Fd t LAHOLMS TIDNING —=LT Korrespöndensstudierna De korrespondensstuderande. är . I en tid då det reg! alltjämt i — diskriminerade jämfört med' and- ” ra studerande. Hr 'Elmstedt (op) ni? fl. tar upp frågan i motion ju naturligt att man i dervi det är: utnyttjat - Som under: efrerkrig till ”bristningsgränsen dram i avkolonialisering vi - motionärernas krav som helt:be- självständiga ptoter, , Benar stor - kulturarvet. Någon gång har kan- d. -utr och begär st Motionärerna anser — med rätta ' väsendet måste, självfallet. tillva= — bedriver ”korres- | ratas. : sk Låtp de som bedr budiestöd | — Korrespondensinstituten har vi- | tradi -fogat. Samtliga möjligheter” vatt hos , "öka 4 ske denna inventering lett till en — iödtför sig fullt begriplig — överskattning av den mationella egenart, men när det enligt samma normer som gäller för övriga grupper "studerande, De flesta som ägnar sig åt kor- respondensstudier ' har inte för sat sig vara en mycket god till- gång även när det gäller : kom- plettering av studier inom den ropare skolans ram. Ifråga om Le lAdng avsikt att avlägga man wilt förkovra sig t. ex. 4 ett yrke där man "redan är sysselsatt, I många; fall kan dessa studier fa av ston värde för utbildningsan- på tiden att dets fatta samma grundé dier. - > har: de" sin givna ” uppgift att. fylla. Det ' ä liga stöd det: ska” utsträckag till att 'om- ”korrespondensstudier : på som , andra stu- gäller Indien, är stoltheten mera berättigad. än i de flesta av jor- dens länder. Den indiska kulturen Ad Häl. a Självständiga äna a sig om och. vill göra tillgängliga även dör der övriga, världen hör 'de märk- Jic 4 1 Lönhet exotisk fascination och samtidigt mänsklig närhet. N Vad som ' först fängslar - en i Vidyapatis skildring av kärleken mellan de största bland älskande, Radha och Krishna, är dess inten- sitet, dess för oss sällsamma före- ning av erotisk realism, översvinn- lig extas, psykologisk dramatik och dess konkreta, från naturen häm- tade bildspråk. Men ju djupare in i dikterna, som deras omedel- bara skönhet "lockar en till att gå, desto mer förvandlas de också till ee religiösa dikter, till dilcter om: den "Jerotiska och den gudomliga kär- lekens enhet. För 0sg västerlän- ningar — - hur frigjorda vi än är eller anser oss vana — är denna kärleks gång choci de och befriande Det är liga ärleksdikter, som den i poéten -' Vidyapati . skrev i slutet av 21300-talet. Dessa dikter är nu tillgängliga även. (för "den svenska sad | centermotioner." Hr Sjönell ”änser- att rätt till avdrag vid kostnad a: sa frågorna beaktas här" det gäller hildns i band 'med bör, ges ;åt vuxenstuderande. Av - dessa hade "många i sin ungdom inte” möjligheter : att" skaffa sig bildning som , de' önsk den, Det" gäller” i många fall jen mt bildnin valla Som ” vu or fnötida” 3 föreslår "br Svanström Mm fb centerpartister att 'gene- rellt gällande frikort utfärdas för all värnpliktig "personal för resor möllan > "förläggningsonten och |. förriekt. uttaldde riksdagen sig för | ei red gu på. NASN ' på, allvar skulle, bli å lyder : Väster medsabt:: pris - medför -ttidspillan | Här kostnader : både för, de mi, "drafiko . hävdar . motionä- rena. OA vecka! dl : : Ett, genörellt frikort, utfärdat i :samb d med, tjä - idern och "gällande - erforderliga Årafikförbindelser skulle praktiskt | och bekvämt, lösa. frågon om de Närnpliktigas resor, - ort lands ATI PR övel sen 1 2 utveckling! me i krav på programme i' andanom redan: hårda avtals- förhandlingaa och strejkhot : skulle .te sig minst sagt absurd, Chanserna för Seco 'att bli tager -betydligt , större om man avhöll sig från ”alt föra ut förslag, gom saknar. förankring i. verkligheten, " 'Dat behövs en. tillnyktring hos de radikala och pratsamma kraf- ter som dominerar Seco, Ger de sig alltför långt ut på gungflyn så kommer detta att allvarligt tä- fa på slagkraften och samman- hållningen inom-Seco, > Till. och. med den Seco- när- , stående Expressen (fp) anser atv samklang med medlemsopitiionen, så får den nog inrikta sig på mera näraliggande mål, . EN "KONSUMENTERNAS .OM- BUDSMAN" ” . vill LÖ-ekonomen ”Rudoit . Meldner ha tillsatt för att bevar ka dborgarnas intressen och skydda dem "mot "övergrepp", Det finns anledning att undra, skriver Fri Kö- penskap, om inte konsumen- terna redan har tillräckligt många som. skyddar dem" och om det inte .vore mera påkallat att -lära dem att de i någon mån måste kunha..ta vara på sig själva; : Verkliga förhållandet är 'up- pe ny, att d:r Meidn är ett illa genomtänkt hugskott; ” det finns varken behov av eller "ens plats för en dignitär av detta slag, Vad som däremot verkligen skulle” behövas och som skulle » göra nytta vore, om man kunde bibringa konsumenterna i gemen en insikt om att de själva också har ett visst ansvar och skyldig- her att äga varukännedom, pris- medvetande och allmänt gott om- däme. i sina kommersiella ange- lägenheter, Det är nog bra att den gamla regeln caveat, emptor, ”det är köparens” sak att se upp”, inre längre gäller; men det blir, näs: tan lika illa om alla köpare skall ”presumeras vara barnungar och fån, som varken kan eller will tillvarata 'sina egna intressen |. utan ständigt måste vallas av be- skäftiga tanter av båda könen.” N ras Fonderna och i . för es med hildni är; | som” måste tillmätas I största” "betydelse. : En väsentlig "uppgift för denna grupp studerande” är studiernaterialet. Fru Olsson vill att ämnet hems kunskäp i grundskolan: jändställs versa musik; tecknirig och 3 och på S ör dei framtida hem= [a ; Irma Nord har "ut- : [fört er tolkning, som Svalans Ly- rikklubb/Bonniers publicerar i. en : : I volym, Vidyapati: . ”Kärlekssånger från : Indien" Oe 14:50 per inib, a | Volyra). sn I TVidy apati” som föddes: i mitten av 1300-talt och le så länge som; till 1448, vär anställd vid ho- vet. i detv hinduiska kungariket | ' Mithila i: Indiens : nordöstra ' del, Man wet att: hans - första dikt, 2 skriven "till- konung Kirti > Simha, "var avfattad ikrit, som på en. syn, -som inte” spaltar upp kär- leken i ”höga” och ”låga” former och: för milkenm ”puritanism” ' och ”pornografi” måste vara lika främ. Kärlekssånger från Indien ” mande begrep. Därför är läsning- en av Vidyapatis ”Kärlekssånger” em skönhetsupplevelse av det slag, som får läsaren att se världen med nya Ögon. Den senaste utgåvan i Svalans Lyrikklubb har blivit en av se- riens allra vackraste, Rött är kär. lekens 'färg, rött är omslaget till denna wolym; det kunde lätt ha blivit banalt, men här är den rätta nyansen träffad, ljus, ren och varm. De sexton sidorna med reproduk- tioner av indiska målningar med Radha-Krishna-motivet "= har = ett konstnärligt egenvärde” sambidigt som de i ett annat medium än språkets leder läsaren in i denna le sköna värld. Den nutida bengaliske poeten Deben Bhattacharya, som över- satt Vidyapati till' engelska, står för urval, ' förord, inledning - och kommentarer. STRAFFAVGIFT LÖSER El - EV NEDSKRÄPNINGSPROBLEMET : ” Stockholm Fes rv Från skilda håll görs det gällani de att olika slag av. förpackningar bör, beläggas . med - straffavgifter bl; a för att. hindra' nedskräpning, Svensk Emballagetid- på den tiderp:var elitens ' språk, kodiki eftervärlden, "skrev ” han IT en iska inet begärs ; utredning "om fria läroböcker på” det "gym: näsiala "stadiet!" Ir. "samband", med om Secoledningen vill arbeta "i | "kommer . gjort.” att ande pr ; BRISTEN PA ARBETSKRAFT k fortsätta. Den priserna ; oftast -'av, fört hällen rellän” tillgång 'och efz : Enligt dess. Jagar är väggen dyrast.q till (påsk, Nu är det kraft. Efterfrågan törre' "tillgången,: Därför blir arbetskraften dyr. Långt ef- ter årets förhandlingar kområer. varje "anställd = i synnerhet: en som stannar år 'efter' år" på sin ”arbelsplats — att vara värd. sto- Ta" pengar för sin arbetsgivare, "Löntagarnas' förhandlare har allt- så trumf på hand inför årets upp- görelser. Det finns: ingen: anled- ning ått säljarsig för hackor, Men situationen kräver ' också ansvar. , Vi tycker inte om köpmän som trissar 'upp priserna på efterfrå- "gade varor., Vi bör: inte: heller acceptera att grupper av anställ- da sätten alltför hö sin arbetsinsats, Det är naturligtvis främst hög- . lönegrupperna som borde ålägga. sig en viss återhållsamhet. Det finns' inga lagar — borde åtmin-] stone inte finnas några — som säger att man även i de högre inkomstskikten skall ha en. au- tomatisk reallönen och standard- stegring år från år utan att man öga priser på d di för ett. halvt är bh tusende; renad är hang eroti poesi-än idag så levande, .att ä av ide.första frågor som ställs vill en ung kvinna, när hon besöker sin blivande mans föräldrahem, är: ”Vilka sånger av Vidyapati "kan du?” Där är de "alltså levande in- te" Endast” "som ; poesi utan också i de sociala relationerha.” För oss har de Let. fristående , värde Bom tan ter för .. vilka ' han. skrift. Tidskriften protesterar och undrar om man inte istället för att fortgående uppfostra: folk enligt slit-" och slängprineipen borde göra ett helhjärtat försök att lära folk att denna: slängprincip passar då- ligt: ihop med den bildningsnivå, som vi svenskar anser oss ha,: ' Av diskussionen. skulle man kun- na tro att förpackningarna hoppar ut i naturen av sig själva och'där- för bör bestraffas, Man har tydli- gen ,inte ansett det vara.mödan lönt att fundera över det absoluta behovet av. förpackningar d det moderna samhällets varudistribu- tion, '- i vi Det & är inte nödvändigt att blanda in regering och riksdag i 'proble- met om förpackningarnas andel i sopvolymen, De är ändå inte ka- pabla åstadkomma någon lös- ning av(insta problem, Lösningen sker bäst genom ett samarbete mellan näringslivet och de kom- munala instanserna. Det bör med lite god vilja och framsynthet kun- restriktioner. - Det har tyvärr blivit något av en nationalsjukdom” i vårt samhälle att utan tanke på följderna ropa efter pålagor och förbud. Resultatet blir till sist att alla förbud och pålagor går ut över individen själv, skriver tidskriften." rid I år be äknar man att ca 80 pro- cent av flygtrafiken kommer att ske ined jet, På några timmar kan vi mu. fara över hela Atlanten, Men det ligger mycket arbete bak- om : varje resa, : ; Planet "måste ha ”trafiktillstånd, våra "noga kontrollerat, lastat ' på rätt "Sätt" och ha tillräckligt med +bränsle, "Passagerarna måste bokas in och passera tull. och passkon- troll, ; Piloten . måste få klarsignal och” upplysningar ' om vädret på flygrouten.« Under turen har han kontakt med radiostationer. på jor- den. och när han skall landa mås- I0AG för ökad flygsäkerhet E opien är ett av de länder som gyghnom ICAO fått hjälp till en ut byggnad a . "här flygfältet. tar sig den flygande personalen till sina plan pr hästryg te han: bli anvisad en bana: och ' "tas ned” av markpersonalen. Vid dåligt . väder måste han. kanske omdirigeras till en annan flygplats som får bereda sig att ta emot extra flyg utanför schemat, Allt detta kräver ett internatio- nellt samarbete som inte alltid är så lätt, I vissa länder är flygbola- gen statsägda, i andra' konkurrer- ar flera privatägda bolag inbördes. Varje land bestämmer över sitt luftrum: > ; iImternationella "civila Tuftfartts- organisationen, ICAO, hjälper län- derna att samarbeta för bättre sä- kerhet "och enhetlighet i | frågan -om väderinformation, : trafikikontroll, navigation "och förbättrade flyg- platser. ICAO har sitt högkvarter i i Montreal, Kanada, ” sa par år sedan inträffade två olyckor tätt "efter varandra med "samma flygplarnstyp' ICAO-ländema bör- jade då förhandla 'om', säkerheten hos detta plan och efter några få timmar enades man »om "att ge «| startförbud på: flygplatserna för planet ifråga. Förbudet respekte-. rades," trots att' det innebar stora förluster för ett antal bolag. na ske utan både straffavgifter och Ikänns Ett exempel kan nämnas; För ett | en jättestor wubrik: - allt vanligare”. En annan rubrik i samma tidning säger: ”Skolpro= blem dominerar starkt bland barn- psykiatriskt klientel.” Av och till hör man och läser om disciplin= svårigheter i skolan. Skolan är i stöpsleven det har man ju hört ” redningar tycks jämt wara i gång, men . någon: godtagbar väg tycks det vara svårt att finna. Åv allt att döma tycks det vi a, Som för märvarande står mest i bli en. De 'ska gå på kurser, ide ska ha annorlunda utbildning, de bör vara så eller |V så för att passa till. lärare, Bort- sett' från att alla människor borde få arbeta i ett yrke, där de trivs eller kan acklimatisera sig, kan man ibland undra, hur dessa män- niskor skall . vara funtade; som skall anses passa till lärarens un- derliga yrke. I samma veva hör man i radio |vuxna : Jen” wåldsam propaganda för teater. Man skall börja minga omkring till privatfamiljer och inbjuda « dem » till teaterföreställningar.' alla dessa böcker som sluss ut över de arma barnen och unigdo- marna, Genom etern sänds starka li injektionssprutor, som kommer idrot'sintresset att koka över. Och så har man skolan, den eländiga skolan, 'som gör, att man jämt har läxor och skolarbete som en cent- nertyngd hängande över sig. En människa har inte mer än ety mwisst mått av tid och krafter, inte ens i barndoms. och ung- domsåren," Om man bara ser på sig själv som en dagslända,' er en- bart biologisk varelse, som lever och dör eom ett djur, så är det | rätt lätt att förstå, att skolan äl som det mest negativa, det som man helst vill slippa ifrån. Det finns ju &å mycket roligare saker att göra, Det är bara det att det går inte att orka elter hin- na med. allt... Blir dev i les- krig mellan ”jag vill” och ”jag måste” så ivan resultatet” ju inte bli annat än störningar. Man måste lära sig att välja och försaka, om man vill nå ett mål, Men impulsen måste komma in- "lifrån, från ett enat ”jag. will : och ”jag måste”, Det var en gång en mor, som frågade en annan mor: Hur bär. man sig åt för . sätt få sina barn -så där dina? Svaret blev kort och gott: Koppla på inombordsmotorn . Hur skulle en lärare kunna på- tvinga en elev mågot, som denne anser' för negativt och som hela hans . inmersta värjer ' sig: emot? Ser 'det' inte ut,” som om "mycket av ” nutidens problem, . inte minst de som angår barn och ungdom, behandlades som ' en. "dåligt skött blömsterrabatt? :Mam ” tror ES så blofnfrö,” men det” kommér ogräs bland iblomsterplantorr at så där . måste rensas, Dep gör . man på det sättet att man nyper av ogräsplantornia i mullbrynet och tar ingen motis om att: ro mn sit- ter kvar orörd. Följden » Blir. | att det som från början war:'en liten svag. planta, som lätt kunde ploc-|ett kats bort med roten, komnier igen fördubblad och med ett kraftigt rotsystera, som. växer sig ållt. star- kare ' för.. war. gång den £ synliga delen skäres av. Till shut har: den ä blomman, som: dör. i ing, "sol och luft, Och så står trädgårdsmästare och und- var. varför det gick så med plan- teringen, som han :wäntat Ng: så mycket av. .. 5 Vilka "är - det "egentligen, som fostrar .. barnen?- Barnuppfostran består. inte av det. dagliga tjatet: ”du skall”-och'”du får inte”. "Hur nödvändigt. detta än är för vår mönster, "så är jag "inte säker på att. det betyder så mycket för vår karaktä Det "gör däremot föredömet och .Jinflytandet från den atmosfär som omger Oss, särskilt under upp- växtåren. . Författare ' 'och skådespelare Yät- övar ett stort. inflytande på de unga, i synnerhet som, deras verk omges med en livlig propaganda. Föräldrar utövar väl under . alla omständigheter ett visst inflytande, I det sammanhanget kan man väl inte bortse från den roll känslor och anrvsanlag spelar. : Lärarna torde vara de, som har ökning. Vi bör, inte godta en utveckling som; vidgar klyftorna till de låg- avlönade i stället för att fylla igen dem, MN fr Stuttgart (LT) "Ett paradis för samlare och vän- "| ner av gamla böcker samt ny och "| gammal grafik var den 5:e tyska an- tikvariatsmässan' - som. pågick i | | Stutigart fr. 0. m. den 3 t. o, m, den 6 februari. Från att ha' varit ett experiment 'för' fem: år sedan har- den. blivit en fast in- stitution' inom den internationella konsthandeln, I avseende på utbu- det, omsättningen och publikintres- set kan försäljningsutställningen i Stuttgart jämställas "med likartade mässor i England, Frankrike, Ne" derländerna och till och med USA, -+34 utställare, bland dem antik- variatshandlare från. Schweiz, Ös- terrike, ; Nederländerna, Frankrike och England salubjöd sina bibliofi- la” dyrgripar. från hela Europa hade infunnit sig i Stutt- gart, sammanlagt ades över 15 000 besökare. Alla berömde det 333. budet, rikhaltigheten' gällde också om priserna — det fanns pjäser för inte mera än 20 DM och andra som kostade 100 000 DM och mera, : Utställningsprogrammet - räckte ”Werth | Na vise": och z från ori av Luther, I'Tyko Brahe, Brentona och Spino- za till" första utgåvor av Goethes +» Lessings ”Nathan den Albert Einsteins ”Rela- Ett samlarnas. paradis | |: tivitetsteori”. Bland autograferna var ett brev av Schiller till Körner och ett signerat motmanuskript av införda i Iden minsta chansen att inverka, Skogsägarbestämmelser i kartellregistror "ma eller styrelse, medan i | två samhet, HEN + UNGDOMSPROBLEM På idni första sida står fast det 'ser 'ut, som A dogsti ingens ash om: det vore av dem man väntade . det "mesta, dernt att ;ko= man tycker om att..gå Is an. Man tycks slider les ha' Hört bort, att dess lervisning fr | värdefull, gåva, som samhället, för dryga + till - lall som will tillgodogöra sig .gå- och förstått, och försök och ut- alla, Del är. inte lärama, som förlorar - på att elever. saboterar skolarbetet. Det. är eleven själv och hans kamrater, > . Det har - altid sagts att det är viktigt att barn lär sig att lyda. Jag skulle vilja säga, att det är viktigare, att de lär sig att tänlka, för då kommer lydnaden som en följd inifrån, Det moderna ordet för. lydand är väl närmast sam- arbetsvilja. Vad är det egentligen varje ordentlig människa. gör, .an= nat än lyder, när hon varje. dag sköter sitt arbete? =. <= Hur skulle det egentligen gå om . r när som helst lkade eller saboterade ar vol tågföraren eller stinsen:- en morgon: sade: Nej, i dag är:jag 1 Eller bagaren: 'I dag när det är så fint: väder, vill jag inte stå en: het bagarstuga, Jag går ut i skogen" och får frisk daft | i let. FD där kan gälla vilket - yrke eller avbete som helst, och många liknande : argument kan försvaras med att det är nyttigt för hälsan, Men är det också nyttigt för sam- hällets. bestånd? : lets sam- meanbrott skulle: falla tillbaka på individen. Det är därför wviktigt att . människor redan i barndomen lär sig att tänka över vad de yttersta na att bli av. det. ena eller andra handlings. sätter Hur vore det att redan : "tidigt tala om för barn:att:det . faktum ett wi människor ofta ' undgår. ' ödesdigra töljder : av vånt .oför- stånd och felaktiga handlande be- ror på att det. funnits andra mäns. ' niskor som .eliminerat de negativa barn är det väl närmast föräld- rarna (det går ut över. ”Pappa be. talar, mamma "tvättar ' kläderna”, Den : inställningen följs senare 1i åren av: ”Samhället skall. till. handahålla, jag skall ha, det är min rättighet”. Hur wore det om som | det medvetandet finge insteg, att ingenting blir av intet?. Att. alt vad man får är en följd av att ' någon har arbetat. Vår mänskliga situation är nu er gång sådan att wi måste arbeta, på ena. eller andra" sättet. Att dra sig undan den självklara plikten är att åka snålskjuts på andras arbete,'att stjäla andras tid och krafter. Vore det ' inbe "lämpligt att ' detta "redan . från ' barndomen finge” ini p medvetandet? : pen .Jag såg ett. TV-program : är omdagen. En liten flicka kom hem från lekskolan och möttes wid dör- ren av en vänlig och välmenande mamma. som bland annat nämnde något om att lillan skulle ta av sie ytterkläderna och fick till svar: buttert: Nej, det skall du göra, - vilket av, mamma mottogs på: ett sätt, - som ” liknade ödmjuk” >tack= samhet för att. hon: blivit 1 påmind . om sin plikt - . Visst "är det. gött”. och nyttigt av förståelse och stöekningar i en" mjuk modersfamn, men jag und- rar," cm det inte. skulle: ha haft så. att. säda mer ' långtidsverkan, mer betydelse för- barnets karak- tärsdaning, ' om det åtföljtg av or- den:. Visst. skoll; jag” hjälpa dej, när. du är trött och inte kan 'eller' orkar, "så hjälper" du mej, . när jag inte orkar, Skulle det inte ha sått tt litet frö till självförtroende att bli > jämställd ” med "”mamma' och till pliktkänsla,. att det är själv- , klart att vi hjälpg åt? "Så slår pliktkänslan rot uti barnasjäl vek; medan livet fär ännu em lek”, Jag » undrar om inte ett ord i rätt tid är en värdefull sådd som sjunker ned” och med tiden gör mer nytta ' än många olika. åtgärder, när ett icke ön önskvärt frö redan gått i blom." + T, e& en "antydan om att det ytterst. är . varken föräldrar eller lärare som bestämmer konsekwen- vårt. . handlande, De är | serna. av bara språkrör för de krafter som i tidens begynnelse sattes i gång av den ige "och som verkar med Ormtlig. konsekvens. . Beethoven de intress. M Vissa bestämmelser av konkur- föreningars stadgar fö | na som Snart fann sina köoin rensbegränsande art, som gäller|ligatorisk hembudsp lie vs ob P Å VÄ (CEN Grafikblad och teckningar av Pi- |nom: skogsägarrörelsen, har införts] I följande föreningar förekom. | casso, E. L. Kirchner, Otto Dix, |! kartellregistret, meddelar pris- [mer hembudsplikt Södra Sveriges prUnder den första nybyggartiden Mare Chagall, Bissier, Ernst Bar- | Och kartellnämndi skogsägares förbund massaved rukade ett Slags bank som le lach, "Menzel, . Leibl och Delacroix Topporganisation I inom densvens- och props. Skånes skogsägarföre a pprättats i Kentucky - utfärda fanns på denna utställning och li- skogsägarrörelsen är Sveriges ning . —' massaved PNops, Nreditp. ngar, : Banken tog emot kaså träsnitt av Därer och etsni gareföreningars riksförbund.) Skogsägareföreningen mn Bohuslän Pälsverk och andra varor .sorh för- ar av Rembrandt. ' Medlemmar är oi tjugutal skogs- och norra Älvsborg — des dit Och då bankens: ägare Böcker fanns det från alla kun- gt|Örebro läns skogsägare — ite hade riktiga pengar ,tillgänge skapsgrenar, . från = diktning. till drygt 130.000 medlemmar, wilka in- produkter med wilka föreningen iga, brukade han ge försäljaren rättsvetenskap, från kartböcker och achar 7, milj. -hektar produktiv Törels, Gt el eller I kommissions. Skalle Som utlovade, att. peng- naturvetenskapli, böck i 'ogsmark. rör ästnikslands 2 e bi till 1700-talets reseskildringar och HE Förbunkdsstämman eller förbun- [förening — sko; ukter "I sådana fannaralas, till honom, . när moarer. ' dets styrelse fastställer det områ- | medlem "producerar eller förädlar När han hade samlat hop tt Antikvariatmässan = i Stuttgart de inom wilket varje skogsägare. |för avsalu eller - med h stort varor, brukade han var ett nytt vittnesbörd om att förening har rätt att utan kilt | driver handel, Gävleborgs-Härje- an I stänga banker, och för, BN konsthandeln för ögonblicket har medgivande: förmedla försäljning dalens sko; förening — hen "| Tesan nedför: Ohio och Mind högkonjunktur. För ihandlar- budsplikten; i princip omfat- | vi NOW Orl sälde na är det långt svårare att skaffa Skog gareföreningarnas stadgar ta alla skogsp er som nat kerorna till sina Vanda NE ban > me av r Iningen fö : inköna. S ä å hl : konstadker, En 2 andlrariatik aa | Värmland skogsägare = dansat Örter (köer, |Dn4g 8. Ålö” val lang aker, av am de ler I Asolikt leveransvirke samt Få oh — Anlösa kreditpengarna : ka e ande ned oc [£öF Sodlemmana samt om skador kol. ved och. trä- r : peiska länderna till och med om istånd vid brott häremot. Hembuds- 'kulturskatternas realisation”. Ett plikten innebär att skogsägaren |ä allt större antal dyrbara konstverk har skyldighet att erbjuda sina hamnar nu för tiden i Prjvatägo. produkter till sin förening, som Att vara konstsamlare är inte läng- dock inte har någon mottagnings- |ä re ett privilegium för ett fåtal rika | eller köpplikt. Enligt flertalet före. mecenater utan har blivit hobbyn ningsstadgar inträder hembudsplikt|sko, för breda folklager, Ito Ulrich, först efter beslut av föreningsstäm- 0 Ulri när en trött” liten: Tbarnunge möts , så |så trött, 6å jag will sova en stund «
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.