, . den” "närmaste tiden ge "den LAHOLMS TIDNING . "Debatten "om: har: 1 'stort- kretsat kring frågan om” : vilken ' effekt den "ene 'eller andra :straffpåföljden — frihets- berövande eller: icke-frihetsbe- | > rövanide — haft och" har ' som samhällets korrektionarnedel; I en rad; inlägg har anstaltsvårder be- "och som 'en åtgärd för att skydda den stora allmänheten. för. eller mindre asociala elément. Hr Börjesson har i sin idoktors- avhandling överhuvud" inte 7 ; tagit med den” 4 och för. sig mycket! viktiga. frångan som -påföljders effekt, Men han behandlingsform. Till grund för denna ' uppfattning har anförts det faktum -abt årenfallen bland ”anstaltsklientel visat sig vara fler än "bland villkorligt dömda, : : I dagarna 'har presenterats en doktorsavhandling av forskaren Bengt Börjesson, som klart ibe- styrker att frihetsberövande på- följder ger mindre gynnsamma individuella resultat än toke-fri- 'hetsberövande. Hr Börjesson drar av sin vetenskapliga undersökning den helt maturliga ” slutsatsen: ”Giv fler individer än "förut ej |. "frihetsberövande påföljd”. "Undersökningen omfattade 421 unga lagöventrädare och hr Börjes- son har tagit: del av'deras so- ciala bakgrund; arter av de brott]. 'de" gjort 'eig "skyldiga ' till ' samt de straff de tillmätts, Under tre |. ins ärs tid har han följt upp åter- fallstendensen bland detta klien- |, felt dominerat och inte minst av " den anledningen Har: man att hälsa med tillfredsställelse de ve- tenskapliga falcta hr Börjesson mu lagt fram. Anhängarna till utvid- gad frivård har i stort sett an- fört humana. aspekter som" skäl " för sin ståndpunkt, motståndarna | > återigen hävdat nödvändigheten av: att: se' ett! frihetsberövande | '; tande trafikmålskommittér; E läggsdivektiv avseende ett system med. "böter på gatan” ; för enklare trafikförseelser refererar Sundsvalls Tidning ;! Man" skall" kunna betala direkt |” -till poliskonstapel ellen. trafik. ” vakt, Ett liknande system finns på flera håll utomlands, och un der mänga "år har från olika håll "påyrkats dess införande även i vårt land. Det synes- motiverat, inte minst med tanke på att det . förmodligen skulle avlasta polisen en hel. del expeditionsarbete.” Man får bara s6 till att sys met inte medför en slentrian" som gör»att trafikanternas lydnad för |, trafikeng' lagstiftning trubbas av. Likaså är det viktigt att granska, om'det finns någrä risker, fö för ”att' rävtvisans behörigs gång ”på - got sätt hindras, Förmodligen är dessa risker inte så” stora; öfter- som det är tänkt att systemet Nn skall användas endast ifråga om lindriga "”trafikförseelser", " Men i själva verket' i denna tanke en anomali, De tra- fikförseelser det här är fråga om " beror "huvudsakligen på att' våra : städer inte är byggda för dagens fen biltrafik, Man botar linte olö heterna genom att göra bötesbe- talningen smidig — det blir inga 4 flev'parkeringsplatser för det. DET FINNS TIDNINGAR ' som till varje pris måste förlöj- | liga människors och organisatio- ners "göranden och' låtanden, RUF:s reverskampanj tycks t, ex, ha retat den socialdemokratiska göteborgstidningen Ny Tid, som föraktfullt berättat om kampan- jen och menat att. RUFF därigenom blint rustar till strid. Vi inom |' RLF söker emellertid inte strid, skriver REF -tidningen och fortsätter: Uttalanden och pressk tarer visar emöållertid klart att man från kretsar med samma partibeteckning som Ny Tid ab- -solut vill söka strid om jord- ” brukspolitiken. Helt woavsett en realistisk och långsiktig bedöm- ning av jordbrukspolitiken och de problem som jordbruk ” ningen har 'att lösa söker "man strid därför att man tror sig kun- na vinna kortsiktiga partitaktiska fördelar, +: Ny Tid är ett exempel på det- ta. Karakteristiken av RLF:s po- litik visar att, man inte bryr sig om RLF:s senaste handlingspro- gram, att man inte fäster sig vid vad vi i RLF-tidningen skrivit .på Iedarplats om jordbrukspoliti- . ken t, ex, under senaste året och "att man inte lägger någon vikt vid de auktoristativa uttalanden |" som gjorts av bl. a, RLF:s för- bundsordförande Sigge Oscarsson, |” Huvudsaken för Ny Tid tycks vara att man inte skall komma överens med RLF och'jordbru- ket, konstaterar RLF-tidningen. Vi hoppas emellertid att den in- ställningen inte är representativ för de ansvariga inom regerings- partiet, slutar tidningen, =. a : västeuror iska. visnivån hela PeNR Pp stormarknad. . DYRA ' REFORMER >: "> Ungefär samtidigt. som; sjukfö » säkringsreformen :fästställg så att förbigår iden inte, utan menar att också" den, med . fördel kan” bli vetenskaplig un- den nu "helt "odefinierbare "teorin om straffets allmänpreventiva. ava skräckande . effekt kapligt därmel bör också” en omprövning av. Kriminalvården il frihet Pe- utopislet tno att den helt "eller i högre grad än nu "ska kunna ers sätt: . anstältsbehandling en; DES. K. .VÄRLDSMA "' NADSPRISERNA : har endast i undantagsfall nå- got -samband med produktions-, kostnaderna, skriver. A an 9 n-s- Anu u an vid; Detta | age EN en ali nivå på hem- mamarknaden, Det ligger i i sakens. natur, att VM-priserna kan hoppa upp och ner på ett nyckfullt sätt. Drastiskt.kan VM-mekaniken ut- tryckas som: så att. dummpingpriser, sätts". eller : uppkommer " "på de tar: det : svenska Jordbruket: en ynnad ställning. De" SAT porerar pan nämligen, som: roduktneutrala subve; I foderpiisorna.; 'samman: fö den till. större ' delen.. skall 'be- stridas av: arbetsgivaravgifter har regeringen och LO kommit över- "ens om fem timmars kortning av] arbetsveckan fram till 1970, Utan ' oro ser inte J or d br u kar- "nas Föreningsblad : på kostnaderna härför: Reformerna : måste ' från exportindustrins håll befarar man: ökade :kapitalkostnader och produktionshämningar genom att anläggningarna inte kan utnyttjas till fullo. Exportindustrin som re- dan" arbetar: i ett:svårt konkur: " rensläge får en besvärlig press på sig, Det kan också väntas att in- "vandringen av utländsk arbets-' kraft måste ökas =. vn > Man vet inte hur läget kommer : att vara om. något år, men med nuvarande '. dåliga : bytesbalans och strävanderia att råda bot här- på kan man fråga sig hur många : förmåner: svenska. folket "genom I] sina ombud, har råd att” bevilja "som en allmänpreventiv åtgärd J; konkutrens med grädde såväl ifrå. medföra |" kraftigt minskade möjligheter till |": " reglla. kontantlöneöktningar, och otiserats, "att Lantt- Tr lkcentrat i Göteborg "mest" känd som LMC — skall |! begå "sitt :30-årsjubileum, "Vad som hänt på "mejerifronten. under, dessa LMC: firar trettioårsjubileum - Av. agronom” Erik" L. Larsson, F Falkenberg strömförbundet; som 1934 ändrade firmabeteckningén till Lantbrukar- nas mjö LMC, Därom fanns intet "tvivel, att även 4 detta fall hade han god hjälp av RUF-vinden, . även om . upp- "Lindström blev i RN "sammanhang, men för en av: dem; wilka varit med om de förhållanden, Y som rådde dessför- innamy: syned. det motiverat att för : dagens västsvenela = nr mjölkprodu= x Redan i början av 1920-talet ha- der relativt sett dåliga prislä- som fackpress. Det blev med åren klarlagt; bla vid. tt möte med Falkenbe bruksklubb på hösten 1926: att orsakerna där- till väsentligen kunde tillskrivas smönexportföreningarnas > och de privalta; Örerrna: in- gamarbete grundat på -aNsvars- känsla”, All uppenbart hade de båda inlagorn rensat luften, men om vad som + hände i november månad 1935 må andra berätta, I HLT:s spalter, ' or 25 för lördagen den 7 långt ifrån! 100-pr fig. Hallän- ningarmas framstöt mot Göbeborgs- marknaden spred: emellertid” oro bland imjölkproducenterna norr om staden ej minst på Hisingen och i Göta älvdal Även omr sekreterare Arvid Gränström i Göteborgs och . | Bohus läns hushållningssällskap tillskrivas initiativet, så var det Idock främst . landstingsman Karl Kristoffersson i ” Säve, som var mannen att samla berörda bohus- lä till bil- bör | andas lugnt. Det var Svenska Me- kan läsas under rubris kem , vad ”Den stora händelsen” här "skall cit ' Motstrådiga” uppgifter, tvivet och ömsesidiga . ”misstänkliggöranden blandas i dag med nyhetsströmmen av militära och politiska iVietnam- kommunikéer, ' Längre än till att skapa . större osäkerhet hos det Efter fyra år med hjärtat i hals gropen. av oro för den framtida amerikanska -folkvet kan' män som senator Fulbright förmodligen” inte utvecklingen av mej nem i västra Sverige kan man åter jeriernas Riksförening som gjorde lyckas k "Men kanske Ian en känsla: bv osäkerhet göra. den sä debatten mera | d.' slag i saken och löste Götet frågan på det enda sätt som var riktigt och i längden hållbart. En ion skall bildas närmare och I dandet ä november 1931 > av. Göte-. borgsnejdens mejeriförening, 'vil- ken som nammet anger var inrik. tad på Hörvärv av:eget mejeri och på : mjölkdistribution I Göteborg med omnejd. Det skulle i. sinom tid visa sig, att Kristoffersson övriga "mejeniföreningar i Bohus- län. (4 st.y och i Västergötland åt- njöt samma fört ie och. för- måga att kalla vill organisatorisk umling som Carl Lindström gjor- . | bördes konkurrens jämte en lägre kvalitet - och ' den ojämna - tillför- SN I selm'. till: den 'engelska smörmark- naden. Med . syfte att. främst få ordning : på smörexporten ; bildade ett 25-tal Hallandsmejerier på hös- |s! ten "1929 Mejeriernas Centralför- engelsk: (CWS). i] över. "landet Cter RUE:s' tillkomst 'i mars ' 1929, var till "bästa: hjälp ' vid mejeriorgarni- satioriéns = första" stapplande steg, Vid "årsskiftet -1930—1931 -- gjorde "| Mejeriernas : centralförening den sv k. koringen som varumärke sin första inbrytning: på: den gö- teborgska smörmerknaden. Det för. hållandet att den erkänt skicklige annen ” och... ”mjölkdirektö- [ne id :'Arla' Mejeri AB : Axel [Adterbert” därvid "var "en av råd. givarna. "behöver . sej "längre hållas hemligt. "Var: .den- "tidens förhållanden. ening m, b;'p, a. som varje: vecka ' hade - direlata "leveranser ratio den ; de bland sina förbundsmedlemmar, vilka” endast åsyftade att 'få onrd- ning på mjölkleveranserna- till de göteborgska 'mjölkfirmorna, var- ibland: Arla Mejeri AB var den största. ” "När : Västsvenska - Mejeriernas "centralförbund (VMC) bildades wid årsskiftet :1930—31 med .Mejerier- starten . an ” som. stiftande medlem, Vad däref- ter hände fram! till fusionen mel- Jan de båda föreningarna 1935, allt- så för något mer ,än 30 år sedan erbjuder åtskilligt av intvesse sär- med Iskilt' från halländsk horisont. I november: . 1932 . överläts den av Mejeriernas ' centralförening i Gö- teborg bedrivna smörhandetn une r bland | rekt medelst avtal .att äganderät- vid | hava bara beklagat, att Lindström Göteborg därigenom att Göteborgs. | - nejdens : mejeriförening 'uppgår & Lanrstbrukarnas Mjölk 1 (Lind- Dagens Nyheter. Man kan inte.begära så mycket av en professor, mär inte ens kom- fik . själva ännu har strömförbundet)”. Det. meddelas vidare, . att SMR förvärvat: saml= liga mjölkfirmor i Göteborg — di- term så småningom skulle övergå till LMC samt att LMC skulle in- träda som medlem. i: VMC. Den driftige man, som ordnat allt detta var ordföranden i SMR Carl Ut- terström, som -HLT uppriktigt wvil- le gratulera. I rätta ögonblicket hade han ”Hragit . tyglarna i. sina händer”. , Också Carl Lindström, ”Jen star- ke mannen”, var enligt signaturen L. i HLT välförtjänt av ”vår upp- riktiga gratulation”. Han hade inte alltid warit lätt att: förstå av pss ”sydhallänningar”, ”Många med oss icke hittills varit en av de våra, Men . nu blip han”. Därom finns endast : em mening att Carl: Lind- ströms bortgång var en stor för- lust för den västsvenska mejerior< ganiisationen. = a - Den, som skrev då och” nu skri- ver detta, fann ' det. välmotiverat att också gratulera" direktör Axel fdlexbert. och : hälsa honom vä der. Aaröe i SMR. un MC. I övrigt syntes . dock ' ej + mejeriförbundets främtid - vid denna" tidpunkt vara helt tryggad dels beroende på att vissa sydhalländska mejerier wille i I kvarstå hos Sydsvenska smörex- Tså var sjtuationen nästan än värre på”, mjölkmarknaden. - - När. , mjölk | priset på 1920-talet hastigt föll må- nad. för "månad; " befanns' att" den vide. västsvenska: > > Hushållnings- sällskaper:' : tillsatta .. Göteborgs mjölknoteringsnämnd- ur vprodué centsyrpunkt var helt maltlös. Mejériföreningen i Wallda- hade genom sin ordförande, den ener- giske - lantn för daren" Gottfrid 'Carlseon, etablerat direkt ' kontakt” med Konsum . Gö- teborg - och? de” mellanhallärndeka mejeniföreningarna bedrev ' sedan flera "år, "en förödande '; inbördes halländska jordbrukarna i olika 2 läger var ' förbittrade >ö bord on och" wille,” att. borg. också framdeles skulle £ö deras” egen” marknad, .marmed följ- de; att de” förhandlingar, 'som; in- letts; med Mejeriernas ' Centralför- ning, hastigt avbröts, när deör frå- gan : framställdes, - hur skulle den ; I valt mellan; Fjärås - och Frillesås V vara. konstruerad, som "inte gräd- den kunde rinna över? Mest upp- rtTetad häröver blev framlidne riks- dagsmannien Albin” Priksson,: Koll in lahed. (senare, Toftered), 'men .med lugnt; allvar uppfattades situatio- nen: av den "klarsyntte lantbruka- ten "Carl: Lindström i" Torpa pr Fjärås. - I april- 1931 lyckades : han samla. ett. antal nordhalländska mjöll d till bildande av Västra Sveriges mjölkteverantörs- och riförbund, det s. k. Lind- Femdagarsveckan bå skolan är I föremål för utredning, men Dala- » Demokraten menar att man borde : sikta längre. Tidningen tänker sig ; sen annan ferminsindelning, något " som. vi ju'vid flera tillfällen för- ! "ordat.”Det finns alltså anledning ' instämma i tidningens förslag, möjligt att utan betydande svå- : righeter” "införa femdagarsvecka Om inte "samtidigt terminsindel- : ningen "blir en annan, I varje fall krävs . det avsevärda justeringar Ppontfö 'i Malmö och dels —': kanske mest: — på missförhål- landet : mellan :”Göteborgsnejden” och " ”Lindströmförbunidet”. Ofrån- komligt. utgjorde. dock hallänning- arna. tyngden” inom VMC-sty- relsen, varför det finns anledning här fö J, Persson i i Tofta, 'agronon: KK, Fr, Hallberg å Munkagård, lantbruka- -Emil Andersson 'å Lyngåkra, förvaltare CH; von” Braun: å Mostorp ock agronomen J, R. Sven- gren' åå: Björsberg, . vilka ' tillhörde VMC:s ' första styrelse. an- de wear sekreterare Arvid Grän- ström, somt” dock: hastigt avled i oktober 1933 och eftenträddes av P.'J. Persson; Verkställande di- rekttör var "A.' Arby, ' om vilken knappast” kan ' sägas, att han var rätt. man ärt i Det : minnas osagt om , ett halvårslångt i Halländska" Lant- manmatidningen (HLT) under år 1932" fortlöpande” upprepande ev den. lilla notiser -”Desswiom Höks härads mejerier srarast in- gå, i .mejeriförbundet” . medförde deras ' anslutning till VMC, som skedde året. därpå. Naturligtvis bis drog RLF-wvinden härtill i ioke ringa mån men sanningen” var tvi- velsutan > den -:ökade' insikten - om behovet av ekonomisk. samverkan: även på mejeriområdet. Kring Gö. teborg war; mjölkmarknadsproble- men inte lika lättlösta som på andra håll även om: det inte före- låg några personliga motsättningar mellan 'Lindströmsförbundet” och ”Nejden”:. I en notis på HLT:s ”Här-och där-spalt” 2 maj 1935 konstaterades, att mejeriförbundet änmu icke utformats så som" man vid bildandet avsett: ”Här går må- nad. efter månad 'och år efter år men de nyheter som meddelas från organisationsfältet är både knappa och fåtaliga. Det ryktas, att det s.: ko Timidströmsförbundet ' ännu står porgan storlek "utanför meje- hade- Mojerlernas "cenitrakförening gått $ graven. ”Moren hade fyllt upptäckt att: de håller på att av- yttra "den kommunala självstyrel- sén till realisationspris. Det är riktigt att de kommunala enheter- na måste förstoras, så att de kan bilda bärkvaftiga underlag!för en lokal ' självstyvelse. Men 'de skall inte. "ständigt förstoras, därför . att vissa "frågor numera måste plane- ras 'regionvis.' Den saken kan lö- sas genom bättre samarbetsformer eller "genom att just Idessa frågor flyttas upp på märmast högre in- stansnivå, till" landsting ellen dill riksdagen: Å | Västecbottens-Kuriren. = Skall! då "planerade byggpro- grammet kunna 'génomföras finns det onekligen skäl att samordna regeringens egna åtgärder så att någon " motsvarande jämkning av myndighetsåldern. . När, det .emél- lertid mu framkommer. förslag om en ytderligare sänkning av Jröst- rättsåldern är ' plötsligt. myndig- hetsåldenn ett I händer, Det går inte slet om myndighetsåldern bara är ett svepskäl för att: kunna. för hindra "att unga medborgare” får delta i. valen. ifrån att Kvällsposten. Kan vi Je rösträtt. åt :omogna för sig i decennier "utan att -sam- hätlet tagit skada: Omognaden. är nog tämligen jämnt fördelad mel- lan : åldersklasserna. ; Och : vad den senaste generationen ungdomar bes träffar wöjer många en sådan mog=, nad att vi divlågt hoppas. att den” avtar imed, åren. s - Det gick. som. än. S insilotsfulla hade förufsagt;: högern tog emot det 'statliga :partistödet, den! lika väl: som" andra Partier. Det motstånd "mot" pantistödet,; som högern demonstrerade i. riksdagen och i den offentliga” debatten” före en .skenfäktning. ” Att högern. kommer -efter. ia ger med: sig” sedan, idet hör: till högerns eller. konservatismens be. teendt inte produkt ar blir det enda påtagliga resul- tatet av kanslihusets insatser, "oo X : | >. Sydsvenska Dagbladet. FVid förra årets böstriksdag änk- sin plikt och gick”, Därom skri- varens snusdosa bär. vittne i dag tes rösträttsåldern med ett år. Det il kunde" vid iden tidpuniten ske utan ”När dagen fingesi- väta stränges”.'säger "ett "gammalt ord- P. I stäv: och mestadels : slår. ' det "nog huvud 'på spik. Det är sålunda of- tast mycket kallt, - frost och. snö hållen naturen fängslad då fast- lagen infaller; Tidpunkten för den- ma fest växlar emellertid som men vet, enär: den rättar sig efter pås+ ken, "vilken' åter är beroende: av månen: .- Fastlagssöndagen infaller nämligen '6 weckor: före palmsön- dagen, . och den kan sålunda :in- träffa tidigast; den 1 februari, se= nader filer I månadsdagar, ja, de dne mig över h inte för kalenderta.: I stället utgick de från en helg. eller. arbetsfest och räknade , från "denna framåt eller bör | tillbaka:-t. "ex, 5 dagar före” Sit Hans + (midsommar) eller 3 dagar efter Mickelsdag (den .29' septem- ber). Framför allt hade de dock sina sk. minnesverser och en Bå- dan ' med > "avseende på fastlagen Jöd: oc ”Vill' du det veta med litet omag Första my. efter kyndelsmässodag Första onsdag därefter kommer | ' Då haver du. fasta med köld och - hunger”. . "Alla" de" gamla räknar med att fastlagen ; rättade sig - efter årets andra nymåne och med onsdagen begynte de. 40 dagarnas fastetid, vilken bestämits . efter. evangelier- nas berättelse att Kristus fastade fyrtio dagar i öknen innan han frestades av djävulen, ' Festens namn i äldre svenska, fastelaven, är" ett ' från medellågtyskan lånat ord, 'som egentligen betyder dågen före fastan, .”fasteafton”.. Till fastlagsveckan hör "främst å- | fett, åsyftade man uppenbart det- vitetisdag, utan. syftar. på bruket att denna dag anbringa en emör- klimp inne i vetebullen. Seden att turder fastlagen äta semlor 'är känd. över hela Skandinavien och Tyeklånd. I- Nordtyskland kallas bullarna ”Hetwegen”, ' på svenska har detta” blivit ”hetvägg”. Säkert har de en gång också haft en vida större 'nwpppgilt avt fylla än att blott och bart vara en maträtt, De skulle ju vara både varma, feta och vita; 1 England” och Skåne, där : man förr"i stället för fastlagsbultar: åt pannikakior, : villa - också skeno av samma. Det kan under sådana för- hållanden knappast vara något tvi. vel om att ätandet av -varmå;'feta bullar med warm mjölk en. gång haft sakramertal .betydelse och att meningen härmed varit att öka fruktsamheten hos husdjuren samt förhindra” sjukdomar hos ' säden. Kultbröd i form av kringlor, : :fast- lagskringlor, - var wanliga i Rom under femte" århundradet; ' de' fick senare insteg å klostren och tränig- de' så småningom, ned bland fol- ket. :Flera, forskare har i -dessa bröd velat se ett offer till de döda, en ersättning för äldre tiders djur- och mä fer. . Nå, fettisdagen var obevekligen sista dagen den världsliga lustan fick sticka upp, ja, det vill säga det högvördiga prästerskapet hade börjat sin fasta redan på månda- gen, . medary fattigt folk och tjä- nare hade respit till veckans” slut. När stysken Samuel Kirchel. år 1586 kom till Jönköping berättar han ”att det var fastlagssöndag, på hvilken invånarna. mycket - höllo, och kokades. då på en gång. så mycket kött, skinkor, . svinshufvud, rökt kött, tungor, fläsk och dylikt, som länge håller sig, att efter en månad, - ja, "väl. sex veckor" efter av samma kött, liksom ' Upp- måndagen, i Sydsverige kallad lyste en notis a att fril bullemåndag efter'fastlagsbullarna; kring Göteborg bildat Göteborgs fetetisdagen "eller - witetisdag, : den | frå mjöll sförening | föl dagen i Uj ige, samt u. p ar. Signaturen L. anhöll om en; redogörelse för läget av för- handlingarna mellan Lindströms. rbundet: soch VMC och framhöll att. ”båda parter göra klokt i att nu lägga korten på bordet”. Det kom dock intet svar härpå, Men det war heller ingen anled- ning för L. altti ge sig i första ta- 5 get, som därtill "uppmuntrad från många håll i samma ;HET-spalt den 19 1935 k att "> flera år har wi väntat på en uppgörelse” . mellan VMC och ”Nejden” . å ema' sidan och UMC å den andra sidan” men alltjämt förgäves, Varför står man och stampar på samma fläck? Mejeri- förbundets styrelse har ordot” Det av ot ” och "lovperi sig utan att Ieva över tillgå na — vilket på ett eller "annat sätt brukar få betalas längre fram. Att utrikesresorna nu vållar ett valutautflöde på över en rniljard - kronor, om året kan också "vara något: att tänka på 7 ne TE AV FYRA ÅR KVINNOR Stöd Riksinsamlingen. Kontrottgiro mot Besalion + 2009 i + Ett 'system med tre terminer och lika många lovperioder borde va- 'ra. det mest eftersträ ärda de och mtförliga Svar, som VMC:s gt nde - J. Person därpå avgav återfinns i HLT or 20 28/9. Kan av utrym- här. målet. . Det' skulle inhebära -en i bättre anpassning av läsåret för :-eleverna! I första hand därför att : det, enligt tidningen, långa och 1; tröttande , vinterhalvåret: kunde begränsas, En annan och i sammanhanget stor : fördel ' gäller näringslivet, Onekligen skulle ett tretermins- " system underlätta den' nödvändi- "ga spridningen av semestern, felsingboregs Dag- i [| > ej . Spaltre- daktören överlämnade därmed or- det till LMC:s styrelse och i nr 22 av HLT för samma år följer en längre inlaga av Carl Lindström, varav framgick, att det rådde de- lade" meningar om ett rättvist Pprisutjämningsförfarande mellan k. mjölk och p-mjölk Hans mentering ger dock starkt intryck av vilja till samarbete, men han anser, tt VMC ”alldeles för myc. ket sysslat med byråkratiska pro- blem”. Han avslutar med att säga våra ”apparater är inte färdig. byggda ännu men-de byggas inte genom att i tal och skrift söka misstänkliggöra varandra utan i askonedag. Ligger det inte i dessa namn en underlig motsättning: man tycker sig bakom dem ana över- flöd oph försakelse, Måndagen kal lades också ' för blåmåndag, vilket det under vägen framsatts för oss sådant kött som : blivit kokt till julen”. " Dagen efter” fettisdag är askons- dag,' och "denna "dag samlades' un- der iden katolska tiden alla i kyr- kan. för att få ett kors tecknat i på sina håll kom : adt betyda fris måndag. I Då den fläskmåndag, häntydande - på att man mu: börde styrka sig med kött och fläsk, medan detta ännu var tillåtet, anligt gammal folktro också bra medel till förekommande av ryggvärk. Denna måndag var också fiskelägenas stora festdag för året.: Då höllg i de flesta fiskelä- gen ut utmed de skånska och halländ. Past illet” då | län till. tecken, på "tatt fastan nn börjat. I Västerbotten. brukade folk på askonsdagen” koka askgröt och ia för on Farmarna skulle dra op sig Oo inte så m sedan ibehövas, ycker, mat Till fastlagen hör ju också ett ris, vanligen gjort av björkkvis- tar, med vilket man brukade risa varandra, I det (gamla Sparta äl en liknande sed vid in- lägenas manliga inbyggare samla- des hemma hos åldermannen till förhandlingar och för att göra upp P. lårets räkenskaper.. Åldermannen skulle” bytas -och man fördelade rätten till fiskeplatserna för det kommande året. Den avgående: ål | ningss dermannen svarade för ett ordent- ligt gille och tvenne ”stolsbröder” övervakade att förplägnaden blev riklig . med öl brännvin , och tö- bak, Från Skåne och Sydhalland berättas också att man åt åt ål och kål i warje Fettisdagen fortsattes det "myck- na ätandet och sju mål den dagen ansågs vara lagom. . Tänk, att en dag på året få äta sig verkligt | mätt och på bara sovel: ärter och fläsk, grisfötter och dopp i gry- tan alldeles -som vid. julen. , Be- nämningen: fettisdag har dock inte vigningen av efeberna, som efter att ha avlagt faneden I två år övades i vapnens I vid fältlivets möldor),. vilka lygoskvistar piskades ' er blod ör Artemis. Ontias bild. Ris. mingssedern: är sålunda urgammal och bygger på föreställningen att man genom den överför iden i ri på den man slår, Dej en vänlig handling, och 2 mia Som överförs, tänkes på verksam, avvärjande. Trollde olyckor ller och ock direkt lydkotsärar jande, och" kristondamanar a. som man påstått, kommit till på |i grund av ett ett förvrängt uttal av, set eller spöet inneboende kraften å Sydöstra. Sveriges Dagblad GO. 2 Udbi ingen a vid kördkoloma | alltjämt sina 'brister : och i :stor- städerna ' har : framför. allt” den så vilctiga ” "landsvägskörningén - varit ett försummat kapitel. Men .sam- I tidigt har skolorna em press vä sig från "eleverna, "som: ibland: anser DM sig fullända så snart de. lärt sig växellägena någotsånär. Men även med den noggrannaste körskoleut- bildning brukar "det ta år innan” en bilförare kan” betrakta. sig som någorlunda” kunnig. : ” Rn pir Göteborgs-Tidningen. veta hur dessa, skulle: sälle"t "sig ; ”frågeto / som. svensk : republik bla i akluell, i innan tronföljaren nått behörig ålder”. ”Er, åsikt i, frågan ” skall förbli hemlig”, försäkras det i brevet, och för säkerhets skull 'veta-"hur” varje ”enskil riksdags- man ställer sig, uten” ”endäst "hör ” opiniorisläget är i"riksdagen”i' Vi ber: Br alltså”, heter” det avstut- . ningsvis,” ”inte' om: Ert namn, utan - Det är ju: ”omtänkscmt- av: tid ningen att, så : kraftigt - markera anonymitetsskyddet: "Man : undrar bara varför 'svarskupongerna. är Svenska. Dagbladet. - Man” kan ha lika troligt med en gammal. Volkswagen som med ett lyxålk, ett torp i' Småland kan ge samma rekreation: som: en villa i ' Falsterbo etc; - Men alla har ej kommit 'så långt och inlomsten. är även ett mått på den sociala pres- tigern, Det är lättare för: den alt avstå från bil, som alla vet har” råd med ten ' sådan, än för den som "icke: har råd därtill. --.. Professor Carsten, Welinder i i St T. ETT ORD lan PA. Vä (GEN Jesu; hans Sons Blod renar. SS fråar all synd. (1 Joh, d:r 7).> Då vi kom tån, i en affär för gar." la möbler, föll våra blickar. på många vackra antikviteter. Undan- skuffad å etd hörn stod en -sekretär, som föreföll att - vara omöjlig att närmare att den-hade vände, . — VERDE EE fa den med s hem, Möbelrenoveringsmän an- modades -om-hjälp, Skråmbrna la-- kora un mig, anta gå det med såra liv. märken av Synd i Våra Jesus 'ser igenom, och 3 i -sin. kärlek se mn möjligheter. Vi 28 genom hans utgjutna offer Blod. Genom: hans ständiga kärlek es VASOrg helas våra sår och lä-, a skråmor, I gemenskapet tanken det sätbe I it är Hiv, Men med hö honom återspeglar vi hans -o ballighot,. Vi blir goda och, an- väns dbara Personligheter, 4 a [3 i riksdagsbeslutet i höstas, war bara | N
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.