: . H . 0 ee | hen s Onsklagen' den 23 februar 2 1968 = ny och Hörb « im i svenskt 1 da Aktuell E kom mertar. [Ett ireportage om Astrid "Pettersson av Ingvar Wablén tex "och RoltiBerekvist (foto) ) dagen den 23 februari = ir Ons < "De attlnkliga utredningarna . 1987. Trots detta ia förklarade statse som förberedande. organ för nya minister "Erlander i Stockholms- N SS "”. samhällsreformer "Tidningen, Ad 15 ' februari att |' Det. finns något av furios hetta. . ; : vårt kund. Det a bor die hon & hon talar Erlanders ' förmåga att mu , skogsägare är det viktigt att ban fast institution i vårt land. :Det svenska 'systenvet har vunnit in= ternatiorellt erkännande,: Genom "att politiker från olika partier får vara med om dessa förbere- "arbetstiden skulle förkortas från 45 till 425 timmar: under "1968 och att er. etapp” om ytterligare förkortning till '40 "timmar skulle följa efter ett. par år. Det - lär vara - regeringen : och! LO som ker att hon tror på det hon talar om, en röst 'som man gärna lyssnar till," antingen' hon kastar sin galla över manssamhället elle över de. högkyrkliga prästerna, Det är små. skriver "om. Hon har blivit Hp skapa ett brett underlag för en författningsreform = winner : ingen den själv. Men han måste kunna vedovisa ett försök inför väljarna, i görligaste . mån försöker minska amhopningen under vån. Genom alt” redan. mu ningarna och så isnabbt som; möj. ligt I intensifiera driv- älan med dande arbeten innan "Triktlinjerna "för en reform spikas tillförs de - ” värdefulla — informationer ' som Det" är en. i sanning "underlig kommer hela samhällslivet till |. tågordning & som tillämpas ' av ant "> del: : St 2 |. dets ”statsminister. " Trots” att ut- i I olika sammanhang har - man |. redningen inte är klar har han "> under senare år drunnat notera . redan bestämt. sig. "Nu' har hr folket, och då framför allv lands- bygdens: småfolk "i mågot gången tid, isom hon känner varmt för, Den heta tonen och det tarka. engagemanget har gett' til resul-,' tat några romaner av fin kvalité. "Astrid "Pettersson har. inte haft mågon lätt författarväg att gå. Själv kan en wiss utjämning ske ; och föreningarnas hantering av situa= tionen underlättag vsamtidigt som skogsägaren själv får en: snabbare mätning och därmed snabbare Jik« vid, : j Denna obehagliga fråga måste om möjligt pacificeras inför höstens val, Han måste inbala sina väljare att han gjort vad han kunnat. Och tiden fortsätter att rinna. undan, Ännu några månader och det blir gjort lenma "överenskommelse. : : - ”Skogsägaren. en värd Gustafsscr i Alvesta något. iro- gick hon : sotåo ckolbarn 4 samma ingen ref der detta decen- ” ialministe — |'det fanns femtio ekolbarn V samma orm så . 2 go hen > från -r "sida p "niskt ' frågat, soci enn aa a nium, Hr | Erlander . tillhör i Der usventering! äv åldringsbo- Ta tänker z me st fall inte de sörjande. +, si ne - Handelstidningen.;. städer, som gjorts i lanidet; har peta gett ett skrämmande resultat. Det De stora mekaniserade jordbruk är ytterst dåligt beställt" Följa av man avser att skapa, Kommer " att ringarnas . bostäder. En. rr av medföra sådana .kapitalfi detta and? borde 7 a ini- ringsproblem för ägarna, att många | tiativ för en ytterligare ö) nipp- annars hågade "och lämpliga ung- lysningsverksamhet. . Men en” så. domar inte kommer att orka eller Idan gör föga verkan, om den: be våga ge sig på en så wansklig)|dniva på traditionellt” sätt." 1, stäl. näring. Nästa jordbruksutredning let måste myndigheterna satsa på kommer nog "att få: ta itu medlen uppsökande. upplysningsverk- samhet, Vi skall. erkänna, ätt myc. , er 'man bara. fått lära och skriva kan man stu- deta” på egen" hand, säger Astrid, Det. här. jag gjort. -Hon kom medi JUF:s frivilli studieverksamhet ” och. blev. själv, bondmora”: och -: mamma : till fyra - I bann- Hon fick, mycket att stå i.. med, .' Men : drömmien om: att bli : författarinna släppte henne aldrig.” av barnem : föddes: hörsel- : så Sad och det hear gjort att Ast- ; [rid JPåttenssoni fått stort intresse. för "utvecklingsstörda” barn, Hon t ner ett gediget arbete för » detta offentliga utrednitgssystem. I dagarna har ytterligare ett ex- empel härpå dykt upp 'och det " här. redån givit eko i. riksdagen : å form av :ien. ånterpellation ' från het, > Rune (Gustafsson i Alvesta” (op). ">, Den 28' juni 1963 tillsatte regé- ringen en utredning kallad 1963 . års arbetstidskommitté . för : att utreda! frågar om. en allmän ar- : betstidsförkortning. .: Utredningen : har ännu. inte redovisat något 'han/ tänker pröva det ”komman- Iz . förutsätts, r material från sitt arbete. Betän- ”kandet väntas först under wåren si Luttra « (cp) undrar i interpel- lation till kommunikationsminis- . tenn om denne will överväga ext- "ra statsbidrag för täckande | av de ökade kostnader för det en- skilda” vägnätet som drabbat väg- ”hållama denna vinter... : Fill. "grund "för / I stalsbidrågn I som” utgår till en betydande idel av det enskilda vägnätet ligger "en, ring av: derhålls- i kostnaderna "under ' en" viss i pe- ”riod, Därvid : bas : hänsyn, själv- fallet” endast til normala” kost-" . mader.: Å fören - 2 ; -Interpellariten ANSep ati de ex-, I ceptionellt besvärliga - förhålla om; och > nåturförstöringen: Vagit en »gläd- - äl förpackningar av olika De har "stor betydelse för industrin och + livsmedelsdistributionen, "De | är "också "korisumentvänliga genom t.ex. lätthanterligheten; en bättre hygien eller. genom att de blir bil: . ligare, Frågan är. alltså inte, om man skall avskaffa" LR att. hjälpa sådana barn, "bland an- ordnat: kurser för sådana barn och deraö> föräldrar. Kurserna har som cJrneela hållits i. hennes "hem. under sområima, d utsatte: dem därigenom för ett livs- långt -lidande.. Som, dokument och tidsskildring : slår romanen hårt. Den; är skriven. inifrån med hett och med wilja att utan hur man, skall komma täll- .rätta' med de, uppenbara avigsi- dorna av en: allt större mängd glas utvräkt ansvarslöst i" "natu- ren och, på gatorna. Dagens. y- heter; har: föreslagit : att: engån, flaskan: skall fördyras. genora nå- : BON, .. renhållningsavgift > eller : att engångsglasen ; skulle ; åsättas” en returavgift,' vilken ' skulle "göra: bort: glasen; PLM:s direktör, Knut folk: mindré :"benägna ' att slänga .|' Laurin, som har; ett självklart I in=. hjälpa de handikappade. Själv me. nar Astrid nu att det är mycket glädjande att inte bara staten utan också nåt "har hon: själv : bekostat; och", ” Deknitbolen ”Född a utan själ” har” utan själ. Man |: Astrid: "Pettersson lever. med den dagliga rytmen i modern kvinna i en "tid a kvin- namn inte fick vara modern, Börta går: sina egna vägar och skäms in- te ens för: öknamnet . Tvåstyvra som ger eken ev att hon. är lätt fotad. 'Börta 'Tvåstyvra är 'hårl dare i. tonen än romanen om Ing- fi, det finns snart sagt inget ro-'|Men i dag vet att de kan hjälpa de olyckliga och bereda dem. stora mö VILLE: RENSA UPP. Astrid > . Petterssons 5, andra. Den hette" -”I synd född” och 'an- grep; med friskt mo - -schar- « tresse av att - nomi -för. PLM : "inte . försämras, "tror. däremot 'att man.kan kom=, ma tillrätta med, avigsidorna. ge den som' råder motiverar att det I allmänna tar på sig en" del: avi. "I de ökade kostnader som drabbat i väghållamna wilka ”mtgöres .. av. nom pr För vår" del. tror, BULF-tidningeny: vatt. ide ivare älg. på sf i skulle kunna ske genom. ätt me- i del; ställdes till vägförvalinings enskilda NN mm; 1 Detta | pagarida ä är utan 'tvivel nödvändig — de! »kamparijer + under "temat . ”Kåll” naturen” ren” "som" "genom; fö lngriv :Vallpiga”, : förstå delen i en Iver a indignation men det” finns | Jockså sstaika ; utt Hon will "med iden' bolken a rensa upp och befria oss från mammal slen- en. var inte särskilt. lyckad som roman, kenske hade: den: vunnit på att ha skrivits som en artikel- serie=i ett ämne 'somi' få behärskar [lika väl som” författarinnan. »1958 gav Astrid. "Peltersson ut sf omantrilogi från. 1700-talet... Här tare, hennes prosa skäl ryck : av: kärlek. 2 följdes = året efter, av ; haft särskilt stora 1 snöröjning, I i BARA 'SKYLLA PÅ VINTERN när det gäller stoppet i bo i stadsbyggandet, anser G e f Le Dagbla d. Vintern, har vis- : serligen spelat en mycket nega- ; tiv roll i sammanhanget: Un Men självfallet. skulle läget på : bostadsbyggnadsfronten inte ' ha varit så dåligt som det är om fle- ra lägenheter hade kunnat igång- sättas "innan kylan satte in. Sär- skilt ; byggandet av flerfamiljshus : har på grund av den förda Po- » litiken kommit alltför sent i gång eller, för att tala med en expert, "mer eller mindre - "frusit fast i i jorden", Det minsta man kan begära av : regeringen är att den. försöker att främja byggnadsindustrins an- . strängningar att. mera permanent >, åstadkomma en säsongutjämning. + Det är inte rimligt att — i "hög : grad på grund av en felaktig po- litik — årbetslösheten i bygg- nadsbranschen nu i'vinter skall . Vara fyra å fem gånger så stor som inom industrin i JÖvrå igt: "TV HADE NYLIGEN EN . DEBATT OM KÄLLKRITIK ; i massmedia. Bakgrunden till meningsutbytet utgjorde främst Expressens s, k. nazistaffär och FIB-Aktuellts, — värnpliktsbluff. : Det var en snäll, för att inte säga | tam, debatt, anser TC O -tid- ningen: Värt att notera är r dock att de |: kritiska synpunkterna inte bara drabbade tidningarna utan också radio-TV, vilket är i sin ordning med tanke på den effekt dessa media har, oavsett om de skickar vidare felaktiga uppgifter från tidningar eller själva - gör fel TV-chefens oförbehållsamma er- kännande av Sveriges Radios N tag var lika tiskt som » befogat. ' Massmedia har av flera skäl svårt att bedriva en tillfredsstäl- lande källkritik. Det måste man ha klart för sig. Men om den felande inte ens i efterhand — när man vet att det man skrivit var fel — vill vidgå sina misstag då har man orsak att vara pessimistisk för 7 REGERINGEN KAN" INTE "7 "tur. och gator. —. ;Det är'emellertid ligt att öylika. knappast. tro- tgärder räcker för Pp le utan' tvivel locka många att behålla dem istället för att slänga dem, Alternativet är en sengångs- . avgift: som: fördyrar : flaskan ; så mycket att användningen begrän= sas, Hur dessa åtgärder, skall av- vägas är emellertid svårt att pre- cisera utan, mer. ingående utred- ningar, "Det . väsentliga är dock att man” inte utan en saklig pröv- ning ger. vika för de affärseko- blandade och ' från början avfär- dar de äntydda möjligheterna. - Över ” huvud måste; som”: vi , många gånger. framfört, samhället ägna betydligt mer uppmärksam- het än nu åt de olika naturvårds- . och landskapsvårdsproblemen, I den praktiska. politiker, måste nomiskt kan mätas kanske först på decenniers sikt, Md INTEGNÄTIONSARSETET: INOM EEC- N ; mot en. för hela området fullt utbyggd gemensam "marknad 1970 ser nu ut komma ? igång efter” sju månaders / e "uppehåll, c skriver . Jordbrukarnas Före- ningsblad: 7 I Norden går det däremot säm- re med samarbetet, Det: svenska förslaget rörande en nordisk tull- union har. fått ett svalt mottagan- de i de övriga nordiska länderna. > Från dansk 'sida hade krävts att N jordbrukspolitiken : skutle. kom- ma med 4 ett utvidgat nordiskt samarbete-och det var också be- aktat i det svenska förslaget ' som innebar en lösning på bred bas. Några konkreta förslag om hur samarbetet på jordbruksområdet skall gå till har emellertid inte framkommit, varför 'konsekven- serna för svenskt Jordbruk” är svåra att förutse.” Emellertid bör en” nordisk . marknad som en övergång till en "större europeisk jordbruksmark- framtiden, nad inte vara alltför avskräckan= de NS ee IYBörta "Tvåstyvra”,. 2 er nackstyv. knirna som "inte le "| bli. underkuvad, som” krävdi nomiska. intressen som finns .in<' man väga in värden, som "eko: | ;skildrimgeri-Sawv. äte. att. leva sitt: bv. : :Ingri »och Börta är var. och en em på sitt sätt ytterst levändis men - dock olika kvinnor... "-IngrilVallpiga 'är ett ömsint porträtt av en ung flicka som ter sig så djupt riktig, .så: mänsklig. Hon är -skildrad inifrån. med-en kärlek som ger "relief "åt 'hennes' nes kvinnliga -brådmoagenhet, Man misstänker att 1700-tals flickan Ingri; fått. låna” många av den unga "Astrids egna drag. Ingri le- då. kaneke framför" allt vår "underkuvad och på sitt sätt rättslös; Det var ett grymt mans- Lå karl och byns starka var all- tid arlar. som såg ner på vinn Börta -: i Tvästyvra är betydligt hårdare, hon är en skildring av en Handlarna skor sig var social- . demokratiska riksdagskvinnan fru >; Holmqvists dystra” varning när " våra blivande mynt häromdagen ”dryftades'; andra kammaren. An- ledning: om ettöringen tas bort : "så kommer dessa opålitliga filurer att göra lysande affärer genom att runda av de ojämna örestalen NN ippåt” i stället för neråt. Det blir ” penkar,. det... sä ”" Kven med risk att nu bli miss- ; tänkta som tillskyndare av. fiffel och båg skulle vi i all anspråks- | Iöshet gärna vilja ifrågasätta om . ettöringen (den kostar säkert «flera öre i framställning) verkli- I gen fyller något förnuftigt ända- mål. Vi undrar rent av cm det inte skulle gå alldeles förträffligt vatt runda av de ojämna priserna ” till närmaste femtal öre, uppåt eller neråt. Även om handeln na- :turligivis ytterst ogärna avstår "från de lönande merintäkter som | fru . Holmavist ger anvisning på. för (Köpmannen) trianv.d vårt kristna tänkande, Bo-|- ki öde, "Mam grips' ev 'vad som hän- |. 2 -dder, henne, fattar intresse för hen- |. ver, i ett. svenskt u-land, i en tid I- kt kvar, kring Börta. Men hon står som en sällsynt I d i lantbruket. . | Pettersson skulle ha trott att värl den skulle ha blivit. bättre , om 1 de den, Ni Er det också många . kvinnfolk . med i politiken — kanske det är bill nytta... Det är i dag så självklart |Y att man sällan: funderar över det. kanske är 'det intr e att i romanen se Felationerna mel- lan de fö och kvinna efter avslutad läsning. Man kan inte låta bli att uppröras med henne: och fatta tycke för "hennes rakryggade - sätt att vara Serien avslutades med romanen ”Smeder- me” och med "dessa tre "volymer hade; Astrid Pettersson må. allvar visat: att .hon var diktarinna," : 2 KÄNGORNA?. SOCIAL. |: KRÖNIKA, "1963. "fom :: så en ny: » roman ”Kängorna”, wvåldsam i sina ans klagelser - och . närmast en: social krönika från en tid nära wår egen, men "före ”de” sociala : reformerna. Astrid Pettersson. vill” visa att wi är ett mmigt socialland, det är inte mer än Smiring femtio år sedan vi. var uSland, « =. H som:' bjuds, 'Vi får; följa "ett: par ttigungars liv på” em fattiggård, stoffet har likhet med Wassings yr ildringar,, Men. medan Åke mjukare i tonen” och CC As Pettersson: med frejdige mod ut massor av- anklagelser. Åter är det i stort manssamhället som fått sitt. Man” har, en känsla av att Astrid besuttia. Var och en som växt upp på landsbygden har i modern tid känt . atti dessa. melationer ännu Kan, vara. a ganska hårda, ”GALOSCHERNA” — ETT SJ ÄLVPORTRÄTT? gin senaste roman: lämnade Ast- ”Irid Pettersson . ifrån sig - hösten 1965, Det är en roman från sam- mia nordhalländeka socken som ”Kängorna”. Romanen fick nam- net ”Galoscherna”. Tiden är uné gefärligen också densamma, ' men |. vi har. nått fram till att kvinnor na börjat öppna mun och. vara nged. och ; bestämma; I ”Galoscher- ne” finns ett porträtt av en kvin- -| nosakskwvinna,' Signe Borg som in- bjuder. Hinke Bergegren som dis- kussionsinledare : och" som ordnar kurser - för. permitterade textilar- beterskor och ser till avt arbets- lösa sjömän får gå i folkhö Jvill bli jordbrukare." Det är en "fullt avelsmaterial inom i' varje fall kallblodsraserna. Ansvaret wi- .:dlar tungt på dem som medverkat det verkligt besvärliga 'bekymret hur man skall få tag & folk som ket gjorts :- — i synnerhet ; har ju het högst sannolik förmodan. Men po- litikerna' — särskilt vå regerings- sidan '— tror fortfarande, att den mest angelägna uppgiften är att fortsätta ett flytta bort folk från jordbruket. . ”Västerbottens-Kuriren.. "Skulle förslagen i årets stats- verkeproposition läggas Hill” grund för ett riksdagsbeslut om en plöts- lig, stark nedskärning av stödet åt hästaveln, kommer detta med stör- sta sökerhet att leda till en kata- etrofal medskaktning inte bana" av föl: utan -även av :mycket värde- hävtill.. Hoppet om att trots allt få någon rätsida på hästfrågorna står nu till de fyrparti- respektive tre- partimotioner ' som väckts: i miks- dagens. båda kamrar. cf Professor Sven Dyrendahl i Ir "Om skogsbruket kört med knapp styrfart under” de' senaste . måna- derna så kan man "vara säker på att det kommer en våldsam for- cering framöver. För den enskilde mal liga inställningen för- Är Signe : Borg” också. ett porträtt av ' författarinnan, ett porträtt om hur Astrid Pettersson uppfattar sin ställning, anser sin plikt mara? I alla” romanerna « spelar religionen en stor roll; Astrid Pettersson kän- ner intuitivt: på sig hur den gam- Skoll; varen, fotbollsspelaren . och f..d. parktanten Tee Majors, : idolen i Den stora dalen. ' . oh | Stora Dalen. Stora Chansen" NN på onsdagskvällen med ett nytt avsnitt. Någon större succé har denna serie tinte blivit, men en av de medverkande har blivit något av' en idol, framföralkt ni inte hört det skådespelar- Tammet förut är det finte så konstigt; det är hans första Toll. 4 "Lee Majors, som spelar Heath i Den stora dalen, har iden ovanliga turen. abb Jå sitt genombrott i den allra första roll han gör. Han har NN J aldrig spelat vare sig film dler teater eller TV förut, . : Hur går sådant till? : Han är född i Kentucky, och det påstås att han höll sig hemma och telie mest tills han en dag uppe på em vind hittade ett tid förs buKlipp, där det stod att hans drar omkommit Iärar tå i än olycka när bara var år gammal och att Han blivit äopteraa = av släktingar. Det wisste han inte, Så småningonv hamnade han: vid universitetet, först i Indiana och sedam i Östra Kentucky. Han lyc- »Uärare, ”|kades ta examen som sko men mest utmärkte han sig som fotbollsspelare — amerikansk fota boll, vill säga, där man ju spring- er med den ovala bollen i fammen H (Fonts, å sid. 7) dröjt utvecklingen och: hållit landet Sverige i sitt grepp i allt- för många år. 7 Astrid Pettersson här arbetslust. Hon är mor och hon har mycket arbete på den: 90 tunnland stora gården i Halland. Men hon trivs repliken, Hon kan ' vara” påstridig och anklagande, sällan ödmjuk. Men : det" finns”, också "hos : henne |- en mjuk charm som ' avväpnar, Hon vill aniklaäga;' hom vill rensa upp -— der är, menar hon, hen- nes uppgift som författarinna, op su 0 6 en nog så allvarlig MPP- gift! Älgjakt som" :- | - fick efterspel Stockholm : (TT) Jägare som 'rTåkat' 'skadskj uta skall inte ha ersättning 'av det är männa för djurets uppspårande och dödande, Detta framgår av ett regeringsbeslut i en Snöttningsfrå- ga från Kronobergs län, i Ett jaktlag hade en novembe 1954 i Alvestatrakten deltagit ax uppspårningen av en "älg, som på skjutits av en lantbrukare från Mo- heda.: Djuret : påsköts omkring "kl, 9 samt. påträffades och avlivades 1 1/2 tim. senare, Jaktlaget' ville ha ersättning med 535 kr. men fick endast 150 kr., varav 100 kr, skulle utgå till lantbrukaren från Moheda som med. älghund deltog i upp- spårningen, resten avsåg transpor- ten av älgktoppen som tillföll kro- nan. och inbragte 982 kr. geringens beslut innebär: av. slag på jaktlagets ot nmebär, av laktstadgan säger. att den som så- är villebråd är skyldig vidta åt- gärder för dess Uppspårande och dödande, Även säger stadgan, att jakt ej får bedrivas så att villebrå- det tillfogas onödigt lidande. - Do- mänstyrelsen har ansett det uppen- bart att. ersättning : för arbete i samband med 'uppspårande och dö. dande av den nu aktuella älgen in- i all komma ifråga, Skulle de i jakten deltagande ha Vägrat med. verka. vid ; jåtgärder för att snar st re gt på den skadade älgens je kun mening ifräg a a t enligt styrelsens nat ställas till a; mot jaktstad; ga för förseelss spåra det skadskjutna djuret. mna utbe talningen av ersättnin, Ing för trans- har förbäl "kraftigt . z under de senaste åren (— Men den "Idel gehom” tämligen” 'ånkla "medel, med att ha händerna : fulla, När | OP . Iman sitter och talar-med' henne |? ; I märker 'man hur snabb hon är i ttas om de ej kun. |” han getts förbättrade - möjligheter inventering, . som - au ” "redovisas, borde rimligen påskynda arbetet, tivanslutningen har varit em styr- ka . för . fackföreningsrönelse och: parti, måste uppmärksamma, att systemet tydligen . gillas.- mindre bland: de "yngre. av, de: fackföre- ninigsanslutna.” Stockholm Tidningen: 0. Bullret” här > 'gunås' "blivi av våra största ' plågoaridar' och ' ten- derar att ytterligare: mäxa ranniskt 'enväldig, såväl på bets. platser som i trafiken, - CM viss' ut- miljöer genom tillkomsten av lehanida — bulleralstrande 'uppfin- ningar, TV och "radio inte" minst. I Sverige är cirka 160.000 perso- ner anställda i typiska bulter- är hörselskadade.: Genom motåt- del -bullerskador- kunna undvikas och "tillvarons ”trivselsida skulle också "kunna. tillgodoses . sem shel « Karlskoga Tidning. Nä frågan o om utlandssvenskar- näs". rösträtt var uppe dj: svenska riksdagen, var det märmast ansva- M > justitieminister + och . studerade Å När' fru Nanty republikmotion, under- 33 socialdemokrater, skall - upp” Idenna . veckas är. stats- regering: Talet att den skulla vara rjedsutten och "ha kört ' K vara överdrivet. .. Då vi vandrar uti skog och mork går tankarna. ofta till hr Knut Tanrin, en mycket mäktig" man bl. a är, verkställande" di- rektör i Aktiebolaget : Plåtmanu- ett engångsglas så -tänker wi. så honom: — — — Unider +. senare åren har han kommit att framstå som Iden främste nerskräparen av svensk natur. 7 Göteborgs Posten. "Säll är & verträdel- 3e är. vd vinge öv "synd, är överskyld, (Ps,.32: 1). ids bön efter Fans fall bes dre San syndasorgs väsen. Hans fame det oerhörda a sin över tel: Han bad inte endast om v för het. öckså om hjärtats ren int anm äl e efter ” 5 med och längtad, till” harmoni frå Gud, Vår. synd ” skiljer 05 ån. Guld, och det tycks oss, dolde sitt ansikte för 055 Men är inte : långt bo han kan fimel riktig älgen till i bilväg vari t sträckning : : också i våra Jhemma- . industrier. 60—70 procent av ' "dem Aven de som anser, att. kollek- H gärder av olika slag stonde ”Gihel faktur; Ser vi en plåtburk: eller
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.