhetsvård. Det gör. de--rätt, i! Men har de vänt sig mot 'det alle- städes närvarande , öl-, vin- 'gch |. brännivinstvångetj mot den; ”ga , servicen av-alkoholfria c ker, » mot ,;fyllvisorna -och ; den sällskapliga rålkoholritualen'«. i klubbar och: föreningar och stu dentnationer?: Har :medkänslan med: kamrater. som supit bort-en framtid -eller' skadats för åratal kommit 'dem -att angripa >. den "eländiga och, tvingande :sed dm är främsta anledningen till. gedierna? Har' der, tänkt" på, a törst, men många" förvärvar 'det genom miljöpåverkan? NS "Detär svårt att överblicka u un; , dömsvärlden, men; det. förefaller - som om alkoholtraditionerna nu är på väg att återta det hårda gteppet "från ' sekelskiftet;” ett ”srepp "som lossnade åtskilligt ge- "nom ungdomlig revolt 'och socialt nykterhetsinfresse. Skulle vi ta fel, skulle det visa sig att fler 'i . Hex. de skilda” studentförbunden I - " revölterar mot supsederna, är det glädjande, « menar FBR Bandet, | ENSAMHETEN. MITT BLAND | : CANDRA "en: "som har det lika ensamt är dar gens svårbemästrade dilemma på våra hem för gamla, även om de är modema' och ändamålsenliga i övrigt, skriver A rbetarbla- "det I Gävle har Röda korset "skapat en organisation som mås- + de bli mycket värdefull: . Ett 40-tal "vänner" står be- redda att ta de kontakter som så många väntar på. : Vi får bara hoppas att de ock- "så har klart för sig att många av dem som kanske bäst behöver någon att prata med eller få hjälp, av på annat sätt inte själ- va: kan göra sig hörda. "Kåren" och dess medlemmar bör därför "i mycket hög grad handla på eget initiativ. Det är besök de gamla - väntar på — och kanske inte ba- ra gamla, En långvarigt sjuk blir » lätt' glömd efter en tid utan att vara gammal, Men även om frivilliga insat- ser av 'det här slaget är välkom- na' och bra, kan man inte lita till art de skall vara tillräckliga ersättas av något annat, me som” ger, ett" visst innehåll : Fråga sär. bara Chur Kunna | iske- inom ö i Steget är så jättelång Ba; mekanisering. som 2 länderna -känner: till, lika Se de har det hå a ndernas - plogar" "och "andra redskap . kände" skänkas still dem om skulle ha got bruk” Det är smellerti inte fållt så enkelt som det låter. Det. offici- "ella biståndsorganet » SIDA har också fått. sig idén förelagd, men ännu har man inte så många ;jordbruksprojekt' igång. Nu' för- bereds emellertid ett stort jord- bruksprojekt i Etiopien, där idén : kanske skulle kunna: passa, Först + måste man dock. vara övertygad - om effekten, man måste: veta hur man ' skall lära mottagarna att använda redskapen och se fill att det finns servicemöjligheter:. De | « vara 'i gott stånd, vilket skulle ställa stora krav på verkstäder, Möjligt är att maskinfirmorna har en hel del lättillgängligt i' lager, men annars skulle insamlingen bli en vidlyftig affär, 'Tänkbart - är förstås att någon ' organisation svarade för insamlingen. : "Hur som helst är idén ' ganska trevlig och- vittnar även' om det intresse som" finns för hjälp åt dem som behöver hjälp. BISTERT I SKOGEN . / . pen hårda vintern får: -besvär- "iga” följder för skogsbruket, skri- "ver. Skogsägaren Man har "kört med ' knapp 'styrfart 'de ” senaste "månaderna 'och '. virkes- . fångsten blir mindre 'än normalt: Sett från marknadssypunkt kan I ofta. osäker . och. .tvekande. . President Lyndon Johnson är en «rastlös” herre med hart när otrolig arbetsförmåga. Han är väl förfaren i det politiska spelet på ' - hemmaplåh i USA och framför- allt i' kongressen i Washington. . Dessutom är han mycket mån om att bli uppskattad ock populär, vilket "föranlett honom som pre- sident 'att lägga ut :en politisk ":kuts,.som skulle bli ett slags me- " ” delväg," mellan :konservativa och ' Hiberala ” grupper. Dessa egenska- men frågetecknen är många och! har; tyvärr "ökat undan för un=: dan. Den amerikanska utrikespo- litiken :under: Johnsons regim har varit ryckig och ofta gett intryck ! av. improvisation, Särskilt gäller Vietnam/ a kriget 1 Vistnam allvarligt 'me- näde. Hans fredsoffensiver är in- gen bluff, att de hittills inte gett , ' resultat beror på många samver- kande faktorer men en av dessa "synes vara de bristande förbe- redet; . .Johneon sände ut si- nlitiken, hn kritiker både hemma 'och utom-. lands frågar sig, om den ameri- . kanska regeringen överhuvudta- "get har en genomtänkt politik vi- savi Sydöstasien,- där kriget i' Vieinam är en del av ett vida detta Viet I per, har skänkt hononr fr i hans reformarbete för att oms . :vandla det amerikanska samhäl- ill”, ett välfärdssamhälle . och tigheter. På dessa om- Lynäcn "Johnson 'gjort' satser för att fullfölja det "reforimv Verk, som ' hans företräda- reJ ohr Kennedy inledde.. SA ””Helt annorlunda ter. sig John- > sons. konfrontation. med 'de -all= . ”varliga och. svårlösta utrikespoli- tiska .problem, som möter USA på "olika. håll 'i världen. Johnson. är en ointellektuell herre. och att lä- : sa. böcker 'tillhör. inte hans var- dagsvanor.' Därför . är 'han okun- nig om förhållandena i främman= de: "länder. Han har: rest mycket -Btet och inte haft tillfälle att på "ort och ställe sätta sig in i des- "sa problem. När han övertog pre- sidentposten och " ställdes , inför tvånget att fatta beslut i, viktiga utrikespolitiska ärenden var han Han hade säkerligen den känslan. att. han. . måste. orientera 'sig fram i: "en Terräng, om vars beskaffenhet : hän ingenting visste, De egenska-' > per; som" på ”den inrikespolitiska ” arenan "blev en” nyckel till hans” I framgångar,” blev. "vid" handlägg- ningen av de utrikespolitiska frå- : " gorna en belastning. Härtill kom-=. .mer'2 att. Johnsons : bristfälliga” handlag :med” dessa. frågor gav, ökat spelrum. åt hans sämre egen- . skaper; hans -stingslighet och hans. ilj k större ' probl: 1 Ledan: 'de amerikanska tidningar har se- dan länge frågat efter- vilka rikt") os linjer regeringen har fört sin syd= "östasienpolitik och nu ' ställs sam- ma frågor med ännu större skär- "pa :och med verklig auktoritet i senatens . utrikesutskott.. Lyndon" Johnson ' är 'synbarligen- oerhört . «irriterad av denna kritik, han me- nar .att i ett så allvarligt läge som? för "närvarande: med - stora amerikanska . styrkor - bundna 4' Sydvietnam” är det alla amerika- --ners' plikt. att sluta | upp bakom | "den politik han förs", ' : Johnson har ärvt: ”Vietnampro=" "blemet från Eisenhower och hans ' "utrikesminister + Dulles ' och . skall ' därför' inte lastas för alla miss- -: . tag: USA: har gjort där. , Säkert . är Johnsons' försök satt få slut på | «> » na emissarier till många huvud-= ,städer men knappast i någon av dem hade något förarbete utförts, som skulle kunna ge dem fram- " gång. Först i efterhand har så- dan diplomatisk aktivitet satts 1- gång, som borde ha kommit före fredsemissariernas besök. += > rf Den : amerikanska . regeringens . beslut att dra Vietnamfrågan in- för. FN:s ' säkerhetsråd" var lika improviserat . och illa förberett. USA hade inte på, förhand son- derat inställnt åd Aror gen ta Aktuell. - kommenta F. ri Hur: gärna EN än skulle wilja dra sig ur leken (på Cypern) är det uppenbart att dess engagemang måste fortsätta efter mars då FN- det är förståeligt att U Thant stäl- ler. sig tveksam inför ' ett nybtt|fråga medlingsförsök. Genom sina” all- varliga återverkningar på förhål- landet mellan - Grekland och Tur- kiet och därmed' på Natos södra flank: borde det närmast tillkom- ma Washington. att. ingripa och förmå bundsförvanterna att slå sig ned vid" förhandlingsbordet, Sundsvalls So Tidning - R lemmarna. Dessutom ' "hade presis ” "dent Johnson omedelbart innan ' » beordrat :” åter av NN "framför själv å. sin budget vissa reformhkrav,' dd: När Tv skall låta en - | -sverieke fö åra väljer man én man. som tidigare i olika ' sammanhang demonstrerat FL en idigt "starkt - Bus, a a trdng Och fråga uppträder alltså till försvar ' sbär att ”förfåttare självständigt tänkande ” placeras ”i strikt arbetsläger” un- der fem vespektive' sju år: Hans bäpnadsväckaride "ensidiga; "syn punkter får stå fullständigt oemot- sagda. Det var inte en fadäs TV. gjorde ”sig skyldig till den ' här gången. [Det var en Kvällsposten” (om Sivar, Armén). Md Kling som” skall ” att . förverkligas på längre sikt, bombningarna av Nordvietnam. Det 'skulle vara: synd. att påstå, att Johnson-regimen arbetar psy- ; kologiskt skickligt och elegant, ' t Vägen till fred i Vietnam är ” farbar och fredsansträngningarna « fortsätter men skall de ge resul- tat inom rimlig tid fordras min-. : dre av otålig improvisation och "mera av lugna överväganden, a "Något 2 doringstörelag om: sänkt rösträttsålder; till 18 år. blip det i:-varje, fall .inte före. 1968 . års andrakammuarval, . såvida ” inte . en irtredining sam pysslar . med ' frå- gan. om; myndighetsåldern hinner | ene bli klar långt före. . Och det: är osannolikt. Utredningar hi brukar in. | sluta te arbeta snabbt : + Sambandet . mellan. myndighöts och rösträstsälder war; det främsta d: Na sänkt, rösträttsålder hade”. att an- föra i riksdagsdebatten om frågan. som satte . sig ' på tvären. . . Från bägge 7 lägren. höndes wisserligen "met, "men snart" kar lika” allvar? liga och, .kanske ännu allvarligare i akuta: och > fordra ' ”skänkta wedskapen : måste vidare |. En: boxare” iimedvetslös och i "inom" få- dagar. Han: Var. inte svensk. I Sverige slås boxare” inte ? därför” att refter, avlidit RR ikväl den olyckan hända att boxningsdöden kräver ett of- inom vårt .rikes gränser, och .synnerligast | om vederbörande” är S nsk. medborgare,. torde. fråga sUpps . huruvida inte hittillsva- rande. praxis att beteckna boxning som” sport, stödja amatörboxning med, statsbidrag och. - ,.Proffsboxning är mogen att om- prövas. Men, som sagt, innan nå- gon har, slagits. ihjäl i renhårig |” fight enligt konstens alla regler, - så att man verkligen får svart på ' vitt på att vad som inträffar i ut- landet . också kan hända här, lär ingen ändring komma, Eller? ' Dagens Nyheter tingen de: nu beror på vädrets makter, - > produktionsinskränk- ningar : inom industrin eller har andra orsaker, Med den: knappa ekonomiska . marginal som i dag kännetecknar både skogsbruk och förädlingsin- " situationen kanske uppfattas som "ett naturens sätt att råda bot på - den senare tidens avsättningsprö- blem och överproduktion. inom ktorn.' Och visst är det och fungera I ligt, fort- sätter 'tidningen: "= . : Men det förändrade klientel som ålderdomshemmen "- efter hand får i alltmer utpräglad grad, blir det nödvändigt att tänka ige- nom hur man skall kunna skapa den trevnad som är så betydelse- full för all omvårdnad. Sjuka i egentlig mening hör inte hemma där, även om såda- " na många gånger måste tas emot: - Men naturliga ålderskrämpor och allmän kraftnedsättning kan man inte komma ifrån. Den te- rapiverksamhet som en nybliven rets makter slog till just i år om - vi nu någon gång nödvändigtvis vintrar.r Den . minskade | , | avverkningså "mängden och den försenade sä- songen kommer dock "att vålla allvarliga "svårigheter. och ' ge skogsbruket stora extrautgifter. Hela skogsbruket har under de > här månaderna arbetat med: av- sevärt reducerad effekt, - en , minskningen” återspeglas inte.: samma grad på kostnadssidan,: ärför måste man se mer eller pensionär kan ägna sig åt, passar snart inte på ett ålderdomshem. mindre påtvingade avverknings- inskränkningar som mycket olyckliga för. skogsbruket; an= måste utsättas för verkligt stränga ' dustrier: drabbas hela skogsnä- . ringen svårt av extraordinära ” köstnadsfördyringar. öde från denna synpunkt I tur att' väd-]:7 RR | "nyktra Tna avstyrkts, center-' och folkpar- |i tisterna ; reserverade. sig "för attl; riksdagen: hos. regeringen skulle |: - med, två « aingdom . äger. :tillräcklig mognad, någon r röst, men det. räckte inte. . Motioner - från li och folkpartihåll avslogs ränskoladdad. "Redan i utskottet hade niotioner- anhålla=om" förslag - före 1968 års andrakammarval i! ändring >> Om > 6 cd kolleger Man va am: talade" för : förslaget. överens :om att dagens större kunskaper och djupare in- sikter>. om. ällslivet. än: bara för sådär 50—60 år. sedan, "=> — Vid 18 års ålder åläggs medi borgarna en lång” rad 'skyldighe: ter; i” samme” mån bör man från samhällets sida ge dem också rät- tigheter,.” påpekade hr Boo . (cp). Skall man ta. del ii rikets försvar, vilket: militärtjänsten- innebär,' bör man jockså i samma ålder. få på- verka det politiska "skeendet genom att få deltå i- allmännd val, Hr: Boo ansåg- också,: att i deå förbävtrade utbildningen, skolkning- en i politiska ungdomsförbund och tidigt ställningstagande till "yrkes och arbetsval utgör starka skäl för an t Be. 18-åringar förmånen att rr Larsson i Borrby, huvudmo. tionäden "från ocenterhåll erinrade om : att, "de politiska beslut som fattas har räckvidd långt ; in + framtiden, där wår. ungdom : ska verka. Det är rimligt att rösträtts. åldern, sänke, - Hr: Hamrin , i - Jönköping "dh tyckte. att det” socialdemokratiska om: arg. Från: riksdagsläktaren - årig grånade riksdagsledarnöc len sällade sig till den yngre skara rättsåldern.” så starkt att man för den : pågåenide utredningens - skult ska behöva” skjuta på : frågar om sänkt rösträttsålder. . Center. ' och folkpartirésondatio. betecknade han som en ”opi- nionsyttring” vilken han wille; san= mig till: : SSU-pampen, Ingvär: ”Corlsson, tyckte inte tatt ' reservationen var ”särskilt stark”, som sin" äldre att. den and. sitio 'måste ha utan attt därför bli beskyld för amsvarslös” Töftespolitik. : Den talct, i wilken sådana fångsiktsönskemål ig för I varje nytt budgetår. Regering och opposition står därvid 1" .sam- ma läge, och det är ingenting som säger att regeringens bedömningar och avvägningar alltid är riktigare och bättre,. Hr Sträng har själv så många gånger räknat grundligt fel i sina budgetförslag, att hans självbelåtna skolmästarattityd' mot oppositionen I knappast är odelat klädsam.", klass - Are : 'Västerbottens-Kuriren : Alt full sysselsättning inte kan förenas med fast penningvärde är säkert, Måste man för att” hålla inflationen någorlunda i. schack roll över 13 men förklarade .".: v var: en opinionsybbring som » han ville .rösta för. Den ', tredje ' socialdemokraten; si raden 'var hr Haglunid, - som rös- tade "för : reservationen. av den ”enkla anledningen”. att han tidi gare, haft t. "precis, samma motion” s Mån & som sagt, "det: stora ' flérta- Jet sossar. och. :/ ; Högermän i fann helst” : "Ändå fick man en "stark Känsla bit framåt. . "Kanske. till och med. såpass, ”att | utredningen. som” gnuggar, på frå- Ean ” om, vi. ska vara ;18.-eller 21; för att anses vara myndiga, rama av personbilar skall ”under- kastas "färgblindhetstest” innan ' de anses kördugliga har: mu — enligt motortidningen Vi Bilägare — bör- jar slå igenom på sina hål utoni- Jands,” : 7 Överhuvudtaget här man på se naste tiden skärpt fordringarna på s vågar i fik traf 1 grönblinda. För att ta e xempelur inte bara rött och grönt — som den grönblinde — ärtan han över- huvud taget inte känslig för rött därav följer, att han' kan förorsaka «| trafikolyckor genom oförmågan att |. se röda baklyktor, blinkers ete.'. :: — Färgblindhetens och det normala here på kontinenten och det delvis redan nu tillämpade 3 preventiva tra= fiksäkerhetskravet på normalt färg- seende ' —' som ' tidigare bara gällt lok-y.buss- och lastbilsförare —får ses 'mot bakgrunder av att 60 pro- cent av alla trafikolyckor kan hän. föras till organiska: skador hos bi: listen och av, dessa 60 procent fal- ler hela j40 procent enbart på stör- ningar. i sinnesorganen,. I Bayern fungerarN'. sedatv mågon tid denna obli och" rätt ef syn- inklusive färgsinnestest fork i England har polisen fått befogen= het, allt remittera alla som warit in- blandade . i .en trafikolycka eller il förbrutit sig mot. vägtrafikförord- mången till ögomumdersökning. Kra- vet på normalt färgseende kan dock få långtgående konsekvenser efter- som 8—10 procent av 'alla män pv. födseln är röd-grön-färgblinda. Be träffande färgsinnets olika stör. m ohållbart: — Man har ju redan delvis brutit principen genom att mana. : får rösta i nästa kom. val Id. L db Socia hr In g i Uppsala, 61 år och med P6 riks dagsår bakom sig . drog en lans för dagens ungdom: : "— Vi har' aldrig haft "en ung- dom. med den mognad, det ansvar och: den kunnighet som 'wvi i , dag måste man skilja på delvis utbildade. I det förra fallet talar man om färgblindhet, alltså vid der fullt utbildade s. k.' proto- störningen om rödblindhet och vid den fullt utbildade deuterostörning- en om grönblindhet. Den inte helt utbildade men ändå delvis existe- rande färgseendestörmingen ” kallas däremot färganomali. ' Gäller "det rödsinnet så heter det protoanomar li, men avses grönsinnet så kallas har, Jag. kan inte finna det mellan myndighets. och söst= Den en behövliga > prisuppgiften | Biktprisema utreds f. n. av en Kungl. kommitté, och det ryktas jä även Ass liksom , tidigare att för reslås förbjudna medan s. k, ”cir- kapriser” skulle tillåtas. För han- |å deln med wanliga konsumentvaror är alla slag av vertikal prisbildning överflödiga och av ondo, men för de dyrbara konsumentkapitalvaror.= nas del uppstår problem, som bör lösas "genom speciella bestämmel- ser, påpekar Fri Köpenskap. =" Även om prisbildningar är ett oting när det gäller wanliga kon- sumtionsvaror som fivsmedel o. likn,, måste 'det erkännas att möj- det deuter li Det är själv- klart, att anomalierna är' vanligare än den” egentliga fängblindheten. : + + Ser inte bakljus, blinkers . sve Som bekant förväxlar nu de mer "leller mindre färgblinda framför allt rött och grönt 'med varandra. Det gäller såväl” de: rödblinda som de framför allt konsimentkapitalvaror som kylskåp, jtväl och radioapparater. Här rör det föreställning om redan på ett tidigt stadium av sina överväganden för att kunna sålla bort: uppenbart olämpliga alternativ. Hur sådana prisuppgifter skall vara | för att samtidigt fylla sitt legitima ändamål och inte kunna missbru- kas, är en svår gåta, som Fd sit- ligheten - att utnyttja någon: form av prisuppgifter i re. klamen är mästan oumbärlig Bom tande mutredni borde ä; en hel- del eftertanke. Eljest viskerar man att kasta ut barnet med bad- del för tillverkare av om de är fullständigt eller bara |. ur trafiksä- kerhetssynpunikt framgår. bl.a. av följande ” fakta: Känsligheten > när det "gäller att skilja på liknande färgtoner är förminskad, vid ringa ljusintensitet ' är färgidentifieringen osäker eller saknas, tidsbehovet för igenkännandet är större,- trötthets- gränsen - för” förmågan. att känma igen färger har. ökat, det behövs en större retningsyta för att uppnå ett färgintryck "och slutligen steg- ras; kontrastfenomenet .så att gult (1: på 50.000). . Förvärvade störningar i "färgsin- net är: däremot" följdsymtom; på näthinmesjukdomar och synnervs- skador; Vissa läkemedel och narko- itika likaväl som alkohol och tobak | ger ibland gamma — ; Jåt vara Hille fälliga - — 7 effekt. ss Hur långt skall man gå? >. — "Till de färgseendestörda för rarnas försvar kän det väl sägas att de i viss mån är, medvetna om sin bristande förmåga att hålla isär färgerna i trafiken, 'Som exempel på de färgsynska. dade förarnas relativt :sett större försiktighet i trafilven kan nämnas en undersökning som företögs bland Londons bi samtidigt med att man där införde kravet på full- gott färgseende. Det visade sig då, att de sedan länge anställda men med nedsatt färgsyn behäftade fö. rarna faktiskt körde bättre än sinä nya kolleger. med normalt färgse. ende, Det kan alltså diskuteras hur vattnet, kan förverkligas," får 'man avgöra äv. att. frågan trots',allt' föll "en 71 trafiken:' Den::rödblinde' förväxlar SI bredvid rött verkar grönt o. s. vå Total färgblindhet är dock. sällsynt” studera ' domstolar i Moskva har” inte” något att lära om 'rättväsernde i Sovjet, hans resa är fullständigt onödig.” Men Sivar Arnér. kanske skulle ha ett större. utbyte; av resanl' Han kunde göra ett. stu- diebesök på Sinjavskijs och" Da- niels nya hem, "konrel onslägnet, ” bör det finnas garamtier . att "de inte. åstadkommer obotlig skäda. Det kravet kan allmänheten ställa. : Dala-Demokraten, Luftfarlsstyrelsen stoppade” 'nyli gen en charterresa av mycket for- malistiska skäl inte tidigt i fjol. "höst begärt till. ” stånd "för resor" på mwåreny ti” år, Några anmärkningar av flygtek- nisk” matnr fanns inte. Man”, Har, inte” något . emot. flygbolaget amen . -]det: war 'ju det " att -" bolaget. var > Jaytv()” och: sakhade! erfärenhiet” av flygning, på Sverig "Hur flygbo- laget - skall. få ”denriar ”erfamenhet : talade översåtarna ' i ken" inte "om. riksdagen : jftar” "grundligt - q struktioneina för luftfartsstyrelsen: Fiji Kjell-Olof” Feldt” (D> bar; Holmsund. Han föreslog” ib | socialdemokratiska parti td har: i Sverige" en: rådjurss stam,” som visat” god Livskraft och som: förölkat' sig ”explosionsåntat". de senaste årtiondena, Även om sprid- än: vad. som är hbiologiskt' betingat, framträngamde; Både . som "jägare och "Natutvänner: här. wi! nu "skyl- dighet att sbåstå" dem 'i deras” svåra läge. Men” det är inte blott föda de kräver,: De måste också lämnas i fred så mycket som : möjligt och inte störas av hundar öcht annan jakt. De behöver: spara 2 energin för alt överleva och inte använda den till onödiga och krävdnde för- flyttningar. . : PA? VÄGEN Hog Gud finnés intet” föocnde till Rersonen, (Roms : 2:11), fi En; tragisk eldsvåda gjorde” en tygade hennes ansikte svårt, Hon placerades sedan på ett j kristet arnihem, måla barnen; älskade än. saml gamle Er Nnen med ett stort witt.: iskägg, v I var föreståndaré för; barn- När hen De kallade honom, ”fader”. fär hamn kom in i rummet, "sprang : en honom till. mötes, och han ärta ch ':låta: dem : känna den kärlek, som de så wäl behövde - pårt man skall gå fram mot denna Har: lade: märke till den lilla förarkategori; am er beträffande alla ör med , det " vanställda - an-= räcker det maturligtvis inte med att got ar ojn alltid brukade stå nå- bara lita till Aras I egen försiktighet | Fry dag fm tyst i Sher nior T och vägmyn- | sikt te Mid . han henne för- än er ju numera också det sig, att du oja vad. kommer : nin fem 3 jällrätta genom exem. | mig, Som” de u aldrig kommer till P och hoppande trafikljus. göra?” Hon de andra barnen. ignalerna 8ssymboler | ville så gärna vcrade: ”FPader,. jag som komplement till det gröna Sig= jag Bra dig, och nalljuset. Men dessa riktningspilar N och andra trafiksymboler är tyvärr | di inte internationellt enhetliga, På lokförarepersonalen måste man å andra sidan ställa helt andra krav le I eftersom; järnvägstrafiken uteslu- tande bygger på ett system förgsignaler. -— trots att elektroni- 34 Dämnen?” . oc bl. a japaner nd in bilden än ber till oss. HM sina mo- lä " ir ä synden på hela sträckan fv enda 2 Huss | bee oss. Cate vå skall 2> SÄ8a, ett vi Alkan T ERA och N ra Una Resebyrån: hade ” ningen kanske - norrut skett längre - | så "gläds vi wäl alla åt råd; rens | liten flicka föräldralös och: till-
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.