SN LAHOLMS TIDNING ' 4 ide. t ”Pandelspolitiska - ”föränd- ringarna i Västeuropa har drab- bat.” det.; ”svenska märingslivet mycket olika. Näringar som har kunnat tillgodogöra sig tullättna- derna inom Efta har t ex. ut- vecklats gynnsamt medan andra branscher enbart har fått nack- delar genom de handelspolitiska |” — Ojänin konkurrens handel. | förändri litiska påverkat "olika" delar av det svenska näringslivet. Han svilt " vidare "ha 'reda på vad regering- en gjort för att: möotveika .de tullhöjningar' som vissa 4länder vidtagit," samt i villken omfatt- ning det införs . varor ' i" vårt dand som. ” exportpremierats ev Rå Jever på smöngåst ” Nog känns det understundom hade medeltiden . levat kvar SE aker när man börjar per grunda den medicinering som be- drivs i TV-serien om dir Finlay. (Och ändå vet vi ju al man än i proppar i oss Balmonella utklädd till läkemedel i form av, piller.” Kanske medeltiden inte. är slut 'ännu). + =Wåra vänner iD:r Finlays journa il Aktuell. | : "kom mentar slutet att Moskva nu förbereder ett nytt utspel i Europa Kanske r den polska hänvändet dill itt snarast Det förefaller inte helt ”ute- gemensam, insats för a få till stånd len nordisk vägtrafil- lag som sett mycket viktigt led i" strä 4 att skapa större tyger generalsekreterare U 'Thant om inträde för Östtyskland i Förenta het i trafiken, .« fö svt i " » Knut Norström i Motortrafik Många tittare har säkert äpp- ckt vilken välsignelse det lugna : bär i den här serien. ig. snart att intet hän- der ”brådstörtat där,' att livet går nationerna ett fördbud härom. Men snarare torde denna aktion främst vara ett nytt tecken på rysk säljarens hemland, Det är; angeläget att de här frågorna 'klaras ut ''Vi vet att förändringarna. Det är då mär- skojnklustrin, textilindustrin och "När 1957 års s trafiknykterhetsut- redning gick till verket uttalade lasindustrin ör: dessa bran- andelsavtal - brutits "genom, att önskan att: bevara status quo i vi stora farhågor för vad slut- g ” För d bi s hand A infö d funk man inbillar sig il3 tt rg s . scher har utvecklingen lett till] vissa länder kunnat införa 155 Kr der jorden kring 1920,'den Europa — än på rysk MR 2 | resultatet. skulle - bli. Farhågorna . Tr -t - i "en situation som kan betecknas procentiga ' tullhöjningar och. vi sista” srådetiden innan det moderna försöka få en ändring av det nu-lpasannades i överkant. :'Det i var vet vidare att det finns Tänder som kraftigt subventionerar sina exportindustrier: " Handelsminister faktiskt ' inte svårt att spå den gången. I opåkallat nit skrev första oo lagutskottet det yttrande, som” då- ' ppfanns. Gunås> na tempot gör emellertid att” man "kan. ta sig tid att låta varande läget till stånd. .som, allvarlig. | Sydsvenska Dagbladet : Omständigheterna bakom dessa förhållanden har inte' svenska : sorrer 3 få ina fritt il rummen PT - yttra om ” företagare kunnat så över. Det Lange tår nu ett utmärkt tillfälle En Fen jdoktorers och patienters Även om en de företeclser OCh I varande kormimunikationsministern är, angeläget aft svensk opinion | att; klara mt dessa problem när handlande. Har -ni tittat noga på tendenser kan kritiseras, ”Upp-l|osdan "antog som .direktivr för » alla prydnads- och ting och grunkor och grejor?', Det här- är verkligen en TV-sgeriei där rekwisitören borde få stå med lika stora bokstäver som aktörerna. sön han svarar på hr Sundins frå- gor; Det är lämpligt att. han. då även upplyser. om vilka ' åtgärder han har för avsikt att”vidta' för att + förbättra', förutsättningarna för de svenska näringsgrenar som särskilt + drabbats " av '' utländsk konkurrens av” det slag som här nämnts: - träder dock de organiserade in- tressena ihos oss. förhållandevis anständigt i politiska sammanhang, ZI Vi har sluppit åtskilliga av de avarter som. utvecklats utomlands. Bel de är en ten- dens hos organisationerna att föra upp argumentationen för den egna gruppen "på ett vidare och prin- upplyses. om de handelspolitiska sammanhangen säger Sven Sun-= din (ep) "ä en interpellation till handelsministern.” Hr: Sundin vill ha en redogörelse för hur de utredningen. Därtill : utsåg stats- rådet första lagutskottets oördföran- de till att leda utredningen. med var resultatet givet på för- hand även om det Ikom att dra ut: ända till sju år innan denna, utrednings förslag kunde. läggas fram. Det förslag som inte kunde > för. en 1å tift- cipiellt plan ' där. gruppintresset ne till — lags | harmoniseras med allmänintresset. |” Resultatet kan blir mer eller mind- ' a te ansträngt, men ambitionen är SN dock ett uttryck för den värdering som alla har: att samhällsaspekten bör gå före egenintresset. ' Dagens Nyheter". ere Skolske. Cameron Simpson,» han som spelar Ke Finlay,: kan ju knappast ha någrar egna minner: från den tid & han spelar : ä,, men både d:r. Ca- . meron; och .. Janet och. den andre 3 doktorn i byn, vad han nu heter, H Snoddie,, tror jag; kommer säkert : |väl i. håg sina egna tjugotal. ' - Andrew Crui , som före- etäller :s <r - (Cameron och ' blivit a. stor idol som dr Fin- söär: född och up; Pvuxent ”D:r Cameron alias Andrew Cruickshank rjade sin teaterkarri i: Skottland. rn som så men teatertal; så överhand. ot "Inte". förrän” 1930 kom han till I kol Fä d kå despelare London och teaterlivet där, efter I dag är han en myc pe sfödespelar arton månader vid ett turnerande sällskap "—-': turnéerna och: reper- toarteatrarna 'runt om å landet är ju den skola som ger England "Utredning om engångsglasen” L Riksdagen, bar. nu begänt att Tegeringen elall låta utreda en- gångsförpadkningarnas roll i sam. band med nedskräpningen:i na- turen. Beslutet fattades sedan en rad. motionärer alktualiserat . första hand engångsglasens verk- dhingar, a ' Bland ” mötionäremna ” Hberfanns de båda centerpartisterna Einar Gustafsson i Kårby och Thorsten ATT LO-FÖRVÄRVET AV. ' STOCKHOLMS-TIDNINGEN. skulle. etyda' Morgon-Tidning- ens (s) död betvivlades av: ing- en, - skriver : 8 y döstra Sveriges Dagblad (s) i en skarpt kritisk "Tedare: . Däremot: betvivlades "bestämt. o. " högt och "ljudligt, att LO' genom " köpet av IST-AB och .utgivandet av de två tidningarna skulle be- sd Samarbetet mellan soaialdemo. kratin : och . närstående. organisa= tioner bl. a. KF behöver intensi- fleras när Stockholms-Tidningen . läggs ner har det sagts från' parti- håll, Regeringsledamöter har re- dan visat sin. goda wilja Senast har jondbruksministern i ett tal i Växjö , lovordat ” konsumentkobpe- Varför inte tillämpa en slags borgfredsmetodik, information om var partier och grupperingar står Garden i London” i början av tjugotalet. Men så hamnade han I på varieté, själva” räkna, ut hur gammal hon var då. Jo då, det stämmer. | engångsförpackningar ' 1 Larsson i Särslöv." Deras. motion utmynnade'd kravet på en kant- Jäggning av engångsförpackning- ”arnag sociala ' och” ekonomiska hanterbara Cengångsglas spela en rolt” härvidlag.” är -det- gäller | | slag bör forskningen inrikt göra ij i användningen: Den utredning söm nu skall t Isättas' bör vidare om en”. rejält. pant ' för. alla - dag" av; tomdlas - - kan främja. allmänhetens intresse]: I för 'att ta vara på 'detta avfall & stället för att lämna ' det. kva ute i naturen, 4 ÄvEeN GULDET.. HÖRA TILL DE ”K KLADE FASTA" VÄR: ögern gärna” går istrid » för, skriver .D a g e ni: sCN y Partiet föreslår alt riksbanken " skall köpa mera guld för att vi skall känna oss tryggåre; mor! dallar= och punddevalveringar. Vår fördelning mellan guld och valutor är "ogynnsam" från lik-. viditetssynpunkt", sägs 'det be- kymvat i. reservationen till ett . bankoutskottsutlåtande, - Som så ofta tycker vi' oss se myt och vidskepelse i det: som högern håller för ett bålverk mot - denna världens otrygghet och föränderlighet, . På vilket sätt skulle likviditeten öka genom guldköp? De utländska statspap- per och bankfordringar som in- går i valutareserven är fullt lik- vida medel, och. man 'blir inte bättre ställd genom att byta va- lutor mot guld. Att man genom guldköp kan gardera sig mot förluster vid en devalvering av pundet eller dollam är alldeles riktigt, men' å andra sidan ger valutorna en löpande avkastning, vilket inte guldet gör, Att spekulera i pund- och dol- lardevalveringar vore att följa de Gaulle i spåren, Det ingår i den- | nes antibrittiska och antiameri- kanska politik att köpa guld för dollar och pund. Hr Carlshamre >(h) i andra kammaren menade att högerns politik är något annat än de 'Gaulles, Ja, säkert, de Gaulle vet vad han vill, högern har bara fått en släng av guldfe- ber, menar DN, FÖRSTAGANGSVÄLJARNA Norrbottens. Ku- riren tror att en borgerlig valframgång till stor del beror på vilken roll ungdomsväljarna ges i det kommande valet: Som vi tidigare hävdat är det viktigt att den demokratiska op- positionen ser till att ungdomar kommer på valbar plats. Redan den stora mängden förstagångs- väljare borde göra detta själv- klart, Socialdemokraterna med sleven i köttgrytan lär ha svå- rare att hålla barta sina makt. "sugna veteraner. Också därför har oppositionen en merchans : som det gäller att ta vara på genom att presentera ungdotnligare val- sedlar; Slentrian duger minst av "alla et | ; tyäsgiyare, Jedaravdelningen själv. -I---Arbetsstyrkan. på frias från sådana förluster på sin - tidningsverksamhet; ,» som + Mor- gon-Tidningen åsamkade, De för- lusterna var mellan 3 och 4 il Mot slutet gällde det ait ta igen det försummade: på det politiska; É gebitet:- -—" förefallér det. Ty de iti: itioner i" radikal närmade: sig det gräns- lösax” De: kulturradikala: ambitio- stormningen över gränserna, upp- "byggde varandra med ' tal” ' värandrås : betydelsefullhet.” Vad + politiken. beträffar skapades ' sm dlandefs. mest "säkra in d denna” utveckling usternani topp, de:'också redaktionen skapades ungefär fyra gånger så stör som den hade varit på ”gam- «lå MT", Beräkningen därmed var, . väl i överensstämmelse med räk. neexemplet i folkskolans lärobok tid behöver .60 mjölkerskor fö att mj Ika. en. ko? Svart. en mi Trängseln på . ST:s redaktion torde ha warit ungefär lika med de 60 mjölkerskornas " trängsel kring den arma öns spenar. | När kostnad tandet i ett Sk alla dess lysande: skådespelare, ec - Hennes " föräldrar var irländare, och till Irland flyttade hon så > Andrew +" började som, sångare, och" fastän ” teater- talangen snart. tog överhanden har Ihan , sjungit även på senare år, ] bland; ahnat i TV. Men. han' är |; |myckét: känd : som skådespelare. '. |; van hår hela sin teaterbana' för- lagd." till I England ., pch, turnéer utomlands;. men. dej. fina skotska dialekten Sitter. "kvar i hans tal -— ett minne så 'gott. som något a hans : barndom; och uppväxttid. 7. Janet, ; dvs. Barbara Mullen, tillbringade sitt. '1920-tal med att som, romanssångare. och gjorde en |. -:. uppträda på . varietéer- och. teatrar runt ” omkring. i” USA, . Hon är land; förrän 1 — det år hon dyllda: 20" är. teaterkarriär börjad 17. — ni ;kan Barbara" Mullen, som spelar Janet i: D:r Finlays Journal, var både sångerska ' och dansös innan hon blev «etablerad skådespelerska. företag. försvinner, » går det alltid galet." sv STORPRODUKTIONENS PROB- | - "LEM Förbud mot. storproduktion + av] - fläsk, ägg och fjäderfäkött utan]. , anknytning till jordbruk har av Norges Bondelag krävts hos re- geringen. Jordbrukar nas Föreningsblad erkänner att det skulle vara ett, starkt ingrepp'i näringsfriheten: . > Problemet ifråga är "knappast mera aktuellt i Norge än hos OSS, men här skulle antagligen ett så- dant förslag möta en mångdub- belt starkare reaktion än i Norge. Detta” säger något litet om hur olika man i dessa bägge länder 'ser på jordbruket och hur skif- tande förståelsen kam vara för jordbruksnäringens aktuella” pro= : blem, Huruvida det av Bondelager överlämnade lagförslaget också Vpphöjs till lag är givetvis något som man får sätta ett stort frå- getecken för. Att man i storting- et kan samla majoritet för någon form av åtgärder — utöver nu- varande kraftfoderavgifter — till ikydd för en till familjejordbru- ti är dock mycket sannolikt, . Det norska jordbruket arbetar förvisso i en-något annorlunda politisk atmosfär: än vårt. «0 o- i dagens vatrörelser. NEN : Söndagskvällens juridiska frå- . gestund i TV bjöd på 'ett tänk- nämligen" född : i: "Boston," Massac bl: on ohusetts, "och: kom inte till Eng- | tillbaka Hon flyger varje vecka ' mellan London och Dublin, ' : Det slumpade ig: så redan år 1941 att hon fick : föreställa en skotsk ; flicka, och "det har. hon ofta fortsatt. med, både på film, i TV och på teatern, . "Hon har Också varit både sång- erska öch dansös, ehum hon ald- ja rig i der senare egenskapen sam- T] arbetat i med - dir Snoddie, - d. v.s. den. 74-årige Erie -Woodburn. - ””, Komikern d:r Snoddie : Han är född i Skottland, började och efter några år på turnéer li runt England och Sydafrika blev han det stora komikernamnet på Windmill Theatre — den. lilla re- vyscen i London som blev ..be- römd för två saker: att den aldrig stängdes under kriget -och att de vackra flickorna på: scener: hade så litet kläder på: sig, Ofta inga alls. . När. ni ser dir Snoddie mi kan ni ju tänka. er . honom - rantande omkring” i ' sexton år : äv hejdlös glädje som komiker bland nakna flickor. = sco : Det kanske stämmer bältre med "Iden .. gängse . föreställningen om 1920-talet, ” Karl Sjunnesson författningsfrågan med undvi- kande av. uppslitande ' strider, Se- dan får wäljarna i höst med sitt utslag ge anvisningar för det fort- satta Sörfattningsarbetet. Politisk strid och "debatt skall inte 'ses som sett ont i en demokrati. : Men |. det finns områden som bör om- gärdas " med någorlunda hållbara skyddsanordningar. Dit hör något |T2 så grundläggande som' en författ- mingsrefonm, Freda därför författ- ningsdebatten. Om det skulle. be- hövas. Y : . Sundsvalls Tidning om). R har ansett. det vara del & smärre operaroller vid Covent rj :sdagslältarn, ibland tråkigt. Det. sistnämnda (tråkiga) : "inträffar. i regel då stora och kontroversiella: frågor. är hög- | aktiella, men."diskuteras bara i enckilda lisserna. Det va vad som , hände i vec- kan : Helgeandsholnren. Medan partiledare ' och -”andra. potentater gnuggade : » författningsfrågan, . för sig själva : eller tillsammans, spru- ade wutskotten fram utlåtanden över. motioner, . som ,. riskerar. att helt falla i skymundan för det stora som ska ske. Om det nu sker. : "Fråga hr. Erlander; + » Det var motioner som behand- lades alltså, många av. dem rik- tigt intressanta. Men dom avslogs som regeln. är. Med den vanliga motiveringen (5) att eftersom wut- skottet ifråga i fjol, förrfjol, förr- förrfjol och förrförr--- OS. Vv. av- slagit respektive mötion: fanns det inte -nån anledning alt nu 1966 göra annorlunda, H Charmen med det "där ”annor- lunda”. faller inte - den svenska ånstanst bakom" kur ska annan PR till för det, " Men det händer, gott folk, att utskottet kommer med en ”väl- villig skrivning”, man säger att motionsförslåget är bra' och man delar helt möotionärernas uppfatt- ning "och" så. Men så avslår man den, ' med motivering som' ovan. » Bara detta -. med den välvilliga värt” 1 angående deklare- "randets vådor. En kvinna.hade ketten, så att hon dragit av skat- ter som hon! rätteligen inte bor- de ha dragit av. Hon hade inte gjort detta i. kriminellt uppsåt, ” men icke destö mindre dömdes hon :att böta flera hundra kro- nor. Detta fick hon göra därför att” deklärationsblanketten är så tillkrånglad, att en person utan vana" vid bokföring har svårt att 'reda'sig med den. Det kan und- ras, hur mycket arbete som för- "orsakas faxexringsnämnder och "prövningsnämnder på grund av "sådana felskrivningar och vad detta kostar skattebetalarna — alltihöp på 'grund av en krånglig deklarationsblankett. Det borde -vara möjligt att konstruera en blankett, där man inte behöver skriva en summa fler än en gång. Det är inte tilllredsställande, när "medborgare skall bli lagbrytare därför att de inte har vana vid att fylla i blanketter. skrivit fel på deklarationsblan- k skri har gjort mången riks- dagsman. glad, Man kallar det för att ”frågan . föll framåt” och så ommer man igen nästa år, Och om lyckan är riktigt god fårsman riksdagen med : Det har hänt många gånger. Det hände också i denna för övrigt ganska händelselösa wecka. Hr Börjesson i Falköping (cp) hade återkommit med sin motion Om, rättvisare. behandling av de begärdes utredning om lagbestän melser för att ekonomiskt skydda husför ter m, ill som utan on eller med ringa lön under längre tid haft vårdnaden ' om åldring eller sjuk Nå lagstiftnib ckte 2g0n ing ty inte utskottet man skulle begära, men dessbättre ansågs att man kunde ge ”oreserverad anslutning” till motionens syfte, Statsmakterna kan genom ytterligare åtgärder i ”an- nan ordning” tillgodose denna för såväl den enskilde som samhället Pps Nu har ju frågan: uppmärksam- mats både i press och radio vilket kan leda till att denna ”bortglöm. da” grupp genom riksdagsmotionen faktiskt kan bli tillgodosedd utan (Sundsvalls Tidning)g sacon SASkild åtgärd från. riks lagens sida, riksdagen i första taget för. Det ktigt kul att” .I varje fal får man hoppas det efter "den, välvilliga skrivningen. i riksdagsutskottet, a Til, de, slaktade motionerna i veckan hörde också. förslaget om rätt till 'avdrag vid beskattningen för gåvor till allmärnnyfbtiga ända- mål och om andra åtgärder för att stimulera sådana" gåvor. N "En motion som wid det här laget är en välkänd motionsbekanting. Som sossarna med hjälp av kom- munisterna : alltid lyckats avslå.” — Förslaget är ett eko av den stora allmänhetens synsätt i dessa frågor, . menade hr ' Eriksson :i Bäckmora (ep)... Samhällets insat- ser på området är otilträckliga. Det . är. naturligt att man bör stimulera frivilliga gåvor; Det finns möjligheter .. t&-: ett. system: där verkningar, i-formn av stora lätt nader för , höga inkomsttagare undviks. - Sossarna fick också denna gång . som de ville — men det märkliga Ivar att alla ”broderskapare” i kamrarna lyste med sin frånvaro vid debatten. . . '. Dem socialdemokratiska piskan går tydligen effektivt också i des- sa sammanhang. Ia. Skog 67 efter Kött 66 "Under 1954 och 1955 har Svenska Mejeriernas Riksförening och Sve- riges Slakteriförbund - genomfört var sin informationsdrive riktad speciellt till ungdomsorganisationer med anknytning till lantbruket. En konferens i slutet av förra året med representanter för dessa organisa- tioner uttalade sig för att denna typ av kampanjer borde fortsätta På konferensen rekommenderades att skogsägareorganisationerna bor- de behandlas under 1966. Vid ett sammanträde med rep- resentanter för Sveriges Skogsäga- reföreningars Riksförbund, Lant- bruksförbundets studieavdelning och ungdomsorganisationerna der 22 februari drogs riktlinjerna för SKOG 67 upp, och dessutom har en rikskommitté utsetts vilken skall leda det fortsatta arbetet. ' - Kampenjen delas upp i tre etap- per. Den första etappen kommer att omfatta skogliga arrangemang och besök på skogsindustrier. 'De skogliga arrangemangen sköts av lokalavdelningarna och planeras omfatta förutom skogsdagar även naturstigar och skogsstigar med ge- mensam aktivitet för skogsvård och viltvård. -Andra etappen omfattar mötes- verksamhet och skall vara avslu- tad före årsskiftet, Till mötena pro- duceras genom = rikskommitténs försorg mötespaket som planeras innehålla bl, a. bildband och: ljud= - I kritikerna samlades kring den sju- gt med” lagstiftning för att utjämna skillnaderna i sjuk- föl ringen.» för « arbetare ... och tjänstemän med > "resultat att "två sist skall sägas att ett angeläget Ii rättvisekråv. därigenom . uppfylles. Arbetsgivarnas 'konstruktion .. med k ur för tiäl ö har härmed - fallit under bordet. Kommande förhandlingar får ut- visa hur men skall nå fran till en avlösning för den tidigare för- månen” av tre, betalda ' karensda- gar. hur : lovorden skall utformas, karensdagar försvinner, Först som i rationen för att: prishöjningarna förra året stannade”wvid tre pro- cent. Vi väntar. med, spänning på motsatt riktning : Våra Ses. voppt > statliga j chefslönen" även fasta ter" skall kunna : ' påräknas, " Från den.” statlige” ” arbetsgivarens ' sida för faller. detta, vara en form” män att i program - efter: program i TV och radio höra journålistiskt misslyckade . figurer ' tala" :nedsät- tande om den svenska Pressen och lägga | ut > sina: pessimistiska .be- ret VA Arbe tsledaren', ”Lagstiftnnig' och -rättskipning är viktiga faktorer "när dett gäller att ', återställa” vägfreden i vårt om " garna, ' Vad de säger kän måhända” vara "samt ' på deras tunga men; Voxe. Jögn ä samhälle. Motorfolket bör göra en med pojken som led av fallandesot, Pojkens far berättar för Jesus själv. om hans lärjungars tillkorta- kommande: ”Nu bad jag dina lär- jungar... men de förmådde icke”. De nyfikna nyhetshyenorna och ke pojken som låg där och tug- gade ' fradga,. De pekar på lär- jungarna och säger försmädligt: Er kristendom var inte mycket att komma med. Som ett sus går wisk. ningen från mun - till mun; ”De kunde icke”. Men mitt i denne vanmakt och ynkedom står en ljusomstrålad ge- stalt, Jesus har kommit ned från För- klaringsbergets höga, rena luft vill denna fö ida atmosfär. ': Han märker kontrasten. ”O, du otrog- na släkte,” hur länge måste jag vara hos eder —?” Men strax är han sig själv igen — och räddar situationen, - Han täpper till munnen på smä- darnar Ger order: ”Fören honom hjälper, Lärjungarna kunde icke, Han kan. Frågan på lärjungarnes läppar ger sig helt naturligt: ”Mästare, varför kunde de vi icke?” Ja, är frågan än i dag i de kristna leden: ”Varför kunde vi icke”. Varför kumde wi icke hindra krigen som har rasat titt och tätt? Aldrig mera krig, löd parollen storordigt och självsäkert. Vad blev det? Ännu mera krig. tävling i januari 1967. Den delas |"änniska, Upp i en seniorklass för deltagare födda 1932-1948 och en . junior- klass för deltagare födda 1949 el. ler Senare, tävling för ta läggs upp som en lagtäv! för lag om deltagare. oe eg 3-5 till mig”. Hopen tiger. Mästaren Gud; ' . [Jag efter Ce A "Andra 's söndagen i 1 Fastan «> Text: Mark, & 9:. 14—32, Anvkristningen går fram ora Lärjungarna hade misslyckats |männi ror — ' varför. kunde vi icke hejda den? De kristna har dock en miljonfront. Varför”. vack- lar den så ofta. Mn Och om wi går till vårt "eget liv och' tar i betraktande de många nederlagen har vi sannerligen an= : ledning att åter och . åter ställa ' samma fråga: - Varför. kunde . vi icke? Varför kunde vi icke vinna seger på den mpunkten och . den punkten; och den punkten? |. ” Mästaren svarar. icke ..med.. att fa över i ställe oss i försvar. im säger i stället ärligt, strängt och takt p på sak; För” pel ”ötros Det är helt enkel allvarligt fel "på t något mycket han oss icke i sticket med detta dömande och förkrossande svar. Han ger oss också besked fram till en sactengan sn pkar ill 'en segrande "Es Skall bli mel et hur vår om; ”börn och fal | I bönen kastar ju den im män- sig handlöst :i den store Gu SV Tman, Då kan hon bekän. förmår i konom, ger mig bal jag i hj som ande macn ser giramför sig il D helgon hälsgdar långhå åriga eremiter och självplågare, . Der är inte acdan Till den heliga & själv : sjärvlisa stan . hör ' självtukt” "och Fasta — saka och k koncentrera si ” g på det jag OG "När jag har dig frågar och jord intet”, band, broschyrer och en tipstäv- Den helioa koncentrationens ling. människa är genom” Guds nåd Tredje etappen består i en riks- männdga att bli den + segrande trons Människorna skiljer s sig från var- andra genom vad de visar och lik- nar varandra genom vad de. dötjor, dep är att kunna. för=
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.