ita NAN " Läfall "LAHOLMS TIDNING |: rådet Olof Palme, har fåtit sig intervjuas av den franska tid- ningen Le Monde. Detta är 4 och för sig inte märkligt, Något tervjun - till, vissa delar gäller jordbruket i Sverige, Man kan på förhand knappast tänka sig att hr Palme har: haft tid att skaffa sig några djupare insikter i "jordbruksfrågor, / Vissa” andra statsråds - framträdanden under det"senaste året — vi tänker sär- skilt på Ulla Lindström — har ju visat, att det inte är särdeles lätt att tillägna sig kunskaper på vju ger; också syn för. sägen. Han berättar att vi i dag har 9 av befolk i jord- att det är fyra” "procentenheter för mycket I dag. ! i "Intressant är vidare hr Palmes wåra" ”jordbruksprodukter inte äre -ett. något mystifierande utta- lande. Inget lands jordbrukspro- är . konkurrenskraftiga 5 dukter priserna ute i 'de olika: länder- sas interna jordbruksmarknader terna " tämligen: väl konkurrens- kraftiga :' trots”; det ' exceptionellt ik höga löneläget” i Sverige. Det Kan inte anseg'' vara på” något" sätt bruket, Det är nu ett litet 'miss- tag. Det lär för. dagen - kunna ex. 10 procent högre än genom” ittligt inom EEC-ländernå,! då räknas med 7,5 p 4. Hr Pal- me går emellertid Widare "och förklarar att detta är fyra pro- ot för mycket. Hur £ all värl- den kan'hr Palme veta det? Det skulle” ibetyda en jordbruksbe- folkning omfattande 5 procent av "tötalbefolkningen sett från hr Palmes utgångspunkt” och 3,5 pro- våra löner” är 50—100 "procent högre. Egentligen är det särskilt olyckligt. när.. hr Palme. gör ett sådant uttalande i en fransk tid- ning, eftersom jordbruket" i vårt land i genomsnitt . torde få anses ligga avsevärt bättre. till ifråga FL Ad ”. än "det. I Frankrike har man Shana, cent. äv; Ibefolknis med ulgångspunkt från dageng verk- liga procentuella andel för jord- bruksbofolkningen. Så liten pro- centuell” andel jordbruksfollc av totalbefolkringen har 'nget annat länd i världen med en självför- visserligen ”" överskott” av i jord= bruksprodukter, snen jordbruks- "befolkningery utgör 18 procent:av 'befolk- landets" yikesyerksamma ning. "Egentligen är det tänkligt att! ett statsråd. gör ' vt? land, i ett annat lands. press, sörj: den sony för närvarande råder i i Sves rige (90-55 procent), ”Storbriz tannien har cirka 4 procent av ande . vilka innebär em orättvis nedvär. 'dering'. äv en ingsgrén”” inom det, egna landet. Det är. speciellt sd tatt göra. detta, i ett land, »å ' jordbruket. men fälvförsörjningsgrad som en- dast är 65 procent, Förenta sta- terna Har mellan 6'och"7 pro-|- jord cent, I Europa , ligger -Syérige Dh med undantag för. Storbritannien : j i särklass lågt, Visst kommer det | ii svenska jordbruket :att genomgå en fortsatt "stark effektivisering men det är kanske: i'varje' fall S bäst att ta till. måttligt när man skär ner jordbruksbefolkningen, ' av den västtyska demokrati NÄR DET GÄLLER FÖRTAL | AV ANDRA FOLK sa . tycke tyskarna fortfarande höra till” de tillåtna objekten, påpekar nå pressen efter torsdaga--], sa kvällens kulturprogram i TV. Det var mer än ”lovligt ensidigtx Fn Där släpptes dramatikern Pe- ter; Weiss: .och balladkomikern | Neluss fram till en .Porträttering som låg fjärran från verklighetea”De fick t, ox, oemotsagda påstå:att Västtyskland 1 stor-utsträckni är fasclstiskt med den'klena mot | tiveringen att wästtyska pressen Inte talat om vilken ädel Person hr Weiss är som skänker: sina där man har. lång väg att gå in- , hoppas, NA ruksintervju, var en tillfäl-. ör tagligen « en "frestande läsning” att kött- . och charkuterivarorna! på 8 procent i detaljhandeln; befarar Jordbrukanshnas: Före som. FN bakomatfärerntn 3 blir de emellertid: mindre matnyttiga för" dem" sorå . vill "lägga ansvaret it med 3,3 procent Det bör ock" så observeras ”att.i pbartiledet har man” genom” konkurrensen från importerade” produkter inte sams ma” " möjligheter" att täcka ökade der genom 'att ta ut dem av pjäsh till frihetsk vd " Sydafrika, Progre led. uUl- n kunde bal at uppl åt ti | k I aterria som detaljhandeln |. överdrifterna med att helt kort "tala om att de nynazistiskt inrik- tade grupperna endast fick stöd från 2 (två) procent NM väljarna i senaste västtyska valet, Men han var väl denna afton "Inte ute efter balans, konstaterar tidningen, DE BORGERLIGA PARTIERNA INGAR NU HÄR OCH VAR ' BORGFRED . Inför valet i höst, Vest- manlands LänsaTid- n in g (fp) diskuterar vad det egentligen innebär: V Det finns de som säger att "onö- digt käbbel" mellan de tre par- tiorna skall undvikas, Är detta rätt uttolkat finns det anledning » framföra förhoppningen att borg- fred blir ett för evigt tillämpligt begrepp i den svenska politiken, mellan alla parter: Innebär borgfreden såsom det på "andra håll görs" gällande att de tre borgerliga partierna skall nöja sig med småprat kring ovä- sentligheter och stoppa allt nu delvis partiskiljande i malpåsen viss” Jutsträcknin g är visserligen” berömd, men" bes tänker man att den till inte ringa del betyder att arbetet'läggs tå över på” den" köpande "allmänheten?:” " Man har beklagligtvis alltför of- ta anledning att bli förstämd över de olika mått, .warmed det mäts ifråga om jordbruket och andra samhällssektorer. Det kanske inte ens är otillständigt att som pro- fessor "Ingvar Svenilson 'gjort ifrågasätta om det inte vore vä- sentligt för ekonomin att rationa- lisera i den offentliga sektorn lik- som jord- och” skogsbruket gjort. De prestat inom den offentliga sektorn borde a göras av en arbetsstyrka som rentav kunde vara en fjärde- del mindre än nu. Vad sägs till sädant. kätteri? lo 17 MOT 7 Kaj Axelsson får sina fiskar var- ma i senaste numret av R L'F- «(jordbruksfrågan, markpol "vissa ekonomiska och sociala ak- tiviteter), då -är man tydligen framme vid en situation som krä- ver betydligt mer än tystnad och undanflykter, Antingen bör alla de tre icke socialistiska gruppe- ringarna då sätta sig ner och dis- kutera igenom spö och tidningen I en krönika i . AB konst r Kajax att det blir 17 mot 7i jordbruksutredningen. Krönikören. . är , emellertid- inte alltid de klara" sanningarnas man, menar RLF-tidningen: sönd . Fartikeln har han t. ex. fått diskussionerna om självförsörj- |. komma till gemensamma lösning- ar, Eller också bör man ta kon- sekvensen av avhållsamheten och 4i avvaktan på än mer samfälls da tag) övergå från allmänna ut- talanden om bargfred till det kal-. maritiska helt om bakfoten. El- ler också har han hittat på ett nytt .. volymförsörjningsbegrepp | själv för att. ytterligare bidra till dem jordbrukspolitiska förvirring- = men något korn kan ju all- tid smyga sig in även hos en po- partibeteckning men skilda namn- uppsättningar. ” Tänker man sig under borgfre- den gå udenom de frågor som med säkerhet snart blir gamla skiv- bekanta i årets valrörelse, då blir de inte lätta att plocka fram i den situation, som måste dölja sig i ringarna från fredspipan: regeringsbyte med en trefalt bor- gerlig koalition som ersättare av det förslitna socialdemokratiska styret, slutar VLT. I oss litisk krönikör. De 17 som bildar enig front inom jordbruksutred- ningen är fackföreningsrörelsens den ek experten : professor Lindbeck, KF:s representant, samtliga äm- betsmän, > jordbruksdepartemen- |. tets "expeditionschef ' Wahlfisk samt socialdemokraternas. och folkpartiets representanter. De 7 är 'dels- jordbruksorganisationer- nas 5 representanter samt center- partiets och hö fortsättning. Han - säger! enligt liksom tidningsreferaten att "jäst nu är tiden ; konkurrenskraftiga”. . Även. detta Jar Om "man ' däremot. jämför | med | bo är de | svenska jordbruksproduk- för produktpriser i -Sverige, ligger 1.jö . ett år: stigit med inte" :mindre, än |" ” Aftonbladets politiske krönikör a det synes som om regimen intres- serar sig mera, mycket nera för vården on brottslingar än för a laglydiga, fredliga människor skall :Iha trygghet. till sin person ” och ” Rikspolisen åter oss weta att de s ke Istrafflags/brottsbalksbrotten under sehåre år ökar med unge- 10. procent. om året, ' År 1954 var” tälet sådana > brott, . som Rättsvården I [ folkhemime | | 2 Av fil; lic. F erdinand Nilsson AJA proccat Huvudvikten synes ha lagts på våldsbrotten, ty av tjuvnads> = och 7-dubblats. Medan 1955 omkring a procent av underåriga straff- bedräger il tppklarades föga mer än 22 pro- cent. Det måste löna sig att arbe- ta, heter det. Det får inte vara så, Och latt det i fyra fall av fem lönar sig och blir ostraffat att stjäla I fråga om våldsbrotten är den ökade tendensen likaledes påtag- lig. En undersökning företagen i Uppsala wisar att överfall på okän- da personer undergåft en påtag- lig stegring utan att man kan fin- na begriplig avsilt ens. Från and- ra städer rapporterats liknande tén- denser.. De ' utlänningar, som” wi fått in i landet, har också i upp- — och även många Fell 201.317. : Motsvarande. siffra år 1962 var 287,664- och -sedan har det. gått friskt undan i. utförsbacken. År ade denna kategori av brott 304.618 - och år 1964 tll För 1965 beräknas dessa brott i årets: statsverksproposition till cir- ka 380.000. Jämfört med 1954 inne- bär detta icke långt från en för- dubbling: Föp de fyra årers 1962/65 är. det. således fråga om em miljon tvåhundratusen för polisen anmäl- da brott av "detta slag. Det är ing- en överdrift att säga att våldsver- kare och tjuvar haft” -gott spelrum i folkhemmet,” vo - .Samhällsekonomien har förbätt- rats, "tillgångar på arbete för den som vilt arbeta har varit god och arbetslönernas stegring har embju. dit goda: möjligheter. för. hederlig försörjning. För. de sjuka och ar- betsoförmögna har också samhället gett > goda möjligheter, Det 'kan icke" rättvist. sägas att det är nöd och ”'brist.-'på anbete " som varit li drivfjäderni för” Asea brottslighe- tens. högkonjunktur. .. Att det inte precis "gäller livets nödtorft "därpå "tyder också att'i Stockholm ' stjäls ängefär 5.500 bi- lar. om året. Senaste 5-årsperioden imbarnt. ökningen 'av. anmälda bilstölder enligt, uppgift från Stock- inte.'bara vihalen nära 11.000 bilar. vd fler : mindre uppmärksammade — fall "ökat brottsligheten. Beträffande ' domstolarna förtjä- nar några siffror att nämnas. De visar att- medan antalet frihets- straff, 'däri inkluderande straffar bete, ungdomsfängelse, - förvaring och -internmering, under. åren 1945— | ma 1964 : ungefärligen 3-dubblats, har villkorliga- domar : nästan fördubb- lats” och 2 Bralseftorgifrorna ungefär fått å gift, var detta 1961 blott fallet med 53 procent. Men antalet åtalsefter- gifter steg likväl, och det med un- gefärligen: 100 procent, > Det säger sig självt att ökad brottslighet 4 sådan : omfa borde ställa mycket stora krav på ökade resurser för såväl polisen, åklag: n och Aktuell "kommenta ft: Jeh Den allmä försv behöver inte partiernas" ställnings- tagande som tryckor. Men den behöver ett så allsidigt informa- tionsmaterial ” som möjligt. Därför mer inte denna” samordning att ske, vilket är att beklaga." ' > Jordbrukarnas" Föreningsblad. " Vad tjänar remissförfarandet vill? Yttrand om aktievinstskatten” får man h att förs ningen denna gång tränger djupa- re in i. problematiken än tidigare. kriminalvården, Men det räcker inte därmed, Det fordras uppen. barligen ett annat bedömande av brottsligheten, - ett bedömande med sikte på att tillgodose folkets oav- visliga rätt till trygghet och egen- do Det har blivit liksony ett annat betraktelsesätt i fråga om "| brottsligheten än det gamla. Bud- orden Du skall icke dräpa, Du skall: icke stjäla har systematiskt berövats sin fasta och klara inne- börd och sådant sker icke utan återverkan. Förnyelsen måste kom- ma genom lagstiftning men: fram- förallt inifrån genom ett målmed- vetet hävdande av samhällets upp- gift att skopa frid och bygghet. Ao No Bland rösterna i den hår. på senare. år märkts ett stigande in- tresse för de äldres 'problem,' och en hel del har gjorts för att göra livet lättare för dem, som gjort sitt livsverk, ofta. under svåra för- hållanden. Mam försöker bryta de ras' isolering och lätta den tristess, som ; hotar sedan krafterna tagit ÄLDERSPROBLEM I en som gör något "för en Kemsamarits låga timpeng." Har : man : försökt, undrar jag. Det finns säkert många pensionärer, som mycket wäl bå- de orkar och vill åta sig 'en eller annav timmes arbete, även om de inte orkar arbeta hela dagar i sträck, Men. så är "det det 'onyanserade slut. :Men det da i saken är det, att "det mesta av det som göres har betydelse endast för dem, 'som 'bor ' i tätort. ' De verkligt isolerade, . de. som bor : i vårt vidsträckta lands många gles- bygder, tycks vara” ätt -bontglöras Ibjeger pansiodiärshem,: man ärsläg MAA nbarligen : otälräockltes -—- in- till" | skandål,” tycker man, '— "Av de förut: nämnda brotten: år :1962 "1 ”uppklarades gång av. egen kraft fick ämp: sig till makten"; lyder hr ? Mebrs I recept för i att öka andelen kvinnor, i "kominunalpolitiken. hh > Om nu” kvinnorna” tog' honom på r orden > "och organiserade ' en "kampanj — ' efter mönster av unbdomsförbundens aktuella förs yngringskampanjer .—: för ökat » kvinnligt. inslag :i 'det kommuna- Jä, skulle hr Mehr, troligen in- vända att:"ingen bör väljas bara + för. hon- är kvinna”. Ty detta är ihällets sofism två mot "kvinnligt intrång. (Vem har någonsin hört könet anföras som endå merit för ett förtroen- deuppdrag)? > : De som resonerar som hr Mehr »— d. "vis, det stora flertalet av dem som har. något inflytande - över de kommunala uppdragen — : menår i verkligheten att det inte gör : någonting ' att kvinnornas kommunala inflytande bara är en tHondel av männens. . ' (Dagens Nyheter) bruksutredningen verkligen kom- mit fråm" till, fortsätter RLF-tid- ningen: "|" Kaj” Axelssons program inne- i bär. så vitt vi. förstår ingenting annat än en mycket snabb ("om några år”) proletarisering av he- :1a jordbruket, Med mycket stora "konsekvenser för näringsliv och + befolkning inom stora delar av : vårt land, Med ett direkt stopp i; för rationalisering och utveckling » inom jordbruket som följd. Och är? ordnar. bilar. sv. "cirka 1.000 bil- | sprängda bland vanliga lägenheter, bygger : hem för--gamla med 'Be- mensamt kök där man kan hämta sin mat. eller äta den i en gemen- sam -matsal; dagrum där man kan träffas, tillgång AM städhjälp m. m, Man ordnar 'pensionärsträff och hobbyjuntor . m,. mi. men för att 7 känna wara med. om sådant måste : | man. bo så mära warandra att kraf- terna. räcker för att ta sig dit. .: På senare: tid har: man blivit och "beslutat att göra” ännu: mer, Nn men mar undrar ibland: Tap ing- f Di en kontakt med 'de verkligt ; en- :; jSamma' gamla" eller tänker ut nå- got sätt att” hjälpa dem? Det finns ; .|sSå mångd, som bor kvar i sina gamla. hem på: landsbygden; ” en- samma «' gédan de ' unga tvingats att flytta-till tätort för att skaffa sig levebröd, och jordbruket är nedlagt, sedan " gamla ”inte längre. .orkade . med det hårda ar- betet. Men: de'bor kvar i de gam- la husen, dels för att de trivs där, dels för att det inte finns till- räckligt med bostäder i tätorter. 3 har. dessa . ensligt boende människor egentligen för nytta av om det kommer en åldringsvårds- 1 konsulent någon enstaka gång och sitter 'och pratar 'en stund, eller en "polisman kommer och varnar dem föp bedragare. De där besö- ken kostar ' samhället en hel. del pengar, men mär besökarna gått, är "de gamlas isolering lika: full ständig som förut.: + . Varför sger man inte "alla en- samma gamla telefon, med fria grundavgif; . och varför får inte glesbygdernas folk telefon på sam- ma villkor som städernas, nämli- gen bara en period inom; hela om- rådet, . som har samma riktnum- mer? Telefonen förmedlar 'mänsk. liga kontakter oberoende av alla is” och snöhinder, Den bryter iso- leringen och förkortar avstånden. Även den: som inte orkar gå ur sängen kan få en upplivande prat- stund med en annan mö även om denna människa inte kan |uppmärksam på de minga brott, |: . |som” begås mot ensamma gamla, skatt t. Det ' lär. finnas människor, som slipper skatt, om de har bara folkpensioner att jä - ågra ti och då och: får betalt,. vilket ju kan bli en liten summa: pengar på hela året, . så får de betala skatt för pensionen "också, . vilket ; kan in- | göra, att de får betala till för att de gjort sin nästa en tjänst istäl- let: för att ha skaffat sig lite'för- hämta | bättring i sina ekonomiska villkor, Ska ' man undra på om de hellre avstår? ; Varför kan inte "folkpensionen | Vinn göras” skattefri och : skatt : betalas för övriga” inkomster '. utan att folkpensionen blir" "inblandad? "Det skulle : säkert 'vara en både humbianitär och klok: reform nu, i arbetskraftsbristens dagar. TAG Tatjana, . I försvarsdel går det inte att komma åfrån lösa hugskott och är den kunniga belysningen av frågeställningarna som får oss att lyssna. i | Dagens Nyheter, : Avtalsrörelsen är i så hög grad politiskt laddad, hur man än ser känslomässiga reaktioner. Men det!" var nästan enhälligt kritiska. Än- då har hr Sträng nu förklarat. att förslaget skall genomföras.” Vad var det för mening med att fråga? N ” Köpmannen. H Aa a 20 "Det har warit, mer än bedröv-' ligt" med järnvägstrafiken... denna vinter. - Förseningarna . här - kostat samhället stora pengar och med- borgarna mycket” obehag. Det - fö- den, att det ter sig slöst att ens försöka dra någon gräns mel- lan vad som är ”rent fackligt” och vad som är ”politiskt”; Osäkerhe- ten är också i detta inledande ske- de så pass stor; att man — bort- je fall en som; mer ägnar - sig åt, SJ än. åt " kanoter, ' - oyklare och sparkstöttingar, —. . - pr ås sett från de övriga till besinning — ware sig vill eller kan göra någon, prognos, Ett då ligt” avtal, d. v. s, ett avtal. av ungefär samma innebörd som för två år sedan, ter sig emellertid av politiska. skäl som helt uteslutet, + Örebro-Kuriren (5). . Bakgrunden till LO:s lönekrav är up Ti; att 'man bef: en fortsättning av prisglidningar dera sig häremot, Man tvivlar med andra ord på regeringens , ekono - a | miska. politik, och den' "avgörande frågan är då vad ”vegeringen kan göra för att återställa; tilltron: till denna, re "YT . Västerbottens Kuriren (0): . Genom att de. nya reglerna för aktievi ih ning”. inte skall. träda” i kraft förrän 1” juli och kostnadsökningar och wvill gar-]- Levera s syfte med alt a ge ett riktpris är att tala om för konsumenten vad hans vara unge- fär kostar, Inom branscher med högfrekventa. varor bortfaller i därför att konsumenten har rela- tivt god kännedom om det aktu-' ella prisläget. Konsekvensen - har - också blivit att riktpriserna inom" dessa waruområden i "stort" "sett försvunnit, NIER Svensk Handel. ”! : Kriminologiskt kan! bisarra inte brytas utur "silt/ samman hang. De ulgör en del av. det" stora ligt” att! en "gel. av” de unga ”lag- överträdarna skulle ih "att. finansde får bättre tid på "sig att.besinna de kritiska synpunkter: som anförts i remissyttrandena. Inte” minst vika tigt bland dess synpunkter” är. vad Lantbruksförbundet | anfört : att" en samordning borde skett mellan ak- - tievinstbeskattningen ” och realisa- tionsvinstbeskattningen ' för fastig- "het... Utredning, omviden..senare, påz c : går” som "bekant, Synbarligen', kom- öp HALVA "SVENSKA. "Stockholm : (UD. ; : Heter man Andersson så kan det bero - antingen på. oföretag- samhet eller: på att man verkli- gen will heta så, Det finns 56.000 andra. namn att välja bland om man skulle vilja byta. Enligt en mittén gjort har v vi 154 efternamn | oc här i Sverige som är mycket vanliga. Dessa 154 fördelas på 50— 60 procent av. befolkningen och ger sina bärare rätt att byta namn utan att behöva ange skäl Men inte" fler än ca 4.000 ansökningar om namnbyte kommer in till pa fent- och registreringsverket warje Dessa 4.000 har då" övervunnit den tredje ”spärr” som måhä FOLKET "HAR: RÄTT BYTA NAMN | Dans "med turer - Kanske” "Anderssons själva fabri- cerat ett' namn som de will för- söka få godkänt — 'det kan de i i så fall givetvis :också göra. Se- dan de funderat och bestämt sig för "ett , eller" flera. namnförslag ller, de i -ansökningsblanketten den till med VR ande nödvändighet, t : ett fastare” uppträdande” fri hällets sida' . (korttidsarrest, : betalning): För rade fallen: krävs” tillnärmelsevis ” Törlogar: genomgripande. - Svenska D bladet” . 2 sg "Jag en manlig Christine Kee- ler, bekänner den unge kviänofö föraren och Jberättar för "dräglan-" sig med en 70-årig: mångmi onärs- ka i London: "Man skäms som tidningsman.” Man " skätns över. att yrkeskolleger tånar sig - till en; så. snaskig och äcklig sensationsj Sldorsbetva åter . till. Kommissio- nären. Mot en avgift på 50 kronor som erläggs i samband. med an- sökan.. tar så > patentverket ens mnamnärende ' under ' sina vingars skugga. Vill man låta fler namn- förslag än tre dansa med i pap- perskwarnen . får man betala yt- finns till att man drar; sig för namnbytet, - nämligen . kvarn som ens ensökningspapper ska mala igenom och som faktiskt kan verka avskräckande omständlig. Om man nu' inte väljer att'låtalet en firma ta hand om hela affären förstås. Det finng sådana mnamn- byråer som har vana inne när det gäller att umgås med berörda lämna sitt hem just då. Man kan få hem medicin och matvaror med [bussen eller med mågon vänlig granne "och hemsamariten kan få reda på wad hon skall handla åt]. de gamla och ta det med, när hon går förbi affären på väg till dem. : |Framförallt kan man påkalla hjälp vid hastigt påkommande sjukdom eller. andra svårigheter. Ja, nog är det mycket som kan uträttas per telefon. Så är det en annan sak: Varför finns det inte några manliga hem- samariter? Det finns så många ärer, som kvar i sin ensliga boning även se- den maken gått bort. De ensamma ar sig bäst om de avsevärda . ek « förluster för människor, bygder och hela samhället. - a Om jordbrukarna skriver Kaj Axelsson i Aftonbladet: ”I klar- text: -bönderna vill inte alls ra- tionalisera i önskvärd takt, De Mer ha kvar oräntabla jordbruk. med en generös subvi entionspolitik. och en konst- lad prisnivå”. Kaj Axelsson inte vet ett dugg om det han skriver om — eller också skriver han mot bättre ve- tande vilket är än värre, Politiska krönikor kan ta sig stora friheter — men nog vore "Aftonbladet bättre betjänt av att IL sin på seriesidan bredvid rep! ter, ' "Ferdnand. Ätminstone när han Vi avvaktar nu med spänning ”eker « jordbrukspolitiker, säger Netzéns presentation av vad jord-; ” REF-tidningen avslutningsvis. klar kan få en hemsamarit, som kom- mer några timmar i veckan och städar och lagar mat, kanske för några dagar ål om. det my > och som mot = ari- erande honorar (100—150 kronor) avlastar en" besväret. Men — vi antar att herr och fru Andersson vill klara sig själva i labyrinten. Det finns en för- teckning över 56.000 namnförslag som är sammanställd av släkt- sänglia ta Den ska finnas S ill i stora drag så här: för det allra första "undersöks om namnen är lediga. Det händer ibland att de redan är upptagna som släktnamn, Virumärke eller dylikt, Detta är . omfattande utredningsarbete Som kan ta sex till åtta veckor, Så. yttrar sig en språkman om namnet — det är docenten Bertil Molde som är namnby, språk- expert -— på pekar ventuella I lik- heter med andra namn eller ut- dömer namnet som ”osvenskt”. Det förstnämnda är en detalj som kan. ställa till förtret ”i sista ronden”. Namnet går nämligen nu upp till kungörelse som termen lyder. Därefter förflyter en må- med | nads invändningstid då t. ex. den som har ett liknande namn har alla landet. Gör den ändå inte, det kan man skriva till Kommissio- nären för mamnärenden, Kung- liga Patent- och Tegistreringaver- ket. Stockh på skickar namnförslag. För att han ska ha något att hålla sig till anger man lämpligen vilken typ av namn man föredrar, önskad be gynnelsebokstav, två. eller tre- stavigt mamn osv. Från Kom- missionären får man också ansök- finns frysbox 1 buset. De kan ofta klara sådant arbete, som de är vana vid, £ ex snöskottning och i hi ' Vilket egentligen bara visar att räcker inte till att betala dagens yrkes- man får istället förfallet namn, : inte en |oodka, St är för att få namnet A måste Förteckningen som "nämns ovan upptar emellertid endast för- slag till godkända fylla i papper och bereda sig på en väntan som ibland kan 9 dryg medan i, arbetar, = Om en ung man kommer precis till ett möte är det ett tecken på att han är förälskad. Det är ett misstag att tro att kvinnor önska bli behandlade som änglar. De önska blott bli behand- "att pr mot att namnet blir godkänt. Först efter denna månad och om inga invänd- ningar inkommit blir namnet god. känt. "Och så, beviset för att Anders- son blivit Vinterhed eller Jarle- krans: . Namnbyrån underrättar pastorsämbetet och skickar namn. bevis till den sökande, Det är det hela. : Maud, Längtan till stranden Isen skall brista : » och vindarna gå ot 1 " värmande snart över havet skogarna våras och sommaren. komma ännu en gång ängarna blomma i " bäckarna dansa glatt över sten och stock - barnen skall leka ännu en sommar på milslång strand... solen skall öppna hade Som människor, sitt vänliga ögonlock. ' . : Rudolf Zenerquist terligare tio : kronor , för varje namn. Och papp den mall: boulevardbladens:' eget, stoff, med ' halvmiljönupplagor, vär sd journalistik "med" ”sting” journalistik för LO-folk? Arbet Det” är en av de bästa, affärer LO . gjort”, "skrev : ; Axel "Strand, LO-ordförande när man ' för tio år sedan förvänvade 'Stockholms- Tidningen, ' Efter att ha förlorat 146 5 miljö" ner' lägger. man ned' tidningen. Siffran stiger genom” pensionsför- pliktelser och Jpvvecklinigskostna. der, - En av de fästa — vilka” andra? : 'de mr Harry Hjörne i G-P. . ETT ORD. - PÅ VÄGEN I din hand befaller ja mi - de; du förlossar mig, Torre, än trofa fe Gud. (Pa "3 6). präst från rärlds- kriget berättar, att ändra väslds- för en stor grupp soldater en kväll mad en gåva i handen. Han ' sade: Jag skall ge dema värdefulla gå- va vom jag håller i i handen till den rste att tro' på fött och kommer hit fram för att ora nt dte vädja” vilt dem i Innan en man tvek- samt n närmade si fyoch fick gåvan — en tiodollarsedel. .. håller den a alla gåvor isin äl hand och lar Å han kal 5 4 "med psa ”I din hand befaller Ing d ; du för förlossar mig, - Te, du trofaste Gu”, - stort sett detta" informationsbehov, de galapetrar att han; skall gifta ' , tas” ut: 4 "seriösa dagliga Utgåvor ”
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.