LAHOLMS TIDNING s "Förslag om: : skulle man nästan kunna tän- ka att 1960 års jordbruksutred- . ning kommer att framlägga, om man får tro, vad Dagens Nyhe- ter skriver i en större artikel den 2 mars. ”Nyheterna” från utredningen har som bekant dug- gat tätt under den senaste tider. Oftast har det emellertid. varit felaktigheter som" se så tär tydligen fallet även med föl- jande passis i' Dagens Nyheters ovan nämnda artikek ”Det. be- « tyder 'att matpriserna i stort gett , skall få stiga i' samma "takt som ; priskontroll > | muntra uttalandet om att. mat- priserna skall få stiga i samma takt som ' andra & Man har nog med detta haft i tankarna att producentpriserna i jordbruket 'skulle- få - utvecklas enligt 'konsumentpriserna, At man sedan skrivit något helt an- nat kan vara ett rent slarv. Det kan emellertid också: vara "ett uttryck för den slentrian som förekommer å mycket av journa- en, utgör klara tecken på att det På kstiken kring 1 Alltför ofta sammanblandas näml ligen; prisutvecklinger må. livs- andra k edlen i detaljledet med utveck. . ne försöksvis imder 25 år”. Som bekant har vi ånte pris- kontroll: i landet, Den avskaffa- des ' för flera år sedan. Prisut- ' vecklingen observeras och” ana- lysoras av ett statligt organ, Sta- tens pris. och kartellnämnd. Vi » har wisserligen en form av. pris- kontroll på ett område, nämli- gen ifråga om" jordåbruksproduk- 4erma : i producentledet. Om det emellertid skulle' bli så som. Da- lingen i'jordbrukarledet.. Da: se- nåre' årens; itveckling markerar på: ett” synmnerligen "bestämt sätt, att en dylik sammanblandning är direkt vilseledande, -: +. ie: K Vi skall i övrigt inte kommen- tera DN:s artikel, vilken uppen- barligen innehåller en del saker som är att hänföra till fria fan- tasier..'. Förmodligen: vore. : det lämpligast om: alla tidningsorgan kunde ålägga" sig ett mindre om- kulerande kring jord- " gena Nyheter skri att matpriserna i stort. sett skall få stiga i samma takt som andra or, förutsä äm sta ånyo ' införd” priskontroll : bruksutredningens ,. förslag. Hur . dessa i: sina huvuddrag eer ut ” torde .bli bekantgjort vid" inled= kicka och den turkiska Tegeringen inomiska och andra bekymmer att kämpa med, att de måste betrakta varje chans till en ånyo håller på att ske en til: av Cypernkonflikten. har som; bekant så besvärliga 'eko- mrik tiska "|. bypernkrisen inför el nt utbrott? sin: lärartjänst "wid rick att eljest bn ställda inför krigsrätt. Rege- los såg å sin sida i FN-resoluitionen en möj- lighet att intaga en mera aktiv hå » likhet med sin kollova tä Ankara — ansluta sig till den förhärskan- de folkopini Denna från båda 'hållen . gjorde att en skärpning av det politiska klima- tet mellan Grekland och Turkiet blev oundviklig. Man väntar Du, att Turkiet kommer att svara med en utvisning av de orken som alltjämt finns kvar: turkiskt territorium, Em sådan ågörd kom. mer givetvis i sin tur att öka den vedan : förut ' ridvabla spänningen - mellan Athén och Ankara. > Då engelsmännen på sin tid av- stod från en koloni: på 3 Gre Sh litisk avlänkni: sorti" vönskvärd : och ' välkommen. Men en dylik. lek med elden är och förblir en fiskabel utväg. Det är framför allt" två fakto- rer, som allta sista tiden bidragit till=attz=blåsa, va i den förmen [6 konflikten: den för Turkiet föga" tilltalande "FN- resolutioner. om Cypern och ärke- biskop Malkarios nyligen avlagda besök i” Athén' '”Cypernfrågan” fick sin begynnelse i december 1963, då Makarios till nackdel för der. turkiska ' minoriteten . på ön ville: göra ändringar "i iden med. stor " möda och ” mycket ' besvär I ning mingen av. årets -I ik kista butiksledet. Det är väl be då +. utredningens | - ordförande kant för alla Bom följer statisti- landshövding Gösta Netzén skall lingen på oli-| redogö a : kon om' pri ka varor eller olika sektorer av . Bamhället att livsmedelspriserna 1 detaljledet stigit långt starkare än andra konsumtionsvaror. Det är pckså väl känt, art detta inte står ÅT samband med utveckling- a för I Neon — ETT GANSKA" HOTFULLT : SPRÅK "or os : begagnar enligt Nys We rm- lands-Tidningenjord- bruksminister + Erik” Holmqvist en av jord Dessa har under de” 'senaste åren "utvecklats ungefär. i 'samma takt |. som priserna på waror och tjäns- ter I: genomsnitt, Den. 'väseniligt man "och : man . emellan- bland > jordbruksutredningens - .Jedamös T bl a 2 sägb att om starkare ,stegringen på . 1i d len"$' detaljledet beror på”. kost- nadsökningarna' I för ädlings-. och handelsleden, Det går" inte vid en fri? prisbildni att; åstadk en cckli sg: sav” ”samma” takt som "andra" konsu- mentvaror” med : mindre än avt : skydd: för den svenska prisnivån "jördbr il ts. ”fört- sätter” att driva en I propaganda för en; ; högre.” ; produktionsvolym sr . frå med kt. från: tillståndet; i den; svältande. värl- den, blir hans: motdrag ett .mins- kat eller kanske. helt slopat gräns- 'prisutvecklingen för de [tjö som mutövas av förädlings-,. och hanklelsorganen . kan -- effektivt "kontrolleras. Skall man då gå dill roten med det onda, måste man däven kontrollera lönerna, 'efter. "som dessa är en väsentlig” grund för ' prisstegringarna :1 detaljte= det, En sådan kontroll torde ing- en vara miktig att åstadkomma. Det är väl uppenbart att Da- 1. gens Nyheter råkat ut” k. groda, då tidningen” gör" det St "STATENS ALKOHOLISTVÄRD' + ÄR OTILLRÄCKLIG skriver G 'ö t l& br 6. r g se "Tidningenmed hänvisning | t till en nyligen gjord undersök- ning om bl, a. återintagningspro4 centen vid en alkoholistanstalt! Mot bakgrund av det fortsätter tidningon: Det är under sådana omstän- digheter förvånande att den fri- villiga alkoholistvård som t, ex, Hinkföreningarna bedriver inte mera... K gor väl länkarna litet hjälp till "lokaler, men föreningarna måste ligna on stor del av sin tid och cnergl åt att skaffa pengar ge- nom annonser, lotterier, insam- lingar etc. Man kunde nog bättre utnyttja den ärliga " vilja "att hjälpa andra som de själva blivit hjälpta" som präglar länkrörelsen 'och som ger resultat, Länkarna utgår ifrån att ingen kan hjälpas som inte vill bli hjälpt och där- för går de in för övertalning och att stötta varandra utan att un- dorvärdera den dicinska' vår- "att sätta sht produktionsbegräns- ducera livsmedel i. vilka mängder det” vill. Men då. får man själv betala "priset ' för det' geiiom”att avsätta . produkterna på hemma- - marknaden. utan: eller "med hjälp t minimalt: "gränsskydd. Gi- Sänderförstått att man får ksöm ; fallet. är nu — själv "betal .exportförlusterna - för det som blir över 'och' måste säljas på , andra marknader. ä än, vår. egen, + > FR som jordbruks av ett bruksutredningens rädikala flys " gelgrupp -— enligt; NWT — börjat anfäktas av: ”syårmod ” över, ätt man "kanske ialla: fall. — med tanke: pål hur, det ser ut på. värl- t dens". "stora 'matbord — är på väg ningsprogram” i halsenå SJÄLVFÖRSÖRJNING oc +» U-LANDSHJÄLP , .. > «I ett avsked till. Stöckholms- Tidningen noterar J or d b r u- kaäarnas Förenings blad, att den beklagligtvis dö- da tidningen i sin sista jordbruks- ledare' säger; att. inte priset.bör |”: användas som medel för att bringa ned självförsörjningsgraden utan i stället positiva åtgärder av oli= ka slag: > Nod Om "denna insikt slagit igenom » tidigare hade åtskilliga diskussio- ner varit överflödiga. På jord- bruksorganrisationernas sida har man i princip ingen invändning | mot att statsmakterna såsom rep- resentanter för hela folket bes "Och länkkamraterna ger sällan tappt och anser inga fall som hopplösa, TVÅ "SABBATSSEMESTRAR" om vardera ett halvt år har SACO föreslagit för sina med- lemmar mellan 40 och 60 år, Det Irriterar storligen A r.B et ar- bladet: Det är, säger SACO bl. a a. det effektivaste sättet för huvudpar- ten av SACO: medlemmar att få del av den arbetstidsförkort- ning som hur stor jordbrukspro- duktion vi skall ha, och de har inte begärt mer än att traditio- nellt skötta — ”medeljordbruk” skall ge skälig lönsamhet. De små jordbruken är ju för länge sedan borta från kravet på inkomstlik- ställighet, Bortsett från att :bort- fallet av" småjordbruk redan är snabbt vet man att de stora jord- bruken är så priskänsliga att just de små har större förmåga än de att överleva en prispress, En smu- la eftertanke säger vidare att in- vesteringar som”Tordras för rta- ”tionalisering och de: av större jordbruk näppeligen. sti- muleras av gåliga priser och : och k andra arbetstagarkategorier till del. Ett nytt exempel på det kom- pensationstänkande som gör det så: svårt att åstadkomma social och ekonomisk utjämning, För vad är det som säger att: en SACO-tjänsteman i all framtid skall ha längre semester och kor- tare arbetstid än t ex. en järn- bruksarbetare? Ja, inte är det SACO som sä- ger det, Arbetarbladet har missat poängen, Det är. för att SACO- medlemmen inte I all framtid skall få längre arbetstid pr år än LL ex järnbruksarbetaren, ' som SACO föreslår att arbetstids- förkortningarna skall samlas till sabbatssemestrar för dess med- Föreningsbladet bestrider att jordbruksorganisationerna = varit obenägna att anpassa sig till sen I” ny jordbrukspolitik och även att de patetiskt skulle begagna sig av världssvälten av egoistiska motiv: . Dels har jordbrukskooperatio- nen visat ett aktivt intresse för u-landshjälp och dels har Sveri- ges jordbruk inte sämre förut- sättningar att bidra med livsme- del till u-länderna än andra län- ders. Det har dock inte gjorts gälllande annat än att det är statsmakternas sak' att besluta hur stor vår u-landshjälp skall vara och i vilken form den dkall Bes. Blir det fråga om livsmedel lemmar. får priserna givetvis mätas författningen, -- Maka- rios . självsvåldiga såtgärder fick världspolitiska - återveri . [ledde 'på, Cypern till en blodig tragedi vars problem och konse- . kvenser sedan dess förblivit olösta. "-Athénnegeringen tog ' parti för - r orekoyprioterna och Ankara å "Isin sida: tog ställning | för turkbe- folkningerr, på ön,: så kom: den cypriotiska konflikten att mutvid- gas till.en fientlig motsättning mellan Grekland och Turkiet, Och nu, ser. det åter ut, som om denna kontrovers" skulle. få riskabla kon- sekvenser. : 1' den ovan da FN-debatten led Turkiet ' så' till. vida ett smärt- samf "nederlag, som :.det övervä- gande" flertalet av "FN:s :medlems- stater ställde sig på Greklands si- da och; gav. uttryck «för denna hållning i den resolution; som ut. t |på na bemödar sig alltjämt att för- hindta - blodiga sammanstötningar ön, men FN-truppernas exis- tens är problematisk på grund av FN-organisationens finansiella nöd- läge. En följd: av Turkiets neder- lag i FN är att den: turkiske re- geringschefen Demirel av inrikes- politiska skäl. sett sig föranledd att slå: in på samma hårda kurs i Cypernfrågan: som hans företräda från Ankararegeningens sida här givetvis bidragit till 'att SS pa: spänningen. Men även denna ih I gång har Makarios på sätt och vis ne” Inönö. Denna omedgörliga håll- | och upprätthålla lugn och ordning | drag, Cypern, delbart frågan om ENOSIS," d v.s. öns återförening Aktuell kom mentar. Trots Vita husets ansträngning- ar att markera en yttre samstäm- mighet' mellan den officiella po- Ktiken och Robert Kennedys åsik- |k ter, är det uppenbart att den döde presidentens bror genom att på allvar ta upp en diskussion om farsen håller redan på att nå” sitt slut. I sin nya skepnad var, det . Den nya akten i - författnings- kommunala sambandet, så illa 'ut=" styrt att det inte skulle ha' dugt ens 'i iden ' enklaste förväxlingsko- medi. Om inte spelets regissör får FNL:s roll i'en' förhandli r- jen ny ingivelse i sista stund, kom= gång förmått admini att mer lösni r entydigt mttala, att den kommer |vecka, att rätta sig efter ett valutslag' i Sydvietnam — även om ett: så- dant skulle ge FNL betydande re- presentation. . Vietnamfrågan kom- mer att spela.en allt viktigare roll i den amerikanska offentliga 'dis- med det grekiska moderlandet, en sak som muaturligtvis icke låg i den - turk-cypriotiska minoritebens (17 procent) intresse, I-'de för- som ingicks i London och Zurich 1959 blev ENOSIS uttryck- ligen - förbjuden. Nu kan man dessutom fråga sig, om den lika äregirige som stridbare: ärkebiskop Makarios verkligen skulle vara beredd "att avstå från sin stats- presidentpost och utbyta den mot en anspråkslös ' provinsguvennörs- Post, därest, mot all. sannolikhet, Cypern skulle få lov att ansluta sig till . Grekland? Det' förefaller föga troligt. . Men bara ordet "ENOSIS 'utlö- ser, närhelst det nämnes i gnekis- provocerat sina tu dare>ratt intaga en hård attityd. Hans besök i Athén hade till syf- te att utnyttja den förstärkta po- sition, som FN-beslutet givit ho- nom, och. i samförstånd med At- hén-regeringen "söka . göra ' oin- skränkt bruk av den självbestäm- manderätt, som "åtminstone teore- tiskt tillerkänts Cyperns . befolk- ning. Detta var tillräckligt för att sätta Ankara i alanmtillstånd. Men även den grekiska rege- ringen "sitter trångt. Den -: svåra kris, som; förliden: sommar skaka- de: Grekland är ännu inte. fullt övervunnen,' Det visade t, ex. den strejk, 'som myligen igångsattes av 8.500 gymnasielärare och den var- ning, kung: Konstantin: riktade till dem att omedelbart -återupptaga färdades. De under FN:s befäl in- F ritidsfisket 2 acce : Fritidsfiskeutredningen här till jordbruksministern - överlämnat 'en från Fritidsfiskets samarbetsnämnd inkommen Promemoria vari fram- föres By kemål rö- epterar. fiskeavgift | väckta förslag omen sådan av- gift," men .det förklaras inte vara uteslutet. att man mu på fritids- ekulle: kunna mara be- redd adt 'acceptera en dylik avgift. krände olika : åtgärd. "från det all. ; männas” sida,” som. ktualiseras av äxa allmännas 0 oslällning HM fritids-] fisket' i: alltför ' hög - grad” präglas av döreiktighet och i många , fall | av aippenbar passivitet, Insatserna långt. mindre än vad som görs. för 'andrö' grenar av friluftslivet. I av planering, konsulentverksamhet | m, mm; lå äl er finansiötängen" av den Behövliga förstärkningen, kom- mer" men” i: promemorian - in - på frågan om "införandet / av en all- män '. fiskevårdsavgift : elle; .rät- tare sagt :fiskeavgift. Hit har man. från fritidafisk ning är" då att infly- 1 ka eller grekey kéer, en sådan politisk storm . i Turkiet, att det förefaller. fara på färde. Det faktum, att både Grek- land och Turkiet är allierade för- bundsbröder i NATO, tycks icke & minsta mån dämpa glöden, vil- ket icke minst inger emerikanar- k och de i , Som Se- natorer som Fulbright och Ken- nedy har gjort för att rensa luf- ten från oklarheter och allmänna fraser skapar bättre möjligheter för konstruktiva resonemang, som | - kan leda fram till en' lösning av den tragiska konflikten. - Västerbottens-Kuriren. . Det finns maturligtvis bara sett enda verkligt skäl för statsminis- tenns” envetna vidhållande" av sin uppfattning, att svenska folket ej dipekt wid vett enda waltillfälle skall utse 'sina representanter :i viksdagen: . Han will i det längsta bevara sitt partis maktpositioner i strid nved folkviljan. Något in- tresse "för en sant: demokratisk valordning hyser han” inte. Det är na. svåra bekymmer,” den enkla sanningen, :-. ver - Borås "Tidning. N. P.S. f£ —=— Jag skriver: om : räven ännu en gång, fastän "det inte. denna gång är svar på Sven Martinssons in- lägg. Var och en får jul ha sin fria åsikt i alla frågor, men jag har sett i referaten från alla jaktvårds- årsmöten & Sven Martinssons hem- trakt, att de betalar stora skott- pengar både på räv och idess ung- ar. Därför anser jag att Sven Mar- tinssomr står tämligen allena i sin äsikt om rävarna, Jag har , fått flera, telefonsamtal och i desså will folk ha" hjälp med. skrivelser till de I nala” myndig att öka skottpengarna 'på alla .skade- djur "och dito . fåglar och” ej göra | som -ä min h an "ta bort NÅGOT OM. RÄVEN: : a I kon stilla gin hunger. om I doktea! i övrigt varit skral. Han håller till godo" med" de mest skiftande” av fallsprodul från: kal börder ;'på gödselhögarna ' till” di- verse avfall från -både växt... och djurvärlden "på köksmodderna, Jä- garna ser med andra: ögon på rä- varna för att se på deras sätt skriver jag följande: en Det finns. i .xegel ganska gott om räv i svenska marker, Då vi tycker ' att småviltstammanrna ' är glesare - än wi haft anledning att vänta oss: är det inte ovanligt ett vi ger. räven. skulden; Vi. vet att å kunnde venterinigs-, och mllyenimoskigär- skott på kråka, skata, kaja och: trutfåglar. Mitt förslag vore, der, ad konsulentverksamhet, ta bort ekottpengarna må kråkor- av ul d: iom | na: därför att de är stadda i en Hokokluten tt | my stor. , ta": bort .ete:: Hit hör bl; tt rna på fiskmåsar, skratt. deri:s. k frivatten samt lån och promernorian. understrykes behovet ibidrag till enskilda kortfiske. el- ler 'klubbvatten. En allmän förut- . fri sättninig för införande av fiskeav- gift måste wara, att medlen kom- mer - fritidsfisket , i olika former tillgodo. Genom införande av fis- keavgift gkulle' man; också. få en registrering av fritidsfiskarnia, För. sin del: framhåller Fritids- fiskeutredningen, att. samtliga be- nas, sida ställt: sig breksam till ," En, radikalkur mot, bankernas | "Kulle lördagsstängning anbefallde Stockholms-Tidningen i raljanta ordalag några dar före sin be- klagliga hädanfärd: "Av tekniska skäl tvingas vi härmed avbryta den i svensk tidningshistoria ena- stående förföljelsen av affärsban- kerna: för: deras nonchalans mot . checklönekunderna, särskilt på -sommarlördagarna, och deras aH- - mänt hänsynslösa profitbegär. Vi "vill därför uppmana våra läsare att. redan nu ta ut alla si- na pengar från bankerna så att ” ni klarar er över sommaren". > utan inträffande tekniskt förhin- der, får man hoppas, fortsätta med att erinra affärsbankerna om de- Tas serviceskyldigheter gentemot allmänheten. : > (Köpmannen) JF upprepar att världssvälten .i dagens läge inte kan tas som intäkt för krav på hur jordbruks- "politiken skall formas: N - JF har för sin då vid olika tillfällen belyst försörjningsläget globalt sett men också framhållit att det inte vore verklighetssin- . nat att dra några i varje fall kortfristiga växlar på detta vare sig i pris. eller volymhänseende. Tillbörlig försiktighet bjuder dock - envar 'att inte utfärda för självsäkra spådomar ' om vad framtiden kan medföra. I den ligger alla möjligheter öppna, bå- med världsmarknadsmått, "Ena eller annan tidning kan väl | midd, rörda frågor får anses ligga inom ramen; för dess muppdrag och det föreslås därför, att promemorian överlämnas till. utredningen. . Potatisen. ökade - folkmängden Uppeiäten om att vga ha varit ' den förste som införde potatisen till Sverige som åtskilliga generationer skolbarn fått sig itutat är dock ål Skepiriven, berättar Fri Köpen= Redan" 1658 nämner Olof Rud- beck den i katalogen över. den av honom enlagda. Botaniska trä gården & Uppsala. Möjligen kän inte Alströmer till att den fann trädgårdar litet varstans i Sveri under namnet tartuffler, därför : han - lärt känna den under t engelska namnet potatoes som b envände även i Sverige. < Strindberg som kunde sin ko turhistoria skriver i ”Er Stoc holmepromenad på 1730-talet” « de båda huvudpersonerna gått ! på Gyldene Freden för att i ag: Matsedel bjöd bland a trädgård, samt en okänd rätt sofa bar namnet Tartuffler. Denna se- nare framkallade många funde- tingar och varken herr Leonhard måga Vans unge vän kunde finna nagot angenämt i de beska svart. pruna rotinölarna, till äntligen ky- Paren med några raska knivdrag nat gott på Spargel från Alicns (72 (og av det bruna skinner och fö retedde sig måsar: och andra trutfåglar därför att' denna kommun-..ej « Yänsar in- till havet "och . ej har: det stora kommer ut i skog och mark, H Nog jagar, vi. därför att vi tyc- ker det är roligt! Det "ekonomiska utbytet — i warje fall av småvilt- jägarna —- räkmar väl ingen av 053 genomsnittsjägare med på all. var, Vilthandlaren betalar för den delem i regel inte mer för en ha- re eller en jaktbar fågel än ekinn- ohägn som ,viltfågeln utgör i Öka na på skateonna, om ej. Snåfägelbeständet skall. alldeles, utrotas. och ' öka na” på annars löper wi: risk: att inom 'en snar framtid endast ha kajor kvar, de har ju ökat' katastrofalt de. sista åren och har sina boplatser täm- ligen: fredade i städerna. Men det-var ju om räven jag skulle ekriva: först min egen syn- punkt. Under näringssöket rör sig - | räven över mycket vidsträckta om- råden När på höst- och förvinter skymningen; fallit, ger han sig ut på nattliga strövtåg efter föda. Han förflyttar sig därvid elltid i flytande, Tinnande trav, som en- dast korta oment stoppas upp för lystring, då han med. den fina hörseln, med synen, eller med lukt sinnet varslar något som antingen kan duga att äta eller möjligen innebär. fara, - » Ham fr under dessa strövtåg yt- terst' minnesgod och hans vand- ringar går gärna fram över mar- ker och: nlatser. där han tidigare > TR terra CR FTW fisk,. skadade sjöfåglar och annat ätbart, kan han sålunda föl- ja milvis. På vintern när isen Eg- gån, följer han helst vassbältenas som ger bekväm färd- väg, samtidigt som vassarna kan avspanas, I bebyggda" trakter söker ” han =3 upph en för en prima vinter- rävpäls, men det är sällan man hör någon hänga bössan på spiken för den sakens skull; Därför är ropen i jägarkretear stora — höj skott- pengarna på räv, så det lönar sig att skjufia dem..— Alltså i det fal- let har Martinsson: rätt, ' återstår ändå ' att, räven måste vara ett skadedjur för sitt livsuppehälle, men nog om den. saken nu Hararna och fasanerna t. ex, är lättare att: komma åt: de enbju- der. fler skottchanser. Och räven kan vara krånglig att flå, om man nu :verkligen ckulle få” skott må mickel För se räven är inte lätt att komma åt; inte ens de-före- trädare för antenn som i sophögs- kommande kring tätorterna. Och bland det. jaktbara småviltet är räven därför den som vftast fö- rekommer med ensiffriga tal skottlistorna. Rävstammen, tål att nöta på, det torde stå utom varje diskussion. Och: det andra småviltet. skulle inte. fara illa, om wi gjorde det Jag slutar med att meddela att våren tycks vara ett faktum nu: snön her smält, wårregnet fallit, en del fåglar återkommit, såsom lärkor, starar, björktrastar, bofin- kar, « bergfinkar- Myggorna har börjat dans> och flugorna har börjat uppträda på Fäelse för hela rushållet. Den genom potatisen förbättrade livsmedelsförsörjningen kom att få ett avgörande inflytan- de på hälsotillståndet och de onda och goda. kinge där Ja Pp pdlingen hade folkökningen. é Sökning mein rige liksom i ett flertal länder i varit ' den jämte brödet ti viktigaste delen av den övrigt den dominerande födan, för ft den fattiga befolkningen redan i|'X mitten av 1600-talet, rävens gkepnad är så rikligt före- |' för ett sönd han satt och lekte med den. Den yogre spelade boll och slog sön- och ljungpipare, ett dem telse .. [kommer Känna sin synd, . Nästa akt kan vi vänta om unge- fär ett halvt år. Då skall hr Er- lander 'wisa sig på styva linan och förklara för wäljarna hur mycket han varit beredd att offra för én: kompromiss av allt det som legat honom varmt om / hjärtat "i för- fattningsfrågan: och de indirekta valen, Det är en . roll, : värdig denne betydande ko- de. 4vå kamrarna milen " ”Handelstidningen.” / . Varje 'etrid' på "arbetsmarknaden av någorlunda storlek är besvär- :. lig för den sittande ' regeringen. Varje lyckligen — och "helst ock- så dramatiskt — avvärjd strid är en tillgång för samma. wegering. Det kan alltså bli många drama- tiska tillspotsningar än, "innan uppa öres Kurir iren. När Christian Gänther- hu "gått bort har tillräckligt lång tid” "för- flutit, sedan krigsslutet. för att hans anseende skall vara obefläc- kat. Han har själv: wid flera till. fällen' kunnat gå i svamomål mot ogrundade beskyllningar och. klar- d i vingar från skilda" håll "här 7 vittnat” om : hans duglighet och , Keder, ov - nh Sydsvenska Dagbl; tack re i Nog ärdet illa ställt på bostads- marknalden, när en kooperativ tid- ning erkänner att "det är "dyrt? "att bo i Sverige. ”Boendet har -un- der : senaste . tioårsperioden , blivit en mjöllko både för rikets: finans minister. och häns kolleger i kom- munförvaltningen”, Och det sägs av ' självaste” Hyresgästernas riks. förbundsordförande Erik . Svenéson, Ia, mån håller 'med horiom av - fuls gen snubblar över dem, "när del-' Tyvärr tycks man i det det. ha dått för sig att neligions- frihet är c detsamma, som. frihet ” från religion. -Kanske. är. det den . missuppfattningen: som "lett kill att vi för varje år får "alltfler miss- anpassade, i diet svenska” 'samhäl- Enligt, PTidningsnytt” har Press- byråns ' distribution - av: tidningar och, böcker drabbats hårt av. SJ- förseningar,” "vilket" väckt ” irritation och - försäljningsskador, — ”. Någon motsvarande : köldinver- kan har inte avhörts för bolkhan- dens del, sannolikt beroende” på ' : bokhamdelns sändningar . bill övervägande del distribueras ber lastbil, " " nr Svensk bokhandel, . Det änr' inte "alls så ” underligt ” med den där kapplöpningern till månen, Där finne ju - fortfarande parkeringsplatser, | " Förelagaren.' H y > + St äl äns 4 mera äm som nu sker — jag me- Tar me etta intensifiering av alla" slag av rävjakter och Brava [ ETT. ORD. fönEster, till oh med vakskytte mon ÄR vid åtel — Då snön som den A. gjort i vinter legat djup, kommer I PÅ VÄGEN lundar mlssunnar honom, och då så vänden nu. öm, I avfälliga får värdefullare djurslag stå för bam ärta ar oa) från Jag had skrivt Det var en gång att h d om fäven uu det o od äl Jen vå söner, Den åldne hade er gare och praturvänner Jar ringt vär bosvedidligt sätt, Den. mig och i mig ta mit ranmarna : skriveri om räven. a mitt honom stygg, . an åda två råkade samma da to g ul missöde, Den äldre. hade er Sin fars Teservoarpenna, när fönster, Den yngre gick genast till fån och bad sin far om förlå- Arn doftande, — föret på | söderväggarna och ute i och fick också förlåtelse, Den lucker frukt. som smakade Ilt efternatten den är Yugnast för så- |har sälgen börjat slå ut, I häc- fidre var rädd för att han skulle nybakat. vexbröd, men: då fana | sana besök — fram til karna parvar och pil- ra cha tuiydat För att kompen- ödselstack sr ban ofta | finkar, bofinka har börjat Sin ma — pac dilpte han sin mam- 5 potatisskördarna några år vårsång utligen har koltras- mg. 1. rummen. arbe- tionden in på 1800-talet 3 erjade smittkopporna)” utan också genom barna börjat sjunga ie vackra So ned trädgåeden och borsta . mer betydande sedan odlingen terna”, Denna va i lg och kväll skor, : flyttat ut från trädgårdstäpporna | kräfta idka or man i Ble- vackra förvårskvällarna. = På len tog g fadem. fram pen- bom de också att bl av väsentlig Ingen kunde tro för ett par vec- |. för att skriva med: den och svenska | mest nn att den var sönder, Ham fick reda på att hans äldste son extra arbete; som denne hans utfört "Tagen gng SON fodera Under dagon, förebréd- gjort, Gud förlåter 'al till sid dem som honom för satt. bes
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.