KN | a arna ammas Jssmm |. - j ; - | - oo N , | s H s i . : | LAHOLMS TIDNING ' SN ' ar nee z de Gaulle, ETC och EFTA - Aktuell z — Handikappvårdenis brister.” lek or | , Tyvärr har det allt för ofta all att åktivt medverka i ien a bätt” "Av fil. lic. Karl" Lindegren > AL - köt m m je n tar F. funnits anledning påtala samhäl- re utveckling för sina sämre lot" Ls . - lets bristande förmåga att för tade medmänniskor, Av allt att. I det norska a Hörtingets utrikes- | överraskande svängningar 1 den genting överraskande, ' eftersom bättra de handikappades situation. I regel gäller kritiken ekonomiska - trygghetsfrågor, hjälpmedel - -ete. ” döma saknas denna upplysnings-" " verksamhet på den', -öppna ar- den, där p med Kännetecknande för den reform-"” handikapp alltjämt är "ovälkom- verksamhet, som kan skönjas på området, har varit den långsam- ma takt, i vilken förbättringar” vidtagits och de rigorösa bestäm- ' melser som kringgärdar varje - + minsta reform, Till detta kan läg- : gas den bristfälliga informatio-':" nen, soni gjort det svårt för be-. ! rörda människor att få reda på . ” de förbättringar som dock före- ” .:Hela; handikappvård "> uppvisar : dystra. försummelser, som det tär tid att reparera. . . ' När det gäller den allmänna at- ; : 2 en mot människor med olika " slag -av. handikapp har, en, viss . positiv, svängning ägt rum, Ge- 1; NOM: massmedia har — även. om" i . ”LYCKO- LOTTO", tv - HYRESREGLERINGEN : till: denna sociala, skyddslag, - 1 ter: får otillräcklig" - utsträckning - getts spridning av upplysning om - hur handikappade upplever sin situation och hur andra och'fris-" - ka: människor kan hjälpa till att” genom. en positiv attityd under-: lätta tillvaron för dem, De bör och får inte ses som en isolerad : grupp, ufan som människor i en . större gemenskap... Det är gott. och vä "med. strä- - vandena att genom upplysning . na, trots att. handikappet "inte skulle lägga hinder i vägen Tör” arbetets utförande. -På ett. ofta beklämmiande. sätt visar arbetsgivarna - — statlig: h kommunala' medräknade — sin ovilja. att. anställa personer. med något. slag av handikapp. Som il-. kan att i januari i år sökte: 1.240 per- soner” med ”handikapp-- anställning i Malmöhus .län,' endast 88 fick ' förmånen att ' erhålla arbete på: den ö öppna marknaden. - : "Detta sker i' en'tid då Bela" nä- ringslivet: ropar? efter: arbetskraft . och bristen på folk gör det bl'a nödvändigt »”att: importera - män- ; niskor från andra länder för / att något | så när.täcka' behovet. "De" handikappade ställs utanför helt enkelt därför” bet de är ; handikap- pade. Denna inställning inom ar= betslivet är skrämmande och oför- svarlig. Den rimmar illa med, allt. ”yvigt tal? om "förbättringar på: bredare front för” de 'sämre lot-- >> tade" och: den” är föga. "hedersam för den svenska" arbets ckna- den. : : söka bereda handikappade chans till ett så normalt liv soni möj- ligt, Men vilka: ' kategorier når denna , upplysning?,. Vanliga : tid- ningsläsare, TV-tiltare, radiolyss- a , nare! Med andra ord; människor ' "i,som wisserligen : behöver: veta åt-' .skilligt om dessa" gaker,' men som” ” "har -ringa eller ingen möjlighet; den snarast genomföres.s,: erna Inte bara: kan "utan bör aktivt medverka "till en ändring. Det kan ske genom all- sidig inventering av arbetstillfäl- Jen där olika slag av handikapp inte :alls är till hinder.. Ur hu manitär 'och: samhällsekonomis] synpunkt, är. det: nödvändig a » har många -motståndare, Derär ' "en: krislag,. söm, "borde: avs ""för"längée ;sedan, ” och" "bidrår' till en, sh 5 bostadsmarknåden, bostad. (HSB) och Så, låter - dej - ,ka egendomligt. nog, blir : -mycket a tystlåtna då: det . gäller, att förut- go vilka hyreshöjningar 5 som kom- mer, att bll följden i bristorterna; den dag hyresspärrarna slopades, De är likaledés väldigt tysta om ven minst lika viktig fråga, näm> . ligen besittningsskyddet,' dvs. + ten att få bo, kvar i örhyrd: ; genhet.! + Det finns därför all "anledning "att erinra om att den nuvarande + allmänna hyreslagen inte skänker . hostadshyresgäst någon kvarbo= ” enderätt, Inte heller. der d sittningsskyddslagen,' som: kräft : Å alla orter, dör n ; inte gäller, ger 'något- sfullgott | + skydd, "Besittningsskyddslägen'ö för" övrigt till 'sin.karaktär" lika ; temporär som hyresregleringen: | Så länge det saknas allmän lag, som stadgar" kvarboenderätt och skydd mot oskäliga- hyror, kan hyresregleringslagen inte :upphär vas. ob EN Me I det storlotteri som "regeringen , gett. socialdemokratiska partiet o, . dess ungdomsorganisation ” tillå- telse 'att starta; är förmodligen inte bara avsett att göra parti- |. medlemmar förmögna utan i för- " sta händ att skaffa regeringspar- tiet' ännu mera pengar till sin propaganda, förmodar Ge f le "Dagblad :-som ironiskt skis- serar några av beslutets' politis- . ka konsekvenser:; Politiska storlotterier är onek- » ligen något nytt i'vårt land, Vi " förmodar nämligen ått övriga par- tier inte kommer att försumma att också söka lotteritillstånd, Och regeri kan väl k neka att ge dem det, även om -'den '— för att det skall bli-någon > ordning på torpet — bestämmer att lotteriernas storlek skall stå 1 proportion till antalet riksdags- mandat. Det skulle ju bli i hög grad orättvist om folkpartiet, hö- gern "och centern skulle få an- ordna lika stora lotterier som so= cialdemokraterna och kanske tjä- na lika mycket pengar på dem, Eller, hur? a INTE BARA UTROTNING” Självfallev och” lyckligtvis be- stämmer varje lantbrukare såväl som varje annan yrkesutövare om eller när andra utvägar skall prö- vas, skriver” Jord brukar nas Föreningsblad ifråga om Arbetsmarknadsstyrel- sens " ” arbetsmarknadspolitiska jordbruksprogram: Var och en har dock rätt att bli orienterad om de andra möj- ligheter som står till buds, All- deles självfallet är att lantbru=- kets folk lika wäl som många andra, för vilka den väldiga om-= ” ställningsproceduren - är igång, både har rättighet till och bör - utnyttja den hjälp och de för- måner som samhället erbjuder. Att der inte är små saker som är i görningen framgår av att beräkningarna lyder på att mellan 20000 och 30000 inom jordbru=- Län land ;: fienderna | > & väl- ]: ket ' yrkesverksamma försvinner "debatt för någon tid sedan ytt- ' rade utrikesminister Lyng, att frå- ',EEC"' kan” bli aktuell fortare än "vad man tidigare föreställt sig. I . England har såväl regeringen som + oppositionspartiet lagt i dagen ett” r ökat intresse för nya försök att få England anslutet till EEC. Vis- ;sa "uttalanden av general de Gaul- ”Je-i' höstas. kunde tolkas så, att "generalen var villig att öppna dör- ren, till. EEC för engelsmännen, ”gan om Norges anslutning till i än högre grad det konservativa" marknadspolitiska utvecklingen ute i Europa, : Det är emellertid inte säkert, att frågan om Englands och even- tuellt även andra Efta-länders anslutning till EEC är en affär på så relativt kort sikt, som man -i slutet av förra året möjligen kunde föreställa sig. Frankrike in- tar en nyckelposition i samman- hanget, det är till övervägarnde' del på dess politik det beror, om EEC- kretsen skall utvidgas eller inte. : Natos framtida öde och 'Förenta "förutsatt -att, den - tnarknaden inte utvecklades? till "en 'överstatlig politisk organisa tion, 2" : Onekligen har denna flört mel- an John Bull och Mariane åstad- : kommit en del oro inom de mind- Eftästaterna, Man är rädd för: att "England, om: tillfälle bjuds, ' "kommer att ansluta sig till. EEC går för dess Eftapartners, om de > kan få tillfredsställande uppgörel- "ger ”med' EEC eller inte. Vid de besök - handelsminister, - Gunnar "Lange nyligen gjort i vissa Efta= länders huvudstäder har förmod- ligen även denna aspekt diskute- "rats, även om hans huvudärende "torde; ha .varit ett annat. Rege-' beslut att hemkalla -våra ' ambassadörer i såväl EEC "som" : EETA-länderna kan uppfattas som - "ett steg föratt 'stärka vår bered- "utan att bekymra sig om hur det ' St relati till Europa spelar emellertid också in, Trots de motgångar general de Gaulle fick "inregistrera i presidentvalet är det dock han som i sista hand ' utformar - Frankrikes politik, så länge han utövar -presidentäm- betet, General de Gaulle är inte , "en mar, som lägger sina kort på . bordet i första omgången, han är en mästare i att göra antydni : detta är den positiva sidan av hans "negativa inställning till den poli- tiska i ionen. Överrask var däremot att han just nu åter för fram förslaget om den po- Ktiska unionen, om han verkli- gen avser att låta England få med- lemskap av den , gemensamma marknaden inom en inte alltför avlägsen framtid; de Gaulle förklarade, att tiden nu var inne att organisera poli- tiska kontakter mellan de sex EFTA-länderna, . varvid. den stör- sta vikten skulle läggas vid re- gelbundet återkommande möten mellan företrädare för deras re- geringar. Hur den politiska unio- nen skulle vara konstruerad, när den en gång blev verklighet, und- "vek' de Gaulle att lämna något som helst besked om. Det från Englands och de skandinaviska staternas synpunkt intressantaste ut det var, att len inte i sina offentliga tal, som kan tol- kas på olika sätt. Hans uttalan- den i höstas om möjligheten för engelsk anslutning ' till. den ge- mensamma marknaden står inte i "någon god samklang med de ut-.. talanden ; rörande samma ämne, som han gjorde ' vid. sina senaste presskonferens: . Vid denna presskonferens avvi- sade han ånyo uttryckligen tan=' EEC, "dess utveckling till Europas ' förenta stater.” Detta var ju in- ; skap :gehtemiöt mer eller mindre ” Bffersom' "di 'ågan iycks på allvar tas upp till diskussion, kan I man: väl” knappast. : undvika < att |. undra tom: vårt samhälle merkligen alla” sätt så” idealiskt, att "inte finns "något att miarknadspolitiska hålla "i minnet "att det ar utan. att de; som . vill ; ; bemärkta inte har ; nå- gon; ”anhan «råd än att-riva ner, när de nu inte kan se något att : Ibygga upp. Som; nu detta käbbel om: republik. Vad är..de egentligen för fal på wår, monarki? ' Alla tycks vara ense: om att den fungerar perfekt och. de "flesta" "tycker, att den. pas- sar' oss och vårt folk. Varför. skall det. "| | läggas miljoner, som jul ing av.d En ' fast” "lantarbetarkår- är! möd- vändig”likäväl som "brukare. tUt=+ bildning.:'och fortbildning 1 jörd- brikaryrket blir angelägnare'ge- nom; att.-rationaliseringen skapar särskilda behov: av. kunskaper,.t. i kan' dilk lämpligt; utbildning i så- dana .fall. syns'.vara' ett mycket > änsla; . gå vara dm "inte" "just" rekryteringen till jördbrukaryrket kommer , att en' bv 'de största” 'svårigheter- VY Na TRY oy vå " » Tidningen förvånar sig över att inte: "upptäckt: problematiken få tillräckligt; med bönder för. att, svenskt jordbruk; skall kunna” "överleva och hjälpligt för- sörja. oss: med" dét vi behöver, .. DELS IRooem ee > kan: väntas "sjunka ' mycket kraftigt, skriver, dir jur. Ci R. Pokorny i ”tidninge; ö tagarennue Detta å sin sida leder till. att bankerna blir” tvungna till allra största återhållsamhet vid läm- nandet av nya krediter. Det kan t.om, tänkas att den sviktande inlåningsökningen automatiskt skärper kreditåtstramningen. Ban- kerna har redan börjat be'lån- ,tagarna att återbetala krediter- na helt eller delvis.” Till råga på allt visar även den internationella kapitalmark- . naden en stigande åtstramning.: En skotte via namn Andrew Cruickshank (det skall vara en skotte till ett sånt namn), kanske mera känd som dr Cameron i TV-serien "Doktor Finlay”, er- bjöds 300.000 kr. d.v.s. nära en tredjedels miljon för att i en TV- annons ta sig ett glas whisky av visst märke. Hr Cruickshank, s som alltså är skådespelare, . vägrade, Och det var inte för att han inte dricker |. whisky, Det gör han, såväl i TV- serien: som hemma, och i Skott. land gör inte ens nykteristerna nån hemlighet av, att de gör sam- maledes. Han bara tyckte att det inte skulle kännas något vidare; .. i niskan” födes med synd. - Vilka be. människona län talet, därom blir. struket från måste itas från våra redan Soriorniske . hårt pressade familjer över hela vårt land? Har någon. försökt. satt räkna ut, hur det k "det. arbetande ' folket, hur många hemmafruar som tving- asurt i förvärvsarbete för att kom- pensera familjen ' för 'den 'ekono- | viss miska förlust, '; som ' Iden beslu: tade” Utredningen ' åsamkar., "den? [För jett -nu' inte" nämna ” andra följder” t;. ex. hur många timmar barn. ' får" försaka ' sina. föräldrars sällskap som följd av denna nyck- fulla utredning, (Men sånt talar man, .bara..om; när det passar ens egna. intressen). Om man skall ägna” sig åt författningsändring, så skall man väl ändra på något, som man - kan göra " bättre” och inte bara ändra, för det är gam- malt, oc Som t, ex "det där att män- vis har: man. på att turen har: ändrat - sig sen . dess detta skrevs? "TV, radio och tid- ningar | bär oss "dagligen budskap om att ondskan lever kvar bland oss — människor. > Syndafördärvet lever "kvar i männ viskohjärtat, om 4 |var papperslapp i hela vär ten. Vore inte mer :angelä att först utreda "var det ' kommer ifrån, innan man förne- kar de mänskliga arvsanlagen? Och” detta 'att wår. nuvarande kung" är bra, men man har ingen garanti för att hans efterkom- mande blir lika bra, Vilken ga- ramti Har man att en president blir bra? > Här i: vårt land her vi nog den uppfattningen, att kungen och hans ätt är vanliga människor och vad ärvslagen beträffar är det säkert många i vårt land, som skulle ha ' lika" goda förutsättningar för statschefens ämbete, men hur är det med' utbildningen? Någon und. rade, hur det skulle vara om professerns son automatiskt. skulle bli 'professor. : Mig veterligt är det ingénting, bli professor, om han har utbild- ss. [ning "därför, men en murareson kan lika gärna bli.profess han! har den utbildning som ford ras för att sköta det, som åligger en Utbildning var det, Ni fordras ' det ”utbil bildning även Fe det enklaste arbete och för att bli ekicklig 4 jobbet fordras även praktik, Ingen skulle wäl komma på idén att välja professor bland rociide "av Jä om helst, obe roeride 'av. utbi tror väl att det skulle be ärdsles att låta utnyttja sig. på sådant sätt N ” Finns det någon svensk status- symbolare, som just noterat ännu högre” priser på statuswhiskyn, som hade besvärats - av dylik känslighet? -.Helsingbargs Dagblad) SE i MONARKI ELLER: REPUBLIK? som hindrar en . rvofessorsson: att | fyckan | "även om den valde" hade en passande politisk färg. - Politisk färg,. ja, Den som Ievat de genom livet har väl knap- hur: det ofta. går till på den fron- ten. Inte är. det alltid de klokaste och : rättnådigaste, som .. får mest de som kan: prata bäst. Det är inte alltid. att - de egenskaperna. följs åt. Det :är väl inte fritt utan att även: på detta område gäller iakt- tagelsen , . att: :. ”Tomma .. tunnor skramla mest”. Hur. skall man gardera. sig så att inte de tomma tunnorna får de mest ansvarsfulla platserna? => «. Skall". varje , parti - atbilda 4 en kronprins. för . presidentposten och vilket "yrke skall. den falla tillbalva på, somi. inte blir vald till” presi- dent? Förresten vilken utbildning skall en president ha och hurudan familj, för familjen spelar nog en «nöt i. warje -människag liv, det kan nog inte ens en president komma ifrån, om han ens. vill; : Vilken risk finns det: för att de -sämre mänskliga egenskaperna blir, upptränade .. hos den som. i hård konkurrens med andra måste kämpa sig till den position, som hamn. inte. är född till och vilka fer kan det ha om det gäller ken på en politisk integration av | några årtionden: och inte gått so- |: past undgått. att lägga märke till ||: tillfälle: att. göra sig gällande, utan , ville betrakta - den' nuvarande: EEC-ramen som en gång för alla given. EEC' skulle, kunna utökas genom anslutning eller association . från andra europeiska stater. Men " detta kunde inte ske, förrän den po- , litiska unionen mellan de nuva- rande ;. sex . medlemmarna "av . EEC en gång förverkligats. Sa -..Om de Gaulles uttalande skall tolkas bokstavligt betyder detta att dörren för Englard kommer att förbli stängd, Det är högst ovisst, ' - om de Gaulle kan göra verklig- . het av sina planer om en poli-. "tisk union i Europa och. även om han . skulle" lyckas är det: föga » troligt, att. England med sin nära ' bindning till, Förenta ' Staterna 44 1, 1 Erlander råd att” imon-" De sju Ir (i ah stater) utgör nya vittnesbörd om att' Afrikas folk, inte varit mogna för efterkrigstidens hastiga frigör relseprocess, H Svenska - Dagbladet .De fackliga ledarna är tillräck- ligt wäl informerade om de poli- tiska ' komplikationerna för att inte utan mycket starka skäl gå in i en konflikt, skäl som i dag inte föreligger. Arbetsgivarna å sin sida kommer också att göra stora direkta och indirekta förlus- ter i händelse av en omfattande konflikt. Det råden dock fortfa- rande höglonjunktur med god efterfrågan : på varor. I en sådan situation kommer ett driftstopp chalera : ett konflikthot: som ' dess egen politik frambesvurit. . Den snabba maningen (" till "medlings- att kvarstå, "tyder på att regeringen "inte är sinnad att låta arbetsmarknadens frihet hota den samhällsekonomiska ba- lansen — och sin -egen position. "Sydsvenska Dagbladet En walstrid om grundlagen är: av många skäl icke önskvärd. Men oppositionen har . ingenting ; > att frukta, om regeringen ställer. frå- | gan på sin spets ” | Jönköpings-Posten mer Socialdemokraterna har lyckats krångla till dei enkla” frågan om stemet Vilka. möjlighe- alltid olägögt RK "har |i bett ” medlingskommissionen ” " att stå kvar. Det är ett gott besked. Åtskilligt talar för att. parterna är kallas til förhamdlingar. ” Handelstidningen | . Såväl - LO ' som ' SAF. begriper naturligtvis att ingendera parten kan wara betjänt av en storkon- flikt. Men denna gång har- man : uppenbarligen tagit fisken: att dri- mer medgörliga,' när de nästa gång - ter finns” inte förborgade i pro- blemet om” valkretsarnas storlek och antalet "mandat? ' så SS Sundsvalls Tidning mr " Det. svenska räringsls i år av en tilltagande. Kreditbrist, Likvidi årighetern: att ' bli mycket ' stora? Företagen bör mu i första hand" sörja för en' god "likviditet 'om dé will'kun- na klara de " kommende ." 'påfrest- > Riksbanken kan" inte va ' det .lönemolitisk till sin spets, väl vetande ätt re- geringen rimligen på ett eller an- nat sätt måste blanda sig i leken om .den utvecklas. till. en. verklig krissituation, Minst av 'alla har skulle ansluta sig till d -Men det är ju inte otänkbart att deGaulle vid 'sin nästa presskon-” > ferens kommer” att säga någonting . "annat. : ; "v rar ej ve rå Antingen finns kärleken eller den finns icke, något mellanting 3 existe- ka på betningen' äv utsädet till vår” sådden, De flesta, känner väl till, utföras,' om "det "undersökts på frö- 'kontrollanstalt; och det där har konstaterats, att utsädet är så smit- tat. av .utsädesburna.- svampar, att betning ' är motiverad. Det vikti- gaste. undantaget till. en ansvarsfull: post i. samhället? Ja, ; nog.” "finns det frågor art utreda is anhanget, Men vem är lämplig och företa em fullt ob. så. att. majoriteten i kommittén har. en förutfattad > "mening och det. mesta - arbetet: går ut på att finna "försvar; för denna mening, att' utveckla en rökridå, som fol- kets blickar inte kan tränga ige- É på väg, ut 'vå hal” is eller: kanske, ett | Bungfly? va att betning av detta utsäde bara får” denna regel. jektiv utredning? Är det inte ofta |' nen är, att den sc som a sammanlagt inte sår mer än 500 kg svårstråsäd får beta utan tillstånd, sö ”. Köper : man : ”statsplomberat , ut säde, står det på säckarna antingen "Betat”, ; "Betning tillåten”- eller också ingenting alls. I. det senare fallet får utsädet inte betas. : Som någon ledning för att ibe- döma behovet -av "betning kan. an- ges, art. tvåradskornet.; av, fjolårets skörd i allmänhet är av god kva- litet .vad dhetstillsttåndet” be- träffar, havrens kvalitet är väx- lande och Vårvebets ofta "mindre god, : Prov för "analys tar man: ut på så sätt, att man först tar flera del- partiet och slår ' dem samman till la ettt generalprov. Detta blandar man noga, varefter man tar ut c:a 1/2 kg ' för analysen. Provet skickar man till Statens centrala frökon- trollanstalt, Fack, Lund 1, På för- . (Forts. & sid. 7): + a U-ländernas alla framstegsförsök e motverkas av tendenserna i den in- ternationella handeln, 'De fattiga ländernas förluster på grund av de försämrade handelsvillkoren har uppgått till' eller överstigit de be- lopp som satsats på tekniskt bi- stånd från "de rika länderna: =: FN:s generalsekreterare U Thant har ofta sagt att spänningen mel- lan nord och syd är lika farlig som den mellan öst och väst. Fattigdom och välstånd ger en högexplosiv blandning som innebär ett hot mot världsfreden, Det är därför FN på senare 'tid speciellt uppmärksam- mat handelsproblemen i världen. För det första har man sökt ut- röna. orsakerna - och kommit fram till bl. a. följande: . Varje familj i industriländerna : na inkomster till livsmedel, bero- : Ett parti hudar Iastas över vå en använder en allt mindre del av si- . ende på att der efterfrågar i stället fler indust- rivaror. De u-länder som kan ex. portera livsmedel, t. ex, socker och kaffe, får då sälja mindre, Rts De fattiga länderna är beroende av sin råvaruexport. Men tekniken och, de syntetiska fibrernas intåg har gjort att de. rika länderna inte längre behöver lika mycket råvar för. Industriländerna har börjat kon: kurrera' med u-länderna på dera ”egna” områden, t, ex. I fråga or - livsmedel, bränslen, fibrer och mi meraler, «oc > i Tullar, skatter och andra spärra hindrar den fria handeln, särskil när det gäller u-ländernas expor ev industrivaror, i Våren och sommaren 1964 an flodbåt i Usumburas hamn, Far ganyikasjön till Kigoma i i Tanganyika, varifrån det fraktas vidare Salaam i i Tanzania, H sten har ökat! "ordnade F Ne en av de största sam-' mer än: matförtäringen. Dessa si mank som nå in 'före- kommit, FN:s handels- och utveck. fisetenterens i Genéve. Flera tu- sen delesster kam från 120 länder, "He prov i olika delar av det aktuella nm ni gärna lätta på” kreditskruveni' ty . eljest ' skulle. snart en- svensk va- lutakris . bli ” följden. vi går "ett hårt år, till mötes: os”. : i Dir 'jur. C. RR. Pokorny : N -i Företagaren.. . KL : Om patienterna är så. friska: att de "kan åka vill Medelhavet, .' så skall de" skrivas: ut från, ”mental- sjukhuset, säger "en byrådirektör i i | modicinalstyrelsen; Styrelsen, har här rekreationsresör patienber: er någon vecka. "Meny. hur; förbättringen ' efter . Jag tror inte "man" fbehöv utomlands då vest: sådant tionen AR extra” kort. studietie, forcerad igtudietalt. med många och långa: : hem och” ständt skriftliga” prov i-stor ligt "med I bjälpsäeda' för : en mo- dern' handledning. till sitt” Hörfogan- hh hur : . vällovliga ” ”avsiktenia > från : PLA mrrit, De. kan -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.