| | motverka jardbrukets . effektivi- NN 2 förband. Därmed" skulle” 'deh cen & 2 21 T. | oJ ördbruksutvecklingen” under åren 1952-1962” en pro- it. "delade meningar om vad som me- - nas med övergångsställe "i när- - anser att en s kk. prispress på LAHOLMS TIDNING He Persson i Heden (cp) vill] i interpellation till jordbruksmi. 'nistérn' ha" dennes syn på det Lördagen den 3 2 mars- 1906 "ILT= iduktivitetsförbättring. med 5,4 procenis per år, Mötsvärande siff- "svenske jordbrukets . ringsutvedkling "och ens kraft. i jämförelse. med .situatio- önen i jämförbara länder i Väst- Europa. 'Vidare 'undrår :interpel- lanten om = jordbruksministern ' jordbruket skulle främja eller seringsprocess, " tt Framförallt i regeringspartiets tidningsorgan hävdar man att det . svenska - jordbruket skulle brista i korlkarrenskraft, påpekar åns drägits” kan : möjligen” förklaras med- ätt' man gjort jämdörelserna med des. k.' världsmarknadepri” - Ett reportage om. "Annaliså -Forssberger av Ingv. ar Wah. tén (text) och Rol Berg- lquist; « (bild). od FAnnalisal Torssblergör har skrivi em lång, gå om "Victoria Bene-. Den' ingår i boken ”Ekon' serna, erinrar interpellanten, men en sådan” grundval för jämförel- se är emellertid helt oninilig. De Skr värkismarknadsprisernia på jordbruksprödukter 'är inte” Vekoc | ha nomiskt' baserade” priser. Världs- marknaden kännetedknas'” ju av att. överskottsproduldtion' : : från vissa” tekniskt välutvecklade län- der j till" betydande Hhsnd, återfanns i den intervju! som den "franska tidningön ' Le" Monde Diplomatique : gjorde med stats- rådet Palme, även om "det inte kan anses klarlagt mad statsrå- det verkligen uttalat. a Jordbruksrationaliseringen i wårt Jand har gått betydligt snab- bare än. vad man ansåg möjligt vid riksdagsbeslutet 1947 om I riktlinjerna ' för . jordbrukspoliti- ken, eninrar hp Persson, ” F, n inskas ' antalet ' jordbruksfastig- > heter med: cika. 10.000 om året, 1 dbruket, den | mänektiga acbetskraften, har på 10 år minskat med cirka 36 pro- centi. "En kraftig produktivitets- M blivit följden, Enligt > Larsson i: Luttra, (cp) mm nn En nin g"och redovisar betänklig- - heter' möt kommunikationsminis- » terns förslag om förbud för fot- slagna förbudet att gå' mot rött , anser tidningen, "Trivseln i det militära. ä Förstärkt personalvård "mom oo - del ; händelser" mid: truppförbanid | : » pekår ”på : nödvändigheten av att |” sd personalvårdanide N iverksam- ar, föreslagit den av mot . begärda - tjänsten. "och "dessutom "inrättande: av en fast officersbefattni vid | vårdsbyrån för utbildning i per- " sonalvård : m. m. Försvarsminis- tern har å statsverkspropositionén . ERE föreslagit endast förstärknihg vid trala 'Organisationen inte- frågar komma, Motionärerna anser attl personalbehandlingsfrågorna måsz te ägnas” all uppmärksamhet, ; i försvarets ledningsörgan för per- sonalvård ” och finne "av de militära förläggningsloka-= lerna,” I första! härd ”fråste” » bättringarna ta sikte på ett färre antal 'värnpliktiga per logement ooh en verklig modernisering av "de sanitära avdelningarna, : » DET ÄR EN GAMMAL” : ERFARENHET = ; Sätt lagar om-de' skall respek- mag :terås och 'efterlevas måste ha sin | -- grund! 1'det "allmänna rättsmed- ' vetandet, skriver Borås Tid- gängare' dlt gå mot rött ljus och ".ovillkorlig skyldighet att använ- "da övergångsställe: : Ingen bestrider att hr "Palme i princip har rätt, Han har också, beträffande det av honom före- ljus, visst stöd i de regler som . godtagits av den = europeis- IG transportministerkonferensen CEMT). Såsom emellertid hrr Öman i Blädinge' och Hedin (båda h) framhåller 'i en reser- vation "till tredje lagutskottets ut- låtande i frågan torde det dock inte innebära något avsteg från dessa "internationella regler om| ansvarsfrihet medges då förseel- sen med hänsyn till de särskilda trafikförhållandena -är. av.- ringa beskaffenhet, Det kan sålunda ej vara rimligt 'att ställa någon till ansvar för att vederbörande gått mot rött ljus ehuru något motor- fordon inte funnits inom synhåll, exempelvis nattetid eller i fridful- la bostadsområd den, . L Vad gäller den i den före lagna lagtexten införda bestämmelsen om ovillkorlig skyldighet för fot- gängare att använda övergångs- ställe, om sådant finns ”i rärhe- ten", teagerade flera remissmyn- digheter mot detta uttryck, vil- ket de ansåg vara alltför vagt och i sammanhanget svårtolkat. Å andra sidan måste man hålla med departementschefen om att det inte är lämpligt art fixera av= ståndet i ett visst antal meter. Just därför att det kan råda heten” kan den föreslagna skyl- 2 | sa människor digheten: leda till orimligheter, , REAM kulle” ha ed | pb "dessa" kiiappast' ökar efterfrågan. Resoneinanget' må vara hållbart ' derpriser, därför att” en tillräck- lig eftenfrågan inte | finns," trots att: virka hälften vv jordens be- folkning - lider av livsmedelsbrist. Denna" situation torde komma” att gälla ännu en tid framöver, Na- turligtvis' kan inte: det svenska jordbruket: : konkurrera med på detta sätt, uppkomna världsmark- och speglingar” Zen mr dr oc lär förnimmel e omr hur nära saren en varå då” man läst hennes produk- tion. -Ty.:å idet hon skriver ger hon. mycket av sitt egna jag, men dock aldrig :å &n får vaska ”och ' söka sig fram till: källorna, ;Hon är, som hon också menar” att. "Victoria "Benedictsson var, inté en, utan två, "Döljer hon; ” en del i sitt vardagsgrå jag sju- natur, Annalisa Forssberger är på inget sätt en wvardagemänniska, det prydliga yttre skalet som låter oss. se. bibliotekstjänstemannen = och. nh klädd i moralisk: upprördhet är - den kanske" som”. mest oynisk, skti- + För en, idé sedan « dödade”, en ung mor i: Göteborg sin dotter i "ett anfall äv affekt och förtvivlan, Den unga kvinnan har senare be- rättat. —' och: utredningen har styrkt hennes påstående : > att hon' befann sig vid gränsen. av ” sammanbrott på grund av tryc- " kande " penmingbekymmer.: finns "en förklaring til handlingssätt. ..-Det, gör: det k sens handläggning. av ' fallet”. Man mäste verkligen frågar sig om det för utredningens'skull ä är nödvän” digt”att tvinga modern att med én docka 'demonstrera dråpet på nytt: Hon -har' erkänt: ock berättat hur allt gick till. Fallet blir knappast ' klarare. utrett. av'.dennå” rekonz ”struktion.. Som dessutom fotogra- .ferades,' varefter. bild rna ft fre j :Det me csieeler och vanlig anständig- Utan hänsyn. till.' det ”helt'; ;me? ningslöså. lidande som därigenom vållas redan hårt” prövade män= EE på" "Ungefär 1970. Om des inte: finns, som många -; arbetsplatser .; åste stå tomma, då kan vi inte. heller räk- arbetskraftsbrist, 150.000. 'persöner na: med den tillväxttakt: ivår ) fionalinkomst, som är:en förut- -sältning för. vår välståndsstegring. Om det inte finns tillräckligt med : folk i produktionslivet så måste antingen "arbetstiden, utökas ” i stället för förkortas — och det är det. ingen som :vill.— eller också | måste de tomma . .platserna fyllas med .människor utifrån. Och vill "man det, vill svenska folket; ta de konsekvenser. i många ' olika hänseenden, som detta för med sig? Problemen kring 'arbetstidsför- kortningen är många: och svåra. |. TYSTA" SAMMAN” : SVÄRJNINGEN . ' Priskonkurrens börjar sen "idiotisk" metod . för tillverkare för” att utvidga sin marknad, hävz |' dåde nyligen. en talesman för In ”dustriförbundet, : Allmänheten”. är så okänslig för 'prissänl ur febrikantsynpunkt,' men ken korsumenterna, handeln el- "ler samhället kan godta en så en- sidig ' ”oligopolitisk” ” ”argumente- ring, skriver | Fri K ö p e skap so o- Hur skulle "förreston- "denna möjliga - prissänkning "kunna" ute- i bli annat än genom en samver- |. kan producenterna emellan, "som: har en klart monopolisk prägel? Om den samlade efterfrågan. på en, viss vara bara stiger med-3 |: procent vid en "prissänkning med | 10 procent, så är detta visserligen för" branschen : som helhet inte mycket att hurra för men för var- je enskild :producent' är .kvanti- teten tillräcklig att te sig loc- kande — förutsatt att antalet pro- ducenter är något så.när stort | och - marknaden något .:så när |.derhållningsromanen, och finns den delsmedhjälparen ' har ett "av: stark sensitiv 'lägg-- = - vanliga ' mönitr et avvikande; något dröm- och lockande, något som” iskior, främst kvin: nor; sina" böcker," n sAnnalisa - Forssbergers , liv har: = | präglats av - boken, Hon har inte bära "skrivit. ekönlitterära och: lit- tefaturvetenskiapliga böcker" ho : he ”gokså'. arbetat. med ' att sälja böckernas värld är "stor da. Den goda' boken omhul- dar hon med em värme och inten- sitet som gör intryck. Men därför har: hon inte blivit exklusiv utan hon Rana en. stor förståelse. för oli- Ka a i på" hennes: glädje. då, hon inboken Enid och ' Eros” : skriver om; den underbara upplevelsen att som -bokhandrlsmedhjälpare få lov attt ;tala om och för” de: goda böc- keina,' och vad” mer, . kanske” sälja en "Auré! kymningen ”en' vår- kväll/imn stängningsdags: i bok- håndeln. > Så fy arbetet går åt att brevpapper, detektivromaner, iga underhållningsbödker; - trol- leriböcker och. penninglotter att de stunder: då en kund frågar. efter en. verkligt "god bok sätter sig fast den: som: arbetar på ett. bibliotek vara, med, om. : Skillnaden" är. här att det "finns så mycket: av + Människorna ':kom- derhållnih vm Sådan mån fr att hon skulle . helt :klar form, man der ”déb "starkt i hennes kvinno. '- i' minnet. Samma - upplevelser får I flicka Vv kring Ho år: sedan. Nu bor hon högst uppe i Krämaren, ett av dell två nya höghusen, i fjortonde wvå- ningen där man från | har en underbar utsikt över. sko- stan. Det ligger något amerikanskt skyskrapelikt över Krämaren. Men Annalisa Forssberger trivs i sin nya ;' lägenhet, Hon har. kommit upp, bort från oväsendet , nere på gatan, och med utsikt : -långt över bergslagsskogar och åsar, bort mot barndomen, det flydda men så ofta i-hennes terära. arbete återupp- : ÖKMAGAN ATT UNDRA. "Hon "längtar . inte" tillbaka till bruket," men .hon minns med we- mod" barndomen. I. den. utsökta lilla: berättelsesamlingen ' ”Mörk idyll” (1948) möter man Anna, en som upplever bruket och vardagen. Det är ett barn) som ser mycket och som har förmågan att” kärj ina . och - undra, Det. är en av ” mer och frågar efter'den senaste bestsellerm ' den stora, digra mun- inte så går, de utan. att vilja ha något. Kanske, skrämmer man där. som gått till bib: > I teket-allta "första gången. + Anbalisa Forssberger:ö är inte född örebroare, .hon kommer. från Engelsfors bruk i Kopparbergs: kän och hamnade : i stan. först" för:"/om- m, åntikristligt inställda personer borde: ikunina gå med på er sådan sak som; bordsbönsandakter i för- "skolan, . Förskolebarn ; och parn över huvud kan knappast uppfat- |” ita annat” än korikretiserande .un- :; dervisning. Den. . teologiska, pro- : blematiken om Guds existens och ja vannat får. de befatta sig med se- nare +" livet, Farhågorna för att +. bordsbönsandakten skulle ge dem "skuldkomplex- får betraktas som helt ogrundade. Ingen vettig män- "niska tror, att bordsbönsläsningen 'numeia' underbygges med helve- -- tespredikningar;' av. 1600-talstyp. . Däremot är det mycket troligt, att |”. barn. som aldrig får veta något : Om det. kristna evangeliet undan- "hålles en viktig kompass för fär- "den genom livéts svårigheter, vil- ;.-ka förr eller senare blir oundvik- :kiga för: alla människor, ' 2 (Växjöbladet. att göra med: vad som i modern Prisbildningsteori kallas oligopol "eller-'s -ofullständig konkurrens; t och en-sådan branschstruktur ka- ;rakteriseras "obestridligen av att producenterna med snart sagt al- las medel "undviker prisreduktio- ' net. Då föreligger, med eller utan ' Särskilda. överenskommelser, vad' redan Adam Smith kallade en Ytyst : sammansvärjning" mellan säljarna. z .. Det är, möjligt, tillägger Fri ; Köpenskap, att tidningsreferaten gett en. ensidig och orättvis bild nav. vad Industriförbundets tales- man hadesatt: anföra i frågan, 1 "så fall är det angeläget att ve- derbörande så snart och så klart ;som möjligt kungör, vad resone- -manget verkligen gick ut på. Ce- jämnt fördelad mellan. dem. Sak- |. "nas. dessa förutsättningar, har vi sars. hustru ' bör inte få vara] 4 misstänkt. | der fröna i att” vi ej bortmista | Fc ; mest: b Ööc- kert Henneg mest ängliga : är ”Hägt: över oss, är hyttan” (1939) en Jintensiv kärleksskildring ; från bruksmiljö. Den har getits ut i folk- upplaga : hos "Folket i Bild. os Bruket var på. något sätt en av- gränsad wälld,: er värld i världen ken" man; säga: Man kan inte låta bli att. tänka . på att bruket blev för -Annelisa Fi | (Hmm i männens värld -— Annalisa Forssberger - -— nedictsson. Bögge ville och måste bryta sig ur, nå widare, bort: från oförståelsen. Brukets människor ” dömde hårt och sko- ningslöst, dem lilla wärlden tålde inga udda och: olika. Kollektivets dom war hård, dess lag skonings-|: lös, Man förstår att miljön måste ha verkat starkt hämmande på den unga diktarinnan., Hon. bröt sig loss, lämnade den miljö där hon gift sig" och : fött tre döttrar.: Hon for, till. Stockholm, . diktarinnan sökte sig mt i "världen, + : Hon hade arbetat på kontor ef ter. flickskolan. Hon hade också prövat på sjukhusarbete och skild rar både brutalt och chockerande den blivande 'sköterskans kontakt med sitt jobb. Det sker i debut- boken". ”Barmhärtighetens tempel” (1934), en betydande roman. som ger en aning om vilken stilkonst- när vi Här mött, FRÅN na : dar "Men författarinnan "bar fått er- fara att det inte bara är att bryta upp, att lämna något bakom sig. Bruket har levt i hennes medve- tande : också : då , hon .-bott :. långt borta från det.. Bruket har lämnat stoff till de flesta av hennes böc- ker.: Det "är 4. denna egenartade nn 'strängt' avgränsade miljö som : INSPIRATION - BRUKET. hon; trots” allt mest hör > hemma. I (Forts: å. sid. 7: -ltar tillbaka med den andra. Det . |misslyckande, Det intressanta är ur | - -| de "mindre 'företagens synvinkel | : (sett att endast cirka 1 milj kr fal- : styrelsen är (10 procent, ; Aktuell kom mentar 4 ; En av ålgärderma för att lindra arbetskraftsbristen är aktiv Joka- liseringspolitik, men genom oden nya investeringsfondspolitiken gyn- nar staten storstadsregionerna ge- nom stora skattesubventioner, nå- got som betyder att man på ad- ministrativ väg motverkar den ny- ligen beslutade. Iokaliseringspoliti. ken - Man ger med ena handen och blir allt 'tydligare att wi behöver en regering som kan föra en kon- sekvent politik. : vt Skånska Dagbladet. " Återlånen från AP-fonden” har företagen = blivit ett för huvud; medelstora ler på utlåning från tredje fonid- styrelsen, d, w. s. den del av AP- fonden som förvaltar avgifter från företag med mindre än 20 anställ- nått i kampen mor karies genom, fuorbehandling - och fiuoridering av dricksvattnet. = ' Handelstidriri gen, Na a 4 ul " När: "folktandvården infördes an- gavs som wiktlinje att' insatserna skulle Efter hand” skulla de mtsträckas . till de wwxna Så har även skett, Bristen på tandläkare men även större Jökning av barnamntalet, än man från början räknade med har medfört att angivna målsättningar inte kunnat infrias. På en del håll koncentreras till - barnen. i landet är situationen synnerligen fallwarlig. Många ”tandvårdskliniker har måst stängas, Det krävs på en del orter speciella insatser för att så när kunna ” uppehålla skolbarnstandvården, . ön : Dala-Demokraten. Allmänt sett kommer: en- fort- skridande mekanisering 'att-: visa vägen - mot fastare ;. former . för skogsägarnas : samverkan: «- inom da. :Aterlånen från tredje fond. relsen uppgår endast till 0,1 pro- cent av samtliga tillgångar, medan motsvarande siffra för andra fond- - Från SHIO och i riksdagano- tioner har framförts önskemål. om att rätten dill återlån skall kunna ackummuleras upp till fem år, att man skall höja de tillgängliga åter- lånen , till 75. procent av det in- betalda avgiftsbeloppet. | Direktör Ingemar Essén, SHIO. ; En > skärpt konkurrens om a plat ser ' . fullmäktigeförsamlingar, nämnder och styrelser kommer ' att stegra "intresset för politisk werk- samhet överhuvud . taget. I Fören- ta staterna arbetar en speciell kwminnoorgatiisation enbart - med målsättningen "att kvinnor” skall engagera sig: Sedan blir det:kvin- nornas ensak att välja parti 'Men målet är att få dem engagerade, På idet området kan våra. kvinno- förbund göra em stor. .ånsats, >. .' et SV Sundsvalls: Tidning.” i; Är: det inte på tiden att myn- digheterna på allvar: börjar - in- tresseira "sig . för ” de förslag "som tahdläkarna har fört fråm som de viktigaste då. det gäller att lätta trycket på tandvården.' Varför" in- te äntligen” pröva "idén med tand- som; Hönby blev för Victoria ”Be- Ack, mildaste Jesu, och vakande vår salighets att: vi. små. beredda krona A och : ”atb. wi in” nåd ej, fö lustiga "gå. Gö, väck 1085 din: hand, vår Fr lsare- och för ocs tin himlens lycksaliga så land. vi står I änför | förste böndagen — botens söndag. Det är en all- varlig dag och dess budskap får vi alla 'och envar taga till oss. Herren kallar hela vårt folk till bättring. Skall det bli tal om en folkets ' bättring, -så måste först och främst var och em personligen göra bättring. Det är dig och mig, som botidagens budskap gäller. Det är du och jag, som måste lyssna elldeles särskilt till botdagens bud skap och göra oss beredda att gå ommvändelsens väg, att gå till Herz ren Jesus Kristus och bedja ho- nom taga sin boning i våra hjär- tan.» : Omwändelsen är således botda- gens stora kurigsord och nyckel ord; Om man är sjuk, går nan vill föräjupi Guds ord "och den hö liga .ekrift:. Visst samlas människor kring nattvardsbordet och på sjuk- hus och vårdhem är: det. väl sörjt för att: man även: där. får lyssna till Guds ord : Men den stora mänmiskomassan, :|som' driver av och an på gatorna, alla, som kflår främmande för kris- | : tet :budekap, alla, som öppet för- nekar Kristus . eller tillhör ;den stora": likgiltiga" hopen, hur :skall man nå dem; med (Guds ord? Det är en fråga, "som ' de andliga de- darna grubblar ' sig fördärvade på. "Ja, kneppast i mågon tid har väl ropet på väckelse varit så berätti- gat som i dag. Luther 'säger,' att ”en kristens, hela liv skall vara en ständig bättring”, och det må: wi komma ihåg, när vi firar botdagen. Med, oro - och bekymmer ser vi mot framtiden, I utlandet talas det allmänt om det svenska lättsinnet. Hur mycket. sanning det ligger'i detta, 'får var och em avgöra själv, men när varje tidning, ' som kom- mer ut, berättar .om' olika släg av våldsdåd, mord, rån "och överfall, stölder och andra förbrytelser; ” kan mean ängsligt "fråga sig, hur långt laglösheten skall utbreda sig, doktorn, Han ordinerar och ger närmare förhållningsorder. Jag. går till doktorn, när jag är sjuk; för att jag vill ha hjälp mot mitt onda. Om jag då inte rättar innan mä na sansar - sig. Skall vi tvingas ända fram till ka tastrofen? Kan wi inte redan nu se, att vi kommit cå långt ä ut- förebacken? : Mediciner heter: väckelse, bätts mig "efter ' doktorns föl + lir ju av ö- | ring och o Är själen sjuk, så går man ock- så till doktorn, Den bästa medicin, som då kan enderas, är helt enkelt: omvändelse, Från våra predikstolar och i ar- skrivna av andens män och kvinnor, kommer 'förkunnarna och sknibenterna gång på gång till baka till detta: wäckelse. Väckelse är vad wvårt folk be- höver, - Sällan har det ”religiösa vattenståndet” stått så lågt bland vårt follk som i dag. Visst finns det mycket kristet liv i alla be- folkningsskikt. Visst samlas stora till söndagens gudstjänster och ännu flera lyssnar till guds- tjänsterna d radio eller TV. Visst arbetas det målm församlingarna. ua under veckans alla dagar och den ena människoskaran efter den andra kommer tillsam | a. mans i Kristi mamn till fö Vi måste på allvar börja räkna med Gud och bedja Gud om nåd att få en ny klädnad. Förr än i dag har publi- kaner och syndare tvingats fram till Guds nådetron och tiggt och bett Gud om nåd att få en ny klädnad. Ikläder 'vi oss denna och drar. på Guds 'sannings stigar och med bön om förlåtelse nalkas Gud, så får wi också del av den | till möteg från korset, där Herren Je sus Kristus led för våra synder. De blir borttagna. Det är bättningens väg, som le- der till frälsning i Herren Jesus Kristus. Det är ock den väg, som leder 'till andlig hälsa. Måtte vi finna den! Böner så warma alla vi förena: döm ej 069 arma, så som vi förtj : ud, dig dörb ik Av din nåd : och uppbyggelse. Stora ungdoms- Iskaror samlas kring studiecirklar för att ytterligare tränga in i och bida ' Täddning. - Torild Lindblom," så | över 46.000 far.' (Katalogpris!) Me- männa mv -|drygt 7.000 Ir, generalagenten ltalogpris mid årets slut (965 på hygi ,- som ' skulle ägna sig åt förebyggande tandvård "och överta en del av tandläkarnas uppgifter. Ännu angelägnare torde det. emellertid vara att. dra kon- "]vudbeting sekvenserna av de: utomordentligt | kogsbruk iheten." " För "det m - pri bruket, är samverkan :', i skogsbruksområden den rationella vägen, . a, d. L Skogsägaren.- -Dödsfallen i i i ringen må våra det opini . mest ftiga' skälet mot: boxninger. ' Men de drabbar trots allt ett mycket ringa fåtal av utövarna. Det avgörande medicinska och det, fullt tillräck- liga argumentet mot "böxtring ” är att praktiskt taget alla aktiva" ut- sätts för. adderade emå men mät- bara skallskador, som; efter "hand kan bryta” uti allvarliga symtom på hjärnskada; och att detta inte . kan boriförklaras som " olycksfalt' i arbete artan' ångår söm mödvändigt element i ">: 'sporten”” : allt :4 | och rikta avsiktliga och "Helst :hår- då slag miot den” imänskliga. hjärn- skålen. . i KS "Dagens Nyheter: fd Krönprins Carl Grustat välde att i studentsvenskan skriva om””Hu- Iserna” för ” dör eäröpe-' iska jordbruksproduktionens regio- mala differentiering”.' Han 'var ef. teråt rädd för att ha missuppfat- tat: ämnet; Det' inte så: under- ligt. När de ansvariga inom skol överstyrelsen, : inte. kan: "skriva svenska" när Ide' formulerar ämne- De hur ska man då känna begära att” 'abiturienternå” förstår vad som goda” resultat. som man har. upp; - | st i Konkulvensbegränssina konkurrerande - män vande på Pprissänkning |G äntet rär det gäller amonikan- ska. bitar, till föndel för både kund och sälv minskas - min "förtjänsten - hålles skälig genom betydligt bättre om. sättring, poängterar motortidning- en Vi Bilägare i anslutning. till en behöver kosta i "Sverige, < T.ex. 1966 års modell bv Chrys- ler New Yorker kostar hos mär- kesvepresentanter i: Sverige i dag dan bilvaruhuset BIVA i. Stock- holm; som enligt meddelande från varulhusets försäljningsledning nu har möjlighet att direktimportera alla "amerikanska bilmärken, kan sälja just den vagnen": för en sum- ma runt 35.000 kr! . , : ETT RÄKNEEXEMPEL. ' Genom forskningar i' USA, hos tull och rederier m, fl. instanser kan vi i dag efter gällande dollar- kurs i Sverige fastslå att inköpe- priset i Amerika för nämnda bil modell är 20.491 svenska kronor, Tullavgiften: mtgjonde .wvid beräk. ningstillrället 3074 kr. Lägg där. nader, avsättning till garanti och lagerränta, tillsammans 800 kr. — så har wi ett pris på 24.365 kr, Det är rimligt att det försäljande fö- retaget tjänar på affären — 2.500 kr. lägger wi ill Summa 20865 kr. Men lever. medeltal - 600 kr., den särskilda : | omsättningsskatten, oh den all- FÅ varför slutpriset grammar fö först vid 35.000 kr. -strec- t. Men bar ett ka 46500. kr. och gör således: en för- USA: bilarna för dyra! genom tjänst « av drka 10. 000 distriktssystem och förbud mot att' troligen 12.000, kr.) en och samma bilhandlare säljer | + ! verkar ” bile Tornado, i pressvi rad exempel på vad. USA-bilarma men der ibetalar Wi Över 45.000 kr. : kost berättade” marn.: vid isningen. av : bilen: nyligen. Den .' kaneke - bara - borde ” kosta 35.0007-; Man "kan "inte. räkna dol- -En rationalisering bör -därför bli , larkursen efter 5 kr. och 18 öre ' ”säger några. bilhandlare” wi” talat jare genom 'att avanserna :kan med oara gta att - kursen ' jinte stämmer??? Så tildk ver. ju Te derna på det pris" Vi Bilägare räk- nar fram, säger andra, Jovisst — be återför- säljarna så ' mycket för, "när "det gäller USA bilar.” Den: står "de sto- ra generalagenterna oftast för, Och dessutom: det skälet är inte sär- skilt. imponerande, Om bilhand- larna fick sälja fler” bilmärken i samma; lokal om bilvaruhuset) sjunker reklam sokostnaderna per bil. amma gör hynorn ersonal- köstnaderna och öveig on iminist ar tion.” Dispontent för: rsäljningschet på RES AGN BIVA i Stockholm berät tt BIVA för en Dodge Dart GT med" står vagnen klar på gatan. Generalagent d vagnen 25.900 ten tar för den; ör em! Ford Mustang, också den I fordonsskatten inbalad i pri 23900 kilar. på gatan, tar BIVA 300 kr. De auktoriserade Ford- återförsäljarna tar ut 28.043. kr. Därhemma aldrig Överger mig suset i skogen därhemm var jag än färdas ser j midsommarblomstren där. - hemma - ännu i drömmen ler jag” värmd av julen därhemma Ru I rg og 1. |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.