LAHOLMS TIDNING NE —- pa dena. i' vårt samhälle. ” Gång på . gång -har man från oppositions- iv håll tagit” upp, frågan 'ur olika > aspekter, och senast har mittenpar- : : 1. tierna'i en gemehsam, motion för +. reslagit ' en rad förbättringar för . > att underlätta de handikappades ; «+ situation I motionen föreslås'" ; ; också att den i fjol tillsatta hand- ; ; ikapputredningen . får . avse- : värt vidgade direktiv för sitt ar- " bete. .. Det är på tiden att "den social- : : å 2 | Handikappvården hör utan fve- sx srskan till de mest eftersatta områ- : = LT? "Lördagen den - rodel 1868" LITE ot Den eftersatt. handikappvården' lämplig form av "undervisning" för” många kategorier handikappade; Denna' studieform kan vara :den'- enda möjligheten till: utbildning ' och ökade" kunskaper. Det är där ' för ytterst angeläget: att. samhäl-, et ,genom effektivt stöd ”stimule=y. "rar till ökade korrespondensstu= dier särskilt bland handikappade" för vilka storaisvårigheter före- ligger att anlita de reguljära 5 dievägarna. ; : " Ett av. de' angelägnaste TR L . när "det" gäller. handikappvården : är frågan-om en Så områd av: hällets ' i ts + demokratiska ' på all- i . var börjar intressera sig för han- - dikappvården i dess helhet. De; ” punktåtgärder som hittills” vidta='" sogits i: form. av «mindre bidrags- ” höjningar i har varit helt” otill> räckliga.. De" handikappade, tvin-= gas. nästan undantagslöst att slé- > va på 'existehsminimum' medan. . Den olyckliga Iplittringen på ett otal ' organ | omöjliggör för myn=” digheter, och "särskilt för de han- > dikappade, att få en ” fullsländig . överblick över funktionerna, Den . : försvårar också informations- och rådgivningsverksamheten: ; Många ” handikappade känner. inte till de” d som vidtagits på. oli- ; - i andra och friska allt större del av den välstånds-" utveckling som skett .under sena= . Je år. ji sett föredrag nyligén n lada i fått . fö > de kan vända sig: till för att få ka delområden, ännu mindre ve de «vilket” av de” många organen” 5 socialminister Sven Aspling ätt; > regeringen ämnar lägga fram för- + > : slag" om betydande förbättringar + av förmånerna till handikappade" 3 ”H na” all uppmärksamhet åt detta I problem. 7 Genom” "ett statligt ” rosbelktive” kunde den” So fr 0 ml juli i år; I oa AT SR 1 hänseenden gäller dét förslag som I 3 centern och folkpartiet lade fram : ; redan vid 1962 års riksdag." | " Enligt de aviserade förslagen ”. skall | sålunda en”ny” ; stödform, - halv; Tnvaliditetsersättning;” infö-' 3 ras. Svårt" Kandikappade; som in- tel har så stora merutgifter att de kan få invaliditetsersättning, men: för "vilka merutgifterna än- då är 'betydaride, kan få halv in- validitetsersättning med 1.590 kr om året, Vidare föreslås wvård- ”: bidraget till: svårt -handikappade + barn höjt meå 530 kronor” om "året, likaså invaliditetsersättnin- ' gen till handikappade ' förvärvs- 7 Det är. självfallet" utomordent= tigt tacknämligt att dessa förslag "Den ' pågående " handi-. ;' ra, till stöd och: hjälp åt de'han. nödvä tionen: å och > rådgivningen | bli vad.den! bör va-.' dikappader "stora reserven. men mellan åren '”11950—1960. minskade antalet för- wärvsarbetande inom denna: nä- |, ring .med 185 000. Under 'de fem första, åren ; på 1960-talet har procentuellt än fler :gått över, till andra näringar, I dag finns det inte tillnärmelsevis så många att hämta här, bl. a. beroende. på den -högre' åld bå- att. hjälpa. Man kan inte undgå, abt tankarna bysslar med proble- inet, .Det är inte så” värst länge Da Md bänga minnen sö Det är så många minnen lever kvar "i: det undermedvetna sedan den tiden. Där '&är de | båda ma, som bodde: i det. gamla: å' torpet långt inne i sko- a grå "Igen: er ingen väg fanns, bara en liten. Gångstig, som blev mer och mer grä , allbeft - ide gamlas" krafter avtog : och glöm- skan tätnade kring ' det lilla .or- pet och"dess invånare, co "Eller ide" tra. syskonen i tyggås YE stugan. 5; junghedein. levde Jå längst, hittades « en torpet, medan.” de" fostrade upp bannen; som så" tidigt "som möjligt måste söke sitt bröd i andra byg- der. De hade et er längta 166 Smöret "som såldes vi "son kunde Be en smula kon- tanter; med Jag mm gumman sitt smörpaket inlindat i gardin- "| trasor; ”papper” hade mean inte råd 7] med; "Den: enda . gång "jag war stugari, i "vars exten jag glömt, var: gumman sängliggande sjuk. Jag ver inte. många ' år. gammal och -iniltt ärende minns jag knappt, barä satt jag: plockade upp något ve em körg, men "interiören i stu- gans ” enda” rum står så mycket tydligare". för : mitt minner Över sängen ' där:: d si a annat ältligt fanns i huset. Ja, det-finns:många fler exem- pål och man kan inte låta bli att undra: Hur hade dom det egent- ligen? Vilka psykiska följder har en svår bristsituation? "Vad levde de av? Hun kändes det inombords? Det lever säkert ännu många - i vånt land, Som. minns mu-Jandspe- rioden, ' som gomiliga "bygder dröjde Big kvar länge. För det uppväxande” släktet famms' ingen annan råd än att så tidigt. som. möjligt försöke komma bort till rikare bygden . Och så började människorna att fara väs- ; | terut, över havet. 'Hela familjer iväg |" Det är : väl? inte' så: att varjelng å | nedlagd hektar odlad mark bety- reste och ' ungdomen. gav si flockvis, Jag minns" en. gång, då 1—8 'mycket unga flickor reste till » Amerika på en gång. Men även här hemma hände nå- got, Det- började. bli ett slagord abt. ”wvarje . människa bör ha rätt till alt äga em egen bit jord De stora gårdarna borde styckas bill egnahem så skulle jorden ge mat åt mångat ifler' människor. Med srt. dikning och konstgödning kunde de stora mossarna ge rika skör- dar”..: Med förbättrade "redskap kunde 'backarna - stenbrytias, och staten (gar - på goda villkor egna- hemslån till. bostäden, Fela fa- miljen hjälptes åt under det spi- rande hoppets fana. 'Man hackade ned utsäde på gropiga mallar och jordbitar i askan, där röjningsriset bränts. Varje möjlighet bill: skörd |vår måste noga tas till vara. Och när söndagen kom gav det familjen glädje och hopp att ta ag rep - ned". från : taket, med vilkas hjälp Hon: kunde, fast med mödar Idra "Jfäge it sängen ' Vid s stod : ett «enkelt tillyxat andra hömset låg gub- 4 nade... ön 5, den ' största torftighet. |! Orkade. gubben, gå upp och elda och hur skaffade de wed? : Där är minnen & den ensligt belägna stugan: med de fyra små de: bland dem som förvärvsarbe- tar och:bland dem som är själ ständiga yrkesutövare: | > Nu är det hemmafruarna 'som utgör livet med olika medel; Dit .kom- mer” att! höra — äntligen ;fler "platser som deltidsarbete 'och fler latser. Men när de. gif- kapputredningen har ett stort ar- betsfält, varför något "betänkande " Sannolikt. 'inte':kan : väntas där- ifrån under den närmaste tiden. Det är för övrigt också: angelä- get atv” utredningen ges möjlig- 't heter; till rioggrann genomarbet- u ning av hela handikappvården. ve iktig” "punkt ' "har social- ern ”genori"” det: aviserade i regeringsförslaget”””redan 7 till- I mötesgått"också årets center= och 4 folkpartimotion. ' I Det gäller de ka .handikåppade | studerandes in= . j det. I motionen understryks nöd- i vändigheten av att studier! j'dessa "fall jämställes -méd fi i te, för 'vars underlättände enligt . i nuvarande bestäniinelser” nvali- i! ; ditetsersättning kan: utgå. Enligt å N ' socialministern skall förslag 4 frams=: " läggas om att svårt. handikappad. . som ägnar ' sig åt studier eller | annan utbildning skall få invali- . ditetstillägg och invalidit ta kvinnorna går ut i 'förvärvs- 1 " arbete blir det inte'alltigenom: ett jag nettotillskott. Det. arbete de förut utfört i hemmet och nu kan ägna "mindre tid åt. kommer att 'ersät- tas på så sätt att familjerna kö- per mer färdiglagade: matvaror och mer” hushållsmaskiner. Men' att det finns er stor'och värde- : full 'arbetskraftsresars bland de ning i samma utfträckning som en, förvärvsarbetande. I motionen - omnämnes komme" Spöndensstudier .som en mycket Ön H | SOCIALDEMOKRATIN | DO KOMMER . Nu enligt. partisekreterare Sten . Andersson att utnyttja regerings- hakten hårdare för att skapa PR- . fördelar, noterar Norra Vä 's- terbotten Men nu är det ' ju så, påpekar tidningen, att ing- en politiskt initierad person i det- .- ta land kunnat undgå att se och erfara i vilken utsträckning so- cialdemokratisk infiltration skett 0 deck sker i i både rimliga och orim- ”ligå' sammanhang: - " Ju längre partiet” fårt sitta vid makten, desto svårare har dessa ss Pampar och andra att. skilja på partiegennyttan och statsnyttan, och av partisekreterarens uttalan-| den att döma är man kallt be redd att gå vidare, Desto tydliga- re, bör för den stora allmänheten framträda önskvärdheten' av att maktmonopolet . brytes. Det är väljärna som . ytterst avgör hur det blir med 'den saken, och so- " gialdemokratin - har = självfallet samma rätt som andra riktningar att Propagera för sin sak och för- " behå od stort-se hälften av. val tas — att vi slösar med vatten: sd : Vatten” kostar j mer så: gott 'som uteslutande: på hanteringen. Men inte. nog "med att det: förekommer en uppenbar .rovdrift då det gäller våra grund- 'vattentillgångar.: De. utsätts ..ock- så 'av en långtgående ödeläggelse genom . nedsmutsning, en,.verk- samhet, som. tenderår att öka, och som det är angeläge att genast avbryta... En åtgärd hä här, får inte föregås av några årslånga utred-' ningar om den skall få avsedd verkan.” Läckage” från ' nedgrävda olet tankar, ; industriell nedsmutsning, avskärning av grusåsar och .ut- "släpp av orenat avfallsvatt i als den” stora ; resursen; ' De linte - kommer att lockas ut i förvärys- Rn EN | som miste sin mor en hemsk. natt: i familjens enda .rum, när . derås lille 'bror inte kunde födas utan" dog med modern, ;' Och" gå Hgonia; » Ja; det var, väl al wera på. sig: själv 'och | en promenad runt den egna tor- ven för att se hur grödan wuxit. Jag : kommer ihåg en mung fru som tillbringade många av: som- marens. soliga dagar stående på en fn Here för att egnia- hemmets ytterväggar, medan ma- ken: war borta för att tjäna några kinonor '& kontanter. Det var en förhoppningens och uppbyggnaldens Bög kom industrin pch gav: byg= den = ytderligare ' uppsving, Kvin= nonna ' skötte . jorden” och "djuren. Det war 'ett :yrkesanbete, där. de kunde ha barnen med. Visserligen tungt och strävsamt och dålig för- tjänst »i pengar räknat, men . det gav, mat på bordet och åt barnen oskatibar ; ut bildning lev- därföj äre k Herad på - en skalla nad 4 "och en realistisk äin- blick i ' Tvets verkligheter, som sl ydervisning > och över. öjden Det: är som. ett. djurs ylande. "När jag! frågade, wad :det var, fick jag till :svar: ”Det” är Egonia. Hon är tosig, how får. såna; iså folk måste :hålla sitt dragspel, satte sig" på” en”stol och ' började" epela 'cich sjuftga med sin spruckna röst, medan” mor "du Zn kade fram mat åt honom. "Den. engamima modern: som "för sörjde. sig och ;sim' lilla” vackra flicka. med. gårdfarihåndel. skolgåndens hackkyckling och shåle och" elake. andre many--mé> dan jen" lillas mor. ve -”stabopi- gar och; hennes: far försvunnit med a så snant järnvägen blev "föratt jha: något” att] dana dimensioner och med sådan ; uppläggning att: det i själva ver- ket kan bli en stor. konkurrent till det allmänna penninglotteriet "kommer i inom kort. att 'startas 'av kh förmer måste avbrytas. Nu. ' DEN POLITISKA SITUA ' TIONEN framöver ” kommer. ih Öd att präglas av hur högern; väljer : ” att agera, skriver Svensk: Po- Fitik ep). När det gäller de "borgerliga partiernas gemensam- |. ma, kamp. mot : socialismen -kan |” man naturligtvis lita på högern i alla väder: ” Men annorlunda reds: Men vad varje medborgare bör > vara medveten om" är alltså ratt men. riskerar att. i alla möjliga till. synes. opolitiska sammanhang - möra” inlindad propaganda från regeringspartiet, varhelst detta He möjlighet att ”låna” funktio- närer och plattformer som uti- från sett är tillkomna för andra UTVÄGARNA FÖR ATT - KUNNA FÅ MER ARBETS- 2 "KRAFT . är inte som förr att kunna ta "från något visst. näringsområde, konstaterar L an tarbeta- rem om . ne Jordbruket har länge varit den : om "tr Hlitiken,.: Högern "hari väsentliga” delar! kämpat emot: vårt trygghetssystem, t., ex. mot : barnbidragen, Här :går en "skiljelinjg'. mellan: 'å ena- sidan centern: och: folkpartiet . och: .å andra .sidan : högern. Frågan är: i vilken. mån högern kan avhålla sig från en ytterkantspolitik. För oden” -praktiska politiken betyder "det visserligen inte så mycket vad |- högern än tar sig för. Högerpoli- "tiken kommer ändå inte att:ge- nömföras. : Men extrema höger- äventyr är dock den bästa :pro- pagandatillgång : "= socialdemokra- terna kan önska sig. Högern kan "ju aldrig - vinna : oppositionens kamp mot den" socialdemokratis- ka regeringen — den kan: endast förlora den. ' -Förutsättningen för en- borger- lig valframgång är "att. -högern håller sig i styr så att inte social-. det 7 fråga |: «socialdemokratiska partiet och aldrig tidigare beviljats något pol litiskt- parti, Penninglotteriet har "för, sin del : avstyrkt.” "Nu har emellertid regeringen — man kan . som, vi je månad håvas i in i rege- ringspartiets kassa, "Här är: det "helt. enkelt fråga om "ytterligare >ett partistöd — — fast det tills 'vida- . Pe. bara - är. "socialdemokratiska Jpartiet. som kommer i åtnjutande äv det, Hur) stort upplagt det hela är framgår av att högsta vinsten utgör. 100000 krioch atti intemind- i re fän, en. kvarts miljon kommer att! Tsatsas” enbart, på reklam för häpnadsväckande att re- i'på detta utm de sätt "stöder "de sina med åsidosättande Yav de principer som eljest "gäller | för -Totteriverksamhet här i lan- det; ör (svenska Dagbisaen) "demokraterna får ett avskräckan- "de ”högerexempel ' som sitt -bästa sz vapen. iv vwvalstriden. a Där: är gubben, om, kora" ed | ; Och ' de? lilla" "flicka "som" var ka vödtorftig tillflykt” hös sin gda mormor: och--hennes |: IgE 4 ett hus Mimed skolvägen satt - en gubbe vid fönstret och tuggade | ' på” bitar ”av:.: torkade « ; suräpplen, som han. under hösten samlade in och” "torkade ård: trots dryga kostna-. der har svårt att nå upp till. Män- nen tjänade pengar vid industrin. Välskötta ” egnahem, omgivna av vackra trädgårdar och bebodda av förhoppningsfulla människor; blev bygdens - nya giv. Änmu "några år har "gått och |: åter har ' bygden ändrat. utseende. Tystnaden har Tägrat sig kring niej- den. Den ekono har tvingat iväg det inga till stä- der "och tätorter där den: energi, pliktkänsla och realistiska 'syn på sambandet mellan” orsak och ver: mn, som barndonveris. förhållanden sen skör vår grames åker” "vår ingenting | Da små” med möda och försa= kelse uppodlade" gårdarna. har in= te Jängnre,. något existensberätti- kom! mentar- gande, .. de - måste stjoradiseras bort. Marken skall inte längre de- Jas mtan slås ihop till' stora en- heter. Tuserstals helkitar mark, som myss 'gav uppehälle och livsglädje åt många människor, lägges nu öde, och gräset, som fortf. växer där får wissna ned oanvänt, Och över samma bygd : går . ge- Den gocialdemolkratiska' -propa- valet och därför bytt daltik. Men , ålför | it finns ingen an. daelden mot Lott ett krasst matenialistislot resone- mang.' Arbetskraftsbristen gör sig te minst på grund av den plane- nom etern om mä skor, som; sällan: får äta sig mätta, människor som. dukar under i sjukdomar av brist t på "motstånds- rade För att klara problemet har man in- dot ” "mågot som fiknar en förföl- j j mot en liten yrkes-' kraft på grund : människor: som svälter ihjäl, der. en. (definitiv dödsdom över nå- gon svältande människa? '- "Hur vore det om vi slutade upp att leka Iblinidibock? Om wi. själva i vårt land försökte klara vår. för- sörjning? Åy hör jag en kör” av röster, vi har ju överflöd på allting. Men, undrar jag, om wi försökte ta bort allt det, som - hindrar . oss att se 'klart,' Om wi läte allt det, som im- portenas för att hjälpa till att ge oss våra nika skördar, £. ex. konst. gödning, istället gå till länder, där |. bättre dar är ett livsvillkor] - gkulle wi inte ål för människor, det gsöttet. få en liten hälsosam aning om i vilken mån vi verkli- gen är självförsörjande och inte i vår. jakt. efter pengar patrasitera på endra. folks underläge, ; . ' "Sånt trams”, tänker någon, ”vi tar väl inget från u-länderna, Vi skickar + sju dit pengar. Förresten så förstår hon big inte på nlatio- malekonomi”, Pengar, ja, de är väldigt bra att ha, men om de inte fan omsättas i sådant, som "är nödvändigt för människors "livsuppehälle, - så "är de rätt märdelösa : Oph ekulle vi i längden förlora på om vi i första hand "tänkte på människan, 'män- niskamg då u-länderna tekamliga bristsitwation och människans i överflödet "andliga bristsi a? os -— jordbrukarna — som auto- för: varje. år, "Def. sker, Kolm/ det påstås, till konsumenternas from- mia, och för att driva jordbrukare till industrin, "Att. dessa är i de åldrar då omskolning blir” myc- ket svår och i' många fall omöj- lig, låtsas 'man inde om, Inte hel- er allt, den dag vi är beroende av . prisbildni kommer att . bestämmas av vårt beroende.” An od vt on : Skånska Dagbladet.” "Om de ansvariga penningvårdan- de myndigheterna inte tror sig om art kunna rädda penningvärdet är det orimligt att begära att nå- gon annan skall tro -abt. de kom- Mer att lyckas. ens ene Barometern. Borta med "vinden är republi- ken. Det war en låtsaslek alltsam. mans. : Om denna snabba upplös- ning 'i .inbet 'skall.” föreställa : en tribut tll monarkin, så får man skärps "allt = ikäninban, der mer" in< forin 1 bevall ledning alt gå in på kompromis- ser, som "skulle förfuska själva . dvall för "en förfi ästerbottens-Ku ren, fenan nr + ef Det "kommmer att "tillverkas » bilar med avgasrenare av 1968 års imo- underlag för att beduta om en luftvårdsarvgift” på” bilar: från 1968 och att ge "undantag från avgilten för "den ”gom "skaffar -bilap ” med avgasrenare.: ER RACE öre ” "Dagens Nyheter, ” '€- x sas ': Brott ' lönar sig varje fall ytterst "sällan "Detta fick även iden unge .Posttjuven i Göteborg och hans, "medagerande stölden utan att avslöja. tjuvgöm- man samt. komma ut. ur fängelset - som välbärgade män, valp också allt . för naiv för att ha minsta utsik- -- ter att "lyckas; . liksom” , fantasier - nå om deponering av” pengarna i Schweiz," : Halland? "Nyheter, n Fes st Att möjliggöra fortsatt existens för tidningar 'som i tik med Ord och Bild, Kristet Forum; Nån. Lö- sen, Studi "Arb Fönstret, " 'Orkesterjounnalen r::. och andra sym -— var och en från sitt råde — sakligt -be- ' säga att de trettio mas företag ' fått en melankolisk utgång. Men spektaklet är mind- 'er- "Varje hektar odlad mark, som läggs öde, har megativa följder med ökade brister inde bara i läns dep långt bortom vårt omedelba- ra synfält 'utan även & vårt ' land, där det bidrar till. att öka käns- lan: ev" hemlöshet, ' rotlöshet : och meningslöshet och följderna där- av kan wi skönja på nära håll. De orsakar vårt ' folk bekymmier” på många” olika: områden, > + . Men "vårt välstånd stiger; Mas- sor av mat och kläder åker i sop. tunnorna, eftersom det inte” lönar sig "abt ta, vara på 'det. Arbetskö- nen är för, dyr. Det" är bättre att ' köpa nytt. "> Är vårt wälstånd överbyggt istäl- let: för grundmurat. En' röst som genom -etern.: kommer in. i huset talar: "omv ”mämiskor som” svälter I' och - fryser mer på” vägen förbi dånar. ”eni "stor : täckts: lastbil: miot soptippen med i villasamhället hopsämlade wester . av, vårt över- flöd oberörd ' av - att: + Förfrusen står . vår grannes åljer. oc, Washingon LT) I arbetet på” atv förbätt ren för” folk i utvecklingsländerna är ingenting viktigare än bidrag till utbildning och hälsovård, ..än..att stilla .hungern och, att söka en. lös- ning "På - de "enorma problem som den snabba folkmängdsölkningen i världen medför. - «I ett särskilt budskap Hl. den är merikanska kongressen, det första i sitt: slag (Message on Internatio- nal Education' and Health, 2 feb- Iruari) diskuterar president John- son dessa frågor och framställer en |: rad förslag som syftar till att öka det internationella utbytet och att ge uvecklingsländerna praktisk och direkt hjälp inom dessa områden, Presidentens -- -förslag bygger på en. rapport som sam ällts 'av "genom anslag av [dessa 'medel skall stödja den grund- läggande: undervisningen och där så krävs speciellt öka insatserna för att bekämpa analfabetismen, - i Ett annat förslag som presidenten förelägger kongressen är att re- krytera framstående skolmän för a tjänstgöring. vid 'amerikanska be- skicktningar > i olika "länder ' som |1 ”skolattacheer”, med " uppgift att främja utbytet mellan Förenta Sta- terna och värdlandet i inom sitt spe- ciella, område, - Läkare I i beredskapsstyrka a 4 "det avsnitt av budskapet som ägnas åt internationell . hälsovård, livsmedelsförsörjningen och folk- ;dsutvecklingen föreslår presi- en arbetsgrupp i vilken ingick en rad av Förenta Staternas främsta experter” på undervisning och häl- sovård. = > -3 syr Det internationella samarbetet på ; undervisningens fält skall främjas och intensifieras genom upprättan- de av ett särskilt centrum för in- ternationellt 'samarbete" och utbyte. För att stödja och upprusta skolor i mindre utvecklade länder, skall amerikanska ' skolor ' skaffa sig ”vänskolor”-i u-länderna, 'på' sam- ma sätt sont olika städer och sam- hällen har vänorter, Skolor i. USA skulle -adoptera skolor i u-länder och :hjälpa till att utrusta dem och kanske; till och med bygga nya klassrum, Som mål nämner . presi- denten bl, a, att specialutbilda en kader"av läkare och sjukvåndsper- sonal för internationellt hjälparbe- te. En första grupp på 500 medici- ne studerande 'bör organiseras för detta ändamål 'woch . amerikanska medicinalstyrelsen : föreslås sätta upp en beredskapsstyrka av läkare och sjukvårdspersonal som alltid är | beredd och 'kan inkallas för insat- ser utomlands, En första kontin- gent på 100 studerande bör utväl- jas, Särskilda stipendier föreslås bli tillgängliga för 50 unga amerikaner med medicinsk utbildning som re= dan har erfarenhet av arbete utom- lands för att de skall få tillfälle att ytterligare förkovra sig inför 'betyi dande ” "internationella uppgifter. I dent Joh 1000 väns a ste fredskår” ” I ; En annan: ny idé som presiden- ten” för fram' är att'upprätta en "omvänd .. éredskår”. - Till. Förenta Staterna skulle inbjudas unga män- niskor från andra länder för att undervisa i sitt eget språk och sin egen kultur, i amerikanska skolor. De skulle verka i anslutning till USA:s inhemska fredskån ("Vis- ta"), En kontingent på 5000 fri- villiga anges som första mål, . President Johnson vill också se ett större antal amerikanska lära re göra en insats i u-länderna un- der sommarfenierna;, Främst som deltagare i seminarier för vidare. utbildning av lokala lärare. I de länder där USA har tillgångar i lokal. valuta (på grund av försälj- ning av jordbruksprodukter) skall detta Johnson att det:amerikanska stödet till ut- bildningssjukhus och medicinska högskolor i u-länderna fördubblas. Kampen mot hungern skall fö- ras med alla medel. Nästa år kom- mer nästan 270 milj. barn att lida av .undernäring. Den amérikanska livsmedelshjälpen når nu 70 milj. barn; av vilka 10 milj, är yngre än fem år. Hjälpen bör utvidgas så att den mår 150 milj, barn: under de närmaste fem åren. ST Genom = beslutsamma «insatser finns det gott hopp om att kunna utrota svåra smittosamma sjukdo- mar, Malarian bör kunna slås ner inom tio år, liksom - smittkoppor. Vaccination - mot mässling föreslås ske i stor skala i de länder som ännu är svårt drabbade av denna = dos ee fe ae et kl Det är få sorger, de må vara än |: sjukdom, Den bör kunna kontrol- leras inom fem år. En effektiv kon- : I förtalteingstrågan = Möjligen har ve ett vittnesbörd om den monar- diska , statsformen -än om vår snälla wälfändsdemokratis. oförmå- ga att debattera iden, st 7 | Hindelstidningén ”Önskade regeringen och det s0- cialdemokratiska partiet "att med- borgarnas - inflytande. över riksda. gens och regeringens sammansätt- från det. hållet får enkla och aa- turliga. Aty komplicera överlägg- ningarna med allehanda fördröjan- |v de hugskott - och dit hör. onek- ligen en utredning . av det” ”skag riksdagsmajoriteten au vill ha: — jande. manövrer; och ralotiskt | be- tingade krumbukter. : | Sydsvenska, Dagbladet. "> tydligen 2. ett ” avgörande hr Erlander ansett det, oktokt' att ning stärktes hade dem för: länge seden kunnat nå en :uppgörelsel.... med oppositionen eftersom kraven |... kan endast uppfattas som avvär-: På "ena "Mer andra! sätter före- lyger: kultursituationen och håller lidédebatten levande —: detta 'vore imu rådande läge: rimligare” än att med maktens domkraft ur. den fallna Stockholms Tidningens, grus söka lyfta upp en tidning som” ju även om (den planerats såsom sky- högt: överlägsen allt. vad :vi tidi- gare: upplevt i" tidskriftsväg . ännu blott är en önskedröm (en; fågel i. skogen) om mars verkliga gestalt- ning ännu ingen. kan. veta någat. Ragnar Oldberg I i | Studiokontalkt, tagare: i: Olympiska spelen i Mexi- co 11968. : bekolmienderas av..en" tiolnsförmåga. - :.De ” kan” även lida kroppslig skada, därför ' Neger så | högt. Tråkigt! vå, . ordentliga” ” mikotinläddningar; nte äventyra (prestationerna? Ka vidhålla sin” förhalningslinje . över | ' ran av de utsända, Sjuttiotvå för- kunnare hade gått åstad i Jesu namn, Stora ting synes de ha va- rit med , om; "och stor. var deras glädje, när de nu- vände tillbala. ”Herre, - ockeå :de onda andarna äro id underdåniga genom ditt namn”, De, hade bevittnat Guds rikeg segern ' över ' omskans :-och mörkrets makter. De" hade känt delaktighet - i den: tillkommande wärldens krafter, Inte underligt ett de kom "tillbaka uppfyllda ' av glädje. --Men likväl fanns 'det ett” 'gläd- jeämme, - som war större än detta. Jesus pekar. på det: ”Glädjens icke över att de onda andarna äro eder ' undemdiåniga' utan glädjens över att edra namn äno skrivna i himmelen”... Han som uttalade "orden såg längre och klarare än alla andra. Därför ställer hans ord oss envar inför iden frågan: ”Vilket är' ditt största ' glädjeämnie”? —" Du har kampen mot djurssjukdomar, som om den är framgångsrik, kan öka |utan; köttproduktionen i u-länderna med 25 procent Omkring tre: fjärdede- lar av. befolkningen på landsbyg- | vi den i många länder lider av sjuk-, domar som sprids av djur . ' Presidenten. yrkar "på ingående studier av... folkmängdsökningens problem och vill utbilda flera spe- cialister inom . därmed. förbundna områden, Förenta Staterna' skulle också wara berett att bistå alla län- der som ber om hjälp att upprätta familjeplaneringsprognam.: Vidden av dessa problem framgår av att jordens befolkning år 1970 kommer a I sjuttiotvå nitsända, ” det är en' Guds 'nikes angelägen- hett, som mist gläder dig.- Det är måhända 4. stället" "något timligt . och 'jondiglkat. " Men icke "är "därför den glädjen värdelös och ' förkast- lig, "Ty '”allt vad "Gud" har. skapat . är» gott och” intet . är förkastligt, det mottages med” tacksägel- ge”, Hälsa, krafter, arbete och ars . betsglädje hem, » jordisk” "kärlek och, lycka, ' det är allt. glädjeäm- nen, för wilka vi bör tacka, Vår 'himrnlelske fader ' vet, wtt'vi: be- Pöver allt > detta, "men det. måste nr ' rätta plats. Desva.” ämnen "är: icke nog. för Jen med de ting, som synes, "och de varar allenast en” liten tid, men de, som -icke synes, de' varar i evighet. Därför, vill du” äga ett ” bestående glädjeämne, ' även ' när jordens glädje rymmer, så låt Je- - su ord visa dig detta. res . ' Det största elädj ämnet är icke något som helst i denna världen. Icke ens "glädjen över Guds ri ' kes framgångar, : hur, hög; och hel- gad den. än är. Ty' Jesus kåger: ”Glädjens icke över, att. de"onda ' andarna äro: eder” "underdåniga, utan; glädjens över att edra. namn äro skrivna & : himmelen”; Namnet skriver i. himmelen —; hur. iskulle vi bättre kunna "återge innehållet i & orden 'än så: Jmedbongarskap ett' "högre, bättre” "och" et dre rike. Det . rike, på ”milket in ände ekall vara. Elley I kanske så: så: delaktighet + det eviga livet, Det ' KH ad icke döden "når." Vilken ramsnid, 2 vil ken et. 3] idjeämnet Itygghet. vilket att ha ökat med 300 milj. och folkmängden 'kan' ha fördubblats vid 1900-talets s slut, > Usis. et 3 ; Sn "troll av. kolera är också inom räck= enligt förslaget bilaterala stiftelser häll, Av-stor betydelse är dessutom AX i så bittra, där inte en bra inkomst j - Dy Ram evigt Uv att der känna den går ende sanne gör god nytta. erfara. Tanken satt] ta, straffet för >, - imliga säd . 'evighetsvandrare” De hör. samman ” 4 na med: a avsevärt sämre ”presta-
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.