” Bättre barntillsyn insatser haft ett ännu ”ävstrare | "Aftonbladets . (5) förtrytelse över. - gsocialstyrelsens "förslag om läge att se fram emot. + I statsbidrag till iljedaghema IT isätter.. En rad r st här tillstyrkt försläget och insett det”.värdefulla i att ge dennal- form bv! "barntillsyn den" Upp- 2 Jah d. "den 1210; 1 På iskt håll re- pe ”H mot en effekti- vare och mer omfattande famil- jedaghemsverksamhet ' anförs ett ytterligare tokigt argument. Man hävdar, att det just är bristen ser som "gör ' att när - Washington" (LD. og fyllde nyligen fem år ; kunde vid jubileet se tillbaka på em mut- veckling som få frodde var möj- lig när president Kennedy den 1.- mars 1961 upprättade Fri Fredskåren. Presidenten satte då upp tre mål fört kåren:, att hjälpa u-länderna fylla” sina stora behov av utbildad ft, att hjälpa am sonerar man på annat sätt. Man , utgår ifrån att kommamnernas in- ” tresse att bygga jvanliga daghem minskas om . förslaget går ige- + nom. 'Man anför detta som ett mycket . starkt argument i. sin "kampanj mot utvidgad familje daghemsvård.: Detta hör - till det . vara så, men Aftonbladet liksom ” andra bör också veta att ett otal mammor inte önskar mågot hell- re än att stanna hemma 'så länge mål; ; barmen "är små, Och det är just nema att bättre" förstå andra folk och. att hjälpa andra folk -att bätt- re förstå- amerikanerna. "Under de fem, år som 'gått har kåren tagit ett: ort, steg framåt mot dessa” : Sedan den: första Kontingenten i i: 1961. anlände till: Ghana - dessa ; som" således har har. antalet frivilliga amerikanska möjligheter att hjälpa 'de andra |fredskårister "ökat från 50: till ca- som av, ek iska ller andra 14.000, vilka 'nu tjänar i samman- mest” ibla- i Ingen "kan "självfallet .- veta I om "kommunernas fortsatta intresse gkulle svalna, eftersom aran än- | nu inte upplevt förslaget genom- skäl måste / eller, vilt” förvärvs- arbeta. - I Det. bör slås "fast. tt om "det "överhuvud ska: bt någon: "ljus- i måste an det " fört a 'praktikent, ”Afte PY - dundrar emellertid om detta som ett faktum och upprepar” gin hy- potes till tjatighet. AA I själva werket ' torde. det nog "inte vara oron för .kommuner- mas framtida kapacitet det. hela äller: Långt större, -bekymmer Er "det faktum. åstadkomma att ; antalet ”dagmammor kan. tänkas öka, benom” "att familjedaghem” i ning på - de båda formerna av daghem få samhällets” stöd. "Det är” således inte fråga. om. ett. antingen « eller utan ett både, och. ER Sa ALDRIG NÅGONSIN HAR VÄL "EN REFORM DISKUTERATS :. I mar i arbete i mtvecklingsländer, / lagt : 45 atvecklingsländer, Dessa länders - efterfrågan på” fredskåris ter har alltid legat mycket högre. än "tillgången, varför :Fredskåren tvingats säga nej. till 'ett 20-tal länder som begärt hjälp. Kåren har -emellertid ytterligare intensi- fierat:' sin .rekryteringsvenksamhet och räknar med att i mitten: av detta "år ha över 115.000 medlem. . "UNDERVISNING, OCH- 2 - JORDBRUK.-. > På sundervisningens - område har amerikanska : fredekårister :” gjort b i en rad ut- "mer totalt fr ekonomiska : barndagh nånet "men genom” idrag sanktio- "neras som en samhällelig insti- ”4ution ifråga ' om barntillsynen. Uti förvärvslivet istället,/ alla I mammor, om nå så vill de eller ” intet." Dessa : - socialistiska tanike- i gångar "är välbekanta och man .har heller ingen anledning att närmare stanna vid dem, '. sn v De rimmar emellertid ' mycket "illa med den, stolta parollen. om ”vallribetens samhälle” som lan- serats. på socialdemiokratiskt' håll. + Om aw mammor med småttingar faktiskt” "önskar ”stänna ”hos” sina i barn och vid sidan” om; "detta an- inom: ramen” av 'sin egen. verkz "samhet i nast: på er fcket : EXCEPTION ELLT KALLA i VINTERN. . : I har "riktat. uppmiärkosmheotå att par svaga punkler i Å den sv SJ har inte kuynat, transportbehov, som BN - kommit till följd av att vårt. "inte haft tillräckligt många mor, derna isbrytare för att hålla sjö- farten igång, Det kan sägas att vi inte kan hålla tillräckligt antal isbrytare, lok och godsvagnar för så ovan- ligt ogynnsamma vintrar som den som nu varit över oss, men nog har förordet för byggandet av ännu en stor isbrytare fått stöd av ett kraftigt angument. Våra äldsta isbrytare går mer på för- e&yn än olja och att de kunnat ut- rätta så mycket som de hittills gjort beror i hög grad på att de sluppit undan : störningar " som annars får räknas som mormala under de påfrestningar de nu ut- sätts för, - Sjöfarton är ett många gånger ” förbisett lod i vår export, påpe- kar tidningen." Det är väsentligt inte bara att våra egna rederier kan verka utan all sjöfart kan upprätthållas. Även under mil- dare vintrar än denna finns det arbete nog för ytterligare en stark isbrytare, STATENS KONTROLL OCH ' STYRNING . : måste i många fall anses vara så långtgående, att det önskvär- da utrymmet inte lämnas för den kommunala demokratin. Till det negativa sammanhanget hör ock- så, att den statliga detaljkontrol- i flera; bpåp (fp). Regeringen” har :häj harnd. ikopplad från" de konsekvenserna”. än terbottens-Kur ren rvidlag ett stört ansvär eftersom! man lå- tit'debatten fortgå utan art frågan tior vecklingsländer. I inte "mindre än - sex afrikanska länder utgör freds- kåristerna mer än hälften av lan- : i |dets : läroverkstärare '; med miska: examina, I Nigeria undervis sad" var "tredje läroverkselev ' drygt.750.000 — "av fredskårister. I Malawi, har 200 medlemmar av den ” fredskåren möj om or; och ' finansiering - blivit. 4 för :en ordentlig utrednin; "Ändå har det av och till' föres "kommit" uppgifter; i debatten. som wisar att kostnaderna pr barn och dag blir” mycket" höga: Det: är ofrånkomligt art det måste bligå, eftersom: » särskilda 'institutioner alls, Btt anmat exempel på 'Freds- för: barntillsyn "mås! bli' avsevärt | kårens'” "verksamhet > inom ”under- anliga'bo= | visningen '. är. den 'skol-TV-' som vårdare J remål på" hygien” och tandard:. måste "ställas | här. t, och eftersom: anställd ar- tt till en rimlig .stan- ”rationaliseringsvinst” | som” liggen. Palt man i barndag- : hem! skan "tå , emot fler. barn pro blir; "därför i praktiken iutibi "personer. haft! arbete” med! dög : hemnjens, skötsel, VK. fogar där: t socialstyrelsen. kritisérat v sjukhusdaghemmen” och att: antalet anställda: vid dem'sån-. olikt? skulle: varit: "inte ”oväsent” igt Större, . om; man på « alla håll: <> Vilt: :én'. majoritet av. folket. hå tillgång still samhälleliga Jbarn- Passningsinstitutioner, så bör så” dana naturligtvis ' ordnas. "Men det är angeläget att man i förväg gör klart för sig de ekonomiska |'bi konsekvenserna . och ser. till” att Ez kostnaderna fördelas på ett rim- ligt och rättvist sätt. Det nu till- lämpade systemet för 'kostnads- fördelning - innebär - att. 'etv "mer faldiga: intagningarna till högsta- ; dieskolbor, från 2500 till 7.600, Allt. som allt” "beräknas tredskårslärare liggjort "för myndigheterna att tre : Amerikanska fredskårister gör betydelsefulla ' insatser : inte ' minst .som lärare,, Gene Stoltzfus undervisar i Nha Trang i Sydvietnam ”och det t tycks. inte vara något fel på kontakten mellan därare och SR - v: elever... so =. 2 dd stor "utsträckning i med- ättsrörelsen, k rala bis samt i "enar Sagt varje inn by i ha haft personlig I med c:a 1,3 miljoner elever över hela värl den, av vilka många. ennars -inte skalle ba fått någon. utbildning skötg av 'fredskårister.'I Colombia ti exv 845.000. skolbarn på låg- åätts, av program från en ition: &om "di ivs av. 70 freds. De "TI siffrorna för hönsavelns utveckling i Indier visar" «en: lustig. — men värdefull” :— < parallellitet, Under den: tid antalet. enheter med freds- kå bro d "Fredskårens'' också". betytt- oerhört : mycket . för istens steg från 287. till 500]: verksamhet ='har | fö ståndsprogram' av skilda slag. samt i det av president Johnson förkla- rade ' ”kriget "mot - armodet”. Där varje utv — Att:'ett omvänt fredskårspro- gram : startas inom vars ram kva- Tificerat folk " från , olika ., länder är .£ ; d.. fredskå r.. speciellt |k verksamma inom den "Job: Corps” som. ger: yrkesutbildning till ung. |hemland; domar" från ekonomiskt 'eftersatta områden vilka slutat skolan. i för- tid. samt + Vista — den inhemska versionen :av: Firedskåren. : s Ett. tvärsnitt. "av -- Fredskårens av kraven, ; = medl kap under de: gå fem] " Även den. amerikanska åren ger: bl, a. vid handen: att ge- | fredeikå är" dem 'största i sitt . lårs tjänst inom Fredskåren blir ett . till. Förenta : Staterna. för att arbeta samj; undervisa om sina ; — Att reglerna för rekrytering till: amerikansk UD-tjänst och an- nan federal tjänst ändras så att två notnsnittsåldern, är omkring 25 år, att flesta fredskårister är” ogif- ta och ”att' 31 procent av dem fort- sätter sina studier sedan: de åter- ill - gg chef. Jak råa Vaughn; som filigan : sbiträdande utrikesminister | — å. eramerikanska ärenden, ef- terträder kårens: chef "sedan till- det amerikanska folkets förståel för: utvecklingsländerna :, och : de problem 'dessa har att brottas med. Den: har bla. resulterat i-en mar- kant; ökning av : antalet ”anierika- ner” som kan: tala, läsa och skriva ; | främmande språk, främst de; som i Itales i: Asien, Afrika .och Latin- Amerika. Fredskåren' är - förresten USA:s: största .producent och kon- av epråkundervisningsma"”' 5 De” universitet som” samar= betar ' med Fredskåren i dess wut- i ogram lär ut 57; olika som. väckts ”och' intensifierats under tjänster si” Mtvecklingsländerns. De > Shriver, ' vilken sedan en :tid också varit chef för US Office" of Economic Opportu- rar :för kriget mot armodet. Shri- ver: skall” nu. uteslutande ägna sig åt uppgifterna på: denna post: "I ett. anförande i anslutning till ärbetseden: angav. den nye freds- huvudpunkter för kårens” framtid: :— Att över 100.000 amerikanska män och kvinnor skall ha tjänat i Fredskåren : efter dess första. .de- cenniumy;' - = Abt frivilliga froäskårister in- om, en "snar. framtid 'skall kunna tiäna. även i Östeuropa och hela Vietnam — både Nord och Syd — eller mindre slumpvis uppkc urval av föräldrar. tilldelas "stora kommunala subventioner, . . En så orimlig finansieringsme- tod. skulle möta 'häftiga " protes” ter: i värje annat :sammanhang, betonar VK' och begär en allsidig utredning, 'som ger "den fortsatta daghemsdebatten ett fastare och ekonomiskt realistiskt underlag, . N | Det kan kosta på för medbor- garna i ett land som befinner & sig i krig att klandra sin egen rege- ring hårdare än dem den bekäm- par. Man känner respekt för de len är en tungrodd apparat, som medför ett betydande merarbete för såväl kommunerna som sta- ten, påpekar J ön k ö pin gar Posten En annan negativ faktor för den kommunala självstyrelsens funktion har tillkommit genom de allt större kommunerna, Redan 19582 års storkommunreform kopp- lade bort tusentals . kommunal- män från förtroendeuppdrag, som de tidigare innehaft och skött med "intresse, Den sannolika om- till stora kommunenheter torde yt- terligare och regering” der. amerik ”bombni e 2 "f | från: hemmen till skolan, Läroböc- a präster som i en vi- da spridd appell, vilken! nu även fått svenska underskrifter, väd- jat till "Förenta 'Staternas folk att "genast och unilateralt stoppa flyganfallen bå- de i Nord- och Sydvietnam”. De vänder sig emellertid även till andra Parten med en kärv protest . mot ”urskillningslösa terrormeto- Kyrkornas världsråd, som sänt ut ett tiopunktsprogram i samma fråga, går ett steg längre och "begär ett slut både på den N sterbildning. Nu har. vävintresset t a N VAT vävstolarna dunkat i generationer. De har inte kunnat bortrationali- seras. Kvinnome har förstått vär- desätta de gedigna hemvävda tex- tillernia' och känt skaparglädje mär de suttit wid sina wävar. Lärdo- marna gidk i arv från mor till dot- ter om vävuppsättning och 'mön- spritt sig till städer och tätorter. na till: vä är långa.. Vävundervisningen som all annan "undervisning har' flyttats ker behövs, ! "Vävning var en av ; de allra för- sta kursenna Lantbruksförbundets Koörrespondensskola — ' LTK gav ut Första upplagan kom 1944, Så småningom utgavs kursen i bok. form och den har blivit en om- tyckt lärobok och har flitigt an- vänts i "folkbikhringsarbetet, . Vävning ger goda dunskaper om textila material. Den lär grundligt ut hur man | ar - garnå cr KONSTSÖM. > os Det har alltid funnits eit myec- ket stort intresse för konstsömnad i vårt land. Länge har de bundna sömsättern dominerat men .på se- nare år har, de fria sömsätten bli vit. allt vanligare. Sä inom de många studiecirklar som ägnar "Inella' organisationer. .som alla haft - | bidra till att skapa 'en fredlig" värld 5. det, organ som eansva- I. (imen i nästa ögonblick: driver. en BÖCKER | svensk. landsbygd har slag 'är företeelsen idag i ingalunda enbart amerikansk. Sammanlagt 30 länder i Europa, Asien, Afrika” och Latinamerika har. upprättat :natio- USA:s ' Fredskår som : förebild "och som -alla här samma ' mål —-'att där - klyftan mellan de rika” [Aktuell kom maentar sat ka 1 mervärd katt. Det minsta "man De" stor av den ”tredje världens” ibegyn- nande upplösning bör bli att det afro-asiatiska blocket i FN, som nu kan begära är att han åtmin. stone avskaffar de' värsta olägen. heterna ' med nuvarande omsätt. ni "Hr Sträng bör snabbt Ah hittills. haft, ett op ligt stort inflytande, kommer att upp- träda ' mer heterogent, vilket för övrigt redan" varit” märkbart. Nya att ånyo förändra mönstret i des- sa delar av världen, men för när- varande är - . utvecklingslinjerna klart ogynnsamma för. den aggres- siva kommunism som Peking åt- minstone officiellt .förkunnat "de senaste åren. - ? Sydsvenska. Dagbladet. Svenska" "Dagbladet. "finner det misstänkt abt hr Hedlund och hans parti. förklerar sig vara redo att medverka ' till: impopulära åätgär- der. ' Men : är ' inte också. "högern det? Annars blir ju talet om kamp mot” inflationen rent "nonsens." + ” "Bandelstidningen.” "m: bättre” och , mera långsiktjg reformplanering . (som även ' tagit hänsyn" till "belastningen på kom- munerna och - deras” "ekonomiska möjligheter). borde. ha gjort det möjligt / för oss att undvika den situation "som: vi. nu fastnat i En stor del -av' de 'stockningar: och köproblem, som kan noteras i da- gens svenska samhälle, ; har sin yttersta grund i sådan” bristande reformplanering. Det är felaktigt och orättvist att nu vända kriti- ken mot kommiunalmännen', och förmana dem” att: ytterligare, "för- värra situationen. genom. att - hårt skära ner” de kommunala investe ringarna. se - : Beskattningen" bör så långt. mi olika' produktionsmetoder;" och den bör framför Bllt: inte, 'som' på bygg- |" området, särskilt missgynna de 'ra- tioriellaste ' metoderna Mervärdes- skatten, 'som skatteberedningen fö. reslog, innebär en” elegant Jösning |" på. dessa som: på. så. många andra fattiga 'n mationenna" eliminerats: NA ett klumpigt försök att åstadkom" ma . missuppfattning kring" vissa gruppers inställning till.-u-lands- hjälpen;” Ledaren vänder sig mot jondbruksorgamisationerna . . . och Centerpartiet. :: Man gör. "tydligen detta försök. delvis i avsikt att komma ifrån en besvärande situa- tion för sin egen grupp. Vi kan möjligen förstå motivet men inte 1 kratiska I en ledare har ttinbladet dort.3 att det” i det blåa loppet , är, ef- fektiviteten som är avgörande och inte dagens prissituation - på ' en orealistisk mwärldsmarknad. '- ' Aftonbladet. söker göra ' gällande att jordbrukarsidan gjort. sig skyl- dig till ett ”moraliserande”:- SMan har: också hävdat att det vore skamligt och: omoraliskt av Sverige att köpa "livsmedel: ”uti- från, när det: är så" stor: brist på Den ' hierarkien har förvisso kommit. i ett svårt läge, då den: i det "ena ögonblicket . försöker framställa: sig själv som ytterst: u-landsvänlig, debatt: och en politik som; för sto- ra” folkgrupper har' framstått som rakt. motsatt till den - offentligt hävdade - inställningen : i u-lands- frågan. Det har nämligen för allt större grupper i samhället 'blivit klart att resonemanget om en u- landsvänlig inställning dåligt rim- mar. med fackföreningarnas ' och socialdemokratiens - inställning i bl; a. jordbruksfrågan men även i hela 'det stora komplex . som fbru- kar uppernas sig åt detta slag av k vill man använda stygn med vars hjälp man kam åstadkomma mju- kare mönsterformer och man will oa erbeta med ett rikare färg val, ce Det är i första hand för att till- godose cirklarnas behov av studie- material som textilkonstnär Bitte Morhagen-Kjell för LTK och LT:s räkning skrivit: boken Konstsöm med: fria sömsätt Hon will inte bara visa hur. man idag kan sy problem, -. i vill man gkriva 1 klarspråk kan de" I ställning karakteriseras så att man önskar (och tror?) att man skall kunna förbehålla åt Sverige matt skrapa gräddan av produktionen, förbehålla det bästa och mest lön. samma åt Sverige, medan man gladeligen. -överlåter åt- andra att förse oss med livsmedel och en rad amdra varor, vilka kräver sto- anvi utan också vad man förr kunde åstadkomma med nål. och brode- rigarn, - Boken ger exempel på ylle. och linnebroderi, tyllbroderi, .gyldbro- deri och applikat Den har och sätter upp en väv. Vidare ber från dem härledda bindningar. Kvalitets: och mönsterbeskrivning. ar för linne, bomullstyger, yllety- ger, filtar, -i tilier samt olika slag av konstvävnader ges. ” Den nu föreliggande sjunde upp- lagan är grundligt reviderad och bildmaterialet till en del förnyat, bl. a har nya färgbilder tagits. : Vävning är en kursbok för Lant. bruksför! b ” Kor inbyggd studieplan till cirklarnas och i hjälp. Konstsöm med fria ä kan även studeras per 'korrespon- dens. Eleverna får då sända in vissa arbetsprover för granskning. Vi tror att även många som in- te deltar i studiecirklar utan äg- sömsätt GÅ & Filt skola — LTK, utgiven på LT:s förlag. En, särskild för Undersökningar har visat, ' att ” den enskilde medborgarens infly- tande minskas vid ökande kom- munstorlek och att därigenom även kommunalpolitikernas käns- lighet för enskilda kommuninne- wvånares önskemål avtar. och på Nordvietnams militära 'infiltra- tion i' Sydvietnam, Tillägget är välbetänkt eftersom det tarvas ij lever och studie- cirklar bar utgivits. Märta Brodén — Signhild Wik. hund: Vävning, Ar s. THustrerad la — LTK, LT:s förlag. LP. Som hrud är en kvinna skö- nare än som ung flicka. Som mo- |P ömsesidiga eftergifter och ö; dig fredsvilja för att kriget skall komma till ett slut, (Handelstidningen) med fier, en del i färg. Inbunden 17:— En kursbok från Lantbruksförbundets Korrespondensskola — LTK, LT:s der skö än som brud. Som hustru och som moder är hon rätta ordet på rätta stället och med tiden blir hon allt skönare, och som vi inte ”har råd”, att producera på grund av våra höga löner. Detta innebär med anidra' ord, "att man tänker sig att den kringliggande världen, | IG exempelvis centrala Västeuropa skulle vara 'så underlägsen ifråga om ekonomiska insikter att ett dy- likt tillstånd skulle kunna bestå under någon längre tid Tanken är närmast löj le. > Åt u-länderna vill man t. ex. ge rollen att förse oss med socker till priser som knappast ens mot- svarar handelsavansen per socker i vårt eget land Ifråga om denna sidan av saken är det skäl att understryka att om u-ländernas produktion skall kun- na” utvecklas och bestå på lång sikt, ': måste även dessa länder ha en skälig kostnadstäckning. När detta skall infrias och de Hråga- och andra dylika rodukter. Då kom- mer med Sannolikhet annorlunda, kurrensläget att annorlunda, eftersom vi även den dagen torde kilo | plädera för att öka st kan | man hålla med Afton- bladet om, ”att "detta är skamligt. pet äng en. EN politik. att ett lam rm mar ha 4 inkomster skulle vilja inrikta sel på att på lång sikt köpa vissa va- rugrupper från andra länder ' till priser som inte ger. skäliga arbets. inkomster, Dock är det inte främst detta som framhållits, ehuru syn- punkten kan vara både självklar och : riktig.' Det är ju så 'att den nuvarande samhällsdebatten i Sve. fige inte lämnar mycket utrymme för "moraliserande; Därför . har vi i regel främst tryckt på den rent ekonomiska synpunkten och dän- vid framhållit: att det i en :nära framtid kan ställa sig helt annor- lunda ur misk synpunkt om - | Sverige skall köpa stora kvanti- teder. livemedel: Det: kan. även i ett accentuerat knapphetsläge bli impopulänt omv ett, Jard som har egna rferar om knappa tillgångar. Där. för bör. vårt jordbruk hålla äre elas en Vä del av Sveriges: folk ställa 1 6 lidarisk, Man handlar på ett helt anmat sätt runtomkring oss. Över- allt är man med hänsyn till så- väl de . ekonomiska ' som ' bered- ikterna elä- gen om at bygga upp 2 gel | bruk som kan klara en "tillfreds. ställande onpdfförsörjning. Ifråga självförssejan et man - Ni år kant mycket Tänere vi de i Sverige, Aftonbladet hävdar att en viss gruppering inom vårt land skulle vår IP - delsproduktion. Någon; sade me- Pr har wi inte hört talas om, Vad som däremot diskuteras är huruvida rr tendens till sänk. jordbruksproduktionen. I i ligga före ifråga om arbetseffekti- vitet. Man får inte glömzra bort ligt vära neutral: i förhållande "till |' som möjligt, Bakom den | än vad vi gör få följa bygdindustrialiseringefis för= slag och' reducera omsen på be. tongelernent och därefter göra en skattereglema på byggområdet, = Dagens Nyheter.” Eftersom de för. skolreformen riktningsgivanda politiska ' "värde- ringarna faktiskt inte. är relevan. ta i samhället, "tvingas lärarna mer eller mindre konstant in i "konflikt med den pedagogiska, principen att eleverna- skall bedriva sådana stu- dier som . de ',har håg och anlag för. Skolan ställs - inför uppgifter som ' i. princip: är olösliga, , med följder för" 'utbildningsväsendet som vi i dag inte kan överblicka min - väl frukta: 1 Ad Våra ' av iver frustande skolre- formatorer - -har tydligen” inte upp- täckt att wi här' står inför ett olös. ' ligt dilemma. , - Tyvär "har det . uppenbarligen varit klent beställt med .den sveh- ska beredskapen |mop mul och” klövsjukan. Det fanns nu inte vaci cin i landet utan man fick i hast ordna med fån från Danmark, Detta är så mycket. mer. svårbe= " gripligt 'som ju epidemier härjat i flera månader på olika håll i Eu- : "finansminister och? Ta hektoliter ' mindre. starksprit nu. än tidigare när "samtidigt 'missbru- ket tilltagit... Framgångsrika. försök att minska . bruket kan” alltså gå parallellt med. ökat. missbruk. Det är de redan: förut. alkoholproblem- bruk. ytterligare, medan missbru- ket ökat. : Det är. något - att slädjas. åt en- bart. om "man anser att alkohol är något, fult,'; -en synd,” vars totala summa "minskat med några. helto- liter, Men den som” oroas a koholskadoma åter” sie "int tillrådligt / och "en : arbetskapacitet så "låg att. de:just hänger med i livet.” Så Ayder” en kommentar: till en utredning om lumdastudenter- nas : konditionsläge "och mbotioneva- nor. Av, utredningen framgår det att var tjugonde 'dtudent och var > tolfte studentska, i Lund i 20-24 år rent. fystologistut..är. 60 år. Åldringarna i vårt samhälle blir alt fler "och fler. =" > St > Försäkringstid 1 yngling arbetade jag ofta Vanligen var jag smutsig och dammi ig, eftersom jag hade ordetat hela: dagen i den heta solen. Fur såg jag inte RT dagens slut, då jag kun= NÅ mig ett bad och bli rent -sade; H sghaels Stens hopp förverkligades, när Gud sände sin Som al Åälsa från . deras. synder: allmän översyn av de: föråldrade » lantgård. ' Trött brus hopp och ' hela 'mänsk« X ropa, bl. a I Soviet, Öst ike och fria som inskränkt ' sitt alkohol- 50 och ma istus finner MÅ. i tu i
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.