LAHOLMS TIDNING ) | | . "Onsdagen den- 2: marg:1966 få w ”Folsreia” "riksdag beslöt att skärpa bestämmelserna mot djur- " plågeri. genom" att uppdra åt kommunerna att tillsätta ”heltids- " sysselsätta”. tillsyningsmän. Me- ningen var: att man efter hand skulle få 'frem ven grupp fun- Tiga befattningshavare: som skul- Je wara bättre skickade att sköta tillsynen över djurvården än de - - ”förtroend na tjänsteveterirlärens ” medvör- kan wid behandlingen av" djur- verksamheten , plågeriärenden d de fall då det fattningshavare på annat sätt el- "ler om” "; årbetsuppgifterna ” inte ning. att särskild fillsyningsman är ir behövlig, |" : "Tankegå Då dök fär områ. : rn det wisat sig att: det det är välkänd. Staten lägger på - inte är: så lätt för I "att få tag må lämpligt folk för de "nya "uppgifterna. ' Sen / finns det trots"allt ännu k av Uppgifter. som dessa sedan: har att "lösa på något. sätt. "Det bör. vara en vimlig begäran att dt : mu” gör sådan storlek att förtroendemän- en skulle :kunna iklara kontrol- - Jen? av ”jurskyddslagens ,eftet- "levnad om de Kunde"få visst bi- d träde. av ortens tjänsteveterinär. > Desod förhållanden har föran- ”lett : Ferdinand "Nilsson r(cp) att "vad -e soma på honom" "ankommer för att underlätta korimunernas bekymmer på ' det här området. : "> INKOMSTER?, : är eh a, Alla i” ilredag . begära jordbruksministenns med- verkan för att lösa de problem . BOM i många k Hr. Nilsson undrar om jordbruks- > ministern vilt medverka till att : sådana Smvisningar "utfärdas att Pf ffektivare planeringsråd Hr Nilsson i Tvärålund (op) |- påtalår ” "i motion; den : bristande effektiviteten hos de lokala! pla- nerirnigsråden. I praktiken" blir det i vegel' ett pår , .tjänsterhän som framför sina åsikter” wilka i hu- vudsak godtas av "Jandshövdingen. > Ärendena borde" föredras "inför planeringsrådet in pleno, Motio- ligheterna. att ' göra | ”planerings- rådet under. ordförande av lands- hövdingen : dill, kollektivt + beslu- a tande rögionalorgan när "det, ler: okaliséningspolitilk och sam hällsplanering. ” M » Den. nuvarande” ordningen kän MM innebära att "länsstyrelsen .. som statlig myndighet få inflytande nerna « Dolje kan ifmappast hak; " svarit "avsett" här > Sör kollektivt. | beslutande | st Hd ; -fnenar : vill gynnä. in) H dustriernas. Utbyggnadsplaner ty han säger att; vi endast kan nå en öjning av; ;devnadsstan= fortsättningen” orä "vår industri” förblir” konkurrenskraf- tig, och” vi: kan. producer: trots”: fortsatt. reduktion Y fakti ska” "arbefstiden; denna” uppfattning bekräftas. av rapporterna från så gott som alla europeiska ' stater.” Överallt! för- utsäger man: att: produktionsök- ningens takt. kommer -att saktas | . avrundan för undan då' man sak> > nar "den" arbetskraft som behövs : för "att öka produktionen ytterli-. gare, 'Den tyske :rikskansl Er- inte 'gått 'att få: kvalificerad be- | frivillig betraktats vara av 'sådan omfatt- |] : Hur rätt" br Sträng har” med |! Rådet, : eller, omr detta sker. inom a organisationer . av folk- är, t. Jex.. för Att Nilja men inte kunna produkter. Norge torde ha en. nå- got lägre självförsörjningsgrad, : a varje fall ifråga om spannmål och socker. Det är deck förestås eligt ett tgjv - säk käl inte kan frångå kravet på on tällfneds- ställande beredskap! med 'egna jordbruksprodulkter: .. . , Det är självklart att Sverige så- « I väl som Norge — de båda länder till vila någon betydande import jord I kan påräk. när det ler - I |nomförendet. "TO = Till wiss del beror detta, på ett man inom nor- diskar: samarbetet - liksom :i allting värderingar, - vilka har: ett klart samband med olika näringsgrup- Pers: ;äntressen:. Så har bl. ax skett i kring". em. gemensam : Tordbruke- politik har av lätt begripliga skäl blivit: en - besvärlig : + det mordiska samarbetet. : Man är från olika . grupperingar, ; på > & - från industrihålk. och - » mycket ; I lyrig” att tonen Tönskenlälen om enökande; dansk export. av jord- rodukter : till Sverige. Det annat fränt Olika olika håll ;lägger in” av jor nas — få långt möjligt bör bereda utrymme ” för danska jordbruks- produkter till. att täcka det egna 1, under har ingenting attt orientera mot detta. I den; mån utrymme för 't Tändska fivsmedel ' uppstår 'torde hela det- svenska jordbrulket. se med blida ögon att omplettering- en så ä Jängt, möjligt och i buvud- sak 'eker .från de nordiska grann- länderna och då naturligtvis främst från Danmark. som; har de stora överskotten, Det: är sedan en an- man sak, att. den: svenska me- geringen genom sitt handlande har visat . sig tämligen obenägen att är" vatt: skära I ras . läder, brukar man säga. sn "I. anslutning vtill det nyligen avslutade. mötet: i Nordiska Rådet "heap påvisats: en serie. av. miss- lycktanden; ' Man främhålker . så- lunda ett. octt :svenskt förslag om T tullharmonisering ewvisades; ' att ett, -danskty förslag ' om kligen 'vidtaga de itgärder som skulle utestänga import från av. lägsna länder till Danmarks för. mån. Som exempel lämpar sig att erinna, om kötlimporten från vissa öststatsmarknader, från Australien, Nya Zeeland 'eto,. pet ce 2 "Även om de dänska & önsk Jen , i inte he hävdas att Danmark” Eenom ende: han godk. »jordar, Danmark har i synnerhet på 'Jylland stora områden med dåliga jordbruks- jordar. Det kam inte heller i en realistisk diskussion hävdag att jordbruksprodulktionen bör skjutas över till Danmark; därför att Dans mark för "nänvarande har gidägre priser på -j Sverige, På lång sikt fär! effekten teten avgörande, Danmark ' ' ingalunda” någon bättre effekt Hö REFLEXER och REFLEXIONER: | behövde man "inte. vara: ganpal | ferusalem 2 780, vå gå opp, til Jocusa «> |Redan- wid: 13 ' års ålder fidc" en att . skåda, hur Jesus Krist, - Guds i synidares ställe lider”, Fastlagstid — passionstid — lil; dandestid Hela kristenheten följer sin Mästare .och Frälsare upp till Jerusalem på hans lidandesfärd och försonatgärning. "Vi går mL upp till Jerusalem, och allt skall gå i uppfyllelse, som tet |Snom , profeterna fär skrivet om nas fagar och förordningar, säger: ”Den :.som är.18 år måsta. gå under baldakinen”. kt Ett annat, starkt vägande fskäl till att jag är så förvissad,om n att. Jesu lärjungar var unga råna niskor, är att de så 50.5” Äldre 2oceplarar Jesu kallelse. e människor låter som regel inte så i sitt jordbruk än vad som före= kommer. inom Sveriges slättbygé der. Om mearr på allvar, räknar med en. gemensam nordisk mark. nad för det ena och det andra, så måste man också räkna med en harmonisering ev lönerna I så- damt fall torde Sveriges jordbruk väl. kunna konkurrera med ; det danska, "På lång sikt är det ef- fektiviteten och inte de nuvarande pr som är av Det påpekades någon gång under sommaren: 1965 . av Posten att ”danskarna är enastå- ende skickliga i att ständigt på- peka sitt beroende av. watt expor- tera ' livsmedel. : Medan. de talar em allt stönre export av. industri- varor till Sverige”! Detta är rik tigt. Danmarks export till Sverige har under loppet av två år ökat med 50 Det kan tilläggas i" detta hä de ' tillgodoses är nördisk? marknad för" jordbruks- T produltet. vwvisades; att .man in« rad jäv misslyckanden har ' man sagt, Den” "svenske handelsministern, Gunnar Lange, - hävdade som be det 'emellentid 'en alltför obetydlig mängd. livsmedel som går åt till komplettering i Sverige och Norge i : jämförelse med de stora kvan- " En ftitever. Danmerk har att exportera. Vi kam inte: lösa någon wäsentlig del : ev. Danmarks överskottspro= blem hur gärna wi än vill. En annan wiktig aspekt i "detta amt. att..&' 0 för " det | Hörtsattta.s utredningsarbetiet - snart bör" uppställas en målsättning om en gemensam : nordisk jordbruks- marknad: "Liknande 'synpunkter och hard sade .omedelbart' efter" de "tyska »tiksdagsvalen, ” ätt ; någon "ytterligare förkortning av arbets tiden är av. ondo-. Vad: som ber ite: extraförtjänsten ” skattebelades' med -'iden ,;; högsta i marginålskatten, '. träng . nöjde sig med 'eri enkel; källskatt om 25. procent på alla: extrain- komst Tv och. ingenting: mera skulle: arbetsgläd; T skul inkoraster. "öka: 'utan även Varje en ätt istatus som ger dom viktiga upp- et "gifter, som remissongan; få möjlighet, till en, fak- ing: k förts i Industri- förbumdete tidskrift nr 2 1966, där det bl; a, heter:: ”Danmairk torde ha berättigade krav. på att. samt- liga'- EFTA-länder jämför de för- delar; ide" redan. erhållit "och ybter- ligare: kommer; att erhålla för sin r lindustrivaruexpont till den danska marknaden: med'. den . behandling NE jälve ger de danska jordbruks- odukterna, «. Både. ..ekonomiska och: -rättviseskäl... talar Sen mera äre Allt delta låter: gig, väl sägas. Döp kan: måhända :t. 0. m, hävdas att önskemålen; sedda ur Danmarks ISynpunkt : är "nimliga. : Met hur ir: > egentligen”. möjligt? Datintrdss' rdbruks sexmort är som bekänt" av'; mycket stora mått. Av de andra, 'notdiska länderna har Finland ; måga .”överskott,: ehuru [24 jordbruksprodukter, nämnvärd prishöjning: on "Vore detta: 1 n självförsörjnings- grad som. kär :anses' ligga mellan 0 och 95-procent för jordbruks. är att, Sveriges jord- bruk. står mitt: uppe i en bety- dande fortsatt rationalisering, där intensifiering av produktionen: ge- nom bättre brukning, bättre växte material, mera växtnäring, bättre djuren etc — alt som kan in- nefattas under rubriken > "ökad in- växtskydd, - bättre utfodring ' till | sälja att. Sverige svarade för nästan 20 av ökni totalexport under: de vå nämnda åren. Sverige är för övrigt den tredje staten i ordningen mär det gäller, D och därtill ' Danmarks största marknad för industrivaror, . :.: Danmark har genom sitt starka inbrott på der svenska i varumarknaden starkt bevisat och hävdat sin industriella effektivi- tetet; : Detta. är - naturligtvis gläd- jande, De danska framgångarna på detta omnåde utgör dock ett start argument för att vi skall kunna or till. Da utan att detta mödvändigtvis skall behöva ske till priset av ett ned. blir en sen... Med den utvecklingen kan det bli svårt att bereda, utrymme Vör " några "avsevärda . ytterligare | " kvantiteter danska :jordbrukspro- dukter. Det > kan ' nämliger :pårälk mas, ett en. betydande det av den åkerjord som-lägges ner i Sverige kommer att motvägas genom "ökan- de" intensitet i: växtodlingen.: ' « -» Kanske-' hade ” det , varit bättre om... den svenska regeringen ; i.tid hade" "klarlagt : vilka ' möjligheter som” kan finnas "och inte finnäs och” ägant. sig : mindre > åt . ett. ge löften" och ”förespeglingar. om ett kunna bidra till - jue lösa” danskar- nas problem. . Som "det: mu & förefaller - naturligt att, sätta" in "en ennan faktor i diskussionen. Det är egen- domligt att man i; debatten om det danska” jordbruket - så - litet ägnat effekten av systemet me " ”"steringsfonder. Resultatet ' ger én fingervisning om att fonderna är » ett mycket effektivt 'fungerandé stabiliseringsinstrument skriver pol. mag. Gunnar Elias- 8 0 ni Industriförbundets ” "Tidskrift:! ... Tidsavståndet mellan” bestul 0, : uppnådd” effekt tycks' kunna gö- + ras ' mycket kort, Vidare förefal- ler effekten kunna koncentreras till en relativt begränsad tidspe- riod utan att samtidigt en stor del därav "spiller över".i senare "perioder. Detta är speciellt mar- " kant för maskininvesteringarna. Fondsystemet kan också få en dubbelsidig — effekt. genom att . fonduppbyggnaden verkar kraf- tigt likviditetsindragande både r på .företagssektorn och vaffärsbanks- Systemet, , . Slutligen finns också möjlighe- ten att inför ett frisläpp vid till- ståndsgivningen kunna avskärma . isolerade sektorer — geografiska områden, branscher, t.ex, — som inte. deltar i konjunkturnedgång- en från att påverkas av fondfri- släppen. > : : ÄVEN FRIHETEN HAR SITT ' ” PRIS - "Konkurrensen i partiledet inom kolonialbranschen är alltför svag, påstår en uppsaladetaljist, som anser att strukturrationalisering- en, inom grosshandeln gått för långt. Men. nej, skriver F ri nya. ledamöter, Stycke. året "hår "förts i: dess tidningspress kom Figen mid den uppmärksam. made” 14 : : pantikongressen i” Hel- singfors.” Det. krav" på ” föryrigning av: -Partiorganen som drivits --av oppositionens falang blev inte hel fer tillbakavisade vid: krorigressen, I tidningspressen är man 'emeller: tid "oense . om "det" har skett. .en utveckling "mot 'en” verklig förny- else av partiet, Maktkampen inom partiet F anses' mu ' väga -rätt nint”iellan- den "gamla 'partiled- ingen» och den nya 'givens: män; I "centralkommittén ' finns det: 17 nya: ledamöter :— varav 10 suppi |leanter, med "rösträtt — mot, 28 ommalda medlemmar. Det slutliga valet” som” var enhälligt, föregicks av en lång: dragkamp och 'måniga omröstningar inom - valkommittén. Kver ' på gamla linjen är allt- fört kommunistiska Partiet, anser fortsätta: Kommwunistpartiets språkrör Kan. san Uutiset. anser” att enigheten bestod eldprovet ' och att partiet nus. ikteriseras av": er ” stark strävan ' att åstad T- way ud (obund.). Tid- framhåller att många :ut- tvekan:. bär, en” kritisk prägel och att man : inte heller kan bontse ifrån förändringarna inom central. vänste samverkan, " en bra lönerörelse och försoning inom 'srörel. sen.'I den borgerliga tidningspres- sen anteg den gamla paritler alltjämt behålla sitt grepp om par- tiet. — På ' socialdemokratiskt: håll framhålls bl a. att förnyelsen när mast är skenbar och ett kommu nisternas uppfattning om 'den'so- oiala förändringen alltjämt Väger längt ifrån den Socioldems hölls bakom Iykta dörrar. Kansan Uutiset åter- gav emellertid ett påfallande” di- [gert : mötesreferat i måttfullt av- vägt tonfall Rätt" stor uppmärk- samhet . ägnades förslaget ' rörande Partiets . -iveri . behovet :.av vänstersamverkan och kritik . mot den sittande regeringen, . medan 3) man mera tta Om t av Ville Pessi visar. emellertid "att det" "garn gardet” "behöll 'sitt grepp om. par- tiledningen, ' ": Hufvudstadsbladet (obund.)" påpekar att av. de: 35 ordinarie "medlemmarna i central- ttén. än åtminstone 29 fast avlönade funktionärer som behärs- kar både partiapparater, och -pres- Sen."Tidninger anser att den kom- munistiska partikongressen som Tehot, mäste Ses "som ett viktigt Enligt tidningen - visade: den : allmänna uppläggningen av förhandlingarna och den .till synes öppna ton som präglade "dem Ft man var, inställd på. att skapa goodwill, Partikongresseng : slutresultat uppvisar - enligt : Suomen Sociali- alla kännetecken; ingendera. sikt ning. I dh prisade Partiets "Jed- ning. av mest uppmärki sammuade' ” inläggen '-: war, Hertta Kuuasineng' : avbön för "att Ran i tiden må I en kritisk artikel. "mot Jugoslaviens Köpenskap i verklighet är 'konkurrensen skarpare och effektivare än någonsin: De krav som medlemmar. a av frivilliga kedjor måste underkas- ta sig är milda i jämförelse med vad fallet är i t.ex, USA, Med «all respekt för fribrytare och 7 ensamvargar, som vill gå sin egen väg, måste man tyvärr konstate- ra, att det i denna ofullkomliga värld: inte går att både äta upp kakan och ha den kvar — att dra det organiserade blocksamar- betets fördelar men slippa dess " förpliktelser. . Det anser nog fö. en äkta fri- öränkringar Parti och att rångsynthet mot ”evvilken- ma, Partiet bör tjäna hela tarklasser aren brytare ligga under sin värdighet — han är beredd att betala fri- hetens pris utan att jämra sig. cent de åsikter inte skulle få förekom. | Pb ningen ! är. nöjd - och man kan därför vänta sig att: tvisten om den kommunistiska" läran ' blossar upp på nytt Tidningen framhåller också den stora skillnad som nilt- jämt finns mellen kommunisterna socialdems ningen talanden: på vantikongressen utan | ärksamheten;' -åt - Danmarks jordbrukepröduktion "som. är ba- serad på mycket. stora kvantiteter |” importeräde produktionsmedel. : sUnider åren” 1961/62—1963/64 här de. Danmark i genomsnitt” per år Sort av störleksdt Ängen” "1,5 miljarder ke. he Sverige: v "samtidigt haft mågot dedelen” av denna net- toimport, nämligen ca 425 miljoner kg « kraftfoder: per år. Skillnaden framträder ännw starkare om: man tar. hänsyn til. Ibefolkningsstorle- ken-i de båda "länderna. Sverige hade 1964:7,7 miljoner. i medan 'Danmark samtidigt: hade 4,7. miljoner,» Or Sveriges netto import av” kraftfoder : skulle va lika stor, som D: : In välktig” "del + den fortsatta proces- |ket. : brytande av der F svenska + jordbru om detta beroende, bygger de upp li och ögonblickligen låta. sig gripas oc fångas, så som lärjungarna gör. Att läsa sista delen av Johannes SA be aa att: 33 — är in möta en skara ungdomar, Å i övre tonårsåldern och några, över och höra deras Cldiza, varma röster och - impulsiva handlings- beslut? Förvisso! Han skal! bli över- Jm till hedninnina bli hånad och skymfad, och de skall spotta på honom...” Så talar Mästaren till: sina lärjungar, då han i de- fas sällskap är stadd på sin sista vandring till Jerusalem. Tre år har de wandrat i sällskap med honom, ,' hört hans undervisning, sett ' hans : undergärningar, erfarit hans' kärlek och makt. Ändå fat- tar de inte innebörden i Mästarens "iord, Varför? ' Vi finner svaret i Jesu ord till. Pilatus, , hedningen åt vilken han blev ' utlämnad: ”Mitt rike. är icke av denna värl den.. Lärjungarna väntade ett lärjungar var unga: En = lärjungarna | 4 hade tillhört gelo- ternas parti, vilket- -var- den tidens ungsocialister ' eller kommunister, Av lärjungarnas samtal. och önsk- ningar under vandringen kan vi timligt rike. också draga slutsatsen, att de är " När jag sitter och tänker pålunga människor. De drömmer ärjungaskaran — de tolv — som stora drömmar och nu går de och följde 'Jesus på ” hans ' vandring, tränger gig frågan fram: Vilka och hurudana. voro dessa tolv? Att de var, olärda män av folket, . vet vi. Men . var . de unga ' eller ” gamla? Konstnärerna har ällt Jesus ks ioch framförallt hans lärjungar som gamla män, Den ende som fått diskuterar, . skall få de förnämsta "platserna: i Jesu rike. . Ke samman... De behöver "varandra, Ungidomen -dlängtar efter ' höga, rena mål och Kristus” behöver muriga varma hjärtan, som vill kämpa, för U liga drag är Joh den Ihans rikes seger. Kristus behöver lärjunge som Jesus älskade. Konst- I”stenar. för sin" slunga, pilar för närernas . framställning av 'Jesus sin båge, strängar för sin harpa”, och hans män har" inverklat på |som . en - svensk ' afrikamissionär vårt tänkande. För min. del är skriver, Vi har alla behov ev Kris- jag fast övertygad ' om att Jesu tus, , Frälsaren, Gudsuppenbararen, lärjungar var unga”. Jesus själv |Dödens överman, Livets Herre och var inte gammal, ' endast omkring 30 år, när han började sin wverk- samhet," och mtan tvekan kallade han unga människor. till följesta- äldre. , "Nu. är wi på vandring upp "än Jerusalem, Antingen wi mill: eller inte. Ingen. vaken - människa ' kan undgå. att märka, att vi befinner bidragit till föreställningen att Je- oss.i Fastan, i Passionstiden. Jesu su lärjungar var äldre, är det lärjungar gick och talade om vem faktum att: en av lärjungarna —Jav dem som' war störst, 'om vem Petrus .—. var Jesus botade lsom: var mest. kvalificerad” att få gare" : Något . som & icke ringa. grad CCR ju wid cit Glille hans svärmoder, den förnämsta platsen: Vad: tal jonstid? RR : Stockholm (TT) | vt "Det : torde: otvivelaktigt förhålla sig på det sättet att allmänheten re- dan förlorat en del av sitt förtroen- de för nykterhetsnämnden och bör- jat. resignera i en föreställning om att nämnden endast sysslar med de relativt ' skötsafnma missbrukarna och låter det "socialt deklasserade och 'störande ;klientelet härja fritt genom att lämna dessa missbrukare vind för våg, skriver sekreterare David Måttisson tidskriften, Nyk- terhetsvården:-' » Detta är, givetvis inte lagens me- : ning ty.den ger ju utrymme även åt tvångsåtgärder och ifråga ' om inigreppsmöjligheter”, på det området av | gå den-t. o.'m: en aning längre än alkoholistlagen. Själva dualismen i lagens konstruktiori kan. emellertid medföra -en rätt olycklig förskjut- ning mot vad man uppfattar som den förebyggande uppgiften med resul- tat att intresse och resurser. blir mindre" för den, andra. minst lika viktiga uppgiften," nämligen att söka på ett vettigt sätt rehabilitera det alkoholiserade lösdrivarkliente- let och'att sanera sociala miljöer. ” En av våra större; nykterhets- Nykterhe snämnden I måste” - : : gripa in mot: lösdrivarna - | ingripandena till ett. minimum. För - atb - svara > et på Jesu 2 tid vi om nu & passi . Talar. vi jom att det inte nps — som är alltings - herre; "på Iväg den och alla dess underbaravkraf. ter, utan även månen" och' andra planeter? , Till. dessa, : 'somv påstår att" det inte finnes någon Gud och katt all förtröstan på Kristus och allt” arbete för honom: är -eri' illu- sion; »— "en inbillning :— will. jag ge -samma svar som förfastarännan lindriga fall, ty. därigenom arbeta- Sn Dahlquist gav en» gång: -”Då de man i överenstämmelse: med Ia- |tar SN risken. « tillsammans med gens anda att förebygga alkohol- Kristus! missbruk. Den nämnden. var i "god Jyanda tro ty den' var inte: okunnig om allt som skrivits om att nykterhets- vården i första hahd skulle vara förebyggande och inskränka tvångs- nämnder gav för inte" så många år sedan' direktiv till sina tjänstemän att inte. syssla med lösdrivarklien= telet utan istället inrikta de knappa arbetskraftresurserna på lätta och ket kristet samfund som" är: det bästa, . det rätta? Det har spillts många ord på detta samtalsämne. Varje” samfund > och ' kyrka,” bekänner att, Kristus. är. Herre, Det finns en. mycket stark 'all- män opinion för effektiva åtgärder avseende - def alkoholiserade 'lös- drivarklientelet, ' eftersom ' '' detta klientel" bereder den” skötsamma befolkningen mycket "besvär och obehag. Man 'anser sig: ha rätt atr kräva att bli lämnad i fred på ga- torna utan att antastas av bettla- re; att slippa, föroreningar i 1 portar och trappuppgångar och: att få ha sin ; nattsömn ostörd av" skrål. och skrän, Nykterhetsnämnden '. måste gå denna opinion till mötes i de avseenden. där den. har Jen legivim rätt att kräva Hteärde jerna "växla, : formerna. var "olika, döpet ske i tidiga barnaår - eller som äldre .— : Kristus .: måste: bli och" vara "vår personlige Frälsare, vår personlige” Herre och Ledare, som bestämmer "vår livsföring. Fastlagstid — passionstid Idandestid- — du manar. o: följa Mästaren. Gör wvi det, frän mer "vii ett” rätt ; förhållande till både Gud och, 7” Mästare, byggare, skulle den svenska mi mnetto- importen: per lår uppgå. till 2,5 mil. jarder. kg. :mot förut nämnda 04 miljarder. log," i verkligheten, Varför tar man i debatten med danskamna "inte någor gång fram detta spörsmål? onekligen sin stora animaliepro- duktion till mycket 'stor , del på den . väldiga , krvaftfoderimporten. Vore det under nuvarande förhål. landen" på ' wärldsmarknaden inte välbetänkt att'' Danmark försökte att allvarligt denna; im- port?. Danmark har heller inte gjorb några, väsen - mingar ji åkerarealen; 'medan i Sverige . betydande omdisponering av åkerarealen har ekett. Det kan ? Danmark: baserar |: mogen Stockholi. (TT) Positiva: erfarenheter av försöks- verksamheten med 5-dagars skol- arbetsvecka under läsåret 196465 anföres av drygt 109 kommuner i landet, som rapporterat därom till skolöverstyrelsen, konstaterar Lär rartidningen, .. . PÅ många håll anser den Iokala skolstyrelsen att tiden är mogen Stockholm (TT). > Vi dras f. n. med em rad sociala fördomar med positiva värdering- ar av s k. teoretiska ut och yrken och negativa wärde- osakligt. grundade värde fingar hindrar vid utbildnings. och bl dj lott från: fall till fall Sockaldetioa tiska Turun Päivälehti, där parti- ordföranden Rafael Paasio är chef. redaktör anser 'att ki Dygden finns där ingen kommer. Trofasthet finner man. där ingen annan kommer. vänderingsmönster. Aa over kan efter gyundskolan | Sera ELER En a td ins tressen skjuts i' bakgrunden valen och i stället får Uppfatt= | schen Sociala fördomar. bryts ON ST genom ny. yrkesutbildning mer eller mindre ”fint” råda program och i detta in Med nuvarande paralleliskolsy- |ex, kurser. med manuell färdig- stem inom det' gymnasiala stadiet |h yttand få gå över till "fortsatt utbildning i gymnasieskolan och där kan de få välja den utbildning som bäst sva- rar mot deras" anlag och : intres- sen, Och detta mtan att de inom någon linje behöver känna sig 1 mo = för ett definitivt införande av 5-1 -| målsmän och det skulle väcka en -| sande skola skulle ha mindre kun- jag ville vid din" sida och "räknas - bland ide. dina, [Jag städse wilt bli kvar. hos. ig, hur världen än : sig vände; Min Frälsare, rare mi i dina, goda händer”, att bli] permanent dagarsvecka året runt. En' annan synpunkt 'är att kommuner i sam- mä kommunblock "borde ha samma lästid. ant ” Skolans '5- ”dagarsvecka har. mot- tagits 'med tacksamhet av samtliga betydande opposition, om skolan nödgades återgå till 6-dagarsvecka, säger , skolstyrelsen i en skånsk kommun. Dessa synpunkter åter- kommer 7 på många andra håll. - Frågan : om elever i 5-dagarslä- skaper och färdigheter ' i skolämne- na än de som går i 6-dagarsläsande skolor besvaras av skolstyrelsen i [i en norrländsk kommun med nej. Högstadieeleverna där har tidiga- re haft två lektionstimmar på lör- dagarna och missnöjet hos dessa elever och deras målsmän med att världen om, den fräl- i en utbildni åter- vändsgränd: "det skall . nämligen finnas möjligheter till ö från en linje till en annan. oav- sett..hur man fråm början valt. Den integreratle gymnasieskolan måste också sägas vara mycket ut. vecklingsbar, Den bör efter hand Sunna utvecklas till on skola un- fritt kan välja sitt studie- blanda mom ” riskerar wi ett få em rangordning rankas som den de- skol; och finitiva ”fi lan koligen får andraplatsen, som yrnkesskolan placeras. soc dor vg kesskolan alternativet. Med en integrerad fy nskskola bör wi — i varjeld så pd "k sönder detta N någon gång usler 1970- som ler - talet kan än! behöva åka den långa vägen till [K, hos den uppgtåndne stadieskolorna: för denna korta skoldag har ” Varit allmänt, särskilt frå Den Ivande Kristus, uppstånden som skol inte har förekom- |q..+ de döda, är medlare mellan mit dessa dagar, - Fr syndiga ne tniska och Gud: I en annan norrländsk komm fräl ning Nänn snänniskan säger man sig ha märkt att skolle- DON är de båda lärjungarna dan är mindre nu än den var på ite deras den tiden man hade 6-da - Åföljeslagare: ne ar betsvecka, Obetydlig skolledr och ASG SS Md når Bum upper i det märmaste obefintliga disc hur deras hjärtan & innandé plinproblem 'ger en god studiemiljö |i dem, när han sy plev och bättre studieresultat, heter det : dem, ' i rapporten, Man S-dagarsveckan anser t. Oo. matt bidrar till att häva lärarbristen. Vare reformen | vik Flälsare, & ö Ppnlas ögol rapporteras kommunen inte ha haft 2 Upplivande ande merker i lärare. Svårt att få kompetenta Ides NS vande närvaro exeju- arar ä pa en "som; då sitt. hjärta Det har emellertid blivit Stånd erven än verkti , uppe metod Ait h att helt efterleva "och v En ma len" det i en obligatorisk TT eller 12. årig Slolgre. skriver redaktör d 5-dagars skolar. Pling... betsvecka, Fyra lär läroå fn har man nte ku kunnat undvika rr ga åtta timmars sko] Ida; ' i för vissa slevgrupper har förekonae äenora Eåagnsv Sckam. sie ha fått i i - arsvec Ivo Konung, wi: må vara : unga eller . : VvÄmänni- ningar? Vi diskuterar känake vil- sa är ång till Emmatvos; för-" år pd känner igen Jedis som” Mycket annat talar. också "för SS vem eller vilka som ; - Kristus - och : ungdomén : passar att lägga under sig inte blött jor- . har en rätt lära. Seda' må: detal- '
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.