RR LAHOLMS TIDNING a —=LT - - > Högerns ' I sina Irämpaktiga försök - att [. k Jat tierna och alldeles speciellt centern gör hö- - Dagbladet det verkligt svårt. för sig själv. |. Nu senast har centerledaren Cunnar Hedlunds , interpellation till statsministern om en runda- bordskonferens för att bejda in- flationen retat gallan på höger- tidningen. I ordalag av det mest "kufiska slag insinuerar man om interpellationens syfte. ”' ; Mot, bakgrunden av att lik- ande "förslag också kommit från Sv. D:g kommentar till hr. Hed- lunds : interpellation . sitt. särski- da intresse; "ör I Vad: iwore- räturligare: än att her: Ohlin? och Hedlund 'sesolut g t anti. inllationsprogrom "och "ställde franv detta som. ett alternativ till den " Jättsinniga — socialdemokra- tiska inflationspolitiken”, utropar tidningen. Hr 7 Hedlund vänder sig dill. hr Erlander, konstaterar Sv. .D.. För det första bör det vara tidningens ledarsida . bekant att et; även förslag ' till inflationsbekämpande åtgändet. ' För det andre är det ju "så "att interpellationsinstitutet fungerar på det sättet, att rike- dagsledamöter ställer frågor till rfegeringsbänken, ,. IHråga om en rundabordskon- ferens' är: det självfallet statsmi- nister Erlander. som bör ta ini- Vägbyggandet .. ed hänvisning till” den" sena- reläggning av för året planerade våg- och brobyggnader 4 som: re geringån” föreskrivit ” undrar” hr ige Persson 4-Heden' (op) i:eni inter-'| pellation « till kommunikationsmis ” nisern vom > åtgäfden är” av” till- 1”. fällig och kortvarig karaltär,, In-]' dess terpollanten > frågar... vidare . om sthtsrådet vill" medverka » till » ett | kän radikalt ;, ökat = vägbyggnädspro= gram för att jeliminera eftersl ningen fattar en Fredagen den 11 mars. 1966. — NA. LT = låts stek: -tiativet — inte + ex riksdags man Allan Hernelius, chefredak- tör/ i heller: :folkpartiledaren - Ohlin... Sålunda / vände Ce "Hedlund till Svenska Dagbladet. -Inte " Bertil” "För övrigt här man haft. an- ledning 'uppfatta: förslaget om ten rundabordskonferens — med del- tagare från de politiska partier- ” jE och: Sam- tidigt öom detta höet utveck- lade: samhällsmaskineri kan ge "människorna allt heter, kräver het och fler möjligheter, iwer ler na, näri livet et och nadens parter —— som ett. tämli- gen enigt borgerligt ioppositions- "inte det allt mer av den Det. -ford mer och mer av den som ' vill - komma någon vart och hänga med I kamlä- - Att högern varit med Bara vå låtsas har man fått veta mu os "ALLMÄNT. PRIS- OCH LÖNESTOPP. so ", förefaller inte vara en så impos pulär åtgärd som. regeringen tyd- ligen. föreställer. sig, menar”H a 1- lands Nyheter... En "opinionsundersökning, som . utförts av SIFO, visar nämligen att varannan svensk är. beredd Vissa "näringsgrenar kommer att. minska" £ betydelse medan and- Ta "mer eller: mindne' snabbt ex- panderar, säger direktör Otto Nor- enskilde ; arbetstagaren irsönjning rycks undan, - - =" Men utvecklingen. måste ha sin gång, fortsätter han. Den är förutsättningen för, en ökad pro- "Iduktion, och fortsatt standardför. bättring, Den "enskilde bör dock hållas” så skadeslös som möjligt. För detta” "krävs. . sociala ; trygghettsan- i form av arbetslöshets- att ptera ett lönestopp om ett effektivt. prisstopp samtidigt kan - garanteras, 51. procent av över - 2.000" tillfrågade" personer. i. alla . åldrar över 15 år och fördelade på . 285 kommuner över hela landet, "tror nämligen att de inkomstför- två senaste åren är mindre än prisstegringarna, och... 34. procent att det väger ungefär jämnt. mel- lan dessa faktorer." Endast nio procent anser att inkomstförbätt-" ringarna «är -.större ; än 7 iprissteg- : ringarna, under. det att: sex. pro- . cenf är: tveksamma, "UMrodeslme "På en annan fråga häruvida de tillfrågade” skulle föredra nuva- rande system med allmän: löne- höjning och inget prisstopp, eller löne, och: Prisstopp,- befanns det ;det” med ; 68 procent av de till- åldersgrupperna: upp var bara något över.50 r. detta, men mellan 30 år hela CC procent. Bland sistnä be ig gå tvis många, som, hårdhänt fått 20. miljoner kronor. och Väg- och vättenbyggnadsstyrelsen har' nöd. gata besluta om uppskjutande" av en det entreprenader, En nrevide- ring' ay snslagen till de olika lä nén. måste därigenom” också g rös, påpekar interpellanten, , son? anser, att dennä anslagsminskning | « är ytterst allvarlig inte» minst i "om , brobyggnadénna.vEn tyngre landsvägstrafiken Broamnas ” otillrädkliga bärkraft | medför alt de tunga”lastbilarnas kapacitet .inte kan utnyttjas. En |...d + fördyring av godsbefordran blir följden, "Utbyggnaden ev landets väg- nät blir genom uppskjutandet av väg- och brobyggnadsprojekt för- senad ytterligare medan trafiken fortsätter att öka Det är nved oro, anför hr Persson, som man ser dagon för trafikomläggningen . närma sig utan att krafttag gö- res för vägnätets upprustning. - ÄVEN EN POLITISK STJÄRNA PÅ UPPÅTGÅENDE " kan råka ut för svåra bakslag. Det hände' Olof Palme i debatten om” folkpensionärernas 67-kort, konstaterar J ön k ö pin gs- P osten, Han avvisade kravet på en' utvidgning av kortets gil- tighet med arrogans, Andra kam- maren mulnade och när folkpar= tiledaren tog till orda mot hr Palme försämrades läget för kommunikationsministern, skriver tidningen och fortsätter: Det råder väl ingen fvekan om att hr Ohlin tolkad rdras med anod derbed pas, ensidigt / med. skatteh jä 'Hédlunds nya vädjan om "dabordskonferens "mellan" litiska ' pärtierna' och" företrädare för näringsliv och arbetsmarknad bättringar de erhållit: under dé 1 vara: ;maj yritet inom. alfa ålders= |- försäkring, ' men det allra vikti- gäste är ändå att vederbörande så snabbt som möjligt: kan föras över till- ett annat arbete. För att detta skall. vard möjligt. behövs. oftast omskolning av ett eller annat har såd: um ' warit. sysselsatta i de vikandi ingarna jordbruk och 'blivit”arbetslösa Här de flesta kun- nat omplaceras ' inom. andra före- tag utan egentlig omskolning. Det finns” dock tecken - som” tyder på att man "får: vara beredd på en förändring, i "framtiden." : —-Måd kan; förutse. ett" "växande behov av omskolning för” "tjänster sä vårt. kräver. också, öm 5 att hända inom auto- raationien] tyder”, på dettay t.v ex. inony” industrikontoren liksom' inom "och. föl rsäkningsväsendle, mA DEN DYNAMISKE - JÄNSTEMANNEN; cl, tt 3 dyhamielkt': samhälle . som nniskor med en dynamisk. inställning. till sina yrken, håller” tokag ; luppg: i em. arb er förändras: från grunden mder”. den . tid han. innehar sin jänst, påpekar, chefsåklagare Len- nant Asplund, SACO:s omdförande. Axrbetstagaren ” måste därför vara dra till omskolning eller. vida- bil aning” för att han skall kun- det förmodligen huvudsakligen frå=' ga om” vidareutbildning. Men sam- hällsutvecklingen.. kam dock: kom nia satt, medföra att 'en del de SR slutna arbetstagar kill kol SVENSKA POLITIKER : ts "är 'med-rätta' oftast stolta över » det svenska utrednings- och ver |E . missförfarandet; . Men ibland « sätts 'hela detta" fina system ur ” spel, påpekar tidningen F ö r'e- tagaremnm, sv Mn Det är framförallt nä ett val står för dörrarna, Nu har hr Er- lander -haft det bråttom, För en tid sedan talade han om äått' han gjort upp med LO-ledningen om att arbetstiden år 1968 skall för- veckan. Och ändå var det inte så länge sedan den s. k. arbetstids- utredningens ordförande medde- lade att utredningens betänkande kunde väntas först om något år. Så länge ville hr Erlander inte vänta, Det är 'ju ett val innan dess, Det ligger en underlig brist på logik i detta att man på poli- tiskt håll den ena gången hyllar utrednings- och remissförfaran- det och den andra struntar i det, Men förklaringen är väl den som hr Erlander en gång lär ha givit — det är svårt att föra en kon- sekvent ekonomisk politik, "när det är val vartannat år, = : - Där hittade vi alltså"den gnutta logik som motiverar hr Erlanders allmän föruytelse i bänkarna, när ? han vände sig mot statsrådet Pal= mes' ifrågasättande av riksdags- männens befogenhet att agera i ett ärende av detta slag. Med all " rätt påpekades, att vad opp tionen för dagen begärde, varin- te någon detaljlösning, inga ut- fästelser beträffande någon spe- ciell metod för att tillgodose folk= pensionäretnas berättigade önske- mål. Men man sade ifrån, att sa= ken borde kunna ordnas med god vilja, och 'underströk tillika, att en utredning givetvis måste före- gå ett beslut. Hr Palme kämpade dock ihärdigt emot. Riksdagen ställningst de: ifråga om ar- betstiden, Lot NY BARK I BRÖDET stans Nässlor, mållor, mjölke och en del andra föraktade växter kan kanske hjälpa mänskligheten - "på de kyligare delarna av jordenmot |: en svår proteinbrist har det sagts. Jordbrukarnas Före- a ingsbla & kommenterar: Somliga tycker kanske att det verkar som en form "av bark i brödet, inte värt mer än en fnys- ning. Ändå är det en högst: ve- var, enligt statsrådets in- te suverän att alls hysa och ge till känna någon åsikt i ämnet, Slutet blev emellertid, att re- servanterna segrade i andra kam- maren, som alltså uttalade sig för - en utredning och för ett positivt beslut, 'Det var säkert ett neder- lag, som illa berörde hr Palme, Men det var icke oväntat och hel- ler icke oförtjänt. e, framsp ungen hos svenska forskare som är in- vecklade i Internationella biölo- giska programmet (IBP) som är en underavdelning till FN:s na- turvetenskapliga topporgan. =-:. Dessa vetenskapsmän har också andra .forskningsobjekt inom sin ram som om de ger resultat kan bli av stort värde för världsför- sörjningen. Vad forskningen betytt för livs- kortas från 45 till 42,5 timmar.i|- UPPSKOLNING. . Särskilt intresse för tjänste- har den ganska nyligen väck- tar frågar ; 'om ' uppskolningen,. sä- ger "direktör Nordenskiöld, Med det "menar "man då vidarewtbild- ning som. är arbetsmarknadepoli- tiskt betingad. Det kan t. ex. vara Så att en industri i ett visst läge behöver en grupp kvalificerade ar- betstagäré för” att kunna' fort- sätta -den: planerade expansionen. Ttbildningsingatser måste då sägas sig snart att det var fråga om en svårartad sjukdomstyp. Trots in- tensiva motåtgärder, främst vac. cineringar, måste fyrtiotusen djur slakttas under december o. janua- ri, Farsoten har i vinter spridits norrut genom Tyskland, För två veckor sedan nådde den Dan- "mark: Nu har vi den i Skåne. Gårdar har isolerats och den sto- "ra boskapsslakten har börjat. Vad c har de svenska myndigheterna gjort för att förhindra eller mild- ra katastrofen? Det räcker med att konstatera” att 'det" inte fanns en droppe vaccin i landet närlar- met kom ' om den första drabbade + djurbesättningen. Vad har kung- liga veterinärstyrelsen haft för » sig hela den långa vintern? Har 2 den sovit på sitt söta öra eller tror "dena på änglavakt? . . (Handelstidningen) vad som ytterligare kan göras försörjningsläget vara välkommet, - Det kan bidraga till de under 1; gel ävk. upp en egen - denskiöld,' TCO:s- ordförande. "Den; Jligenom” komma att ställas i svåra" situatiorer, där grunden för arbete och ;måste med hänsyn. till det totala' . försörjdas "möjligheter att bygga Vi omskolas och. vidareutbildas »Man kan förutse ett växande behov av omskolning, bl, a. för tjän- stemannagrupperna. Det . som kommer att hända inom automatio- "nen tyder vara” ika motiverade ur arbets- marknadspolitisk . synvinkel - som när. det. gäller utbildningsinsatser för arbetslösa eller amdersyssel- satta, - EKONOMISKA SVÅRIGHETER. Såväl samhället som företagen har: stort .intnesse av att uppskol- ning och omskolning kan komma till stånd allt .efter behov. Därför ter 'det ot sig naturligt att man i sammwerkan söker ordna de elkono- slag, | miska, villkoren för dem som 'be- Trörs, dv. s. genom' Ifrån bidrag både det allmänna och från före- tagen, En särskild arbetsgrupp in- om AMS med företrädare också för arbetstagare . och: arbetsgivare har Tsysslat med ide här problemen och framlagt en del förslag som före- faller att.'peka på. godtagbara lös- skogsbruk” I. den mån tjänstemän |ningar. — För" "den enskilde "kan ändå denna process komma att innebä- ra. svåra problem, inde minst av ekonomisk - art, påpekar chefsåkla- gare. Lennart Asplund,. Naturligt- på detta... ,. sa i samhället, vätt att vänta oss att omskolningeprocessen så långt som möjligt ska stödjas av medel. Vi kan. dock inte vara säkra på att dem person som låter om- skola sig, kan låta detta ske helt utan en privat ekonomisk uppoff- ring. Detta är ett problem: . som förtjänar uppmärksamhet. — Nu kan ju dock även den enskilde gardera sig mot detta, fortsätter : chefsåklagare Asplund. Och naturligtvis bör. man under alla omständigheter ha ett reserv- kapital för . oförutsedda framtida utgifter. Om man tycker ' att det är svårt att spara pengar finns det ju en utmärkt lösning genom lön- spararidén, Ja, behovet av sparande & är werk- ligen lika viktigt som omskolning- en både för det allmänna och den enskilde. Sparandet, liksom wupp- och omskolning, är ett direkt livs- villkor för ökad produktior. och fortsatt ' standardhöjning. Och : hur viktigt det är för den enskilde att "Aktuell kommentar. | Sunda förnuftet säger att ingen har något att winna på en konflikt. Båda parter kommer 'att stå som förlorare och det kommer att drö- ja länge innan man kunnat kom- pensera förlusterna med hjälp av de ' förbättrade : villkor man lyc- kats tillkämpa sig: Om man nu alls uppnår några förbättringar. Man kommer jinte närmare en lö :|ning genom strid, i varje fall in- te mär parterna är så jämstarka på nytt gå. till verket med all- mänhetens moraliska stöd bakom sig. Nu måste demonstrationernas tid vara rue, a "Handelstidni ma var "att vårdformen inte fun. gerar och att målsättningen alltså inte ! uppnåtts, Siffror ger också klar | bevisning för påståendet, I tomma. och tandlälvarva= kanser. var 'uppe i 300. Den mu aktuella siffran lär närma sig 400, . Följderna har inte heller ubebli. vit. 300.000 barr i åldern tve till fem år får endast tre procent full. ständig vård. Skrämmande. siffror med andra ord. . : Sundsvalls Tidning. Bostäderna "blir allt dyrare: Nu- mera inträffar .den allmänna bo- sta till trots — att famil- Aokynigh i Inflationen gör sig också känn- a bar på annat sätt än genom ter ducering av inkomstens värde. För den . som har en ' sparad slant i icke - vändesäkrad - placering ' står det klart, att pengarna från: år till år förlorar. i värde, . Många. anar ningen . mellan priser och . löner försä den inter Ila kon- kurreniskraften i vår produktion. i inflationen långt utöver dess lätt jakttagbara - neutrali av en inkomstökning, Förmodligen är det sådana faktorer som gör att” då som, förordar prisstopp i kombina- tion. med utebliven lönehöjning är betydligt fler än de som blivit di- rekt- lidande på” inflationen” med också att den hektiska kapplöp- |. : : ” Byggnadsindustrin arbetar. + ett jer som fått en nybyggd. bostad inte kan. åcceptera erbjudandet, Bostaden är för dyr. Det blir att ställa sig i bostadskörn igen. Bygg- kostnaderna har stigit för varje år "Östergötlands Dagblad.” Begas ter. pan mera skyddat .märingspolitiskt kli. mat än andra: industrigrenar: De extra kostnaderna för detta betalas ikurvensskyddade > områden svåks samma medborgare, Lyckas vi görå något åt detta kan på lång silt fördelarna bli stora inte endast även för byggnadsindustrin och de inom denna verksamma. RET rå """ Riksd: "Sv ww dé ha en ”nesenvfond behöver väl inger knappast påpekas. " Christer ' Dahl.” vis har wi, liksom endra grupper |. £ Patrick McGoohan s som "Jokn | Drake ; : När drötining- Elisabeth IF krön- | : tes talades ' det stora” ord om hop- pet' att "hennes egid skulle bli'en ny stor. elisabetansk era; lika full” av konstnärlig ' storhet som den: första, den. med Shakespeare” och Francis Bacon och de:'stora även- tyrarna' Sir Walter Raleigh och Sir Francis, Drake och dom andra. Det. började. ju bra med eröv- ringen av Mount Everest, i lagom tid till kröningen; men sedan tog det sin tid, innan engelsmänen bör- jade ta åt sig "världsherraväldet på olika områden. . Den engelska filmén tog väl förs ta. steget, så kom Beatles ytterst oväntat och tög ifrån amerikanerna både initiativet och en massa | peng- ar :inom 'popvärlden, och så kom den stora: :engelskå teaterrenässan- sen” ochså kom Helgonet och John ' J och ES rbättra sin position. > 4: niskor i England, och ban har digare försörjt sig 'som hönsuppfö- dare, baktjänst pr ” Statemakterna "måste, beslutsamt pröva -förutsättningarna för, åtgär- der,' som kan: motverka inflatiorven och : därmed 'skapa bättre: förtrö- «lende för penningvärdet. Den bör- gerliga 'vegeningen i Norge har sedan en "tid använt just runda- och" diversearbetare, Det. var på en teater han var på så sätt bondsk dl som. en metod i kamp mot” inflationen, : Men här tog han sig-.in sceningången; och väl där inne har han lyckats.syn- nerliger väl med att hålla sig kvar - 4 ' Nedlagd : -— > uppstånden : " Vi har sett'Patrick McGoohan på film" även här i landet, bland annat I! ' i Brendan Behans I repets skugga för två år sedan, ' ' TV-serien om John Drake: bör- jade för fem år sedan: och :gick i fjuguminutersavsnitt”. 'i ungefär ett » (Forts. å sid. D har: vår: regering ' suttit "med 'ari marna i kors. Det är tid för run- dabordskonferens. Kan vår. rege- ring p riligen. förstå. att” ripa till- mycket: hårdhönt kritik vid: en idédebatt” bhäromsistens som .an- f ondnats av Sveriges Tandläkarför- bund.: Debattens genomgående. te- : Mycket svårt ha dikappade män. niskor tar i dag körkort. och! lär sig att. fullt trafikmässigt föra”for- don, Kan man inte tå ländom av de — för att ta ett exempel: — in- om. " wilkeb man lyckats ' opérera bort” de” növerorganen: på fordonerr till för- mån ' för sådana : apparater, : som bättra fyller sin" funktion? Är det alldeles. orimligt. att av sådant 'och liknamde.. ; nydaningsarbete kunna hoppas - latt” någonting skall: växa gande ä miska. 4 som” ”gärna, vill S kommunikationer till månen och Venus och de and- ra planeterna : ute” ir fymden men Drake och konkurrerade ut emmas- sa amerikanska thrillerserier. "Det är väl inte'Sir Francis pre- sis, men nog gör också John Drake en hel. del för att" göra England känt. Han. heter Patrick. McGoohan privat, och bara det stämplar ho- nom bums som . icke-amerikansk aktör. Hade han börjat sin karriär i Hollywood: hade bergsäkert" en översmart .. agent . försett. horom med något nytt namn — Blary Blimp eller så. Ni vet väl” vem Bernie Schwarts var — han: heter Tony, Curtis nu, '. : : Bästa” "skådespelaren Nu heter Drake emellertid Mc- Goohan och det går bra ändå; Han har varit framstående skådespelare ganska länge, fastän han än så länge bara är 38 år. Han har bland annat vunnit pris i omröstningar om Englands bästa teaterskådespe- lare — det var det år han var med i Ibsens Brand — och som bästa TV-skådespelare. Den gången fö- reställde han em astronaut på mä- nen. Han är gift och har tre barn, han är. ursprungligen irländare som så många andra b Den 8 mars > hette i i gamla a manackor Gregorius — numer he- ter den' Greger — och ansågs som den första vårdagen.' Naturen bör- jade nu vakna upp ur vinterdval lan och man gick wid denna tid med stora steg mot vårdagjäm- ningen, då dag och natt var lika långa. Vipan anländer i dessa da- gar till: Skåne och södra Halland och enligt > östgötahistorieskrivare var tiden mu inne att driva svi- nen till skogs. Flickor och pojkar ”sprang Gregorius”, vilket i tider bestod i att man löpte bar- fota över trenne ägor, ett säkert medel, troddes det att undgå att 'bli' ormbiten: till sommaren, vv? Milt och vackert väder Gregori- usdagen ansågs båda bra sommar och god årsskörd. Sålunda hette det i Halland och Skåne: ”Grego- rius fö är bättre än 15 lass hö”, Eller ”Ar Gregorius klar och skär får man så mycket åkern bär”. Ja, det tycks verkligen ibland ha förekommit milda wvårbre förr. i världen. En gammal väderspåman tion som på lång sikt måste vara medelsproduktionen ver vi alla. a: deras räddning, Drake i TV, är en mycket fr ; : Visste ni att Patrick McGoohan, som gestaltar. den stentuffe John . karaktä - MÄRKESDAGAR: I MARS - från: I Vpland ger "det rådet - "att -”har..den 13 mars snön helt gått av markerna bör man idå passa på att så, emedan vårmusten då ännu finns kvar i jorden, dock skall man om . fälten 'är , mycket sura, vänta något -innam - sådiden verkställs”, Undrar just vem som i år den 1 mars kan tänka på vårsådd! Flyttar vi oss fram några dagar har wi den 17 mars, Gertrud, även denna i många. avseenden en mär- kesdag, Då skulle man nämligen enligt gammal god sed ”gå ljuse i säng”, varmed menades att man då skulle gå och a sig medan det ännu var Sedan” veckor "bör, enligt gamla märken, wintern mu ligga i själa- tåget. Vårens härolder hästhowv och anemon lyser i hult och hagar men trots att de brutit sig igenom en blöt och dyig jord syns ej det minsta ' smutsstänk' på deras, klara kalkar. När solen skiner på dem ler de som barn, vilka helt oför- modat möter sin moder. Vid en solig sydvägg hoppar småflickorna hage och pojkarna trillar kulor i ål. Den 21 mars är det Benedikts dag, då skall man lätta på bilku- porna och göra rent hos bina, Vill man följa en gammal regel skall man Vårfrudagen den 29 så kål- naturens pulsslag, FS på varje dess tecken på gott eller ont, än här, än där får han nämligen sin tydliga wink var och när ham bör falla in med arbetet. Se på fåg- larna, de flyger. ånte längre så mycket i som de gjorde för några veckor sedan. . redar länge slagit sina långa dril- lar över fälten och |] en sin korta i skogen, Staren gonar sig i solskenet på husets sydgavel, han roar sig med att härma de anled fåglarnas läten, Vipan wvippar dub. belt ivrigt med sin långa stjärt el. ler wänder hon sin wita buk över pojkarnas huvuden i det hon ro- par sitt tyv, tyv. Och så kommer till slut den sto- ra dag då jorden åter är redo att värbruket kan börja Det sägs att det i år kommer att bli flera veckor senare än normalt. Tore Leth, | 1 - Kärleken kan hoppas. där fömuf- tet förtvivlar, ) dan striderna mellan: nord-+ tå emot det vassa plogjärnet och |Sus och sydsidan: kulkminerat på» lördags- morgonen, Enligt TT: hade 'sydsi- sidans tillbakaryckning, varför, bå- ber att få. uttala våra varmaste rika arméerna — icke" minst till befälhavaren "över 'de ”hyperbore- iska styrkorna; , viller" tycks - ha svåra konsten att knäcka..en mot- ståndare genom att ta till flykten; : Dagens Nyheter, «. Är det helt av en slump ' som regeringspartiet framträtt som, in= nehavare till det, svenska pennnig- lotteriet: mr 2? I-vilket fall som helst 'så här regeringen berett fol< ket ytterligare en möjlighet abd [ stöd åt regeringens parti, ”Val- frihetens samhälle” börjar ta form! | Arbetaren, ' NY t — a [ ETT-ORD one På VÄGEN frö. — Så kammer under våren Om”nu Sonen gör eder fet så MESRE 1 Med | bliven I verkligen fria... (Job. 8: Sinnet på helspänn lyss bonden, till Me En dag fann Jag att en trast som kommit in i vår kyrka, inte ' ut. Den hade flugit ; fönster som stod på hade kunde hätta mot väggarna, men förgäves försökte iden att bli fri har |yösX Sick fram till fönstret och 4 UPP det på vid gavel, Sedan som dc ät sidan för att se, vad . doch a. Fågeln flög bort en orka sig nigra ögonblick: på kbä allra" närmast . fönst- ret. Sodan il flög den ut i solskenet. » Denne någon är Je- Guds nåd, uppenbarad örlätan ngar flyger vi ut seende och frälsande fjol - var märmare 50 polikliniker . i snabb takt. och hyrorria följer NN . i realiteten av inons mindre kon- + "flesta ” traditionella. 'ma- . dan ”då inte Tyckats hindra? nord- > gratulationer, till: båda det seger- " givit. en lysande uppvisning i den" för medborgarna i allmänhet; utan ” fram till > verklig nyttaj> även; på . "lång sikt för den bilande och” flyr da parter” tillskrev sig” segern”; Vi . vad som .uträttas. på . detta områ-" .”.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.