—- a förläna som lagen Buines ”rra:t.erbjuder . medborgare-» har ”oot a om oc Arn de Fredagen den 25 fohruart 1908” Undonsiorisamhaen I | behöver a 0 starkt: stöd : | < Hi Boo (op) m. fl anser i mo-/ tiony' att rösträttsåldern bör sän- ; kas. till 18 år, Frågan bör prö- författningen. se "Genom det "ökade utrymme som i den' nya skölan getts åt ungdomen . fått bättre. och dju- det bi "Det brev, som den belgiske mo- douin 3 början så 'scm hade skett i de vallonska igare, av: februari giktade ill Belgiens Joar rö I Rn Med 'aridra 'centermotionärer be- gär hån”att åld ä : Iof bord oc de svåra sockl- en "sänks - ättningarna i. landet utan tog i största allmänhet ställs ning "till" Belgiens. kritiska : situa- tion... De" "uttryck ' för bekymmer och oro, som detta brev innehöll, kan? knappast betecknas sony, en från. 12 till. 10 år dh .att ett . förslagsamislag av 10.940.000 kro- enträgna vädjan still Tege- pen: mellan vallonerna och flams ländaima, . De sistnämnda krävde altt' driften vid de wallonska gru- vorna skulle inskränkas, för att därmed hindra en: nedläggning av gruvor i de flamländska kolgruve=- distrikten. Den stora kolgruvedö- den började i Wallonien, men det- ta faktum hindrade icke de de- ringen: att sörja "för landet av nationens ' enhet "var dentligt' . välmotiverad. «Ty nor anvisas' för. d fri A, 1 het. = : pare insikt i det p litiska .ske- V endet, "menar motionärerna” som " också: i pekar på det ökade val- 2 cf det bland nd som noterats nåd senaste ällmänna val, + Det” måste . vara. ett 'stort sam- höllsinfrésse att, på | ett > aktivt sätt stödja” de . fria och frivilliga utigdomsorganisationerna ” "alltmer krävande: arbete till "olika frågor. De' unga, frigö- "mes. idag i väsentliga avseenden. "från . biridningen till familjen « långt didigare än, vad som sked- de förut. or i , "Motionärerna" anser. vidare att i om " rösträttsåldern” sänks, ill "18 r "det orealistiskt att bibe- ', myndighetsäldenn v vid” ar essa bör sammanfalla. En SNES mille: emellertid rikedags- "spåjöriteten.som bekant inte vara 7 méed "på hr. Boos försldg,- men ; bety, påpekar motionärerna. - Kraftfuila : ”ånsatser för en wvä- a sentlig "ökning" av antalet. deare Belgien befinner sig sedan år vill baka t en ständigt billtagande kris, vilken av, skilda oppositionsgrup- per: utnyltjats "för att tillgodose deras specialintressen — ofta i så- dan , utsträckning " och: i sådana former,” att ”statsmaltens auktoris tet dor ed fera: att försvagas. dt i flamländska ”Volksunion” att nu' åter gräva upp stridsyxan och ställa till upp- lopp och wabalder med gatubarri-, kader och slagsmål mellan: anber arbe- tarmna ' och polisen: Det » till skottväxling och stenkastning, som upphörde först sedan er fall. skärmsjägarbataljon ' anlänt och återställt ordningen, Då hade re- dan två gruvarbetare mistat livet. Det. var emellertid inte bara bel gare Som” deltog :i striderna ' — ned till .skolöverstyrelsens : siknav- som med 1 miljon, kronor: över- > | auktoritebtenis, ibelvostnad.: Hans ap- pel! till regeringen . och "dess chef hr | sekvent oeftergivliga hållning, som Htid visat, då från ena eller et försök” gjorts att ge- Kring: den belgiska - krisen | branscherna, stål och valsverken Bamt masugnarna, och kritiska ob- servatörer har ,länge påpekat, att rådan=- i [detta är bevis för ett den de konjunkturen står på mycket svaga ben, Nyinvesteringarna mot- svartas icke av ökade vinstmargi- naler, de höjda ' gruvarbetarlöner- na har icke lett till de förbätt- ringar i produktionen man hop- pats på Och konkurrensen från USA har blivit mer och: mer akut och kännbar. Det gäller icke minst beträffande kolet som — trots at- larstfredstkostnaderna — kan "köpas billigane från Anverika än det kan brytas i Belgiens egna gruvor, : Någon: . 'samhällsfred " kommer urartade | sannolikt ej på länge att uppnås i Belgien, och landet torde få räkna med en lång och svår regenings- kris. Koalitionen mellan socialde- mokmratenna och ' kristligb "sociala partiet: är av allt att döma icke längre", funktionsduglig. Kungens vädjan om en fortsatt samregerinig mordafrikaner och ändra främli betare wid grus vonrna var, med. "i sl ll De mellan dessa två jämnstarka par=- ti tycks ha varit förgäves, sd, å | var av begripliga skäl rädda att bli "de. första som skulle bli ar- betslösa, då - händelse gruvorna i Zwantberg komme att nedläggas. Den latenta politiska oron i Bel- gien måste ses mot ib bakgrunden: ev att> kvarstå. på" sina : resp. poster präglades "icke bara av en sträv stiger vad som föreslagti "i state |s N jäväindi 2 vuxit I ental och blivit alltmer 1 > Atark 3 i ändringar: har . ytterligare ”bidrä- | git till att den, enskilda männi- « sklan har; svårt att veta vad hon frolika "situationer kam få: ersätt- KH ing: för; "I motion av hr: Gus- "tavesod" i Alvéstå mi; fl. (cp) be- gär, man utmednirnig "om" hur en | ! bättre "information om de' sociala |. örmåtierna' ska kunna åstadkom. vas, Man kräver vidare” att” ett Motionärerna” erinrar om” att det finn exempel på alt förmår]. Her På "grund, av bristande. in | formation gått förlorade för. ve- ga ebott'på tlömila att Halt) k a föregkrivna regler. om -ansök- dm En bidragit. di . tionen inte är värn så hället genom. lig försäkringskassor 0 ”idyh' se' till > att dess reformer faktiskt ock- ' så. kommer" människor till godo, "TUNGAN PÅ VÅGEN I', | "HÖSTENS VAL” fc kan de cinka 383.000 's, K,.förs- or tagångsväljarna bli, skriver H a 1- rands Nyheter” "Aldrig tidigåre har denna grupp varit så stor som i år, vilket: dels -beror på Ye stora barnkullarna . under 40-talet och dels på att fjolårets höstriksdag sänkte röst- , rättsåldern ett åf, Därmed blir det > tre i stället för två årskullar nya -väljaré, som tillkommer: Den som fyllde 20 år i fjol.har nämligen rösträtt, vid k lvalen, Ti- 3 k svårjgheterna med en "svag bytes q s bålans, för: att. sätta råg i, Tyggen "är, Men wisst bör rimligtvis ock- | | . kar endast, "mötäs med bättre un> 54. dotn. sammanslutningar har: hos'ekol- överstyrelsen. anmält” ett idels- vädj deras plikt.” och an- skål jär punkt för. punkt räk- nader k je upp . de. svåri Tsom växt : till faror, och hänvisa- dec bl pe, El de. iragiskar händel- iden: . ikturutveck- lingen. Det har sedan år tillbaka rått en tydlig firansiell stagnation ide viktigaste belgiska industri + "10 Ds ” ten . sig . kort sagt mörka, Det syneg blott. vara två fasta hållpunkter, som det bel- giska folket just nu kan sätta sitt hopp till: för det första monarkens | starka — ställning, , som” : nationell eningsfaltor, och för det. andra Belgiens viktiga roll: som, medlem i EEC:s ekonomiska koncilium, : fler : N PS wa . behov, av närmare 10 mi OGYNNSAMM "WVECKLINGEN" > "under. 1966: Priserna” väntas stiga” äl procent för: värd ».Kvar' står: det. faktum: a :'p ortsituatione inte? vi rit. så. dys” räknar. bort, fartygsexporten.: med "dess. starka” årliga” fluktuationer, Därtill. kommer. den. ”övernorma- ör att bibehålla rimlig rörel- s vilket. i första hand rör: sig” om porten? - vad den" än beror pan; : rk Argtringen ansåg sång ko och det vek... "| svåra Fällfstboteprov; som de wval- -— : . SE -] lönska,, och > fla > opposi- F] Tidningsdöden, ' dagspressens tion etsarma . nutsatte . landet för 2 in” hämningslösa' propa- gamdla. : Himuvida - kungen ' i: sin skrivelse” direkt sökte förmå rage ringen att, handla, i em eller an- nan "riktning må ; lämnas , därhän, i | Faktumi synes vara, att kung Bau- douin från; början icke hade en tanke må att acceptera -, sina mi- nistraks ”flykt”. från tl uttunning - och det tidningsmo- nopol som mu skymtar, avhand- las I LO-tidskriften ' Fadkföre- ningsrörelsen, med en inledande artikel. .av Lars. Funhoff, rektor vid Journalistinstitutet i Stockholm. : Furhoff . fullföljer i nästkommande .- nummer , . av Fackföreningsrörelsen med bl.a. ittation sim ' uppstått, Mat en redogörelse .för subsidiernä till svenska . dagsitdningar,..De-' .batten. fortsätteg av. tidningsut- "givare och dagspressjournalister, År. 1950 fanns i Sverige AT77 upphävandet z : av. isbehs vling av. sömns ibesölker.: någon av der a listiska pantisj: lökliniker).. var de, blodiga” upplopp: som” bröt. ut ibland ” gruvarbetarna i Zwartberg' i' provinsen Limburg. Signalen, till dessa oroligheter kom i och : med alt 'ern massa gruvar- betare-: blev uppsagda från sitt s Ijobby sedan” några "gruvbolag bet slätat "nedlägga driften i ett ifler- tal: joräntabla kolgvruvor. Extremis- det : flamländska eller; orätt :— at dennia vat lälltför. "riskabel att , embart med van! informationsverksamhet «.«-. "Inom | -- .:z dérvisning av. trafikantenna, & ver Ung Cenker. Ava atkangorvining som, är "knippad 'med körkortsprovet: Det skulle: otvivelaktigt vara av värde, inte minst inför. det komt mande . trafikomläggningen. samhället i princip beredde samt- liga medborgare möjlighet atter- - hålla en teoretisk trafikundervis- ning av ungefär samma omfatt- ning som delges eleverna i kör- skolor. Effektivast inte minst ur trafiksäkerhet kt ” skulle digare var åldersgränsen 21 år, Av? dessa" 383.000 förstagångs- + väljare är 196.000 män "och 187.000 £ kvinnor. I Hallands län utgöres "dessa tre årskullar av 4.300 man- liga, och 4.100 kvinnliga röstbe- rättigade: | Bland dessa nära. 400.000 unga " väljare, som för första gången tar definitiv ställning vid valurnorna, "finns säkerligen ett stort antal som: kan hänföras till det 3 -k, det vara om denna" undervisning | skedde så snart som möjligt ef- ter. den grundläggande undervis-| ningen och. företrädesvis, innan den lagstadgade minimiåldern. fört. 'körkortsutbildning :uppnåtts.. . Därför bör en påbyggd trafik- undervisning : integreras i. den . kommande ungdomsskolan, Prak tiskt kan detta ordnas på så sät att alla elever i yrkesskolan' er- håller en trafikundervisning som ungefär motsvarar den, teoretiska rörliga" skiktet i val Detta skikt är faktiskt så poli- tiskt inflytelserikt, att det vid ett” H i ställ mer »d för. oppositionspolitiken vid ett riksdagsval kan åstadkomma re- geringsskifte,' Går det mot oppo- sitionen- får givetvis regeringspo- litiken ett kraftfullt stöd. - Självklart blir kampen. om ung- domens röster mycket hård i hös- tens landstings och kommunal- val "Partier "med väl utbyggda ungdomsorganisationer bör ha en extra god chans bland ungdoms- väljarna. i: Centern. har för närvarande . den största -medlemskadern trots att! partiet endast är nr fyra i storleksordning . och har: därför fört en synnerligen mungdomsvän- lig riksdagspolitik, varför partiet med! tillförsikt bör kunna motse förstagångsväljarnas ställningsta- . gande. ee för att. erhålla . körkort för bil "En sådan reform ' vore "att Be trakta som ett steg i. riktningen . möt ett förhållande där samhället | tar, hand om hela trafikundervis- |; ningen, genom att införa. den framtida Ungdomsskola; PÅ TOPPEN AV EN” AVSKRÄDESHÖG ! | befarår'Ö st gö ta fespondentenaw I ständigt Htridaré” strör Örses 17 däre' anser: s sig” nämligen ha” fun” om | - Då tre partiernas företrä- ' osäkerhet hos. väljarna g génom att nuvarand. partiernas "namn te skulle få förekomma på val- ” sedlarna utan. ersättas med; en : helt! "ny, i gemensam! partibeteck- ning. Dessa farhågor är. säkert överdrivna men dé tre partiernas orga isationer har' hesiterat inför ” döm 'och "stannat för borgfred, " Detta är ett steg i rätt Tikning. San noterar också att de tre par- tierna i det avtal som nu träffats "finner att borgfred mer gagnar " oppositionens. intressen än "åtgär- ""der:från grupper som framträder Nn med :anspråk på att främja bor- : gerlig: samverkan” men” som : i " stället: skapar förvirring och mera spltterar än förenar”, Adressen är "Öppen : (Mefsingborgidag. EN blad, h) "| Fadern, som länge haft gar :--. efter den 1 mars då ST merlagts, finns 112, Det innebär ' att på en 15-års- period: var tredje svensk dags- tidning "måst . nerläggas, ”; Hur kunna säkra utgivningen av en dagspress som företräder -olika politiska -meningsriktningar? Det. är Furhoffs. aktuella frågeställ- I kar .« under” för konkurrens : ” Varför "1950 som” märkesår - för "tidnin Hur kunna hejda” tidningsdöden i Tidningsdöden i Sverige blev ett problem i början av . 1950-talet — i samband” med Korea-intfä- tionen, Siffrorna talar: -dagstid | Aktuell - kom mentar Det är kanske inte förvånande 8 grupp ska erhålla. sösträtt vid 106 års end 1 Den . social- att de Gaulle efter att ha utnyttjat USA wvar mycket återhållsam när det gällde situationen på platsen och. fredsmöjligheterna. Han möjde sig Å-stort sett med att upprepa ai gamla recept — neutralitet och icke-inblandning av' uwtländs- ka" makter — - och. förklarade att enda ' möjligheten att ' få slut på kriget war att alla . intresserade makter: sluter fred. Uppenbarligen har han "inte blivit ner optimis- tisk jom fredsmöjligheterna "sedan |- han i början på månaden. skrev sitt intressanta brev till den nord- vietnamesiske presidenten, : Svenska ' Dagbladet, ärta ly slagit" motionen, Det är underligt att . socialdemokraterna .: inte ' vill tillåta våra landsmän i utlandet denna: demokratiska rättighet. , Vi” kar, inte upphöra att förvånas över att regeringspartiet". kar fortsätta sin gamla propagandistiska princip om jämlikhetens samhälle. Feng Kar varit på 19 milj krom året, huvudtitela.' Nu slår” det" emeller- tid. fullt: klart Sf varit, ett industristöd En! I höjning. av p men, särskilt för, exportindustri- ens del är en grundläggande för- utsättning för: att bytesbalansen skall. kunna förbättras och garan- tier därigenom kunna ' skapas för en - fortsatt 'standardökning, 'Men . produktionen höjs icke ware sig genom ”- transportkostnadsökningar | eller "genom - höjningar av priset på brännvin och tobak eller ”ge- nom att importbilar fördyras med några hundra kronor. ' : | Svensk Industritidning. Utlandssvenskarnas rösträtt här behamdil i. riksde med ”an- ningarnas antal har minskat. från 1950 till 1963 års slut från 177 till 13 (från 1: mars 1966 med StT- "nerläggningen 112)... oc, = Fenomenet: att dagstidningar du- och kostnadsläget 'är . inte från 1950: År 1919 fanns i Sverige. 235 hu- .vudtidningar, enligt undersökningar redovisade av Sven Tollare, Under perioden '1900—1965 har i:Sverige utkommit över 400 auvadridningar :(avläggare ej . inräknade); . sedan år -: 1950 . finns bnappast exempel på någon nyuppsatt tid- ning, wmilket det" tidigare 'fanns marknad för, anmärker Furhoff.'. : 80 procent ”prisstegring iden? Ett svar är kost- hadslägets förändring. Korea-infla- tionen dh ibbade . papperspriserna : bygger. " Gulsan” är Sutton år. to ” Henneg': föräldrar & är albanier men flydde” till Turkiet redan 1940. Själv är. hon född i Istanbul — som ' flylding. - Hon arbetar wå kontor och nar 300 kr i månaden, På det f sörjer 'hom sig själv och de sina: be och öm nu. upptäckts också ha can- | måste ökas i takt med ullfödet; ett problem ' för renhållningsver- "ken. Men åtskilligt .Sprids,' som var. och en "vet, ut i naturen — med upp- kvämaste öch bästa skul- Vara om forskningen | kunde tillmötesgå all be- ]h dl som. utför dagliga Små ”mirakel för att hålla det en- da rummet rent och snyggt och få matpengarma att fäcka; tioåriga Umit.som går på kryckor efter 'en svår "polio, men ändå är bäst i sin klass; och sexåringen Birita, som redan ': börjar få en bekymrad skugga "i - sina stora mörka ögon. 'och "hennes familj mot- ser dock framtiden mied ljusa för- redningsutskottets. hemställan om hjälp; att uppfinna emballage av typ, som är lättare för- vi med å kor-.och plasthöljen - — tonvis med förpackningar av. Li svår- | störbart, och "mindre riskfyllt i Ch "Kan man konstruera förstörbart material som är vär- delösa ' och " avsedda - att kastas bort sedan innehållet förbrukats. Det mesta hamnar, får man hop- pas, i överfyllda soptunror, vil- kas - storlek , och antal. givetvis månraketeér,' så kan man väl kon- efter att ha. tömts på sitt innehåll låter sig. trollas bort, Simsalabim, struera flaskor och burkar som | utropar-Ö-C hoppfullt, . I en av Istambuls nya förstäder Ett flyktingbarn ber” om hjälp att fylla de tomma skålarna, et : ihorhjälpen i i Turkiet | RA hus. åt. utblottade v. - bår "ån då imiljöar Men många” är sjuka, gamla "eller på ennat sätt oförmögna allt klara sig: utan stöd. Föp "dem byggs huset i Etiler, där ide fattigaste får bo utan hyra. Huset : innehåller 127 lägenheter, alla med. balkong, we,' dusch :och tvättfat, kök eller kokvrå med gasspis, elljus och varmmvatten. De flesta lägenheterna blir ettor, .ett fyrtiotal tvåor och elva treor — men där kommer det att bo både tio och tolv personer! "> > Gulsan och hennes ” familj a) lyckliga därför att en tvåa väntar dem i det nya huset. Lutherhjälpen: fr en av de or- ganisationer som med sina bidrag gjort det möjligt att i Istambul ge mer än 600 flyktingar nya hem. Genom den wioletta 1 bössan som sänts ut fill de sven- ska h inför Fi ling. färdigt en, hoppas Lutherhjälpen kunna få hjälpa till att ge ännu-många av missarie och Lutherhjälpen. Av= sikten med programmet är att ge människovärdiga > bostäder "åt de flyktingar, som har det allra: sämst, Turkiet får ta emot flyktingar av många nationaliteter.'. Em - del kan emigrera — Sverige hör till mottagarländerna — en del finner själva arbete och -bostad och smäl. "Iden över ett nytt hem. och lem my'tast punit i till- | Den dagliga slanten i Luther hjälpens Fasbtebössa. kan bli: till just det byggnadsmaterial en wind. j driven. familj. behöver för att på |- nytt slå i. Tuikiet, £ Hongkong, Pre Tron er 5 ledining av en. borgerlig treparti- motion med : krav - på att- denna hårt. Mellan 1950—51 steg pappers- priset från 313 till 437 kronor per ton, 1952 war priset 554 kronor — stegringen var 80 procent på mind- |" re än tre år. Detta drobbade ome- delbart : ide- ekonomiskt svagare tidnin; Från 1950: får "också konkurreit- sen mer fritt spelrum 'än' tidigare — .då pappersransoneringen börja- de" avvecklas. Denna hade: tidigare bromsat "expansionen. Med": pap- persransoneringens :avveckling kun- .|de konkurrensstarka tidningar öka sidantal” och upplagan, ta” ' emot flera 'annonser. En annan faktor:- Efter kriget, tidningsköpandet utom för den då tämligen 'nya” kvällstidningstypen i tabloidformat, som snabbt marsche- rade: upp "och nu:'svarar för cirka 20” procent” av dagstidningsinköpen, tidningen 4 förtsa e” stagnera; D - fidningsdöden drabbade inte ge- inérellt > dagspress med: låga upp- (se ”nerläggningen '" av" MT, [lätor, "Av de rer] lagda” dägstidningarna har hittills. huvuddelen varit. hö- och återstoden .Cp- -press och "A- press. Sålunda. är det icke i och för: 'sig 'den politiska färgen: gom avgjort. "Icke - heller kati. tidnings- döden ” förklaras" med” vanskötsel eller " politiska 's' byventioner, fast- slår Furhoff, = Nej; - huvuddelen '. av ' 'nerlägg- ningarna har drabbat B. k. andra- tidningar :' (ett : 60-tal' sådana ner lagda. under ”efterkrigstiden):' nerbrytande;. krafterna - i: doro - poliseringstendensen (att blott en av två tidningar erhåller annonsin- komsterna) brukar sammanfattas | i termen upplagespiralen.' Sedan. rektor, Furhoff" utförligt läggningarna ' försöker han. påvisa medel att'i fortsättningen hejda tidningsdöden, Egentligen, säger ham, finns endast två radikalmedel: Förbjuda tidningarna att ta an- nonser. Därmed skulle växelverk- ningen . mellan”. «upplaga : och an- nonsinkomster upphöra. ”Läsarnås värdering - av Iden journalistiska produkten skulle helt fälla utsla- get. F./n. betalas cirka 60 procent av” dagspressutgifterna med - -an= nonsinkomster — resten erhålles. v prenumerant. och lösnummrvpriset | p på tidningen, Annonseringen kunde skötas av officiella annonsblad som gratis distribuerades med samtliga dagstidningar. Andra - radikalmedley ' kan ' vara att driva differentieringen ' inom |dagspressen ännu längre än hittills (tidningstypen geografisk differen- | tiering, politisk. etc.) Varje tidning skulle få sin publik. Fördelen med Idenna differentiering skulle vara, enligt Furhoff, att maktens .hand- havare i stat, kommun, organisa- tioner och näringsliv, kunde .be- tande tidningsredaktioner än otjest, -sna trah hykt terhet |" SFSR möedab den” konventionella morgon- vå gerpress,' därnäst folipartitidningar | avhandlat skälen till tidningsner- ST vakas av fler självständigt "arbe- lä b dsk såtgärdenna.. Det. är. -het- der inte jondbruket, som drabbas. « Jordbrukarnia rodultion, Paralleller” torde "kun- na "dras med - andra ,-statsanslag, som går : under. jondbrukshuvudti- ” : rdr . Väx jöpladet (op). AN ställde sin plats till förfogande ef- ter” den kritik "han ' levererat." av förslagen i: statsverkspropösitionen — det skulle ge kraft åt hans ar- gurmentationi och tjäna som 'en tankeställare. för vandra; generaler som för. karrläréns skull är /be- redda satt dåta försvarets livsintres- sen bli av sekundärt intresse. Nya: Wermlands- Tidningen. - Kina. kon bli "nästa stora: han- delspartnieir, "Konzerverad' frukt och grönsäker till låga priser och: hög > kval t har landet att erbjuda. Ki nesicka mandariner - dre kostar än japanska, som 'idlock' håller hög- re. kvalitet. ”Måriga över, att "ett land med; "inlapbbet på livsmedel : "ger sig ut på ex- portmarkneden men Kina måste” ha in utländsk: valuta för att i början av 50-talet, stagnerade kö ets' | polis, vilja. lämpné ng skall va i fortsättningen. " Stockholms-Tidningen, (5) 2 (apropå Sivar "Arnér Vd TV): Om "författaren ' ” Arniér tslår sig ned ä Sovjetunionen, har han ing- en chans att bli lyckligt dömd och tagen på. allvar. Han, skulle :ald- rig kritisera. Sovjetsystemiet. Vart skall han ta vägen för att. bli tar gen på allvar? st : » Pål i sVästebottine Kfir feTT ORD = —o PA VÄ IGEN "Saliga ” äro de "barmhärti a, ty dem skall wvederfaras barmhäntig- het. (Matt, 5:' 7); ”- sö vet är fullt ID "fog sam av OSS,” . George Herbert skr inte kan förlåta, spränger der bro, Sr vilken han” själv mäste gå”. : "Fader, för> 5 ty Ke" veta” icke, vad-de bdo län om Ur ken telso” ? för vå vi. skall få. Guds förlå on Myt arean demokratiska majoriteten har. av= >) 4 med detta . flagranta avsteg från" Det: stöd som. "finhanteringen fält ' el | Dét, har utgått under. jordbruks- Hur skölle det” vara: om ÖB cirka” :25 procent mindre att köpa har ”Underordsats Ukområgn tparti- Ale ANDeh a som |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.