LT. "Måndagen den 28 februari. 1966 —= =1 I- Det förefaller vara en | ganska i partikretsar att vägen till billigare, livsmedel. från det svenska jord- - bruket måste gå över produktions- begränsning, Vår = självförsörj- ningsgrad beträffande jordbruks- ', produkter, ligger nu närmare 100 ” procent,, men man har tänkt sig att denna skall sänkas till 80 pro- , cent. Självklart. måste då detta." livsmedelsunderskott importeras. ” den storleksordning att de utgör . +» någon ursäkt för ett sådant hand lingssätt. Det är inte -heller:'s kert att världsmarknaden kan till«'" godose vårt underskott på jord- ; bruksprodukter .så särskilt länge till. I varje fall inte till billigare. . bredd uf till. - "Den andra sidan a av. saken vär. den ekonomiska: ' Härom: dagen: + berättade en företagsledare, vars" Och det finns ligtvis åtmin- . Pr även "går. till ”exporta' . Jandshjälpen är ju inte. heller av d priser än vi "själva kan produ rå É bell IG + Medan. nyheterna från "Asien och : Afrika, överflödar i ' våra 2303 är Idel. ”odel betydande inflytande även på de . : politiska 'avgörandena i regering -.och! parl t; .Överklassen är dena om vad som. händer i La- ""Ändock har vi omfattande han- delsförbindelser, med Sydamerika, mera omfattande än med Afrii kas länder. i varje fall. Orsaker- - t stora nyhetsflödet från e "asiatiska och" afrikanska kon-" tinenterna.. «är lätta att. fastställa," . det. är. den - politiska oron och - . omvälvningarna i dessa världsde- Jar som” sätter nyhetsbyråerna och stol tidvis mö iligheter : köpa marknaden. i betydande sick tier vå värld; k- » ning, att enda möjligheten att kla« 2 1 omåttlig rik och ärbetarbefolk-' » ningen :i regel utfattig, medelklass! i europeisk mening existerar » knappast eller är i varje fall 'obe- tydlig, Valen till parlamenten di- -'rigeras av godsägarna eller in- ”dustrimännen, som 'tvingar sina . underlydande att rösta så som de befaller. Ordningen , inom" landet ' ”upprätthålles av tailitären, ledd ,av officerare, som ' har sitt" ur- sprung i överklassen. över 0] t aden billigare än vad 'det sven-. ' ra' konkurrensen är:att r = - > sera produktionen hårt, Men h ska: -Jordbruket kan producera. Men vi har också exempel på att tänkte sig inte att denna ratioz dukterna ”till- lisering: skulle drivas så att ar=, fälligtvis ligger över våra sven-, i -betskraft 'friställdes och att 'pro=" ska priser. Sock ten härom” - dukti blev" status ” året gav exempel härpå. >, cc" 7 quo.” Nej, ” denne "industrimans Man kan anlägga både mörali-. , . uppfattning var i stället. att ratio=' ska och ek "skulle "medföra - ökåd produktion, Det var den väg. : han: valt. för att stärka sitt föres " tags konkurrenskraft ekonomiskt. :. Nu är frågan den. om jordbruks« " minister. Holmquist och hans, :an= å detta resonemang. Vi vet att 'glo- ' — balt sett'hår vi ett konstant livs- . medelsunderskott. Svälten härjar os underutvecklade länder samti- digt som befolkningstillväxten där "Kashmir; revolten och kommu, " Tnd r t i: ”arbe=. ; Denna klyfta "mellan fattigdora ' kriget, den indisk = och : iked ;'kan » inte: bestå, is inska -. dragh "om |.i läingdenyvde' lati ikanska staterna :måste få ett annat sam- häll; som jämnar ut mot- nistförföljel Ta apartheidpolitiken r Sydafrika, ; Rhodesias uppror mot den brittis- ka -krorian;. militärrevolterna i Ni-- geria.. -och. andra” västafrikanska " stater har'stått eller står i bränn-' punkten ' för intresset, I :La- tinamerika har endast orolighe- terna sisDominikanska republiken > på sssnare tid kunnat konkurrera. i, med ': händelserna.” Asien och" "Afrika. om lterna. : hängare" iskt realistiskt när .de' hävdar, att det j svenska - jordbrukets produktions« kapacitet: måste skäras: ned med 15—20 "procent för” ätt ' bli" eko=; : nomiskt; konkurrenskraftigt, ” Att i sker explosionsartat. Kan det hu- manitärt [sett vara riktigt att vi;, svenskar, iom skryter med att ha den: näst: högsta. levnadsstandar- den'i hela världen — endast.USA - ligger, före oss — konkurrerar på världsmarknaden med 'de svältan- . de minsta och" sämsta' åkerla de. människorna i urländerna om "> parna inte är lönande "att 'odla de överskottspartier livsmedel som”. klart och; de läggs också igen till finns där; samtidigt" som vi 'dr : bete. för : djuren - eller: planteras Ver en målmedveten jordbrukspo< > med skog... Men i. nd litik i syfte att minska vår. egen" kraftigt... minskad -'sjä livsmedelsförsörjning en bra bit." ningsgrad” drabbar : produktions . under våra egne behov bara där- kraftigare enheter: blir den" dis="' för. att vi skall. få tillfälle leva "- kutabel,ty ingen vill väl ändå på= i » ytterligare. ett eller ett. par" pinn= : stå" att jordbruksnäringen. ' måst . , hål högre än våra svältande brö-"' drivas T rakt motsatt riktning mot: der: -och systrar? Ett sådant hand- b industrin om den skåll bli, ekos: Jlingssätt verkar. minst sagt 'dub=:' : belmoral och våra bidrag; till" ue VI ORKAR KANSKE INTE FR ta emot. ner än 30 "procent av : ”årskåll. 16-. -åringar. i gymna- sa "statsrådet lEdenman: när a 'utbildningskonferens den, framtida skolpoli- : tiken, "skrev Stockholms "Tidningen" i.ett av sind sista nummer; RR i Skälet till dettå skull inte va- ma ideologiskt, Inte heller”; ätt pre- cis en så stor andel ungdomar an: ses ha förutsättningar ; för. rå teoretiska studier. Orsaken skulle Ffätt och. slätt: vara: bristande 're- Sursep: i olika avseenden. ; Hr” Edenman, ' som under: sitt anförande vid flera tillfällen -up- pehöll sig vid de ofta” ämnda ramtalen 30 procent av. én årssl)” kull till gymnasiet, 20 procent ti fackskolän "och 35 procent till-yr. kesskolan, borde efter yrkesut- att åtå ideologisk uppfat bli bestämmande. : penbarligen 'ö öm man will ”diskute- ra med någon. grad av 'realism” att att det:skulle vara ett' olyck- eslut' om , regeringen" följde YTF förslaget, "som" direkt syftar X bildningsberedningens förslag till en hårt integrerad gymnasieskola KS inte ha så stora problem -med ani: . delen. visas” genom För det första blir det omöjligt | ett närmare studium 'av erfarens att säga hur. nga "som går i heterna: :från” de tidigare fart- avskaf- eg ioderna, Den uppföljning fas och de "organisatoriska grän- | "av statistiken som. gjorts, av mos :»serna i skolan går tvärs igenom torörganisatiorierna' visar att. de I - gamla skiljelinjer. TN längre ” åk "gett |. , För det andra får hr Ed sämre ' ltat . mot slutet.; av | : help andra möjligheter att an- | perioden, .De tillfälliga” fartbed "vända resurserna så som: elever- 'gränsningarna hår endast 'hafti na vill att de ska användas i en | cffekt de första dagarna. Men mot sammanhållen skola, där Iokaler, | slutet. av en: längre fartgränspe= lärare utrustning o. &. v; utnytt- | riod har resultatet varit sämre än jas . än i en 1-1) om det rått fri fart. Det resul skola. tatet är helt officiellt men har i "Man kän tänja prooenttalen 'e en |. te framförts av' statens trafiksi " hel 'del inom ramen för de totalt kerhetsråd, vilket som bekant in. tillgängliga wesursema,' och där- | tagit en mycket hätsk attityd mot: för" bör hr Edenman heller inte alla som haft några kritiska in-dr - MR enm vändningar mot utformningen av. känna sig låsb av de gamla ram- fartbegränsningarna. "talen; menade St. T. - . Ne Bara detta 'ger alltså' fullt skäl ; s : för att avstyrka . en 1 långvärig” : DET ÄR EN REN ILLUSION | fartgräns. satt tänka sig att man med den '. nuvarande förhandlingsmetodiken på arbetsmarknaden och de löne- system, som råder, skulle kunna få-en automatisk 'utjämning av| I löneskillnaderna, skriver Up sala Nya Tidning Inte för intet har deb un- der "de 'senaste två åren rört sig så mycket kring låglöj , matliken,, Men det torde vara orealistiskt att tänka sig att man skall kunna lösa denna proble- matik genom att enbart höja upp de lågavlönade, ': även om. detta skulle vara praktiskt och ekono- miskt möjligt. Löneglidningen, som enligt senaste uppgifter va- rit större än någonsin under 1965, reducerar snabbt även sådana ef. fekter som skulle kunna åstad- kommas om de, som har ett star- kare utgångsläge i förhandlingar- na, höll tillbaka sina lönekrav,: En. viss ujämning gäl döneskill- 1. "TRE KOMMUNISTER 1” RIKSDAGEN. - bl." a. Sven ' Hector” på Värna dsbänken, föreslår i en motion "att" en "isoleråd avrustning skall "genomföras i'vårt land" under: en period, noterar Vä r m- lands-Folkblad; Nu K vunisterna. vill som bekant 'avrusta alla länder som de. inte behärskar, Motionen. hade dock ingen förespråkare på FCO-mös tet i. Karlstad. Den värmländske kommunisthövdingen,; som var att säga vad han tyckte om lämp- eten av att utlämna vårt land . "åt främmande” "inkräktare. -Kom- munistmotionen ' innebär! ängen- ting annat än detta, = Sedan kan man ju alltid dis- kutera huruvida .de tre avrustan- de" k isterna i riksdagen i samhället I betraktas väl av de fles- ta som önskvärd, Men ingen po- litisk meningsriktning av någon » betydelse i varje fall vill uppen- 'barligen sätta likhetst mel- lan jämlikhér och "enhetslön” och samma sociala status i alla hänseenden för alla. Inget parti har hävdat annat än att t ex, landstingsråd och "kommunalråd bör erbjudas löner, "som kan loc- ka kvalificerade krafter", trots att . det ju här rör sig om "politiska befattningar med alla möjligheter romantiska kategorin. Det är inte vanligt med kommunister som å är tiker i försvarsfrågor, ”lYy- der Folkbladets kommentar. ; vr Att berätta om sig 'själv för and- ra är som att mata krokodiler, Man bör:inte göra det. De kan bita hän- derna av en os ss É - gå utvecklingsdrag är gemensam= närvarande sade sig inte ens ha läst den, varigenom han ju slapp]: skall hänföras "till den försvars-]| : Jämför man det! magra ”nyhets- materialet från Mellan= och Syd= amerika” med den' ständigt fram-' rusaride ;strömmen av nya skild : ; satserna. Frågan är, om det skall ' ' kunna ske med fredliga medel el- » riktning mot" verklig demokrati, "men de har stött på stora svårig- heter, varför man ännu inte kan säga, om denna politik skall lyc- kas eller inte. Hitintills har den dock kunnat inregistrera fram- gångar. I stater, som Colombia, "Peru, Bolivia, Ecuador” och Para- guay. härskar : mer eller " mind- re "reaktionära militärdiktaturer, Även Sydamerikas . största stat Brasilien är för närvarande ”fak- i tiskt en militärdiktatur. Missnöjet bland de fattiga Be-" folkningslagren växer och i vissa' . stater har det kommit till blodiga: sammanstötningar med polis och : militär. Det har skett bl a i.Bo- livia och Colombia. Inom 'de po- litiskt medvetna oppositionsgrup-. perna finns anhängare. av" såväl liberala. som, ' socialistiska : och snabbt tillsätta en utredning om "Kommer r regeringen” verkligen satt statschefens | ställning och hur skall iden beté sig i frågan om statsskicket? Frågorna fick inte något enbydigt svar å riksdågsde. batten: Den motion som 32 social. demokrater med buller och. bång förde fran vid” riksdagens början och där man wille aktualisera re- publikkramvet' blev åtskilligt avkö- nad av die! socialdemolkratiska re- dä tet. Under onsdagens meningsut- byte - framkom 'det ytterligare be- vis dör att man inom regerings- Partiet gripits' av: stor ängslan. in- för motionärernas påhitt. För re- iska idéer. K "ler genom. blodiga revol ' Förutsättningarna är 'inte lika | över ; hela det "'atinamerikanska området, I vissa stater synes den . fredliga vägen till demokrati och . ekonomiskt-social utjämning vara tryggad, Detta gäller framförallt om, Mexico men även om Costa . Rica' och Uruguay. Möjligen kan :' : Argentina också räknas till den- "na grupp av'stater.' I Venezuela och Chile har kraftfulla statsche- . -fer sökt genomföra en reformpoli- i oc tillämpar, som vanligt hän-" synslösa . 'metoder; .. de bekäm- par. inte bara militärdiktaturerna utan även de ”politiskå riktningar, "som vill åstadkomma demokratis- ka styrelsemetoder. Syftet är att bredda vägen för ett 1 ingen talade endast kommuni- kationsminister Palme och . vad behov, ”ånte. tillrä gt fördelarna av ett samlat grepp, på vuxenutbildningsfrågorna, "Mob den ad den dan gy i rex ningens betänkande inte anses till. räckligt som grund för ett släll- ningstagande ' men ; kan indirekt förhindra en, förnultig” lösning av frågan i sin helhet, »"" " | Studickonlakt (SL). tf dv Ke övergivna. bilar. snabbt. obser- verade och väl också föremål, för åtgärd, Man | i områden som. inte har aninan polisiär: bevakning. än sporadisk. bilpabtrull” kan "övergivna bilar bli stående mycket länge, ännan Polisen, ägnar dém” någon het. Det förelk ävade var . upp ni att öka dimridåerna kring försla- get och därmed skapa nya, baktis- ka' fördelar i det dorisatta spelet kring £ tiskt ' maktövertagande,.". Beteck< nande är att "kommunisterna i Venezuela genom mord och ter- ror söker sätta krokben för den: utveckling i. demokratisk riktning - som kommit i gång i detta land, : Sydsvenska Dagbladet, Den. enda kammaren. bör. väljas direkt' och på en gång. Själva val- sättet kan diskuteras, Redan finns ringär, ut jutel- ser å Asien och, "Afrika frestas NN storstädernas utkan- ter men sätter inte detta i för- "binidelse med någon. mera djup-" ” Påtinamerika, varti räl land söder "om Förenta” Staterna, ' "är; ; emellértid " långt "ifrån" någon - yll: Förhållandena växlar åtskil- stat" till stat, men mån- ma förshela -området och det är - knappast; någon överdrift att säga, . att” större delen av Latinamerika” utgör. en god "grogrund för revo-. É relser; Flertalet stater Hari i demokratiska". författningar, men «den sociala / strukturen och ' analfabetismen ' bland, dess / invå- : » nare gör demokratien till en illu-: "siori, Såväl den politiska som” den i makten ligger i i hän-, "på en tillinumerären "ytterst! : en": vt överklass, edär ägarna "utgör "det domineraride i åin="! + slaget, många av de, latinameri- ti struktur. I mera ”industrialiserade änder .-utövar utländskt” Kapital | betraktelsesätt, "svenska ” närings” vet "erbjudas möjlighet. att ' slåss med sina utländska ; konkurrenter på lika villkor. Så är nu icke fallet, Sålunda är t, ex; näringslivets in- esteringsutgifter .ombelagda, nå- got:,som "kraftigt försämrar vår hålla, usa utländska : konkurrenter stången, eftersom deras varor icke drabbas . av "denna ihvesterings- "skatt. En; möjlighet att skänka den svenska industrien något så när lika utgångsläge i förhållan- de till utländska konkurrenter -..vope jen. mervärdesskatt i den form Allmänna skatteberedningen skisserat.. Genom detta skattesy- .slem -befrias exporten; från om- sens. "investeringsskatteffekt och knadsprodr ha, - 4 gods ? ; r "kanska staterna" har : en : agrar a. ; vinklar, " . | lander med: sina. enska 'industris . förmåga atv; tik och säkra en- utveckling i + SN I President. "Nancy Eriksson? . Tja. " Veckans: republikdebatt i 'rike- dan saknade sannerligen: inte" oc oh RIKSDAGSKRÖNIKA det utprövad damska - men det tycks. inte hjälpa att framhålla det. På en punkt: får dock inga kompromisser göras, Det kan inte: accepteras - art det: för bi räd AR (9 ham, Så förd mA. Jag i dem liga . föl ågani Där ' den "borgerliga , Oppositioner trycker på med krav på beskut om 3 Och ju'mör man I jad och . sig pudeln + kärna, det: politiska redan. 1968/691. . .- om fl engå- Man . will: inte. ha någor ytter: ende tivedning om” shefi — det må räcki Ha, Vänfivänner” i utskottet. Hen- | nes. krav' på ' prövning av frågan statschef i ett republikanskt stats skick” "trillade. bort när esenva- tionen ”skievs, I svs : Orsak: det" fin | socsar som inte är så där tvärsäkra, om svensk ne- publiks förträfflighet Om väljar- nas trängtan efter republikanskt stateskick är så het som sosse. och kommunistrepublikanerna har fått i inte' Läs ligane -Imed- den Tahseska. som syssla bland annat just. med . statschefs Det kuriösa inträffade: hr Pål me, kommunikattionsministern, hop pade.. upp: och förklarade att de inte "alls är någon" utredning ha sitter : som ordförande i Det i bara” en arbetsgrupp som ”pyssl: lite. smätt med. ärenden, si så dä en. liten. hjälpreda: åt. den. stor författtningsutredningen. . Patetiskt. vädjade sålunda dated nings, ' förlåt arbetsgruppsordfö randen Palme om' en - uppstutnir kring utredningskrawvet av. Nané 9 frågor och annat. - | plus: 32 amdra sossar; "+. 3 i P-- Omni ma "den beslutade Utredinin em ska: ersätta . eller? komplette Palmes | | "arbetsgrupp" ” 2 elakt: föreslog någon: ä Olof Pal gt. : Sossemotionen hade" nog a en- i] bart kommit: till av ”republikansk öventygelse” En' utredning kan ha sina föl ir också ur, andra: syn: + Den”kan förhala förföttningsre. formen — en' taktik. som: hr. Er- ialdemok 1 ratis- 2 Inom; lämpligare sysselsättning, T i | me: kanhända ; kunde. dra sig till baka. För att ägna sig åt för ho fiktrasslet till exempel, & Den centrala republikfighten stod mellan främst" två . lägen: 'de some utan : att. darra på: manschettern vill hänmisa monarkin till ”dle- mu seum idär den hör hemma”, för at citera —kommunistled: och -d ka regeringskolleger gjort. sig väl känd, för att inte säga ökänd. för vid det. här laget: Så att ju mer: det "utreds, "desto | ] längre fram ekjuter. iman den wik- tiga . författningsrefonmen »— "där komnrunata: sambandet etc. g Erlander & Co 'på hjärnan. ”. " Fru Nancy. gåav sålunda sin par- tichef ovärderlig : hjälp. > Den kan;i; bästa . (säras ) fall genom: folkomröstning ' ges tillfälk säga sin mening” (centermotionen)' " Förstnämnda lägret, sossanna Och "kommunisterna, tog hem: segerr med 10 rösters-övervilktt, =: > nod ' Men än dröjer det, gotp folk, in nan ' rivningsraseriet drabbar. slot- tet i. der Kungliga huvudstaden, . Ia d user” som det var 1866, : Att jag "valde det Så långt tillbaka i tiden behöver mean ' inte gå för den. skull. 1866 var jdet sista året kolera härjade i vånt land som ; en mycket svår epidemi, ' : Dödsprocenten var hög 'bercende' må inte minst den 2 tanida hygi och satt ånet jvar inte för "jämförelses:' skull. läst var wvet jag inte, kanske + nå- de got öns Be. Sn funnits nål som - hette radroppar, kanske "var det sådana. som. in- gick i besken, Att det var krafti- ga. saker, som kunde taga död på. kolenabalsterierna är. troligt, då det påstods alt tre supar var tillräck. ligt för en vuxen. person. Efter en läkare,: som” var. fåtaliga, mm inte : lätt.. Något botemedel: fanns väl knappast heller, då sjukdomen i stor utsträckning berodde mer på yttre än inne faktorer, Man'kan förstå, : vilken. skräck och hjälplös- Som stor. utsträckning” återfinnes inom den mindre industriens led, skulle” få större" chans att hävda sig. mot importvaror, vilka skul- ”1e. .skatlebeläggas i samma ut- sträckning söm inom landet till- verkade varor, "vilka avsätts här > Att: införa en, mervärdesskatt "eller någon annan 'anordning som . får motsvarande effekt "skulle bli ett "uttryck för att de” styrande både". vill och kan bemästra den hotfulla : ekonomiska utveckling- en, ' Hittills vidtagna åtgärder pe- kar tyvärr på motsatsen. : (Riksdagsman B e n.g t sj ö-: ' n e 1 3 ep, i Svensk Industri-- tidning) + het sjulkd förde med sig, inte minst för gamla. och orkeslösa. Vi klagar jämt och högljutt över vå- va regniga och kalla somrar, och det kan ju för al' del vara be- rättigat, även om wi wet, att det inte är något att göra åt. Det var helt motsatt till. vad människorna gjonde åren 1834 och . 1857. som hade mycket varma och torra somrar, sådant wäder var gynn- samt för kolerans spridning. Man de sj och att väd- ret spelade en; stor roll:var man övertygad om, man såg inte något gott i sol och varmt, När hösten kom- med lägre . temperatur och tTegn avtog epidemin, -. Det var inte mycket för att be- kämpa sjukdomar, som stod till utöver wad man; själv kun- de praktisera sig fram till, och så fia till OENppens divina? som hade ett stort: förtroende, 4 besk, Den. var framställd av:mal- ön och bb brännvin (finns än i dag inte som medicin) och hade en undergörande verkan |var vid mästan alla sjukdomar. Hjälpte det" inte, vilket. allt för ofta- hän- de, ' så betraktades det som ett hopplöst fall." Men "mot" koleran fick det starkare saker till, då till. fo sattes besken med något extra vad var | Han de av nämnda kvantum reste han sig aldrig ' mer, . så det gällde vara försiktig, : Vi skalt återgå till rubriken och se hur gamla har "der 1966. Jag tycker mig minnas, att kung Os- car II donerade 150.000 ” kronor till itredni g om fö ing ven; som "menar att. svenska folket bö” får” att idyrbar egendom: hinner bli vandaliserad, innan 'poliser griper in. De bilar som varje år, tillgrips och. sedån ” överges tepresenterar ekonomiska skäl' förefaller i . hög grad . motiverat med effektivare ef terspaning. . . Svenska Dagbladet! "av hat mängder av "program ogjonda som' skulle minska fördo- handlade. grupper i samhället. So- dage =" ter fat lnamisar | Kn dn mycket "av: detta livets go- da, aller, ”för” stora inkomster och betala det ' mesta tillbaka i skatt, så är det en annam sak, Alla är dock -inlemmadie i em stor grupp, . som än så: länge kallas folkpensionärer. Denna. : folksam- ling inrymmer i sig alla social- grupper, ' och. är snart en sjunde del -av Sveriges folkmängd. Alla kanske inte godkänner titeln, men flesta är. mycket belåtna. med den-ställning i: samhället de fått, inté ibara ekonomiskt utan vad som bättre är — människovände — Det har varit en-tid, då gam- lingarna "såldes på - auktion, och inte mycket bättre, åtminstone i många fall, var det för dem som sålde sin gånd och tog undantag till. döddagar. Den sista tiden, när de blivit orkeslösa och inte kunde göra någon mytta,- var nog svår. Nu omhuldas och uppvaktas pen- sionärerna på bästa sätt av olika för och politiska och religiösa, men när några år: hade gåt, så var pengarna slut och uf stod! må samma grälle; där. den ha- de börjat. Men' tanken levde kan man förstå, och det kan vi senare tiders: ”barn”. vara glada åt. VR ter ' mycker utredningsarbete kom man - så småningom fram. till nå- got, som skulle heta allmän pen- sion. Den war mycket hårt behovs- prövad, -och de förtroendemiän; som skulle se'till Lant inga överträdel- ser begicks, hade. nästan, om man får : tro ryktet, envälde wid 'ut- dömandet. En skollärane i en kom- mun var ordförande i en pensions. "nämnd och till honom skulle de, som ville ha pension, inställa sig |) Personligen, Han hade" då en grej av "mågot slag, som iden sökande skulle hoppa över. Kunde han det så avslogs pensionen. Jag har själv hört en gubbe berätta om detta. kunde mnaturligvtis inte for- cera, hindret, men om han där-|också Orm an blivit inspirerade av allt det vack. fa, som säges i bättre id med lyckades få pension, var wäl inte så hlelt troligt. Min sagesman var kanske: inte ' riktigt 'att sätta tro till, men andra” inte fullt så inkvisitoriska domslut, mer : eller |/ mindre godtyckliga, förekom nog. > Det intressanta: med den upp- höjelse, som "de gamla har fått, deras” egen strävan och initiativ att hävda sig och inte heller att bli något ”matnyttigt”. Visserligen finns. det numera både distrilcts- honom, och riksförening, de lokala före- ärbeta för bällre förhållanden tat det beror väl på att det Iomratt mysa årgångar med, da "wid bättre tider. Tent” 3 deell ; Sedan "gäller : det . att hålla positionen, så länge det går. När alla kommer med i ATP så försvinner : ”pensionären” ti det stora kollektivet, och han; lic åter en ”vanlig” människa, är, att det inte, generellt sett, är Som; varit. van- kan ju vara så, att pensionärerna |; "I dag är det inte fråga om nå- gon ok veprövning, alla skall haj sin pension vid ; fyllda 67 är, om ha iegat mågot av krieri bakom, det fan de sialrepomtage, kombinerade med ser och disk om Walsjukvånden,: " alkoholistvår- den, kriminalvården ' och om and- ra erupper av I handikappade-s skul le förmodligen leda till samma” pus . blikseelktiomer som =. markotikase- len. Låt oss. få sådana Program, en del.awv. oförståelser -män- Ås kor ' emellan kommer. att, min- pit väck PR efter fem kralliga Jbromsningar”,; - omtalar ; Aftonbbla- - 5 på Ng, när. det gäller trär ikerhet.” Både : mänskliga” "fak- Kör, mekaniska falkbtorep och "en ; assa : andra - trafikvådliga" falkto- hindrar artvecklinigen mot stör. re” säkerhet d ”tvafiklivet. - kanske "inget - fel på, Inte heller På "handskfacken; 'askkopparna och som” kän: "mcåvårka förstånd : klaras : upp och mar bryitg ned, är av. uto ligt stort gagn för den krist A heten. Vi kan inte se hn det” som ' skedde inom Friky kyrkliga är "ett. prov på 'en «sådan: åtgänd, Positiva bedömningen ” av” den 22 och därmed också söka uppskatta idenas sträma den," som arbetade” för den — även om det' tar. "tid, inmrån samsynen' har blivit så. djup, alt det är naturligt att” På allvar fråga: elfter mästa steg i ubveck-. lingen. ” : Veckoposten. (ETT ORD. => PÅAVÄ öm] den, dö sände Gud sin Son i mvänl. — (Forts, å -sid.7) så stora värden, att det redan av . é d marna mot utfrusna och illa bes . I Samarbetskommittén på 1950-talet > och att vi därför skall behålla den 7
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.