" rati : tet och mtjämna - behovet av ar- . betskraft murder sommaren, Svårig- Torsdagens den 24 februari 1966 2) Stark” motor 47 "hkr med «Bosch , el-utrustning. - Start ”" motor 4 hkr. Batteri Ah: 16 3). Vä med 9 arbetst " 34—4,5—5,4—6,3—7,5 km. 8'transporthastigheter 9,5— 11,4-—-14,3—-17,1—-18,7—21, 4 2, 4—28 km. , : : 4) 2 varvs" oberoende ' kraftu "' fag och" drivhjulsberoende” -dios ix mn: : 5) Oberoende : hydraulpump : kap. 30—35 I/min.' med se- parat oljetank,” standard.” 4 tigheter.. 1,5—1,8—2,3—2,7—: vv c MN net Kontakta ee NL 6) Kraftig "konstruktion + och : : transmission, byggd för sto- > ra däck, 1x36” och 11": binerad- dragkraft och | geskontroll, ”e det. 2ch "av förb " professor Nils Erik Nilssons; Sk "Skogsägarna understryker med" | : skärpa: att Lahall är den: ända lämpliga platsen för. fabriken Södra "Sveriges skogsägares förbuiid har till myndighe Viskanprojektet, där: man på ett övertygande sält redogör dels för behovet av en sulfatfabrik i dennä' del tel synpunkter, Lahall i i Värö är eft område som passar för industriali: na avgivit en omf; utredning om det s k och dels för. ätt platsen måste anses vara den mest lämpliga ur alla g. En del av utredningen bygger på - hägckat. skogstillväxten är betydande och " Enligt, FAO:s statistik och 'prog- i ”hoser är ökningstakten för världens |' konsumtion av papper drygt 5 proc. ; Det, innebär att kapaciteten i mas- | saproduktionen I åste öka f£ n med 5 milj ton pr år, 'd v s"ett tillskott , motsvarande 25 nya Viskanprojekt 'pr år, En ojämn utbyggnadstakt ä är «den | grundläggande orsaken / till -branschens . : konjunktursvängnin- "gar, Redan i "början. av 1970-talet - räknar FAO emellertid med att fi- . berbrist börjar 4 göra sig. g. gällande, i "Västeuropa, '.” Man framhåller bla aa "det finns inom det aktuella området ett vir- " kesöverskott på 9 milj: 'skogskubik- : meter, fördelat på ett" "rundvirkes- överskott av tall och grän med 60 " proc” till" sågtiramer, och 40 proc till . Ävén' lövvirkesöver- Då Ink a Je; samt diff. spärr i bakaxel. ” Bränsletankeris : placeri gör motorn helt fri fö spektion. Fe - Me D s 10); "Lång' hjulbas — God kör" stabilitet, - Liten vändradie 3,20 m. med Styrbroms.; . Av! agronom: I Sven på kostnadsposten -— vå ”injölkproduk” tion är: fodret, Av: hävd - bäseräs Slik utfodring .p på h odlat grovfoder, - koräpletterat med " Spannmål och oljekraftfoder. Många nya vägar - inom” utfodringen- har emellertid prövats, och diskuterats. "ENSILERING. OCH N ”. KONSTTORKNING. ev "> Enstlering har förekommit länge men har. inte "vunnit 'stor sprid- ning... Det "beräknas att endast 7 —8 procent av slåttervallen skör- das till ensilage. Fördelen med en- arbe- heten har varit att få jämn och ' god kvalitet på det konserverade fodret. Ensidig utfodring med emn- silage kan dessutom ge upphov till '. sänkning av. mjölkens fetthalt och sjukliga störningar hos djuren Er- farenheften' visar att man jämsides med ensilage bör ge något hö. '- I vårt fuktiga klimat är det ofta besvärligt att. få gott hö vid'fält- torkning. Bättre kvalitet får man silageberedning är att man ' kan | hal a och Sanne, "Uppsala föl rtorlknin; på inomhus ng på fält - 8 skull torkning, Denna' har vanligare: i eteecert or På "en del Kåll.prövar att helt: gå ifrån det långstråiga höet och. i stället utnyttja konst- torkat. bö i. form av lätthanterliga pelletter och briketter. Utgångsma- tertalet för pelletterna är ett grov. malet-hömjöl, för briketterna ' hac- kat eller grovt -sönderdelat hö, Även ensidig utfodring med pel- letter och briketter - till mjölkkor som "ersättning för annat grovfo- der har emellertid inte alltid gått så bra, eftersom idis: tycks behöva : riktigt stråfoder för nor- | mal våmomsättring. Vid . ensidig utfodring har det uppstått fett- g och arsa. störning- ar.. Ett litet tillskott av hö eller halm har visat sig gynnsamt, På lantbrukshögskolan pågår försök för ett utröna lämplig fodertilldel- ning när man använder dessa fo- dermedet. . : FÄRDIGA" FODER- "BLANDNINGAR. : "Skillnaden i pris per energien- het mellan grovfoder och kraftfo- der har under senare år alltmer utjämnats. Man har därför börjat ersätta grovfodret vid mjölkkor- fältet" torka höet | vit allt al . skottet: är betydande och kan nu- mera" i sin: helhet : tillgodoräknas sulfatindustrin, speciellt: om man "betänker att för lövvirke' har an- delens k Ej disponibelt för skogs- industrin” uppdragits till en kvanti- tet av hela 1,75 milj skogskubikme- ' ter, d v'$s en' kvantitet som är fem gånger större än helå vår nuvaran- de :sågverkskapacitet, > Detta . virke "frigöres för industriell användning i mycket snabbare: takt än vad .såg- verksakapaciteten kan utbyggas & ens vid ' gynnsammaste . ' förhållanden. -Detta s.k ej disponibla lövvirkes- överskott förtjänar att bli'föremål för -särskild uppmärksamhet: efter- : Bord den kan förväntas mycket snart np s arealen inom ”. omfattas a ”. skogsägares "Byggnader och maskiner uppgår . till; 2.000—3.000 kr per hektar. . I områdets skogsbruk har. allt..+ så skogsägarna i, enlighet. med '. i skogsvårdslagens krav + byggt +, Upp: en : produktionsapparat : ” med ett värde av i storleksord- "> ningen 10 miljarder kr, Det nu= ;; varande. ; virkesöverskottet in- ". nebär att ” ”Företaget skogsbru. bestrida ifråga om saklighet. Man kommer fram till det förhållandet, : överskottet. I skrivelsen” påvisas även att pappersförbrukningen ökar. ; lopp; tidigare pres utredning; vilken ingen har kunnat som även tidigare 'varit känt," att att man under. nuvarande förhållanden icke e har möjlighet ätt utnyttja ” > gas därför ligga 'outnyttjat in- » till dess att områdets skogsin-: - dustri utbyggts. ;", + t- + För det västra delområdet, som Viskanprojektet är avsett att be- tjäna, 'saknas” avsättningsmöjlighe- ter för en' kvantitet industrigagn- virke, som utgör inte mindre än 35 procent av den faktiska” totala pro- duktionen, Skogsbrukets kapacitets- utnyttjande är alltså i rige endast 65 proc. ” :3 Man framhåller, vid | redning, att virkesöverskottet, .som nu "binder ett outnyttjat kapital, är mer: än 2 miljarder kr samt bevi- sar "detta med en" "ingående siffer- analys, . Enbart Viskanprojektets" Planera- öd de produktion av, 200.000 ton' blekt sulfatmassa kan. ge ett årligt ex- porttillskott av 150 milj kr, -.- ! Man framhåller vidare, att en av de mest: väsentliga förutsättningar- — Ätran är. "enda kvarvarande: na för natur och landskapsvården laxälven av - betydenhet. på Väst” är tillgång på lövträd. I de fall des- kösten. Näe EI sa inte kan tas tillvara 'på 'ett. eko= | "Falkenberg med omgivnin ar. nomiskt sätt uppstår en svår mot- 1 är betydelsefullt fritidsområde;” idcetla målsä mellan ekonomiska och ål, Viskan är starkt” förorena då. den” nuvarande blekta lövvedseel- | vändbart ockade att föroreningar- lulosan gett även” det klena löv- ha är lättflockade, 1:27. virket ' ett ekonomiskt” värde, ' Med "'— Fritidsbebyggelsen - vid tillgång på sulfatfabrik inom rimligt | kans' utlopp är mycket begränsad. . avstånd är det en väsentlig mindre | "— Till. skillnad från ; Göta älvs uppoffring för skogsbruket. att. tills | och Ätrans utlopp. ligger > .Viskans : fredsställa' näturvårdens och land- ' utlopp inte i- direkt. anslutning till” skäpsvårdens. öns) mål om" lövskog '. stad : utan »på :lagom avstånd med. ä kräle, tanke” på ev immissioner mM Vidare frambålles tt' alternati- | — Väröhalvön här" riker, Enbart för den kvantitet, som är avsedd att förbrukas vid-Vis- kanfabriken behövs i runt tal.30.000. årliga transporter med stora moder- : na ”lastbilsekipage. : Det: 'påpekäs' även, att sötvattenstillgånigeh på Öst= i kusten är' begränsad - och att m därför inte kan utbygga massaveds-;” ning, vatt det blir. » möjligt ati även ta hand om "sydsvenska vir kesöverskottet. : » I den avfattade utredningen; blir skogsägarnas irllägg i Vis projektet före det väntade avgö-. randet, sammanfattar. man. till, sist synpunkterna i i följande, MV att 1 ; Falkenberg—Göteborg, : i — Alternativet Göta älv, vär? olämpligt.” förl I GR GER industrin här till en sådan omfatt.: : — Virkesöverskottets: belägenhet : TUTSA DESPOTATIS ee Klass Test från IVK Nordland, samt Elit och AA, vs 2 FbSS VV statskontrollerade odlingar, c . ULSTER; "CHIFTANN,. BINTJE, KING EDWARD VIL, ker MAJESTIC, "AQUILLA och GRATA, H - Geniom; "Eder LANTMANNA FÖRENING eller. direkt från » CC POTÅTISLAGREN Cs -Halmstad 560 0 Vallberga - 1" 7 72, u 84 307 FN Tel, 232 00, 232 .60 > HALLANDS LANTMÄNS > -CENTRALFÖRENING” . 'vet. med 'en' inlandslokalisering | upp- | efter en älv medför betydande kost: nader; örlängning av avl | i ut till havet och”; ger en allt> vattenföring” i älvens: nedre !' 3. Jut.bla naturvårdssyns punkt” måste anses mycket: olämp-' ligt." Vatteninspektionen framhåller; också I sin inlaga ' till” Västerbyg-, dens" vattendomstol > anledning” av Viskanprojektet, "att: en granskning av, utsläppsmängderna: i förevaran- de. fall: ger- genast vid: -handen; att” ; veckling .genom- möjligheterna att anlägga dj kh 7 — Kravet på "tillg janden 2 är ändamålsenliga.” — Arbetskrafts-. och” miljöförhål- . landen gynnsamma, .— Länsorganens bed imningar pe=. | kar, entydigt.på, bästa alternativet, utsättningar; "för 'storindustriell'- -ut=> öhalvön. som i HAMNI FRÅGAN KAN LÖSAS | : " Viskanprojektets” produktion :: är. avsedd för export till i första hand” ' ket” i denna landsända fortfa- - ” rande saknar avsättni öjlig + de, väst iska länderna. En nä- ra. anslutning! till" hamnen” är -. heter för en kvantitet industri- ” gangvirke, som motsvarar :inte : " mindre än 22 proc av den fak- tiska totala "produktionen, d v s ; "skogsbruket i södra Sverige "kan sägas arbeta med ett 78- . procentigt kapacitetsutnyttjan- de, Resterande del av produk- tionen måste nu lagras upp för ' framtiden i ett allt högre vir- " kesförråd. Ett. bundet kapital. på mer än två mittarder kr äv ins ter att frakta virket till andra fab-- fri "nödvändig ' på grund ' av de ändrade. leveransfor- mer "som" kan förutses för båppers- massa, et : "T'sin "utredning "belyser" förbun- det med siffror behovet av att Vis- kanpojektet kommer till stånd sna- rast; Viskesöverskottet. är betydans de och kan icke tillvaratagas på an- nat sätt, Man påvisar också att det . under nuvarande förhållanden kps- tar cirka 5 kr pr skogskubikme- annat kraftfoder, Frågan är hur lit stråfodergivan kan vara, En mängd] måste alltid ingå för undvika ” " fetthaltssärlcminigar Något entydigt at och 'trumsjuka, svar kan. inte. ges, men en SRB- kg Stråfoder ver dag. Resten kan utgöras av. en mald. foderbland- ning, gärna med konsttorkat grön- foder. Vid detta utfodringssystem behöver ' kvaliteten på grovfodret inte mana den. allra bästa. En rätt stor kvantitet oljekraft- å regel genom: att efter en kortare nas utfodring med spannmål och ko tycks kunna nöja sig med 4—5 tillverkas för an- fa dnine till mjölkt men de | SKOGEN-FRAMTIDEN | 7 43.000 000 medlemmar « i ”SSSF arbetar. för gemensam-' ma intressen - elt starkt, rätionellt sk skött 'bonde- utnyttjas i huvudsak för att kom- plettena, kornas probeinbehov vid utfodning med olika givor grovfo- der + spaninmåll, En del mera ämdiga ' bl: under senare år introducerats, men kvamntilieberna som säljs är ännu relativt små, Det är svårt att av- väga : sammansättningen på dessa blanidiningar . så länge man använ- der. ett grovloder med: så: varie- rande sammansättning som dagens stråfoder, Detta gäller i synnerhet när man ger korna höga ensilage- givor. Använder "man ”konsttorkat Stråfoder. är” det "mycket lättare. kottland "har man: börjat ja än foderblandning avsedd att användas: vid utfodring av mjölk- kor jämsides med en mindre giva av ihreilm som . enda stråfoder, Er- farenheterna där är enbart goda.. — En. intensiv .; försöksvenrksamhet . Lr N för att , utveckla ” nya metoder att ullodra'. mjölkkorna behövs. Det gäller, att åstadkomma en ratio- avell artfodring med lönsam "pro=1 . dulktion, Viktigt är att sbråfodrets | - 'konserveri ig kan” standardiseras, så abt dov får man stönre möjligheter att fa- brå handels land: som kan användas - hlmänt. Vä- dks mu vara öppen för en i vecklint av (kompletta foder- blandningar även till mjölkkor, De skall fylla behovet av energi och i. . skilda : näningsämnien vunna | z användas med så livet stråfoder] :-- som möjligt eller med cellulosa €. - d, Först då kan vi tala om em in- . dustrialisering av mjöbldkornas ut- fodring & stil med vad som skett vid utfodring ev svin och fjädenlä. . Jun. «2; "redskap och utrustningar: "av:tex ramkonstruktion, ”markgrepp, och” av; enlighet.” Ta na rustningar.” . "Sök vinna i din älders höst. vad "du saknade i unga år, - : . | E tt sp för te cttokiva -aärbetstimmar Ni. får utav en traktor: med idskapens ändamåls-, « BMC Nuffield har Fämstyrkan - IN. ; BMC Nuffield 10/42 och 10/60.har mark- skraft/ vs NV i .BMC Nuffield har notorstyrkan ve BMC : dieseln är stark, bränslesnål, drift-' säker. 'och har stor segdragningsförmåga.-” a BMC ' Nuffield. 10/42 har 2.8 dit. 45 hk oms AB LAHOLMS JARNHANDEL oo och BMC Nuffield 10/60 hår 3,8 lit. : "60'hk motor. Båda modellerna. har 10. väx-' oh Jar framåt och 2 back. sng BMC Nuffield har rätt markgreppskraft - . BMC. Nuffield har effektiv belastning på i drivhjulen. "I kombination smed redskapet. +: . uppnår man därför maximal I markgrepps- Ä Den'är beroende :' rmotorstyrka. och « ' « nadens kraftigaste, helt bärande ram; som se ; tar upp alla belastningar och vridpåkän-' ningar. Den tål de tyngsta, redskap och ut- ; BMC typprovår rödskapen oa , i Provkör själv BMC Nuffield, pröva vad” "BMC traktorkraft. ger Er: i nyttigt arbete. Tel. 10431, 102 04, 101 34 vo ERE
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.