LAHOLMS TIDNING - . sten "Tisdagen des ii mars. 1986 >, fos rg fr rk ATrots de många åren som hårt kritiserat och' ibland rent'av mut- nar Sträng inte förlorat något av kommer att bli motsagd kan han arbeta eg upp till.uttalanden, som är rent bombastiska å' sin lysande självgodhet. På Spar- främjandets ' konferens :i 'Stock- holm häromdagen under mottot: ”Vårt ekonomiska läge” konsta- terade t, ex. herr Sträng,att ”wvi kan se tillbaka på' en tid av ta andemening slå 'fast att ”un- der de gångna” åren på 60-talet har,budgeten "motsvarat ella krav på”enh enligt konventionell .upp- fattning stark budgetpolitik”. Det kändes säkert skönt att få säga kommunern Hr Sträng "och, "wäl inte tderligt” att. det kom- munala fånebehovet till skolbyg-|, nästan Vad kan det till? Vad väntar sig den em företeelse - som älet:' britti: shytade ”- mål om” grumdskolt ittiske regeri an ej o resultat ev sin pilgrimsfärd > till wunismens..:Mecka?. Av. vad koma . "Iman hittills' kunnat förstå av hans väntar han sig genomförande 1968 hän er ö deras Huvuden? Ju suv. oe tä, -; Skall. sekt för k unal mttalandt - vetvis: detta ' sättas in i sitt sam- |Så "är fallet, varför hällsekonomiska hang. Det |reste ham då? =. ikassakistan "när ” kommunerna "kommier » för att låna pengar: till uppgifter ' som > riksdagen ; ålagt + Mentbalsjukvårdern nämnde herr Sträng som "en sektor. där kom- munerna "behöver 'låna” för 'att klara sina uppgifter. men där star & all världen des : redan" före Wilsons avresa som ; helst. mera spe re: sam wotré: att ”upprätthålla er god detta fr skeri -ter sig delser med varandra, så sker det enklast och- effektivast på vanligt din) ok ten kan & Att herr Sträng be - själv kan väl gå an, det är ju ändå inte så många andra som dra när. ban” kommer med kritik >och pekpinnar gentemot andra instanger i samhället. Ierr Sträng konstaterade, att wvånt .samhälls- ekonomiska läge just nu kräver att exportmäringanna ges en prio. ” riterad « ställning., Det " innebär bl.e.'att kommunerna, får finna A otalt genom >sitt ”grepp - över: kdpital- kom” vå d oh då "kh ya t är” äl + Likt Fl] illa vakt Det är ingen hemlighet rr sig) att: Isjukvården :—'; under den tid den sorterat under staten > kommit: att:släpa "efter så att den” idag- nänmast är ! en skam- fläck för folkhemmet. Nu äp väl "oddsen till landstingen sony: allt- så får :att rätta still: de. missför- ” hållanden ; som: finns. , Då: kom- mer. hn Sträng 1-bilden och för- jar” I magistrat ton” att "jag skall nog se till. att' det inte får kosta för mycket”. ”Nog' bevisar NN. EK 13. " a nistralr ' på” mer . eller. mindre” of- ficiella wisiter och -svarsvisiter. Det ingår nämligen i. deras 'yrke och ser / vidare i London, ; ”väntar på bättre tider”? och: tror och ' hoppas, att personliga. möten , mellan statsle- darna i: Öst. och, Väst så små- rutinangelägenheter, -. ständigt och jämt återkommande. Hur naivt det än låter, så torde just detta vara vad, som: föresvävat Wilson, då Den omständigheten, "att Kosygin i: Moskva" ännu icke kunnat be- sig i en mi iploatlons Körinunerna, "och, så gjorde han” även mu Investeringsvolymen 'är , Shedvriden till kommunemas för- 1 mån, sade han, och så kan det inte. få. fortsätta hur. länge. som herr - Sträng » vad det) ms "kant: för -he v är kommunerna" sysslar med, Strängs” kolleger. i: bla 4 ecktesiastildepartementet; x inyri- Ina söch::; sociald Hr Sträng kom med" ett annat påstående i "sitt, "anförande: Han at” komrivunala byggnader :upp- förå billigare” i de stora tätorter pantemeniet : pålagt. dem; Det är Meningslös IDe "fullständigt ” bestämmelserna om = att ”- varje] omyndig ' person måste' ha: på- skrift av överförmyndaren för att få "ansökan om studiemedel ller I : ån '”atl nada” "söm den] a konstilter till” Även i'ebt sådant fall "blir det svårt” abt precisera vad nisi "det påtalas av en del tidningar. Dags] + bladet ..(s)” betecknar. 'som ry, ”alldeles onödig' utväxt”; | Ja, lindrigt sagt.vVad,vet re pektivo överförmyndänre: tusentalg. ungdomar" ligt måste besöka honom för satt få stämpel och" påskrift? ” "> fallet ingenting. för iv Nu har en utredning i .ett åns tid tittat närmare på dessa ber " stilmimielser, Hur många genera- « tioner ska det ta innan, den ; ; vittat färdigt? Ft00f 00, ca re Mäte tN DEN TID ÄR OÄNDLIGT! AV- LÄGSEN ' - . t då det kunde. anses tillräckligt "att ' meddela” folket överhetens påbud och beslut genom kungö- ' rande i kyrkorna — om nu över- . huvud taget den metoden nå- gonsin har varit tillfredsställans de, framhåller Östgöta "Correspondenten I samtliga” dessa "fall gäl” . Lz sig för att tacka ja till den; inbjudan, som . Londonirege- ringer för länge sedan sänt honom att. komma till England, synes icke det minsta ha avkylt Wilsons iver att hälsa på i Moskwa, :- : >> Vad "samtalen t Moskva ' skall röra 'sig om vet. världen på för- hand lika bra, fom den vet, att Harold Wilsons ho old- Wilsons Moskvabesök är. ä » fram- egentligen ingenting alls: Men om ' d "största eftertryck, att inget me Julön - sultat ” wore. att. vänta, och - att: det. enda egentliga syftet med .re-. löst. Om två stater." önskar vid-" höjd ekickar. man sina utrikesmi- . pl - relationer västerut Men just där- . ifråga om Vietnamkonfliktens lös- ingsfrågan el. - förhindra atomvapnens spridning mettera sig inför U-länderna och den färgade afroasiatiska och la- Detta "är mutgångsläget å dagens dragkamp. - världspolitiska Å andra sidan är det lika klart, att Sovjet inte will försämra sina för måste Wilscn begripa, att han icke har någon -hjälp abt vänta av makthavarna i' Kreml, vare sig ning "eller i avrustning ler beträffande" spörsmålet om att jaicke ens då det gäller 'frågan om" förbud mot | underjordiska etomeprängningsförsök, Ty här in- tager Sovjet en vida mer realistisk inställning än både USA och Eng- land, Ryssarniw inser, att så länge Kina med: sin atomvapenupprust- ning står helt utanför ”atomklub- bens” kontroll, så kan ingen in- ionel I on 4 over om | Harold Wilson >. träffande de brittisk-sovjetiska rer |lationerna som: sådana kan måhän- da missal pvtal ernås, t. ex. om uwt- vidgade 'hamdelsförbindelser,' kul- turellt ' utbyte. och tekniskt sam- arbete ' ete. Kanske kan Wilson t. o.' m. lyckas utverka mindrat straff för den till 5 års straffarbete dömde : brittiske läraren Gerald Brocke, som ryssarna anklagat för spioneri. Det wore ju alltid något! Men det som 4 i hett 'åtrår och ' eftersträvar, ett upptinande av det frostiga klima- tet mellan Öst och Väst, det är och kommer att förbli en illusion, Det nuvarande konfliktläget mellan Moskva och' Peking . utgör för Kreml ett obevekligt hinder för ett, ärade. Snellan. Sovjet och en menavrustning och in- skränkning av a&tomvapnens sprid- ning göras effektiv. Vad beträffer den & k. euro- peiska säkerheten torde från Sov- jets sida ingenting annat komma att erbjudas än det gamla försla- get om en ionspakt mel- Stockholm" (TT) ” Långtidsutredningens -förhopp- ning öm en stark konsumtionsbe- gränsning betecknas av tidskriften Sågverken, organ för Svenska såg- verksföreningarnas =.” riksförbund som en framtid — utan framtid. ångtidsutredningen tror inte att industrin kan .' upprätthålla sin prognoössatta ökningstakt av 7 pro- cent till. 1970. Därför skär man ner takten till 5,5 procent, konsta- terar tidskriften. Men även för att nå det, erfordras en ökad andel industniinvesteringar. Det tycks statsmakterna vara beredda till, Men är arbetstagarna, de. bo- stadslösa, konsumenterna 0. s. v. lika hågade? Det finns starka skäl Orealistiskt att hoppas-. på >. Ad begränsning "tförra politikens möjligheter förkla= > stark konsumtions I ig Så ivla, den se= rar sig Sågverken betvivla, nare vågar man knappast hoppas iital ttjandet. Och: det får inte. El sm 1954—1964, Fi ör då öka- de kapitalinsatsen inom industrin med 50 procent — och produktions=- volymen lika mycket. Produktivi- nit på vägen. prel Den starka ökningen i Körer tionsvolymen måste i my: grad leda till. ökad export, Detta problem: blir då rakt inte lättare genom -att utrymmet. för privat konsumtion är så knappt. Sådant leder till: inflationspåspädning ge- nom okontrollerade löneglidningar, fabulös framtid lär inte svenska folket ha väntat sig. NM Industriinvesteringarna = > torde komma att öka med 6—7 procent per år. Det betyder, att 40 procent mer industrikapital måste dispo- neras 1970 jämfört. med j fjol. Om inte kapitalimporten får öka avse- till tvivel. För sanningen är den, |stigande importprisökningar , och . att den privata h i delen | fö: gad p ost n på exportmari - skullé öka långt mindre än pro- |naden. NEN Len få : duktionsvolymen tillväxer; En så| Skall: . långtidsplanen +. infrias; krävs tre ting: en effektivare-in— flationsbekämpning, en hög expan- sionstakt och en lätt penningpolitik hos - våra handelspartners, " Detta måsbe ske i samma tidsfas som upp- byggandet av Västeuropas utlands-- stöd 'måste accelerera, Den, fabu- lösa framtiden ligger mer fjärran värt, måste detta finansieras genom nonager lan NATO och Warschawapakten och mupprättandet av' en känrnva- penfri zom i Europa. Men här har England inget alternativ att kom- ma [méd, ty på den punkten är det USA, som bestämmer. Det vet man i Moskva mycket wväl, som framgick av en ledare i Isvestija för ett par dagar sedan, Ryssarna vet också, alt de icke. kan av- tvinga Wilson några som helst medgivanden i ' Vietnamfrågan. Britterna är nämligen av rent eko- nomiska och finemsiella skäl möd- sakad ' att: stödja Washingtons Asi PR . Vä liggör varje i . Dej inser man givetvis i London, och icke minst Harold Wilson själv. måste begripa det, I, rivaliteten mellan 'Peking peiska säkerhetsproblemet och di- 3 | verse , internationella spörsmål 'av dessa ..samital kommer att bli ve-loch Moskva; . vilken av jde två sultatlösa:! Vi konfliliter, av- ]k istjättarna, som är mest rustningsfrågorna, det s. k euro- |”socialistisk” och .”anti tisk”, kan Moskva icke inlåta sig på någon. Öppen flirt. med väst- I Downing Street svarades redan före Wilsoms avresa på frågan om resans syfte, helt öppenhjärtligt: ”Det wiktigaste med denna resa är att den överhuvudtaget äger Det kan man kalla en'diploma- tisk bankruttförklaring. I k änsning eller - minskade offentliga anspråk: Den. . än. när. den förra långtidsplanen spikades; anser Sågverken, : GER ORO " Stockholm (TT) Det är mycket oroande. att se vart utvecklingen bär hän när sta- ten i varje prekär inkomstsituation så monotont följer ett enda möns- ter: att bara lägga nya bördor på bilismen, skriver Bensinbladet. "Speciellt olustig är femöringen på bensinen som skall tillföras den allmänna ' budgeten. Framtidsper- spektivet är oroande, = Det är näppeligen något att skry- ta med att vi i Sverige med ett pris mellan 89—95 öre per liter premi- umbensin — beroende: på zon — nu ligger i den absoluta Europatoppen, NYA BÖRDOR PÅ BILISMEN: 4 ANDE PERSP Frankrike och Italien, För den svenske medelbilisten med en kör- sträcka uppåt 1500 mil per år be- tyder den nya femöringen på driv- medlet mellan 70—100 kr,.mer per år i driftskostnader, beroende på bilstorlek, ae sr Det förtjänar också understrykas att de nya skatterna på bilismen das ut mot bakgrunden av att oför- ändrade anslag till: vägarna före- slås, Frånsett att vägunderhållet fö- reslås få .50 milj, kr. mer än förra budgetåret. I realiteten: är det en bromsning av vägbyggandet. som sker, då de -automatiska prishöj- Tvar: det ofta förr. De: äldre av oss. minns « väl . Spanska sjukan åren .1918—19." I Frankrike, gick svarta "pesten: eller: digerdöden på 1720-talet och" från- denna - tid da terar "sig kryddornas ” användning i Europa i k mot sjulkd , skrifter... Pepparhåndeln är en av de äldsta" i. världen. Peppar blev jen etapelvara från Indien till Eu- ropa +. alltifrån? . kryddkommersens början." Dem ' var så dyr, att den ofta fick ersätta mynt. . När wväst- Medan , människorna sjuknade och deg som flugor i pesten, gick 'fyra rövare omikiring och plundrade dö- da och döende utan att själva an- gripas, Tack vare ett egenhändigt st det, inte behöver” i "tillta :under. det närmaste, deoen- niet; Vi har. inte råd att låta folk | is Pyssla med onödiga: och menings= "lösa arbetsuppgifter, anser A f-|= tonbladet vovs : Vi jagade kilowatt en gång, när | det; var..ont om elkraft, Hur vore det' om. vi. nu,,; då . arbetskraften tryter,” anställde jakt på över- flödssysslor, på rutiner söm för- lorat sitt berättigande på” all onö- dig exercis i papperskvarnen?,. ' Men när det gäller inf et, statens rationali-; "nen till allmänheten .har statli- F ga och k la dighet inställning inte undergått någon större förändring trots den enor- , Må ansvällningen av samhällsor- ' ganisationen och den. väldiga mängden lagar, förordningar och : kungörelser, som ständigt under- kastas förnyelse och förändring- ar. Det går knappast en vecka utan att det på detta fält händer något som på ett effektivt sätt borde meddelas allmänheten, och ofta tör det sig om sådant som nära berör de allra flesta med- borgare. Det är häpnadsväckande hur illa' stat och kommuner har skött och alltjämt sköter denna' un= derrättelsetjänst, ” I någon 'mån kanske denna underlåtenhet kan förklaras av att man vant sig vid att lita på att pressen skall aom-= örja denna information — och göra det gratis, Att så har bli- vit fallet beror nog till stor del på att tidningarna av gammalt har varit alltför snälla och tjänst- villiga — pressen har härvidlag skäl att anklaga även sig själv, Nu? vill man dock hoppas, att det, sent omsider skall bli ..en bättre tingens ordning, att stat, landsting och kommuner, på det sätt som" andra får använda när det gäller att träda i kontakt med allmänheten, skall fullgöra sån plikt att tala om för medborgarna vad man fordrar att de skall veta och vad medborgarna har rätt att få veta, . I ” seringsorgan, skulle ha "spårhun- dar". ute, Departements- - och verkschefer borde känna en upp- fordran till handling, varje gång det larmas om att byråkratin kör tomgång, . . fo Dual ” Den kommunala sektorn" och den privata företagsamheten av " större format har samma. anled- ning till "vaksamhet, "fer VISST HAR "VINTERN "VARIT. HARD. oo 0 en och besvärlig — för fler än Sta- tens järnvägar. — men knappast värre än. man måste :räkna med som en eventualitet, skriver N.y a Wermlands-Tidnin genin. Md M Vane "Ur denna' synpunkt är det en smula oroande att lok och andra ting bara upphör att fungera, att med andra ord konstruktionerna förefaller "vara sådana 'att meka- niken ger upp-andan: vid första onormala " påfrestning, ' att mar- ginalerna är-så små. Vi har haft påfrestande vintrar förut. Vi kan få det en gång till. Vad' händer då?. Vad händer om järnvägarna skall — för att snabbt stärka wår neutralitetsvakt :— :- ladda upp övre Norrland, mitt, i smällkalla vintern? = oc NIA a ” Det är emellertid inte bara den tekniska "sidan som brutit! sam- man, understryker tidningen: ”" se Informationssystemet till passa- -gerare och andra kunder har uppenbarligen havererat i lfäder. vc a - ]J. Bland. de första kryddorna var . Jingefära: och peppar, ' som båda a It p -av kanel, vitlö kamfer,' kryddnejlikor, ätti ka och rödvin” undgick 'de att bli smittadé." Drogen gjorde, dem im- MUNKA föder sö PS Men! mycket blod har eljest gju- - onnmas skull, Många piratdåd,. mordbränder och våldsdåd har:de' kostat våra för- växte. i Kina, samt kryddnejlikor och anis, vilka kom från Indien, De fördes karavanwvägen till 'Aten och Rom : Romerska ädlingar och furstar betalade. nästan wad som helst för ite kryddnejlikor. Gre- LS. får Att "människor" skall benöva 'stå nära tre. timmar på Stockholms ., Central och "vänta, vänta på be- skedet att 'ett visst tåg är inställt. "är helt enkelt orimligt, Likaså att den 'som skall åka med ett visst . fjärrtåg från Karlstad inte kan få uppgift om 'trolig försening inom stadens: hank och stör utan själv -måste sätta sig och jaga upp tå- »get ute på linjen per telefon för att slippa att stå timmar och «hänga. på stationen. Andra. — många andra — irriterade tilldra- é gelser att förtiga, . I ett enskilt företag skulle så oti dsställande kundtjänst ald- förekomma. set | ANTALET UTRANGERADE | Sf BILAR sov oe oa "vårt land växer från år! till Medan det sålunda 1962 ut- » gjorde ca 75000, 1953 ca 97000 ; och 19864 ca 134 000, beräknas "det i. fjol ha uppgått till omkring , 150.000, En fördubbling av antalet här alltså skett under de fyra se- » naste'åreri . oe of :,.I takt härmed har givetvis de : problem vuxit som sammanhäng- er med de allt flera övergivna bilvraken, framhåller :B 0 r å s Det faktum ätt den s. k. bil sckrotutredningens '1964 framlagda förslag delvis framkallade skarp - kritik, borde — synes det — ej föranleda kommunikationsminis. tern att skjuta ifrån sig saken. De berörda myndigheterna saknar iu för närvarande legala möjlighe=- ter att komma tillrätta med Pro- blemet. - «Hr Palme måste alltid ta sig själv i kragen och se till att det äntligen kommer fram ett vettigt också, - förslag för- riksdagen. ska: taxan för 1/4 kilo var sju belägrade Rom 410, be- gärdes - en '. lösensumma av ' 1500 kilo peppar. I Mor oL " Kryddhandeln fick vett gott upp- sving, då den" från att ha hand- hafts av "araberna övertogs av por- tugiser, holländare. och engelsmän. På. Amboina, en 'ö utanför Nya Guinea 'upptäcktes det största be- ståndet” kryddnejlikor.' Priset war fantastiskt. En enda skeppslast av den, hemförd med ett av Magel- , | Jams fartyg, betalade gott och wäl attta kostnader för en tre år lång expedition, I Europa var det sam- tida priset för 1/2 kilo krydd- mejlikor sju fartyg. ” ee : Kanel — nästan lika dyrbar som ryddnejlikan : — . hittades först på Ceylon, Är 1770 lade holländarna ett skräckregemente, som saknar motstycke, Generation efter gemne- ration "av infödingar måste form- ligen viga sitt liv åt kanelen,' ar- beta ut sig med kanelodling. som slavar ' under en glödande tropisk sol: :. År 1798 erövrade ' England även . på kanelmonopolet. I dag utgörs 3/4 av all kanel i hamdeln av kassia blandad med äkta karel. Muskoj ' och — muskotblommya, d.v.s fruktkärnan respektive dess omgivande hylsa — förstördes över allt utom på Amboine, där hollän- derna girigt ruvade över dyrbar heten. För altt hindra gen att slå rot annorstädes, doppade man kryddem i ett kalkbad före wut- skeppningen, ett bruk som .allt- jämt. lever kvar, nu dock enbart som en tribut till traditionen, Men trots all försiktighet spreds mmus- koten på följande sätt: 1769 av- lade den franske guvernören på Mauritius ett kollegialt besök hos sin holländske ämbetsbroder 'på Arboina. Han lyckades förmå sin värd ett få bese de berömda mus- kotodlingarna' — och passade na- turligtvig i ett obevakat ögonblick på att smussla med sig några” frön. På gå sätt kom både muskot och engelsman dit och planterade snart i sin tur: framgångsrikt sitt tjuv- gods på ön Penang (invid Malac- kahalvöns västkust) med påföljd tatt holländ. Tro 1 snart "war ett- minne : blott. denna ö under. sig och förde här |- Ceylon och . lade. därmed: beslag | inte nog. härmed. 1796 kom en| säkert fängelse för att där få sy specialsäckar för brittiska pen- ningtransporter dockade den wäst- Hyska ..TV-stationen..NDR., (Nord- deutscher - Rundfunk) :- TV-tittanna bort - från gatorna och möjesbloka- lerna framför TV-rutorna tre kväl. lar i februari med” serie-filmen. om tågrånet ”Die Gentlemen 'bitten zur Kasse”. Biografer, teatrar. och restauraniger tros därigenom ha li- dit förluster vars värde torde. få mäta sig med tågrånarnas byte på 2.631.784 pund sterling, Ett år och över ' två miljoner "DM - behövde producenterna för att- filma det raffinerat Flanblagda och verkställs da tågrånet av den 8 augusti 1963. Ganigsterboss' f£. d.. major Bruce Reynolds "hade klarat sig under samma planeringstid med bana 700.000 DM :—— om mian får tro auktor Henry Kolarz som än mån om ' dokumentation, Också dessa Talrika europeiska och utomeuro- peiska sändare (absolut säkert in- te England) har redan tagit upp förhandlingar - frisd "Hamburg för at överta serien, Till och med en av USA:s ' mest bortskämda stor- sändare tänker visa hela niordame- rikanska publiken verket som den första västtyska TV-filmen. TV-filmens framställning vålla- de dess upphovsmän mycken oro och många obehegligheter, kanske Mer "än gangstenna hade 'fådt stå ut med" vid sin kupp. De var så stora att regissör John Oldnea av. lidit till följd av em' hjärtattack innan + filmtesningarna > varit elhwut- förda, Den unga tyska. regissören Claus Fetter Witt. fick inom jtt dygn sätta sig in i arbetet för att fullborda. den . komplicerade :väv- naden. ' före NT Öch' så "fick man 'ekta 'sig för Det famösa hittills största publikframg; bitten zur Kasse”. Upptill: tågrånet i England 1963 har bli i ång i form av en ning. Våra bilder visar scener ur. denna serie : De två ”cheferna” Giinther Neutze till vänster) och major Micha Tappert) som i verklighet hetat Gordon Goody och ment (Horst it den västtyska TV:ng'. ora elad. TV-föreställ. "Die Gentl Archibald men " "Bckien "fick: . Jut wingarna [sin ; | större" eller. mindre" räckvidd. . Be- världen ' och! därigenom 'kompro- : I Där "finns "redan -tidigare : England, slag till vägbyggandet i verklighe- ; — - me —V — - ten är ett minskat anslag, som det NT EN ER a - re Sö tjank Väg och : Vatten : och mÖSNAL TA Hel rdr or ÄT a a nn ME n oc : . «0 Mvägbyggnadsföretagens: :: rationali- Re ee RR ng ST Oo oe Le ”vn or öl SA ge seringsexperter att så mycket som duger. inte: kryddor till! ||. Tågrån tömmer Tysklands gator" |=5ne simpa verkninsama av. "som alltid . Kinesisk ek. ”falsk kanel”. var Hamburg (LT). . "pengar hade ekaffats genom : rån. En äkta man tycker alltid tt äga 1 Bngland har. den -rappor. | omtalas . från år 5000 + Ku och pare dörflytteder till sir mg gig | Vill nte heller utländska 'rV-sta | den kvinna gjort det bästa partiet terats - som. svårartad men. värre | Pythagoras nämner anig i sina . tioner ' låta gå sig mur. händerna ol som han gift sig med. Endast" de "mest" begåvade perso- nernä begagnar" sitt "skarpsinne" till även av sig själva, « rn 7 de ansåg den västtyska filmatisering- en vara en straffbar inblandning i en pågående rättegång, ty. åtta ev nödvändigtvis: kamufleria > de vikti- gastea . utomhustagningarna. i: Bng- land: "som > kulturfilmproduktion, Ett. besvärligt. jobb: om iman. drar sig dl 'minmes: att regin' fiok låta 25. huvudaktörer - och 120. andra aktörer agera framför 200: olika scenerier i 1800 olika inställningar. När. de nenvslitande 'Englands- scenerna äntligen var färdiga blev teamet offret > för > smågangsters tillgrepp: utom de dyrbara :appa- raterta war "det ännu Idyrbarare redan exponerade filmmåterialet borta med vinden. Också jounna- Jist och euktor Kolarz som : tack vare mellanhänders goda Ikontak- på, Återstår då, att förbättra ka= ' tetsförbättringen tycks ha försvun- M ningarna betyder att oförändratan- , bedömande: ej blott av andra” utan '. ittiska - myndigheterna "som tågrånets 15 huvudalktörer här inte ' gripits än; Således fick- filmteamet - ter med den inte gripna ganester- ” chefen för en bildtidnings rälmning bade fått reda på detaljer "som inte "än vår kända för. Scotland Yards' detektiver' råkade. i svårig- heten vid filmatisering lav sitt svcff. hållet eftenst terna (Charles Wilson och ' Ronald Biggs), som dömts till 30 års fäng- fice under. filmningsarbetena be-, Tas av sina medbrottsli "på äventyrligt. 'sätt. ? pttslingar pe Eernd Leptihn.- E en PA VÄGEN Han Nar. sargad. för. vån över- frädelsers skull och slagen för våra Bang I1l;” näpsten: war Red p honom, för att vi. skulle a frid, och genom V helade, (Jes, 53: ). ' e en gammal I dy berättar att : Delikanien Seth sina ungar Sitt eget blod, när-:det var r brist På föda, Den sträckte Över Ida små: fåglanna ckade upp” ett hål blodet droppade Funide ge näring "åt hen- 2 bröst 2 ned och. å att ta kristna såg 'i denna på Kristi förso. - Låt 085 tänka. va: - medd, Gud frågar: "Rum då oh icke har förbarimar det red Nystrukt75 Och sedan lovar sitt Så skullg sitt bl liv, a m dig dock jag icke Som gav frälsning & - ing åt hela , Vilket ar han givit oss evigt Jesu” kärl Ean annan kan giva. kors. h. sing ekrivas om : helt ' och - två av storgangs-. Fansesår bliva ,; kunde förgäta .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.